Klimat

Nationella forskningsprogram som gör skillnad

Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska bidra till att uppnå Sveriges mål att vara ett fossilfritt välfärdssamhälle och ambitionen att vara ledande i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar. Programmet är tioårigt och startade 2017.

För att minska människans påverkan på klimatet krävs omfattande samhällsomställningar i Sverige, inom det nordiska och europeiska samarbetet och globalt. Likaså behövs insatser för att bedöma klimatförändringarnas effekter och stärka samhällets anpassning till ett förändrat klimat. För att möta klimatutmaningarna behövs därför forskning inom flera olika ämnesområden liksom tvärvetenskaplig och tvärsektoriell forskning och innovation.

Formas har fått i uppdrag att leda det nationella forskningsprogrammet om klimat i samverkan med andra forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Programmets satsningar baseras på en strategisk forskningsagenda. Resultat från programmet ska komma samhället till nytta.

Programmet arbetar för samverkan mellan privata och statliga finansiärer, och utgör en länk mellan nationell och internationell forskning.

Programmet är tioårigt och startade 2017. Från och med 2021 uppgår programmets budget till cirka 230 miljoner kronor per år.

Nationella forskningsprogrammet om klimat

Programmets mål

Nationella forskningsprogram är ett initiativ från den svenska regeringen för att möta prioriterade samhällsutmaningar. Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska bidra med kunskap för:

  • en genomgripande samhällsomställning som hanterar klimatutmaningarna
  • snabba utsläppsminskningar mot nettonollutsläpp och på sikt negativa utsläpp
  • klimatanpassning med ökad robusthet och minskad sårbarhet för klimatförändringarnas konsekvenser
  • ett klimatarbete som bedrivs i linje med en långsiktig hållbar utveckling där ingen lämnas utanför

Programmet arbetar också aktivt för att främja forskningsresultatens genomslag i samhället, jämställdhet och öka forskningsanknytning av högre utbildning. Programmet främjar hög-kvalitativ och innovativ forskning som ofta, men inte alltid, karaktäriseras av tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. Sammantaget vill programmet främja utmaningsdriven forskning som främjar samhällets transformation mot hållbar utveckling.

Programmets teman

Programmet har identifierat sex teman där mer kunskap behövs för att möta klimatutmaningarna:

  • Hållbara innovationer för klimatarbetet
  • Systemintegrerade kunskaper om klimat, ekosystem och samhälle
  • Produktion och konsumtion i linje med klimatmålen
  • Styrning för att möta klimatutmaningarna
  • Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatomställningen
  • En demokratisk och rättvis klimatomställning

Som komplement till dessa teman har fyra tvärgående perspektiv identifierats som ger värdefulla infallsvinklar på agendans teman. De fyra perspektiven är:

  • Internationellt klimatarbete
  • Digitalisering
  • Hållbarhetsagendans synergier och målkonflikter
  • Jämlikhet, jämställdhet och mångfald

Läs mer om programmets teman och perspektiv i den strategiska forskningsagendan Kunskap för en genomgripande klimatomställning.

Programkommitté

Formas har inrättat en nationell programkommitté med representanter för forskningsfinansiärer inom klimatområdet: Energimyndigheten, Formas, Forte, Havs-och vattenmyndigheten, Mistra, Naturvårdsverket, Polarforskningssekretariatet, SIDA, Vetenskapsrådet och Vinnova. Kommittén bistår Formas med genomförande och regelbunden uppdatering av den strategiska forskningsagenda som det nationella forskningsprogrammet för klimat baseras på. Kommittén leds av en oberoende ordförande, Annika Helker Lundström.

Ordförande

  • Annika Helker Lundström, bland annat ordförande för WWF Sverige, Miljömärkning Sverige AB och Återvinningsindustrierna, tidigare ordförande för IVL Svenska Miljöinstitutet AB, och tidigare vd för Svensk Vindenergi.

