Finansierade projekt
Preliminärt beslut. Endast beslutsmeddelande via Prisma är garanti för beviljat bidrag.
Totalt fördelades 141 582 421 miljoner kronor till 9 projekt. 44 ansökningar granskades och 20 procent av dem beviljades. Statistiken gäller för Den svenska skogens roll i klimatomställningen (2021).
Beviljandegrad | Antal ansökningar* | Antal beviljade bidrag | Beviljandegrad |
---|---|---|---|
Kvinnor | 15 | 3 | 20,00% |
Män | 33 | 6 | 18,18% |
Totalt | 48 | 9 | 18,75% |
*Antal ansökningar, efter tidiga avslag, som genomgick granskning
Medelsförvaltare | Antal beviljade projekt | Total beviljad summa |
---|---|---|
Lunds universitet | 1 | 15 989 093 kr |
Umeå universitet | 1 | 15 931 400 kr |
Sveriges lantbruksuniversitet | 6 | 94 118 681 kr |
Linnéuniversitetet | 1 | 15 543 247 |
Totalsumma | 9 | 141 582 421 kr |
Sveriges landyta täcks till närmare 70 procent av skog i någon form. Dagens beslutsfattande om skogen har stor betydelse för möjligheterna att nå nationella och internationella klimat- och hållbarhetsmål. Dessutom är skogen viktig för bevarande av biologisk mångfald. Hur skogen bäst ska förvaltas och användas är föremål för diskussion, och många intressen och aktörer gör anspråk på skogens resurser och möjligheter. Samtidigt påverkas skogen i sig av klimatförändringar och andra miljöförändringar som orsakas av människor.
Beslutsfattande kring svensk skog involverar många olika aktörer och kräver ofta svåra avvägningar mellan olika mål. Syftet med denna utlysning är att:
- ge stöd till forskning som ökar kunskapen om de olika – och ibland svårförenliga – värden som skogen omfattar.
- ge underlag för beslutsfattande på skogsområdet som bidrar till den nödvändiga klimatomställningen och till att nå övriga hållbarhetsmål.
Utlysningen vänder sig till disputerade forskare som är verksamma vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag. Ansökningar bör vara tvärvetenskapliga och ha kapacitet att ta sig an flera perspektiv. För ett projekt kan maximalt 16 miljoner kronor sökas och den totala budgeten för utlysningen är upp till 140 miljoner kronor.
Utlysningen genomförs inom det nationella forskningsprogrammet om klimat.
Informationsmöte 3 mars
Användning av skog är centralt i förhållande till den nödvändiga omställningen för att minska utsläppen av växthusgaser och hantera klimatförändringarna. I Sverige, vars landyta täcks till närmare 70 % av skog i olika former, spelar skogen en viktig roll i strävan efter att uppfylla nationella och internationella klimatåtaganden. Skogen är även den naturtyp i landet som rymmer flest arter. Hur skogen förvaltas och används är därför en nyckelfråga i klimatarbetet såväl som i arbetet för biologisk mångfald, och ökad kunskap krävs om kopplingar mellan åtgärder för klimat och åtgärder för biologisk mångfald. Många olika anspråk görs på skogens resurser och potential, från dess förmåga att binda in och lagra kol, till möjligheterna att producera konstruktionsvirke, material och bränslen, och dess betydelse för att bevara biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster Samtidigt kommer skogen att påverkas av både klimatförändringar och förändringar av den biologiska mångfalden som i sig har svårförutsägbara effekter på ett flertal ekosystemtjänster inklusive skogstillväxten och förmågan att lagra koldioxid över tid.
Efterfrågan på skogliga resurser i form av virkesråvara och biobränslen ökar ständigt, såväl nationellt som globalt, delvis till följd av ett större behov av dessa resurser för att ersätta fossila bränslen och andra produkter och material som orsakar utsläpp av växthusgaser. Den förväntade klimatnyttan genom olika typer av substitution ser olika ut för olika användningsområden och osäkerheten kring mätmetoderna är betydande. Skogsbruk för virkes- och bränsleproduktion eller kolinlagring kan dessutom konkurrera med annan markanvändning, liksom med bevarandet av värdefulla ekosystem och biologisk mångfald.
