Klimat
Nationella forskningsprogram som gör skillnad
Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska bidra till att uppnå Sveriges mål att vara ett fossilfritt välfärdssamhälle och ambitionen att vara ledande i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar. Programmet är tioårigt och startade 2017.
För att minska människans påverkan på klimatet krävs omfattande omställning och anpassning – i Sverige, inom EU och globalt. För att möta klimatutmaningen behövs därför forskning inom flera olika ämnesområden liksom tvärvetenskaplig och tvärsektoriell forskning och innovation.
Formas har fått i uppdrag att leda programmet i samverkan med andra forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Programmets satsningar baseras på en strategisk forskningsagenda. Resultat från programmet ska komma samhället till nytta och befintlig kunskap ska användas och ny kunskap ska tas fram.
Under åren 2017–2026 beräknas programmets medel uppgå till ca 130 miljoner kronor per år.
Aktuella och planerade utlysningar
Aktuella och kommande utlysningar
- Omställningsmöjligheter och samhällseffekter av covid-19
Sök senast: 2020-09-03 - Akututlysning 2020
Sök senast: 2020-08-31 - AI i klimatets tjänst
Sök senast: 2020-08-20.
Kontakt: Mattias Blomberg
Utlysningar under beredning
- Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatet
Beslutsdatum: 2020-06-17.
Finansiering inom klimat hos andra finansiärer
- Energimyndigheten har en webbsida där de samlar sina utlysningar
, alla berör dock inte klimat. - Naturvårdsverket har en webbsida där de samlar öppna utlysningar, alla berör dock inte klimat.
- Hav och vattenmyndigheten har en webbsida med samlade utlysningar, alla berör dock inte klimat.
Genomförda aktiviteter
- 29 april 2020: Webbinarium: Omstart som nystart – från coronakris till fossilfrihet
- 17 april 2020: Webbinarium: Centrumbildningar för hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet
- 11 februari 2020: Seminarium: Fossilfri välfärd och negativa utsläpp – vision, kollision eller tomma ord?
- 28 november 2019: Vad lärde vi av skogsbranden 2014?
Finansierade projekt
Sedan programmet startade 2017 har många olika slags projekt finansierats. De flesta projekt är forskningsinriktade, men inom programmet finansieras också kunskapsöversikter och projekt som är mer tillämpade. Gemensamt för alla projekt är att de ska bidra med kunskap eller lösningar som är användbar för olika aktörer i samhället. Programmet finansierar också utbytestjänster mellan akademin och andra sektorer.
Mer information om alla finansierade projekt finns i Formas projektdatabas
Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Forskningsprojekt
- Beslutades 2017
- Total budget för utlysningen: 46,5 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 11
Syftet med utlysningar var att finansiera synteser som redogör för kunskapsläge och kunskapsbehov om såväl klimatförändringar som klimatarbete i samhället, samt forskningsprojekt som adresserar kunskap om och för samhällets klimatarbete.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Forskningsprojekt. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
Karin Bäckstrand | Stockholms universitet | |
Lotten Westberg | Sveriges lantbruksuniversitet | Making sense of adaptation – the adaptation practice in a governance perspective |
Gunnel Göransson | Statens geotekniska institut | |
May-Britt Öhman | Uppsala universitet | |
Johannes Stripple | Lunds universitet | Klimatföreställningar: Berättelser om övergången till ett fossilfritt samhälle |
Amiera Sawas | Stockholm International Peace Research Institute | |
Mattias Kärrholm | Lunds universitet | Urban design and everyday life choices: On the built environment as a co-producer of climate ethics |
Helen Andersson | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | |
Erland Mårald | Umeå universitet | |
Marco Armiero | Kungliga Tekniska högskolan | |
Patience Mususa | Nordiska Afrikainstitutet | Den urbana klimatpolitikens styrning och tillämpning samt omställningsförmågan i samhällets utkanter |
Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Synteser
- Beslutades 2017
- Total budget för utlysningen: 10 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 8 projekt
Utlysningen efterfrågade synteser (kunskapsöversikter) som redogör för klimatförändringar och klimatarbete i samhället.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Synteser. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
Mikael Karlsson | Kungliga Tekniska högskolan | |
Paul Miller | Lunds universitet | |