Ledamöter

  • Energimyndigheten: Rémy Kolessar, chef Avdelningen för forskning och innovation.
  • Formas: John Tumpane, chef Avdelningen för miljö.
  • Forte: Olle Lundberg, huvudsekreterare.
  • Havs- och vattenmyndigheten: Thomas Klein, chef Avdelningen för miljöanalys.
  • Mistra: Anna Jöborn, vd.
  • Naturvårdsverket: Stefan Nyström, chef Klimatavdelningen.
  • Polarforskningssekretariatet: Katarina Gårdfeldt, direktör.
  • Rymdstyrelsen: Kristine Dannenberg, forskningsansvarig.
  • SIDA: Kerstin Jonsson Cissé, Chef Enheten för forskningssamarbete.
  • Vetenskapsrådet: Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap.
  • Vinnova: Jonas Brändström, enhetschef Internationellt samarbete.

Programsamordnare och kontaktpersoner

Forskningsagendan

Formas har fått i uppdrag att ta fram en strategisk forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om klimat: Kunskap för en genomgripande klimatomställning.

Finansierade projekt

Sedan programmet startade 2017 har många olika slags projekt finansierats. De flesta projekt är forskningsinriktade, men inom programmet finansieras också kunskapsöversikter och projekt som är mer tillämpade. Gemensamt för alla projekt är att de ska bidra med kunskap eller lösningar som är användbar för olika aktörer i samhället. Programmet finansierar också utbytestjänster mellan akademin och andra sektorer.

Nedan finns en lista över de utlysningar Formas har gett sedan 2017. Mer information om alla finansierade projekt finns i Formas projektdatabas.

2017

  • Beslutades 2017
  • Total budget för utlysningen: 46,5 miljoner kronor
  • Antal finansierade projekt: 11

Syftet med utlysningen var att finansiera synteser som redogör för kunskapsläge och kunskapsbehov om såväl klimatförändringar som klimatarbete i samhället, samt forskningsprojekt som adresserar kunskap om och för samhällets klimatarbete.

Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Forskningsprojekt. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.

Beviljade projekt

Projektledare

Organisation

Titel

Karin Bäckstrand

Stockholms universitet

Klimatpolitiska initiativ efter Paris: Icke-statliga aktörers roll i Sveriges omställning till en fossilfri välfärdsstat

Lotten Westberg

Sveriges lantbruksuniversitet

Making sense of adaptation – the adaptation practice in a governance perspective

Gunnel Göransson

Statens geotekniska institut

Klimatanpassning genom planerad reträtt (CAMEL)

May-Britt Öhman

Uppsala universitet

Klimatförändringsstudier utifrån urfolksperspektiv: Urfolks expertis möter västs teknologiska design och innovation

Johannes Stripple

Lunds universitet

Klimatföreställningar: Berättelser om övergången till ett fossilfritt samhälle

Amiera Sawas

Stockholm International Peace Research Institute

Integrering av konfliktanalys i projekt för förnybar energi: möjligheter att främja och upprätthålla fred

Mattias Kärrholm

Lunds universitet

Urban design and everyday life choices: On the built environment as a co-producer of climate ethics

Helen Andersson

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Integration av klimatförändringseffekter i en ekosystembaserad förvaltning och planering av den svenska marina miljön (ClimeMarine)

Erland Mårald

Umeå universitet

Ta ner himlen på jorden: Hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt angripbar i lokala sammanhang

Marco Armiero

Kungliga Tekniska högskolan

Occupy Climate Change! (OCC!)

Patience Mususa

Nordiska Afrikainstitutet

Den urbana klimatpolitikens styrning och tillämpning samt omställningsförmågan i samhällets utkanter


  • Beslutades 2017
  • Total budget för utlysningen: 10 miljoner kronor
  • Antal finansierade projekt: 8 projekt

Utlysningen efterfrågade synteser (kunskapsöversikter) som redogör för klimatförändringar och klimatarbete i samhället.

Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Kunskap om och för samhällets klimatarbete: Synteser. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.