Utöver att bidra till de svenska miljökvalitetsmålen och till hållbar utveckling och sysselsättning i Sverige, behöver beslutsfattande inom skogsområdet även förhålla sig till internationella mål som Parisavtalet, de globala hållbarhetsmålen, samt på EU-nivå den Gröna Given (Green Deal). Beslutsfattande som gäller skog behöver av naturliga skäl ta hänsyn till långa tidsperspektiv. Beslut som fattas idag kommer att ha inverkan på skogens och skogssektorns utveckling under många decennier framöver. Samtidigt föreligger mål inom framför allt klimatområdet där tidsperspektiven är betydligt kortare än så, som netto-nollutsläpp till 2045. Beslut om skogsskötsel tas ofta på bestånds- eller fastighetsnivå, men även landskapsperspektivet samt regionala och nationella perspektiv är viktiga för att komma fram till hur skogen i sin helhet ska förvaltas och brukas. Svenskt skogsbruk påverkas även i hög grad av gemensamma förhållningssätt och styrmedel på EU-nivå, som inte alltid fullt ut tar hänsyn till nationella förhållanden, och av globala handelssystem och exportmöjligheter. Det finns behov av kunskap om hur dessa aspekter påverkar förutsättningarna för beslutsfattande på nationell och regional nivå i Sverige.
I Skogsutredningens betänkande från november 2020 läggs särskilt fokus på frågor om äganderätt till skog i förhållande till såväl en växande bioekonomi som bevarande av biologisk mångfald, landsbygdsutveckling, allemansrätt, friluftsliv och andra näringar såsom renskötsel och turism. Utredarna konstaterar att det finns en stark polarisering mellan dessa olika intressen, och menar att målkonflikterna behöver synliggöras för att ge underlag åt informerade politiska beslut. Svåra prioriteringar kan behöva göras där olika mål gällande skoglig produktion, klimatåtgärder, klimatanpassning och andra hållbarhetsaspekter ställs i relation till varandra.
Utlysningen ingår i det nationella forskningsprogrammet om klimat Länk till annan webbplats.. Den syftar till att öka kunskapen om de många värden som den svenska skogen står för, och bidra till att denna kunskap integreras i beslutsfattande – av särskild vikt är att synliggöra de ibland svårförenliga intressekonflikterna inom skogsområdet, som kan utgöra hinder för att nå miljö-, hållbarhets- och klimatmål. Den forskning som finansieras ska bidra med kunskapsunderlag som rör den svenska skogens roll i förhållande till klimatet. Internationella jämförelser och utblickar kan göras, och globala perspektiv tas med, så länge dessa är relevanta för beslutsfattande i Sverige.
Det är angeläget att beslutsfattare – som inkluderar enskilda skogsägare, statliga myndigheter, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle – får tillgång till vetenskapliga kunskapsunderlag och scenarier kopplade till olika vägval, där möjliga synergier och målkonflikter tydliggörs. Det behövs forskning som kan föra samman och förhålla sig till flera perspektiv samtidigt. Formas välkomnar forskare från såväl naturvetenskapliga och tekniska som samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. I denna utlysning efterfrågas tvär- och mångvetenskapliga projekt som inkluderar flera kunskapsfält och belyser olika perspektiv, och därmed kan ge en större överblick på den fråga som studeras. Det är upp till de sökande att beskriva och motivera hur projektgruppens sammansättning främjar belysande av flera perspektiv.
