Hållbart samhällsbyggande
Nationella forskningsprogram som gör skillnad
Det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande ska ta fram kunskap för nya lösningar inom samtliga samhällssektorer och bidra till att skapa ett säkert, tryggt, hållbart och inkluderande samhälle.
Det tioåriga programmet startade 2017 och dess utlysningar och aktiviteter styrs av en strategisk forskningsagenda. Under kommande år beräknas programmets medel uppgå till cirka 125 miljoner kronor per år.
Aktuella och planerade utlysningar
Aktuella och kommande utlysningar
- Samhällsplanering för omställning (steg 2)
Sök senast: 19 januari 2021. - ERA-Net Cofund Urban Transformation Capacities (ENUTC)
Öppnar för ansökningar: 29 januari 2021.
Utlysningar under beredning
- Inga utlysningar under beredning.
Finansiering inom hållbart samhällsbyggande hos andra finansiärer
På webbplatsen Hållbar Stad
finns fler utlysningar av medel inom hållbar stadsutveckling som riktar sig till en mängd olika aktörer. Webbplatsen Hållbar stad stödjer Rådet för hållbara städers verksamhet och förvaltas av Boverket.
Flera strategiska innovationsprogram fokuserar på hållbart samhällsbyggande, till exempel:
Planerade och genomförda aktiviteter
Mål 11-veckan: Så når vi Agenda 2030-målen om hållbara städer och samhällen
En digital konferens som arrangeras gemensamt av Nationella forskningsprogrammet för Hållbart samhällsbyggande och Rådet för Hållbara Städer och de myndigheter som ingår i dessa sammanhang.
Seminarium: Forskning i samverkan – doktorander mellan akademi och praktik
Kommuner och andra samhällsaktörer står inför en omvälvande samhällsomställning där vi ska ställa om våra städer och samhällen i en hållbar riktning. Akademi och praktik behöver gemensamt bidra i denna omställning och stärka sina former för samverkan och innovation. Ett av flera sätt att samverka långsiktigt är genom professionsdoktorander. En professionsdoktorand är en forskarstuderande som är anställd och bedriver huvuddelen av sin forskning utanför akademin.
Engagerad diskussion om social bostadspolitik
I mars 2019 ”Nya vägar framåt för en social bostadspolitik” på arkitektur- och designmuseet ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm. Omkring nittio personer från bostadssektorn, bostadsforskningen och bostadspolitiken deltog, bland annat bostadsministerns statssekreterare Elin Olsson.
Finansierade projekt
Sedan programmet startade 2018 har många olika slags projekt finansierats. De flesta projekt är forskningsinriktade, men inom programmet finansieras också kunskapsöversikter och projekt som är mer tillämpade. Gemensamt för alla projekt är att de ska bidra med kunskap eller lösningar som är användbar för olika aktörer i samhället. Programmet finansierar också utbytestjänster mellan akademin och andra sektorer.
Mer information om beviljade projekt finns i Formas projektdatabas.
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 80 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 14
Syftet med utlysningen var att öka kunskapen om utmaningar kopplade till boende, bostäder och bostadsområdens utveckling. Projekten som beviljades medel förväntas bidra med ny kunskap som stödjer utvecklingen av en socialt hållbar bostadspolitik. De uppmuntras även att involvera aktörer som medborgare, organisationer, kommuner, företag med flera för att bidra till nytänkande och genomslag inom området.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Social bostadspolitik. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Robin Biddulph | Göteborgs universitet | |
Catharina Thörn | Göteborgs universitet | |
Maria Eidenskog | Linköpings universitet | När hemmet flyttar ut - ontologisk politik vid skapandet av social hållbarhet i framtidens stadsdel |
Erik Jönsson | Lunds universitet | Norra Sorgenfri planerat, bebott och problematiserat: social hållbarhets roll i stadsutvecklingen |
Marcus Knutagård | Lunds universitet | |
Ebba Malmqvist | Lunds universitet | Andas frisk luft och höra fågelsång i en tät stad-hur kommer vi dit? |
Carina Listerborn | Malmö universitet | Ett kritiskt utforskande av smarta bostäder ur ett intersektionellt perspektiv |
Erica Righard | Malmö universitet | |