Beviljade projekt

Projektledare

Organisation

Titel

Mikael Karlsson

Kungliga Tekniska högskolan

Policysynergier och klimatförändringar – en kunskapssyntes

Paul Miller

Lunds universitet

Vikten av växelverkan mellan biosfären och atmosfären för regionalt klimat: förbättrad förståelse av relevans för Sveriges nationella klimatåtaganden

Barbara Schumann

Umeå universitet

Resilienta folkhälsa i samband med storskalig migration som följd av torkan i Östafrika: Kunskapsläge och kunskapsbehov

Ralf Döscher

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Klimatextremer för Sverige: kundskapläget och betydelse för anpassning och mitigation

David Bastviken

Linköpings universitet

Vad krävs för tillförlitliga växthusgasbalanser - metoder kontra nya kunskapsbehov som följd av klimatavtalet från Paris 2015?

Thomas Ranius

Sveriges lantbruksuniversitet

Direkta och indirekta effekter av klimatförändringar: konsekvenser för naturvårdsstrategier och policy

Jorge Amorim

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Grön infrastruktur och klimat i Nordiska städer, idag och i framtiden: kunskapsläge och kunskapsluckor om interaktioner och effekter (G.I.Nord)

Cecilia Åsberg

Linköpings universitet

På Gemensam Grund: Att Syntetisera Rättvisa Miljöorienterad Humaniora för Klimatarbete


2018

  • Beslutades 2018
  • Total budget för utlysningen: 168,4 miljoner kronor
  • Antal finansierade projekt: 19 projekt

Utlysningen efterfrågade projekt inom två områden, dels forskningsprojekt om måluppfyllelse, styrning och tillvägagångssätt och dels forskningsprojekt om modeller och metoder som bryter ny mark. Projekten ska inkludera minst en forskare tidigt i karriären.

Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Vägar framåt. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.

Beviljade projekt

Projektledare

Organisation

Titel

Andreas Malm

Lunds universitet

Negativa utsläpp och den projekterade framtidens politik: Koldioxidlagring från biomassa (BECCS), politisk ekonomi och klimatforskningens sociala ansvar

Emily Boyd

Lunds universitet

Tänka om de ojämna konsekvenser av klimat förändringar (DICE)

Ståle Holgersen

Uppsala universitet

Vit hud, svart bränsle: En undersökning av den europeiska högerpopulismens (anti- )klimatpolitik

Annica Kronsell

Göteborgs universitet

Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet

Lisa Dellmuth

Stockholms universitet

Glokaliseringen av klimatstyrning: Rollen av integrerad styrning för en rättvis och legitim anpassning till klimatsäkerhetsrisker

Åsa Persson

Linköpings universitet

Nationell implementering av globala mål: Samstämmighet mellan nationella klimatplaner och de globala hållbarhetsmålen

Yann Clough

Lunds universitet

Potential och styrmedel för att mobilisera jordbruksbaserad biomassa för det fossilfria samhället utan konflikt med livsmedelssäkerhet och miljömål

Pontus Roldin

Lunds universitet

Betydelsen av den kontinentala biosfär-aerosol-moln-klimat-återkopplingen under antropocen

Joacim Rocklöv

Umeå universitet

Klimatförändringar, mobilitet och framväxande infektionssjukdomar: nya modeller för riskkaraktärisering, motståndskraft och prevention (ARBO-PREVENT)

Georgia Sotiropoulou

Stockholms universitet

Förbättrad beskrivning av molnis i klimatmodeller

Sonia Yeh

Chalmers tekniska högskola

En ny framtid för mobilitet: Synthetic Sweden, ett ramverk för studier av omställningen av transportsektorn till självkörande, delad och elektrisk mobilitet

Marko Scholze

Lunds universitet

Kvantifiering av fossila bränslen som baseras på atmosfärisk radiokarbon inom ett Fossil Fuel Data Assimilation System - 14C-FFDAS

Natascha Kljun

Lunds universitet

Klimatkostnader av kalhuggning av boreal skog - ett flerskaleexperiment (CORE)