Kommunikation och inkludering av användare
Då dagens beslutsfattande på skogsområdet kommer att ha påverkan under en lång tid framöver, är det viktigt att kunskap som genereras i projekten snabbt kommer samhället till del. Projekten förväntas därför presentera en väl utvecklad plan för dialog med relevanta samhällsaktörer och användare av kunskapen. Det är viktigt att behovsägarnas perspektiv inkluderas för att skapa en förståelse för frågans komplexitet. Som ett tidigt steg i arbetet förväntas varje projekt under projekttidens första år generera en översikt över tidigare kunskap och kunskapsluckor på det aktuella forskningsområdet, som tillgängliggörs för beslutsfattare och andra potentiella användare. Projektbeskrivningen ska innehålla en plan för detta och en beskrivning av hur kunskapsöversikten ska sammanställas och kommuniceras, samt tydligt identifiera de främsta målgrupperna. Det finns möjlighet att inkludera resurser i projektbudgeten för arbetet med och spridningen av kunskapsöversikten, såsom kostnader för tryck, kommunikationsaktiviteter eller stöd från en kommunikatör. Detta beskrivs i budgetspecifikationen. Finansierade projekt kan komma att bjudas in till kommunikationsaktiviteter arrangerade av Formas, där representanter från projekten förväntas delta.
Exempel på förväntade resultat av forskningen
Nedan lyfts några exempel på vad som forskning som finansieras inom utlysningen förväntas bidra med i form av resultatmål. Exemplen har ingen ambition att vara heltäckande och vi välkomnar i ansökningarna förslag på konkretisering av vilka aspekter forskningsprojekt ska bidra med.
- Vetenskapligt underbyggda beslutsunderlag för prioritering mellan olika användningar av skog och skogsråvara, utifrån klimatnytta och andra hållbarhetsmål.
- Kunskapsunderlag för styrmedel och åtgärder för att öka kolsänkan i skogen och i skogliga produkter.
- Ökad kunskap om hur olika slags användning och förvaltning av skog – inklusive olika brukningsmetoder - kan bidra till minskad klimatpåverkan genom inbindning och lagring av kol i skogen samt produktion av olika skogliga produkter som via substitution ersätter olika fossilberoende material och produkter.
- Bättre förståelse för potentialen för utsläppsminskningar och kolinlagring, på kort och lång sikt, vid substitution av andra material och andra bränslen med skogsråvara.
- Vägledning kring hantering av konflikter mellan olika värden och mellan mål för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i förhållande till skog.
- Förbättrade risk- och osäkerhetsanalyser av olika möjliga utvecklingsvägar och beslut.
- Ökad kunskap om klimatåtgärder baserade på skydd och/eller återetablering av naturliga skogsekosystem för kolinlagring, så kallade naturbaserade lösningar.
- Synliggörande av samspelet mellan biologisk mångfald och klimatförändringar för ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
- Vetenskapligt underbyggda beslutsunderlag om styrmedel och åtgärder för att bevara och förbättra biologisk mångfald i skogen.
- Vägledning kring hur förväntade effekter av klimatförändringar på skog kan hanteras i beslutsfattande. Detta kan inkludera anpassning till de skaderisker som klimatförändringarna innebär, och åtgärder för att säkerställa att skogen fortsatt bidrar till kolinlagring och substitution.
Avgränsningar
Den forskning som kan finansieras ska syfta till att fördjupa förståelsen för användande av skog ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv, och bidra till ett välinformerat beslutsfattande på området. I ansökan ska det framgå hur det föreslagna projektet bidrar till att uppnå svenska och internationella klimat- och miljömål, samt vilka av FN:s globala hållbarhetsmål som det knyter an till. Den forskning som föreslås kan beröra såväl utsläppsreduktioner som klimatanpassning samt samspel mellan klimatförändringar och biologisk mångfald.
Forskning som syftar till att utveckla specifika metoder för skogsbruk eller att utveckla skogliga produkter eller bränslen samt forskning som saknar tydlig koppling till klimatfrågor kan inte söka medel i denna utlysning.