Tapio Salonen | Malmö universitet | |
Urban Markström | Umeå universitet | |
Eva Wikström | Umeå universitet | En plats för alla? Hållbara bostadssituationer och social integration för nyanlända flyktingar |
Malin Eriksson | Umeå universitet | |
Irene Molina | Uppsala universitet |
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 10 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 7 projekt
Utlysningen efterfrågade synteser (kunskapsöversikter) som redogör för kunskapsläge och kunskapsbehov inom hela samhällsbyggnadsområdet.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Synteser för hållbart samhällsbyggande. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Björn Hedin | Kungliga Tekniska högskolan | En systematisk forskningsöversikt av digitala beteendeinterventioner för mer hållbart energibeteende |
Ylva Sandin | RISE Research Institutes of Sweden AB | |
Berghauser Pont | Chalmers tekniska högskola | Täthet och hållbarhet: praktikens normer och forskningens slutsatser |
Magnus Larson | Lunds universitet | |
Henrik Lerner | Ersta Sköndal Bräcke högskola | Städer och natur - risker och möjligheter i en värld baserad på One Health tänkande |
Sofia Stensson | RISE Research Institutes of Sweden AB | Trångboddhet - påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet |
Roland Barthel | Göteborgs universitet | Trygg och hållbar grundvattenbaserad vattenförsörjning i Sveriges städer och på landsbygden |
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 105 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 17 projekt
Utlysningen efterfrågade forskningsprojekt som fokuserar på medborgarna och aktörerna i det hållbara samhällsbyggandet.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Forskningsprojekt för hållbart samhällsbyggande. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Håkan Pleijel | Göteborgs universitet | |
Christopher Raymond | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Håkan Thörn | Göteborgs universitet | Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram? |
Urban Markström | Umeå universitet | |
Mare Löhmus Sundström | Karolinska Institutet | |
Elisabeth Wetterlund | Luleå Tekniska Universitet | |
Andreas Lindhe | Chalmers tekniska högskola | Riskbaserad prioritering av vattenskydd i hållbart samhällsbyggande (WaterPlan) |
Åsa Knaggård | Lunds universitet | |
Therese Asplund | Linköpings universitet | ”Världen behöver en ny berättelse” – narrativets roll I förskolors arbete med samhällsomställning |
Mathias Cehlin | Högskolan i Gävle | |
David Nilsson | Kungliga Tekniska högskolan | |
Cecilia Stenfors | Karolinska Institutet | |
Sebastian Linke | Göteborgs universitet | Att fiska efter lösningar: samhällsekonomi och hållbar kustutveckling i Sverige |
Marina Toger | Uppsala universitet | |
Sahar Dalahmeh | Sveriges lantbruksuniversitet | Deltagardriven planering av små och enskilda avlopp i Sverige |
Stefan Anderberg | Linköpings universitet | |
Benjamin Jarvis | Linköpings universitet | Segregeringseffekter av marknads- och icke-marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning |
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 31 miljoner kr (ökat från 20 miljoner)
- Antal finansierade projekt: 16 projekt
Formas utlyste medel för projekt inriktade på att utveckla metoder och verktyg som bidrar till att forskningsresultat omsätts till praktik för ett hållbart samhällsbyggande. Det gick att söka finansiering för projekt upp till två år om maximalt två miljoner kronor per projekt.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Från forskning till praktik - metoder och verktyg.
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 147,6 miljoner kr (ökat från 120 miljoner)
- Antal finansierade projekt: 20 projekt
Formas utlyste medel för forskningsprojekt som syftar till kunskapsutveckling för att stärka städerna och landsbygdernas förutsättningar att utveckla socialt och ekologiskt hållbara vistelsemiljöer. Det gick att söka finansiering för projekt som är upp till fyra år långa och maximalt 2 miljoner kronor per år.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Hållbara vistelsemiljöer: blågrön infrastruktur, offentliga rum, och transportsystem för alla.