Anna Rutgersson

Uppsala universitet

Extreme events in the coastal zone – a multidisciplinary approach for better preparedness

David Bastviken

Linköpings universitet

Nya ansatser för att möjliggöra tillförlitlig validering av modellerade eller uppskattade växthusgasflöden

Vaughan Phillips

Lunds universitet

Influens från iskärnor (IN) aerosoler på moln med flera faser och klimat: Laboratorieobservationer och modellering

Frida Bender

Stockholms universitet

Val, värderingar och osäkerhet i modellering av framtida klimat

Giulia Vico

Sveriges lantbruksuniversitet

Innovativa modelleringsmetoder för att identifiera strategier för skogsförvaltning i ett förändrat klimat

Beatrice Crona

Kungl. Vetenskapsakademien

Finansiella aspekter på ett av klimatsystemets stora osäkerheter: Det Atmosfäriska Bruna Molnet över Sydasien

  • Beslutades 2019
  • Total budget för utlysningen: 135 miljoner kronor
  • Antal finansierade projekt: 22 projekt

Utlysningen efterfrågade projekt inom två områden, dels forskningsprojekt om visioner om ett fossilfritt välfärdssamhälle och dels forskningsprojekt om möjligheter och förutsättningar för att nå negativa utsläpp.

Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.

Beviljade projekt

Projektledare

Organisation

Titel

Wim Carton

Lunds universitet

Avvägningar mellan negativa utsläpp och kortfristiga utsläppsminskningar?: Integrering av diskursiva och materiella dimensioner av ’mitigation deterrence’

Mattias Wahlström

Göteborgs universitet

Det nödvändiga och det möjliga: Hur sociala rörelser formulerar, förmedlar och förhandlar visioner om en fossilfri och rättvis framtid

Andreas Duit

Stockholms universitet

Politiska konsekvenser av klimatpolicy

Björn Nyqvist

The Stockholm Environment Institute

Rättvis omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle: Ökad förståelse för framtida spänningar mellan Sveriges konsumenter

Christine Wamsler

Lunds universitet

Visioner för en fossilfri omställning: kopplingen mellan samhälle, välfärd och energisystem i omställningen till ett fossilfritt samhälle (TransVision)

Anders Hansson

Linköpings universitet

En granskning av portföljen med tekniker för negativa utsläpp: sociala, tekno-ekonomiska och etiska dimensioner av biomassa-baserade NETs i Sverige och TanzaniaNationell implementering av globala mål: Samstämmighet mellan nationella klimatplaner och de globala hållbarhetsmålen

May-Britt Öhman

Uppsala universitet

Leva utan olja?! Omprövande av relationer med land och vatten utifrån urfolks landbaserade expertis för övergång till ett fossilfritt välfärdssamhälle

Johannes Stripple

Lunds universitet

Att göra visioner om klimatomställning meningsfulla genom en reseguide till ett fossilfritt Skåne

Anna Maria Jönsson

Lunds universitet

FOREST VISIONS: skogsbruk för ett fossilfritt välfärdssamhälle i ljuset av målkonflikter och osäkerheterKlimatförändringar, mobilitet och framväxande infektionssjukdomar: nya modeller för riskkaraktärisering, motståndskraft och prevention (ARBO-PREVENT)

Åsa Kasimir

Göteborgs universitet

En handbok som visar hur vi bäst åtgärdar organogen mark från höga växthusgasemissioner till sänkor

Gunilla Reischl

Utrikespolitiska institutet

Klimatklubbar och negativa utsläpp: vägar mot fossilfria samhällen?