Utlysningen riktar sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Huvudsökanden och medsökande ska ha avlagt doktorsexamen. Formas eftersträvar en stor bredd av discipliner och angreppssätt för att uppnå en mångfald av forskningsperspektiv och olika typer av kunskap. Vi välkomnar sökande från alla olika discipliner, och efterfrågar i denna utlysning projekt som innefattar tvär- och mångvetenskapliga samarbeten. Projekten förväntas inkludera och engagera beslutsfattare och intressenter inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i projektets arbete på ett sätt som är relevant och lämpligt för frågeställningen.
Formas arbetar för en jämlik, jämställd och inkluderande samhällsutveckling. Sökande bör utforma projektet så att resultaten kan gynna en mångfald av människor och grupper i samhället. Projektgruppen bör utformas med hänsyn till könsfördelning och olika bakgrund.
Innan du ansöker
All Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i texten nedan.
Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format , 338.1 kB..
Huvudsökande och övriga medverkande forskare ska avlagt doktorsexamen. Andra som arbetar i projektet, till exempel doktorander eller kommunikatörer, behöver inte ha en doktorsexamen. Huvudsökande och medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast 2021-02-01.
Huvudsökande ska vara, eller genom projektet bli, verksamma vid en allmänt godkänd medelsförvaltare på Formas. Allmänt godkända medelsförvaltare är i regel svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag. Läs mer om medelsförvaltare här.
Projektet kan inkludera medverkande forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid en organisation i utlandet. Valet att inkludera utländsk kompetens ska i så fall motiveras i projektansökan. Medelsförvaltaren är ansvarig för att överföring av medel till utländska organisationer sker i enlighet med medelförvaltarens regler och riktlinjer.
Formas beviljar inte medel till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet i denna utlysning. Däremot välkomnas alla slags organisationer att bidra till projektet i form av medfinansiering. Medfinansiering kan bestå av tid, pengar eller andra resurser och redogörs för i budgetsspecifikationen.
Du kan söka i denna utlysning även om du har ett pågående projekt som är finansierat av Formas. Total finansiering får dock ej överstiga 100 % av din lön.
Det är inte tillåtet för en individ att vara huvudsökande i mer än en ansökan i denna utlysning. Däremot finns inga begräsningar i hur många ansökningar en individ kan vara medsökande i. Dock gäller fortfarande begränsningen att den totala beviljade finansieringen ej får överstiga 100 % av lönen för en individ.
När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.
Sökt bidrag för ett projekt ska uppgå till minst 12 miljoner kronor och maximalt 16 miljoner kronor. Projekttiden ska vara minst tre år och maximalt fyra år. Ansökningar med ett sökt belopp eller projekttid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås av Formas i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.
Projekt ska starta 2021-11-01. Medel kan sökas för åren 2021–2025. Ansökans budget ska visa hur medel planeras att användas i projektet. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid. Disponeringstid för medel är 12 månader efter projektets slut.
Vi rekommenderar att du skriver din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Du kan skriva din ansökan på svenska, men då kommer den att översättas till engelska inför bedömning. Du kommer inte att kunna läsa översättningen eller ändra i den, innan den går till bedömning.
Din budgetspecifikation översätts inte. Skriv därför gärna budgetspecifikationen på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet Prisma.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling, när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Innan vi lämnar ut ansökningar gör vi alltid en sekretessprövning, men vi får bara dölja information om vi har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att i nuläget vara en del av bedömningen av din ansökan. Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete.
Så här ansöker du
Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. För det behöver du ett personligt konto. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
- Sökt antal år: Antalet år får inte understiga 3 år eller överstiga 4 år.
- Projekttitel (svenska och engelska): max 200 tecken per projekttitel, inklusive mellanslag.
- Populärvetenskaplig beskrivning (svenska): max 4 500 tecken, inklusive mellanslag. Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning (svenska och engelska): max 1 500 tecken per sammanfattning, inklusive mellanslag. Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Projektbeskrivning
Läs bakgrundstexten och utlysningens syfte och inriktning noga innan ni fyller i projektbeskrivningen. Ta även del av bedömningskriterierna under ”Hur går bedömningsprocessen till”.