Projektledare | Organisation | Projekt |
|---|---|---|
Angela Sasic Kalagasidis | Chalmers tekniska högskola | UEQ - simuleringar, visualiseringar och utvärderingar av framtida hållbara stadsmiljöer |
Romina Rodela | Södertörns högskola | |
Genevieve Metson | Linköpings universitet | |
Maria Caroline Hansson | Lunds universitet | |
Kerstin Jacobsson | Göteborgs universitet | |
Marine Elbakidze | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Tanja Joelsson | Stockholms universitet | |
Wiebren Boonstra | Stockholms universitet | Stadens blåa allmänningar. En studie av gatufiske för planering av den hållbara och rättvisa staden |
Inga Herrmann | Luleå Tekniska Universitet | |
Sofia Thorsson | Göteborgs universitet | |
Ingegärd Eliasson | Göteborgs universitet | Ekosystemtjänster - en integrativ metod för hållbara vistelsemiljöer i praktiken? |
Ilda Lindell | Stockholms universitet | |
Åsa Ode Sang | Sveriges lantbruksuniversitet | Ungdomars perspektiv på användning, värden och nyttor av stadens blågröna infrastruktur |
Sahar Dalahmeh | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Danielle Ekman Ladru | Stockholms universitet | Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsberoende och barns vardagsmobilitet och lek |
Jonas Björk | Lunds universitet | |
Karin Grundström | Malmö universitet | Allmänningar och stråk för rumslig rättvisa i urban fullåkersbygd |
Katarina Gustafson | Uppsala universitet | |
Anna Axmon | Lunds universitet | |
Martin Emanuel | Kungliga tekniska högskolan |
- Beslutades 2019
- Antal finansierade projekt: 15 projekt inom klimat, hållbart samhällsbyggande och livsmedel
Formas utlyste medel för att bidra till ökad samverkan mellan forskning och det övriga samhället samt till ökad kunskap och användning av forskningsresultat hos företag och offentliga eller privata organisationer. Det gick att söka maximalt 1 miljon kronor för en period om 6-24 månader.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom hållbart samhällsbyggande i utlysningen Ökad rörlighet mellan akademi och praktik.
Projektledare | Organisation | Projekt |
|---|---|---|
Stergios Adamopoulos | Linnéuniversitetet | Tillämpning av nya bioraffinerade ligninbaserade bindemedel i träpanelindustrin |
Catharina Thörn | Göteborgs universitet | Att styra mot social hållbarhet - konfliktytor, motsättningar och spänningar |
Anna Seravalli | Malmö universitet | |
Yahya M Ghasemi | Luleå Tekniska Universitet | |
Micael Björk | Göteborgs universitet |
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 50 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 4 projekt
NordForsk utlyste medel för forskningsprojekt för att stärka nordiskt forskningssamarbete och för excellent forskning inom stadsutveckling och smarta städer. Det gick att söka maximalt 12,5 miljoner norska kronor, per projekt, för en period på fyra år. Utlysningen skedde i samarbete med Formas, Forte och Energimyndigheten samt Finlands och Norges forskningsråd.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom hållbart samhällsbyggande i utlysningen NordForsk: Hållbar stadsutveckling och smarta städer.
Projektledare | Organisation | Projekt |
|---|---|---|
Erik | Stockholms universitet | |
Kjell | Nordregio | |
Tuomas Ahola | Tampere University, Finland | |
Nuria Castell | Norwegian Institute for Air Research, Norway |
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 30 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 4
Syftet med utlysningen är att med fokus på multipla naturhändelser ta fram ny kunskap om förebyggande åtgärder, verktyg för varning, prognostisering och beslutsstöd för hantering. Därutöver behövs metoder för att utvärdera och analysera konsekvenser i samhället av multipla naturhändelser. Multipla naturhändelser där t.ex. storm, översvämningar, ras och skred och skogsbränder inträffar samtidigt eller till följd av varandra förekommer redan i dagens klimat.
Forskning pekar på att extrema väderhändelser kan bli mer frekventa i framtiden och även multipla naturhändelser och dess följdverkningar kan komma all öka. När flera olika händelser inträffar samtidigt eller till följd av varandra ställer det stora krav på samhällets förmåga all prioritera och hantera händelserna. Tidigare forskning har ofta fokuserat på en händelse i taget. Vad får det för följdverkningar när flera händelser inträffar antingen samtidigt eller till följd av varandra?
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Multipla naturhändelser. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Lisa van Well | States geotekniska institut | Cascading natural hazards: Visualizing, learning and understanding |
Karina Barquet | Stockholm environment institute, SEI | Managing vulnerabilities to multiple water hazards in Sweden |
Margaret McNamee | Lunds tekniska högskola | Extreme-index: A new multi-hazard vulnerability index |
Tobias Andersson Granberg | Linköpings universitet |
- Beslutades 2020
- Total budget för utlysningen: 10 miljoner kr
- Antal finansierade projekt: 34 projekt
Syftet med utlysningen är att bidra med ny kunskap och lösningar för att utveckla den svenska samhällsplaneringen så att den skapar förutsättningar för att ställa om till hållbara samhällen.