Anke Fischer

Sveriges lantbruksuniversitet

Styrning, rättvisa och motstånd – på väg mot ett fossilfritt välfärdssamhälle

Achim Grelle

Sveriges lantbruksuniversitet

Konvertera källor till sänkor: uppdaga potentialen att öka kolinlagring i skog

Kristina Lindström

Malmö universitet

Grief and hope in transition

Flora Hajdu

Sveriges lantbruksuniversitet

“Vi planterar träd i Afrika”: Svenska diskurser och lokala effekter av klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i afrikanska lokalsamhällen

Kristina Ek

Luleå tekniska universitet

Individuellt engagemang och teknologisk utveckling: gräsrotsfinansieringens roll i övergången till ett fossilfritt välfärdssamhälle

Adam Felton

Sveriges lanbruksuniversitet

Den gyllene medelvägen: avvägning mellan biologisk mångfald och klimatåtgärder i produktionsskogenVal, värderingar och osäkerhet i modellering av framtida klimat

Karin Bradley

Kungliga tekniska högskolan

Gräsrotsinitiativ mot den globala uppvärmningen - effekter, hinder och framgångsfaktorer

Marie Widengård

Göteborgs universitet

Visioner om rättvisa biodrivmedel

Fredrik Carlsson

Göteborgs universitet

Betendevetenskapliga initiativ för att minska individers klimatavtryck - förbättrad datainsamling för en rigorös utvärdering av vad som fungerar och på vem

Eva Lövbrand

Linköpings universitet

Vems omställning? Det fossilfria samhällets platser, politik och etik

Sverker Jagers

Göteborgs universitet

Klimatpolicys for matkonsumtion: Analyser av policyalternativ och politisk genomförbart för ett klimatneutralt välfärdssamhälle

2019

  • Beslutades 2019
  • Total budget för utlysningen: 30 miljoner kr
  • Antal finansierade projekt: 4

Syftet med utlysningen är att med fokus på multipla naturhändelser ta fram ny kunskap om förebyggande åtgärder, verktyg för varning, prognostisering och beslutsstöd för hantering. Därutöver behövs metoder för att utvärdera och analysera konsekvenser i samhället av multipla naturhändelser. Multipla naturhändelser där t.ex. storm, översvämningar, ras och skred och skogsbränder inträffar samtidigt eller till följd av varandra förekommer redan i dagens klimat.

Forskning pekar på att extrema väderhändelser kan bli mer frekventa i framtiden och även multipla naturhändelser och dess följdverkningar kan komma all öka. När flera olika händelser inträffar samtidigt eller till följd av varandra ställer det stora krav på samhällets förmåga all prioritera och hantera händelserna. Tidigare forskning har ofta fokuserat på en händelse i taget. Vad får det för följdverkningar när flera händelser inträffar antingen samtidigt eller till följd av varandra?

Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Multipla naturhändelser. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.

Beviljade projekt

Projektledare

Organisation

Titel

Lisa van Well

States geotekniska institut

Cascading natural hazards: Visualizing, learning and understanding

Karina Barquet

Stockholm environment institute, SEI

Managing vulnerabilities to multiple water hazards in Sweden

Margaret McNamee

Lunds tekniska högskola

Extreme-index: A new multi-hazard vulnerability index

Tobias Andersson Granberg

Linköpings universitet

Effektiv hantering av multipla naturhändelser

  • Beslutades: 2019
  • Antal projekt inom klimat: 3
  • Beviljade medel: 3 miljoner kr

Formas utlyste medel för ökad rörlighet mellan akademi och praktik. Syftet med utlysningen var att bidra till ökad samverkan mellan forskning och det övriga samhället samt till ökad kunskap och användning av forskningsresultat hos företag och offentliga eller privata organisationer. Utlysningen var gemensam för Formas tre nationella forskningsprogram för Klimat, Hållbart Samhällsbyggande samt Livsmedel.

Finansierade projekt

Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Ökad rörlighet mellan akademi och praktik som rör klimat.

Finansierade projekt

Dnr

Projektledare

Medelsförvaltare

Projekt

2019-02051

Kimberly Nicholas

Lunds universitet

Gemensamt utvecklande av vetenskapsbaserade processer och policyer för att kraftigt minska kommunala växthusgasutsläpp tills 2030

2019-02052

Andreas Persson

Lunds universitet

Översvämningshot och klimatanpassning - ett verktyg som integrerar GIS och hydrologisk modellering för och med offentliga och kommersiella aktörer

2019-02035

Christofer Åström

Umeå universitet

Samhällsekonomiska analyser av värmeböljors påverkan på hälsan som underlag för ett effektivt policyskapande inom folkhälsoområdet.