Adressera alla kriterier i er ansökan. Följande delar ska finnas beskrivna i ansökan:
- Mål och syfte, bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet, samt projektets relevans för utlysningens syfte och inriktning: max 7 000 tecken inklusive mellanslag.
- Projektbeskrivning som innefattar utförlig beskrivning av hur forskningsfrågan och projektgruppens sammansättning är i linje med utlysningens syfte och inriktning, projektets roll för kunskapsområdets utveckling och relativt redan befintlig kunskap och annan pågående forskning inom liknande områden. Här beskrivs och motiveras även metod, genomförande, plan för vetenskaplig publicering och plan för spridning av resultaten, inklusive den inledande forskningsöversikten. Metoden ska vara systematisk och vetenskaplig. Beskriv och motivera även hur projektet planeras med de resurser och kompetenser som krävs för att genomföra arbetet. Inkludera en tidsplan: max 15 000 tecken inklusive mellanslag.
- Beskrivning och motivering av projektets samhällsrelevans. Detta berör hur projektet adresserar viktiga samhällsfrågor eller sektorsfrågor inom utlysningens inriktning, hur projektet kan bidra till hållbar utveckling, och hur hänsyn tagits till olika intressenters och/eller användares behov: max 8 000 tecken inklusive mellanslag.
- Beskrivning av hur kommunikation och dialog planeras med relevanta intressenter och/eller användare under projektets gång : max 8 000 tecken inklusive mellanslag.
- Referenser: max 5 000 tecken inklusive mellanslag.
Budget
Projektets budget redogör du för i Prisma. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Budget beskrivs i form av:
- Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare.
Lön kan sökas till forskare, doktorander och teknisk personal. Sociala avgifter ska vara inkluderade. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön. - Aktivitetsgrad i projektet
Med aktivitetsgrad menas hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det visar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet. - Driftskostnader
Till driftskostnader räknas exempelvis förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång (open access). - Utrustning och avskrivningskostnader.
Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor. - Lokaler
Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overhead-kostnaden i budgeten för projektet. - Indirekta kostnader
När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis för den högskola, universitet eller offentliga förvaltning som ska förvalta medlen. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler. För medel som ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan i stället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas på de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet beräknas och anges i budgettabellen. - Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
- Total kostnad avser en budgetsummering.
- Budgetspecifikation
Förklara budgeten i ord (maximalt 7 000 tecken inklusive mellanslag). Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om flera organisationer söker bidrag. Här beskrivs även hur medel används för kommunikation med relevanta användare. Vänligen notera att en budgetspecifikation på svenska inte lämnas till översättning, men ingår som en del av bedömningen av den internationella beredningsgruppen.
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du få etiskt godkännande från Etikprövningsnämnden. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett etiskt godkännande. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Även om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande, ska du ändå ta upp det i din ansökan. Skriv detta, och motivera varför.
Klassificeringar
Formas använder projektens klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, SCB-koder och minst ett globalt hållbarhetsmål som projektet kan bidra till.
- Ämnesområde (minst 1, max 3 ämnesområden)
Välj projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne SCB-kod (minst 1, max 3 koder)
Välj sedan minst ett forskningsämne och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling (minst 1, max 3 globala mål)
Ange upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans.
- Nyckelord (minst 1, max 3 nyckelord)
Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
Medelsförvaltaren är den organisation som, vid eventuell finansiering, tar emot bidragspengarna från Formas. Sökande i den här utlysningen måste vara godkänd medelsförvaltare hos Formas. Se: vem kan bli medelsförvaltare?
- Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.
- Välj din medelsförvaltare i Prisma och lägg till projektets avdelning eller institution.
- En registrerad ansökan går automatiskt ut till medelsförvaltaren när utlysningen har stängt. Medelsförvaltaren har sedan sju veckodagar på sig att signera ansökan digitalt i Prisma.
Medverkande
- Huvudsökande bjuder in medverkande till ansökan i Prisma.
- En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
- Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret.
- Alla medverkande måste ha skapat ett eget användarkonto i Prisma.
- Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).