Utlysningen är indelad i två steg. I steg 1 kunde planeringsbidrag sökas för att utveckla en projektidé och skapa samarbeten inför en större projektansökan.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom hållbart samhällsbyggande i utlysningen Samhällsplanering för omställning (steg 1).
- Beslutades 2020
- Antal finansierade projekt: 10 projekt
Utlysningen syftar till att finansiera forskningsprojekt som ger ny kunskap om gestaltning av människors livsmiljöer. Utlysningen avser att lyfta de konstnärliga perspektiven och den offentliga konstens roll i förhållande till arkitektur, form, design och kulturmiljö i utformningen av hållbara gestaltade livsmiljöer.
Titel | Kontaktperson | Organisation |
|---|---|---|
MASSA - nya Metoder och konstnärliga Arbetsprocesser för Systemkomplexitet omformar Stockholms Arkipelag | Hanna Erixon Aalto | Kungliga Tekniska Högskolan |
Varvet runt: från unga medborgares perspektiv, via formella och informella stadsstudier, till skapandet av strategier inom fler-aktörs konstellationer och tillbaka | Meike Schalk | Kungliga Tekniska Högskolan |
Healing Heritage - Att kurera förorenade landskap och landsbygdens offentliga rum | Ylva Frid | Not Quite Ekonomisk förening |
Fontänen: Ett konst-teknologiskt socialt drama | Madeleine Leach | Göteborgs universitet, Valand |
En samskapad konstnärlig gestaltnings bidrag till socialt engagemang och hållbar livsmiljö | Maja Gunn | Göteborgs universitet, Valand |
Lek i staden: Hackande och samslöjdande urbana interventioner | Elena Raviola | Göteborgs universitet, Valand |
Lek för Demokrati | Johanna Sjögren Duthy | Form/Design Center / Svensk Form Syd |
Hushålla med överskott | Åsa Ståhl | Linnéuniversitetet |
Positioner i den offentliga konstens politiska ekonomi | Cathrina Gabrielsson | Kungliga Tekniska Högskolan |
Tystnaden, sorlet och bullret - ljuden som gestaltar livsmiljön | Arne Nykänen | Luleå tekniska universitet |
- Beslutades 2020
- Antal finansierade projekt: 20 projekt
I samarbete med MSB utlyser Formas medel inom ramen för de nationella forskningsprogrammen om klimat, livsmedel och hållbart samhällsbyggande för att utforska omställningsmöjligheter och samhällseffekter av covid-19.
Titel | Kontaktperson | Organisation |
|---|---|---|
Utveckla och testa en COVID-19-fokuserad inlärningsintervention med fokus på kris, återhämtning och transformation i mindre gynnade stadsområden. | Romina Rodela | Södertörns högskola |
Att lära sig konsumera mindre: Kan erfarenheter under Covid-19 pandemin trigga igång livsstilsomställning? | Magnus Boström | Örebro universitet |
Hur skall kommuner anpassa sina avfallstjänster när individer arbetar mer hemifrån? | Magnus Söderberg | Ratio |
Konsekvenser av Covid-19 pandemin för hållbar försörjning och skogsbevarande i Afrika | Anders Roos | Sveriges lantbruksuniversitet |
Teknisk och social anpassning till COVID-19-krisen: Livsmedelsförsörjning för utsatta grupper i fem globala städer | Johan Nordensvärd | Linköpings universitet |
Förtroende och tvivel gällande Sveriges hantering av Covid-19: En utökning av Pandemic Rhetoric-projektet (PAR-EX) | Joel Rasmussen | Örebro universitet |
Tillgänglig information för personer med dövblindhet i Corona pandemin | Moa Wahlqvist | Region Örebro län |
Fördelar för både klimat och samhälle av ett grönt återstartspaket efter Covid-19-krisen | Torben Koenigk | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
Att bygga bevis för skogsbaserad resiliens under covid-19 | Harry Fischer | Sveriges lantbruksuniversitet |
Vad kan omställningen till hållbar mobilitet lära av coronakrisen? En komparativ analys av policyinstrument, kommunikation och samhällshot | Karin Thoresson | Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) |
LivE-COVID-19: hur kan boendemiljö påverka konsekvenserna av social isolering under COVID-19-pandemin? | Giedre Gefenaite | Lunds universitet |
Grön resiliens: Betydelsen av gröna och blå miljöer för psykisk hälsa och motståndskraft mot effekterna av COVID19-pandemin | Cecilia Stenfors | Stockholms universitet |