  • Beslutades 2019
  • Antal finansierade program: 4
  • Beviljade medel: 13 miljoner kr

Gästforskarprogrammet inom klimat och miljö ger svenska lärosäten möjlighet att ta emot gästforskare från USA. Programmet är öppet för olika discipliner.

Syftet är att stärka svensk forskning på området genom samarbete med framstående amerikanska forskare och att bidra till den internationella klimat- och miljöforskningen. Gästforskarprogrammet är ett regeringsuppdrag och utlyses i samarbete med Vetenskapsrådet och Energimyndigheten.


Finansierade projekt

Dnr

Medelsförvaltare

Gästande professor

2019-05768

Chalmers tekniska högskola

David Daniels, US Energy Information Administration, USA

2019-05766

Lunds universitet

Stefano B. Longo, North Carolina State University, USA

2019-05764

Stockholms universitet

Dr. Ruth K. Varner

2019-05765

Stockholms universitet


2020

  • Beslutades 2020
  • Antal finansierade projekt: 21

ERA-Net Biodiversa utlyste medel till forskningsprojekt om ”Biodiversity and Climate Change”. I Sverige deltog Formas i utlysningen med totalt 2 500 000 euro för åren 2021–2023.

Mer information om projekten finns på Biodiversas webbplats Länk till annan webbplats..


Finansierade projekt

Dnr

Projektledare

Medelsförvaltare

Projekt

2020-02339



Martin Weih


Sveriges Lantbruksuniversitet

Blandade skogsbestånd för att motverka klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar (MixForChange)

2020-02347




Torsten Krause



Lunds Universitet

Miljöpolitiska instrument över varukedjor (EPICC): Jämförelse på flera nivåer styrning för skydd mot biologisk mångfald och klimatåtgärder i Brasilien, Colombia och Indonesien

2020-02348




Paul Kardol


Sveriges Lantbruksuniversitet

Mekanismer som ligger till grund för expanderande arters framgång och deras påverkan på biodiversitet samt på ekosystemfunktion vid klimatförändring

2020-02356


Kjell Göran Bostedt

Sveriges Lantbruksuniversitet

Framtida livsvillkor och biodiversitet i Arktis i ett föränderligt klimat

2020-02360


Cibele Queiroz

Stockholms Universitet

Återkopplingar mellan biologisk mångfald och klimatet

2020-02361



Albert Norström


Stockholms Universitet

Eastern Tropical Pacific reef fish on the move: biodiversity reorganisation and societal consequences (BiodivClim 452, Acronym: EASMO)

2020-02366

Anders Andersson

Kungliga Tekniska Högskolan

Patogena vibriobakterier i nuvarande och framtida Östersjön: stävjande av problemet med ekosystemingenjörer (BaltVib)

2020-02367

Linda-Maria Mårtensson

Sveriges Lantbruksuniversitet

Naturbaserad perenn spannmålsodling som en modell för skydd av funktionell biodiversitet
för ett framtidssäkert jordbruk

2020-02370

Johan Eklöf

Stockholms Universitet

NordSalt: betydelsen av klimatförändringar och biologisk mångfald för Nordiska
havsstrandängar

2020-02376

Johan Stenberg

Sveriges Lantbruksuniversitet

Adaptering av växtgenetisk diversitet till klimatförändringar längs en kontinental latitudinell gradient

2020-02482



Toby Gardner

SEI

En hållbar inköpspolitik för skydd av biologisk mångfald, begränsning av klimatpåverkan och
förbättrade försörjningsförhållanden inom kakaosektorn


  • Beslutades 2020
  • Total budget för utlysningen: 78 miljoner kronor
  • Antal finansierade projekt: 9 projekt

Forskningsprojekt om de ekonomiska och finansiella systemens betydelse för och möjligheter till att bidra med lösningar till klimatutmaningarna.