- Observera att inbjudna medverkande forskare ska överföra sina CV och publikationer i ansökan så att huvudsökande kan registrera ansökan när den är klar. Se avsnitt CV.
CV
Projektledarens CV är obligatoriskt att inkludera i ansökan. CV från upp till tio disputerade medverkande forskare kan också läggas till i ansökan, men CV från övriga personer som arbetar i projektet ska inte ingå. Däremot kan ytterligare medverkande forskare och övriga projektdeltagares kompetens beskrivas på lämpligt ställe i projektansökans övriga delar.
Projektledaren och upp till tio disputerade medverkande forskare hämtar uppgifterna till CV genom sina personkonton i Prisma. Följande uppgifter ska läggas till i ansökan:
- Utbildning: Forskarutbildning, utbildning på grund- och avancerad nivå.
- Arbetsliv: Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar, postdoc-vistelser, forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen samt eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag).
- Meriter och utmärkelser:
- Docentur
- Handledda personer: doktorander, post docs, samt examensarbetare; ange det totala antalet för respektive kategori samt namnge de mest relevanta (maximalt 10 st.)
- Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (maximalt 10 st.)
- Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (maximalt 10 st.)
- Övriga meriter:
- Här ska huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin sammanlagda publicering (maximalt 800 tecken inklusive blanksteg), för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag).
Denna summering bör inkludera följande: - Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-reviewförfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag).
- Eventuella citeringsmått ska anges utan självciteringar och från vilken databas dessa är hämtade.
- Summeringen ska inte innehålla information om H-index, Journal Impact Factor eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.
- Övriga meriter som är relevanta för ansökan, såsom dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (maximalt 10 st.)
- Här ska huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin sammanlagda publicering (maximalt 800 tecken inklusive blanksteg), för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag).
- Immaterialrätt: exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram (maximalt 10 st.)
Publikationslista
Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från de sökandes personliga profiler i Prisma.
Bilagor
Om figurer, tabeller eller bilder behövs för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet pdf kan laddas upp.
Efter du har lämnat in din ansökan
Först kontrolleras om din ansökan ligger inom Formas ansvarsområden och inom utlysningens ramar. Gör den det går den vidare till en beredningsgrupp för bedömning. Om den inte gör det, avslås den.
Alla ansökningar med formaliafel kommer att avslås. Följande formalia kommer att kontrolleras i denna utlysning och om ansökan inte uppfyller något av dessa krav så kommer den att avslås.
- Medelsförvaltaren har inte signerat ansökan.
- Det totala belopp som söks är lägre än 12 miljoner kronor eller högre än 16 miljoner kronor.
- Den angivna projekttiden är kortare än 3 år eller längre än 4 år.
- Datumet för huvudsökandes eller medverkande forskares doktorsexamen är senare än 2021-02-01.
- Ansökan är ofullständig. Den brister i information som är obligatorisk på ansökningsblanketten eller i bilagorna.
- Ansökan faller utanför utlysningens område eller Formas ansvarsområden (miljö, areella näringar och samhällsbyggande).
- Sökande som har fått finansiering från Formas tidigare men har inte lämnat in sin vetenskapliga eller ekonomiska återrapportering i tid, ska lämna in rapporterna innan utlysningen stänger.
Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell beredningsgrupp med kompetens att täcka det aktuella temat för utlysningen. Ansökan bedöms utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydligt som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför universitetet, med kompetens att bedöma forskningens relevans. Beredningsgruppen utses av Formas.
Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna, exempelvis på grund av kön. När det gäller jämställdhet och hur ansökningar bedöms är den vetenskapliga kvaliteten och relevansen överordnad, men vid lika bedömning ska beredningsgrupperna lämna företräde till underrepresenterat kön.
Läs mer om Formas bedömningsprocess.