Barbara Schumann | Umeå universitet | |
Ralf Döscher | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | Klimatextremer för Sverige: kundskapläget och betydelse för anpassning och mitigation |
David Bastviken | Linköpings universitet | |
Thomas Ranius | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Jorge Amorim | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | |
Cecilia Åsberg | Linköpings universitet | På Gemensam Grund: Att Syntetisera Rättvisa Miljöorienterad Humaniora för Klimatarbete |
Vägar framåt
- Beslutades 2018
- Total budget för utlysningen: 168,4 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 19 projekt
Utlysningen efterfrågade projekt inom två områden, dels forskningsprojekt om måluppfyllelse, styrning och tillvägagångssätt och dels forskningsprojekt om modeller och metoder som bryter ny mark. Projekten ska inkludera minst en forskare tidigt i karriären.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Vägar framåt. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel |
Andreas Malm | Lunds universitet | |
Emily Boyd | Lunds universitet | Tänka om de ojämna konsekvenser av klimat förändringar (DICE) |
Ståle Holgersen | Uppsala universitet | Vit hud, svart bränsle: En undersökning av den europeiska högerpopulismens (anti- )klimatpolitik |
Annica Kronsell | Göteborgs universitet | Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet |
Lisa Dellmuth | Stockholms universitet | |
Åsa Persson | Linköpings universitet | |
Yann Clough | Lunds universitet | |
Pontus Roldin | Lunds universitet | Betydelsen av den kontinentala biosfär-aerosol-moln-klimat-återkopplingen under antropocen |
Joacim Rocklöv | Umeå universitet | |
Georgia Sotiropoulou | Stockholms universitet | |
Sonia Yeh | Chalmers tekniska högskola | |
Marko Scholze | Lunds universitet | |
Natascha Kljun | Lunds universitet | Klimatkostnader av kalhuggning av boreal skog - ett flerskaleexperiment (CORE) |
Anna Rutgersson | Uppsala universitet | Extreme events in the coastal zone – a multidisciplinary approach for better preparedness |
David Bastviken | Linköpings universitet | |
Vaughan Phillips | Lunds universitet | |
Frida Bender | Stockholms universitet | Val, värderingar och osäkerhet i modellering av framtida klimat |
Giulia Vico | Sveriges lantbruksuniversitet | |
Beatrice Crona | Kungl. Vetenskapsakademien |
Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle
- Beslutades 2019
- Total budget för utlysningen: 135 miljoner kronor
- Antal finansierade projekt: 22 projekt
Utlysningen efterfrågade projekt inom två områden, dels forskningsprojekt om visioner om ett fossilfritt välfärdssamhälle och dels forskningsprojekt om möjligheter och förutsättningar för att nå negativa utsläpp.
Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.
Projektledare | Organisation | Titel | |
| Lunds universitet | ||
Mattias Wahlström | Göteborgs universitet | ||
Andreas Duit | Stockholms universitet | ||
Björn Nyqvist | The Stockholm Environment Institute | ||
Christine Wamsler | Lunds universitet | ||
Anders Hansson | Linköpings universitet | ||
May-Britt Öhman | Uppsala universitet | ||
Johannes Stripple | Lunds universitet | Att göra visioner om klimatomställning meningsfulla genom en reseguide till ett fossilfritt Skåne | |
Anna Maria Jönsson | Lunds universitet | ||
Åsa Kasimir | Göteborgs universitet | En handbok som visar hur vi bäst åtgärdar organogen mark från höga växthusgasemissioner till sänkor | |
Gunilla Reischl | Utrikespolitiska institutet | Klimatklubbar och negativa utsläpp: vägar mot fossilfria samhällen? | |
Anke Fischer | Sveriges lantbruksuniversitet | Styrning, rättvisa och motstånd – på väg mot ett fossilfritt välfärdssamhälle | |
Achim Grelle | Sveriges lantbruksuniversitet | Konvertera källor till sänkor: uppdaga potentialen att öka kolinlagring i skog | |
Kristina Lindström | Malmö universitet | ||
Flora Hajdu | Sveriges lantbruksuniversitet | ||
Kristina Ek | Luleå tekniska universitet | ||
Adam Felton | Sveriges lanbruksuniversitet | ||
Karin Bradley | Kungliga tekniska högskolan | Gräsrotsinitiativ mot den globala uppvärmningen - effekter, hinder och framgångsfaktorer | |
Marie Widengård | Göteborgs universitet | ||
Fredrik Carlsson | Göteborgs universitet | ||
Eva Lövbrand | Linköpings universitet | Vems omställning? Det fossilfria samhällets platser, politik och etik | |
Sverker Jagers | Göteborgs universitet |
Resultat från projekt
Vi samlar in resultat från pågående och avslutade projekt i programmet. Resultat från synteser kommer att redovisas här under 2020.