Nedan visas de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom utlysningen Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatet. Klicka på projekttiteln för att läsa mer om respektive projekt.

Beviljade projekt

Projektledare

Organisation

Titel

Åsa Löfgren

Göteborgs universitet

Klimatpolitiska styrmedel för noll-utsläpp

Therese Lindahl

Kungliga vetenskapsakademin, Beijer institutet

Vad gör effektiv klimatpolitik politiskt genomförbar?

Liv Lundberg

RISE Research Institutes of Sweden AB

Vad fungerar och vem betalar? En datadriven studie om ekonomiska subventioner som förändrar energisystemet.

Sarah Säll

Sveriges lantbruksuniversitet

Ekonomiska styrmedel för att minska växthusgasutsläppen i den svenska livsmedelssektorn.

Fredrik N G Andersson

Lunds universitet

Finansiella drivkrafter för klimatomställning i den energiintensiva industrin: Hur risk och osäkerhet påverkar investeringarna i basindustrin

Victor Galaz

Stockholms universitet

Finanschocker i nätverk - hur finanssektorn kan drabbas av dominoeffekter i klimatet och ekosystem

Martin Holmen

Göteborgs universitet

Koldioxidutsläpp, klimatrisker och professionella investerare

Lu Liu

Stockholms universitet

Vad driver företagens klimatåtgärder? Vikten av globala leveranskedjor, sociala nätverk och jämställdhet

Henrik Thorén

Lunds universitet

Risker, värden, och beslutsfattande på en varmare planet: mot en deliberativ process för att integrera samhälleliga värden i modell baserad klimatekonomi

  • Beslutades 2020
  • Antal finansierade projekt: 8 projekt

För att utveckla forskningsidéer och kunskap inom AI och klimat till en högre mognadsgrad som på sikt leder till användning med potential att ge betydande utsläppsminskningar eller nödvändiga anpassningar till klimatförändringar.


Finansierade projekt

Titel

Organisation

Avancerad modellering av molnåterkopplingar och klimatförändringar med AI: Implikationer för alternativ energi

Lunds universitet

ALISTAIR - Artificiell intelligens för hållbar produktion

MainlyAI AB

EnVisA - Energivisualisering med artificiell intelligens

Swerim AB

SnowSat-en AI-strategi för effektiv vattenkraftproduktion

Uppsala universitet

AI-baserad bild- och textanalys genom citizen sensing för förbättrade varningar för extremt väder och dess effekter

Linköpings universitet

Jordbruk och AI i klimatets tjänst

HS HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS SERVICE AKTIEBOLAG

Klimat-AI-Infektion-Anpassning (CLAIRE)

Umeå universitet

En smart digital plattform för hantering av Cyanotoxinrisk i dricksvattenförsörjning och därutöver (DiCyano)

Lunds universitet

AI för hållbar matproduktion från odling till gaffel

Mälardalens högskola


  • Beslutades 2020
  • Antal finansierade projekt: 20 projekt

Utlysningen genomfördes i samverkan med MSB. Ettåriga forskningsprojekt, forskning som bygger vidare på tidigare eller pågående projekt, kunskapssammanställningar eller planering av framtida forskningsprojekt med fokus på samhällseffekter och omställningsmöjligheter av covid-19. Formas finansierade projekt inom klimat, livsmedel och hållbart samhällsbyggande.


Finansierade projekt

Kontaktperson

Organisation

Titel

Harry Fischer

SLU

Att bygga bevis för skogsbaserad resiliens under covid-19

Torben Koenigk

SMHI

Fördelar för både klimat och samhälle av ett grönt återstartspaket efter Covid-19-krisen

Magnus Boström

Örebro universitet

Att lära sig konsumera mindre: Kan erfarenheter under Covid-19 pandemin trigga igång livsstilsomställning?