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:
Frågeställning
Här bedömer beredningsgruppen din ansökan enligt följande:
- syftets vetenskapliga betydelse
- originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser
- möjlighet till vetenskapligt betydande resultat
- om syftet är i linje med utlysningens syfte och inriktning
Bedömarna ska också
- positivt uppmärksamma mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt när dessa är tillämpliga för den aktuella frågeställningen
Metod och genomförande
Här bedömer beredningsgruppen följande:
- den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet
- metodens nyhetsvärde
- om arbetsplanen är konkret och realistisk
- om planen för vetenskaplig publicering och informationsspridning är konkret och realistisk
- koordineringen av projektet och forskargruppen
- lämpligheten i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt
- om den föreslagna forskningen kräver etiska överväganden och hur sökande har planerat att hantera dessa
- budgetens rimlighet i förhållande till projektets upplägg och förväntade resultat.
Av dessa punkter väger den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet tyngst.
Vetenskaplig kompetens
Här väger beredningsgruppen in följande:
- publikationernas vetenskapliga kvalitet
- förmåga att genomföra projektet enligt planen
- erfarenhet av handledning
- erfarenhet av projektledning
- nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser
- intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare
- forskargruppens styrka och konkurrenskraft.
Beredningsgruppen bedömer kvaliteten på vetenskapliga publikationer med hänsyn till standarder inom varje vetenskapsområde. Fokus för bedömningen är på publikationernas innehåll och kvalitet snarare än på var de har publicerats.
Publikationer är endast en del av vad som vägs in under kriteriet vetenskaplig kompetens. I bedömningen tar granskarna även hänsyn till andra former av uppnådda resultat och erfarenheter. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning och utbildning, patent, produkter eller påverkan på policy.
I bedömningen tas hänsyn till relevanta skäl för uppehåll i forskningen såsom föräldraledighet och sjukskrivning som kan ha haft betydelse för den sökandes totala produktivitet. Det vill säga de resultat och erfarenheter som den sökande anger bedöms i förhållande till aktiv forskningstid.
Frågeställningens möjliga samhällsnytta
Här bedömer beredningsgruppen hur väl du motiverar hur den föreslagna forskningen uppfyller följande fyra aspekter:
- Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor eller sektorsfrågor inom utlysningens inriktning.
- Projektet kan på kort eller lång sikt bidra till hållbar utveckling.
- I utformningen av projektet har sökande tagit hänsyn till olika intressenters och/eller användares behov.
- Syftet med forskningen ligger i linje med utlysningens syfte och inriktning.
Att ta hänsyn till intressenters eller användares behov kan innefatta referenser till t.ex. direktiv, miljömål, globala hållbarhetsmål och strategier samt diskussioner med relevanta intressenter eller användare.
Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.
Kommunikation med intressenter eller användare
Här bedömer beredningsgruppen om ansökan innehåller följande:
- en beskrivning av relevanta intressenter och/eller användare
- en konkret och realistisk plan för a) projektets involvering av relevanta intressenter eller användare och för b) projektets kommunikation av forskningen och dess resultat med intressenterna eller användarna.
Kommunikationen med intressenter och användare kan ske på olika sätt och med olika tidsramar, beroende på den aktuella frågeställningen. Den bör dock innefatta olika former av dialog med intressenterna och de möjliga användarna av forskningen och forskningsresultaten.
Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.
Formas forskarråd förväntas fatta beslut om vilka projekt som beviljas bidrag preliminärt den 27 oktober 2021. Besluten offentliggörs senast dagen efter på Formas webbplats och skickas senare ut via e-post från Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader skall även en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen och en lägesrapportering av projekt lämnas in efter 18 månader. Rapporteringen görs i Prisma.
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Du behöver ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Vi rekommenderar att du följer det förslag för en vad datahanteringsplan ska innehålla som tagits fram av Science Europe. Du kan läsa mer om förslaget i rapporten Practical Guide to the International Alignment of Research Data Management Länk till annan webbplats. (pdf).
Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.
Stöd och genvägar
Ansök
Ansökan skickas in genom ansökningssystemet Prisma Länk till annan webbplats.. Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i utlysningstexten.
Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format , 338.1 kB..