Nationella forskningsprogrammet om klimat
Uppdrag
Syftet med det nationella forskningsprogrammet om klimat som startade 2017 är att skapa goda förutsättningar för att forskning och innovation ska bidra i arbetet med klimatutmaningen. Programmet ska stödja tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. Aktiviteter inom programmet kan omfatta alla delar av forsknings- och innovationssystemet, såsom forskning, innovation, teknikutveckling, demonstration, marknadsintroduktion och spridning. Programmet ska innehålla samverkan, nyttiggörande och kommunikation av forskningsresultat.
Programmet ska också bidra till:
- att innovation och forskningsresultat får genomslag i samhället,
- att främja samspelet mellan forskning och högre utbildning,
- att uppnå jämställdhet,
- att främja nyttiggörande och kommunikation av forskningsresultat,
- en ökad internationalisering,
- att befintlig (forsknings)infrastruktur tillgängliggörs och nyttjas bättre.
Programkommitté
Formas har inrättat en nationell programkommitté med representanter för forskningsfinansiärer inom klimatområdet: Energimyndigheten, Formas, Forte, Havs-och vattenmyndigheten, Mistra, Naturvårdsverket, Polarforskningssekretariatet, SIDA, Vetenskapsrådet och Vinnova. Kommittén bistår Formas med genomförande och regelbunden uppdatering av den strategiska forskningsagenda som det nationella forskningsprogrammet för klimat baseras på. Kommittén leds av en oberoende ordförande, Anders Wijkman.
Ordförande
- Anders Wijkman, författare och samhällsdebattör, tidigare politiker och ordförande i Miljömålsberedningen
Ledamöter
- Energimyndigheten: Remy Kolessar, chef Avdelningen för forskning och innovation.
- Formas: John Tumpane, chef Avdelningen för miljö
- Forte: Tove Hammarberg, strateg internationellt samarbete
- Havs- och vattenmyndigheten: Jakob Granit, generaldirektör
- Mistra: Linda Bell, tf VD
- Naturvårdsverket: Stefan Nyström, chef Klimatavdelningen
- Polarforskningssekretariatet: Katarina Gårdfeldt, direktör
- Rymdstyrelsen: Kristine Dannenberg, forskningsansvarig
- SIDA: Anna Maria Oltorp, chef Enheten för forskningsamarbete
- Vetenskapsrådet: Lars Kloo, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap
- Vinnova: Jonas Brändström, enhetschef Internationellt samarbete
Kommittésekreterare/kontaktpersoner
Forskningsagendan
Forskningsrådet Formas har fått i uppdrag att ta fram en strategisk forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om klimat: Forskning för att möta klimatutmaningarna.
Den strategiska forskningsagendan för klimat finns nu att ladda ner i en första version och kommer att revideras och uppdateras vid behov. Agendan baseras på Formas egna analyser och kartläggningar, på resultat från en workshop med samhällsaktörer och myndigheter, samt på dialog med de forskningsfinansiärer som ingår i programmets programkommitté.