Erik Swietlicki

Lunds universitet

Corona-pandemins effekter på svensk luftkvalitet

Anders Roos

SLU

Konsekvenser av Covid-19 pandemin för hållbar försörjning och skogsbevarande i Afrika

Alla 20 finansierade projekt finns på utlysningssidan

  • Beslutades: 2020
  • Antal projekt inom klimat: 2
  • Beviljade medel: 6 miljoner kr

Projekten ska ge myndigheterna kunskap om våtmarkers ekosystemtjänster baserade på vattenhushållning, balans av vattenflöden och/eller grundvattenbildning i ett landskapsperspektiv. Kunskapen behövs för att planera och lokalisera eventuella framtida våtmarker med en god balans mellan att klimatanpassa landskapet så att skadliga översvämningar blir få, och att översvämningar som behövs för den biologisk mångfalden kan äga rum och sker på rätt platser. Utlysningen sker i samverkan med Naturvårdsverket.Formas delfinansierar två av projekten med 6 miljoner kronor genom det nationella programmet om klimat.


Finansierade projekt

Kontaktperson

Organisation

Titel

Kevin Bishop

SLU

Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkens hydrologiska ekosystemtjänster (EviWet)

Antonia Liess

Högskolan i Halmstad

Optimering av våtmarker för vattenretention och multipla ekosystemtjänster

2021

  • Beslutades 2021
  • Antal finansierade program: 1
  • Samfinansieras med Mistra.

Forskningsprogrammet Fair Transformations to a Fossil Free Future, Fairtrans, ska med civilsamhällets erfarenheter och engagemang underlätta och påskynda en rättvis klimatomställning. Programmet tilldelas totalt 40 miljoner kronor över fyra år, där Mistra och Formas investerar 20 miljoner kronor var. Programvärdar för Fairtrans är Thomas Hahn på Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet, och Stephan Barthel på Högskolan i Gävle.

Länk till programmets webbplats Länk till annan webbplats.

  • Beslutades 2021

Utlysningen riktar sig till er som vill genomföra projekt som med hjälp av artificiell intelligens (AI) bidrar till att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser.

Utlysningen är en gemensam satsning av Vinnova, Formas, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen.

  • Beslutades september 2021
  • Samarbete med Forte

Forte och Formas utlyser gemensamt forskningsmedel för att öka kunskapen och forskningen om grön omställning och arbetsliv. Totalt avsätts 60 miljoner kronor under åren 2021-2023 för utlysningen. Utlysningen sker inom ramen för finansiärernas nationella forskningsprogram.

  • Beslutades oktober 2021

Sverige står inför stora utmaningar för att ställa om till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen. En nyckel i denna omställning är att olika aktörer i samhället samverkar så att forskningsresultat, tillsammans med kunskap och beprövad erfarenhet hos behovsägare, kan omsättas till lösningar som kan tillämpas och komma till nytta i samhället och verkligen bidrar till omställning.

  • Beslutades oktober 2021

Sveriges landyta täcks till närmare 70 procent av skog i någon form. Dagens beslutsfattande om skogen har stor betydelse för möjligheterna att nå nationella och internationella klimat- och hållbarhetsmål. Dessutom är skogen viktig för bevarande av biologisk mångfald. Hur skogen bäst ska förvaltas och användas är föremål för diskussion, och många intressen och aktörer gör anspråk på skogens resurser och möjligheter. Samtidigt påverkas skogen i sig av klimatförändringar och andra miljöförändringar som orsakas av människor.

  • Beslutades november 2021

Samhällsbyggandet behöver anpassas till de klimatförändringar som pågår idag och de som bedöms komma. Förändringar av temperaturer och av nederbördsmönster innebär en rad problem som ställer nya krav på samhällsbyggandet. Syftet med den här utlysningen är att bidra med ny kunskap och lösningar för klimatanpassning av byggd miljö.

  • Beslutades 2021

Klimatet förändras och vi behöver snabbt minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhällen för att hantera befintliga och kommande klimatförändringar. En viktig del i att möta klimatutmaningarna är att göra vår resursanvändning långt mera effektiv.

Uppdaterad:22 juni 2022
Sidansvarig: Anna Kaijser