Äldres erfarenheter av nya sätt att handla mat under Covid-19: Lärdomar för framtiden | Ulrika Holmberg | Göteborgs universitet |
Corona-pandemins effekter på svensk luftkvalitet | Erik Swietlicki | Lunds universitet |
Effekterna av Covid-19 på sociala normer och samarbete | Giulia Andrighetto | Institutet för Framtidsstudier (IF) |
COVID19, Medier och Förtroende i Stockholm | Christian Christensen | Stockholms universitet |
Erfarenheter av coronapandemin bland Afrosvenskar i Järvaområdet | Sadia Hassanen | Stockholms universitet |
RIKARE krisstöd: accelerator och logiker som utmanar en grön inkluderande ekonomi | Jeaneth Johansson | Luleå Tekniska Universitet |
Institutionell respons på extern chock – Kan kriser leda till en hållbar omställning av det svenska transportsystemet? | Simon Haikola | Linköpings universitet |
Risk- och sårbarhetsanalyser i ett föränderligt risksamhälle – att balansera förutseende planering med anpassningsförmåga | Henrik Hassel | Lunds universitet |
Resultat från projekt
Resultat från de första avslutade projekten presenteras under 2021.
Om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande
Uppdrag
Sverige och världen står i dag inför avgörande samhällsutmaningar som vi behöver möta och hantera för att fortsätta bygga ett modernt och hållbart välfärdssamhälle. Det nationella programmet för hållbart samhällsbyggande utgår från hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de nationella miljömålen samt relevanta nationella mål.
Formas leder programmet i samverkan med andra forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Programmets satsningar baseras på en strategisk forskningsagenda.
Resultaten från programmet ska komma samhället till nytta och bidra till ny kunskap som bidrar till ett hållbart samhällsbyggande. Programmet ska också främja att befintlig kunskap används. I programmet ingår också en satsning på på forskning för en social bostadspolitik.
Programkommitté
Formas har inrättat en nationell programkommitté med representanter för forskningsfinansiärer inom området hållbart samhällsbyggande: Energimyndigheten, Formas, Forte, Mistra, Myndigheten för samhällets beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, SIDA, Tillväxtverket, Trafikverket, Vetenskapsrådet och Vinnova. Kommittén bistår Formas med genomförande och regelbunden uppdatering av den strategiska forskningsagenda som det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande baseras på. En arbetsgrupp med representanter från samma finansiärer som ingår i programkommittén bistår kommittén. Kommittén leds av en oberoende ordförande, Ulrika Francke.
Kommittén samverkar med Rådet för hållbara städer och olika kommunnätverk, som fungerar som rådgivande grupper.
Ordförande
- Ulrika Francke, tidigare bland annat VD för samhällsbyggnadsbolaget Tyréns
Ledamöter
- Energimyndigheten: Lena Callermo, Chef avdelningen för resurseffektivt samhälle
- Formas: Emma Gretzer, chef Avdelningen för samhällsbyggande
- Forte: Jonas Björck, generaldirektör
- Mistra: Åsa Moberg, Programansvarig
- MSB: Sara Brunnberg, Chef enheten för forskning och utvärdering
- Naturvårdsverket: Christian Haglund, chef för Samhällsplaneringsenheten
- Riksantikvarieämbetet: Knut Weibull, överantikvarie
- SIDA: Vakant
- Tillväxtverket: Åsa Bjelkeby, enhetschef Regional näringslivsutveckling
- Trafikverket: Einar Tufvesson, strategisk utveckling
- Vetenskapsrådet: Dan Wilhelmsson, koordinator för utvecklingsforskning
- Vinnova: Maria Johansson, enhetschef, Avdelningen för samhällsutveckling
Kommittésekreterare/kontaktpersoner
Forskningsagendan
Forskningsrådet Formas har fått i uppdrag att ta fram en strategisk forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande: Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande.
Den strategiska forskningsagendan för hållbart samhällsbyggande finns att ladda ner i en första version och kommer att revideras och uppdateras vid behov. Agendan baseras på Formas egna analyser och kartläggningar, på resultat från en workshop med samhällsaktörer och myndigheter, samt på dialog med de forskningsfinansiärer som ingår i programmets programkommitté.