Klimatanpassning på tvären – gränsöverskridande utmaningar och åtgärder

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forskningsprojekt som bidrar med kunskap om gränsöverskridande utmaningar och åtgärder i klimatanpassningsarbetet.

VEM KAN SÖKA?

Forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Huvudsökande ska ha avlagt doktorsexamen.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Det går att söka för 3–4-åriga projekt med en budget om maximalt 12 miljoner kronor per projekt. Total budget för utlysningen är 120 miljoner kronor.

Beslutad: 2022-11-23 11:30

Finansierade projekt

Preliminärt beslut. Endast beslutsmeddelande via Prisma är garanti för beviljat bidrag.

För att stärka Sveriges arbete med klimatanpassning genomför vi en utlysning för forskningsprojekt om gränsöverskridande utmaningar och åtgärder i klimatanpassningsarbetet. Utlysningen görs på initiativ av det nationella forskningsprogrammet om klimat.

Klimatförändringarna har redan idag kännbara effekter runt om i hela världen. Det handlar om gradvisa förändringar till följd av en globalt ökande medeltemperatur såväl som ökad frekvens och intensitet i extrema väderhändelser, däribland värmeböljor, torka, stormar och skyfall. Dessa förändringar och händelser har direkta effekter där de inträffar, men kan även få konsekvenser på andra platser, exempelvis genom olika ekologiska, sociala och ekonomiska relationer och sammankopplade system. Sådana gränsöverskridande utmaningar sker på olika nivåer inom och mellan nationer och samhällen.

Denna utlysning syftar till att bidra med kunskap om gränsöverskridande utmaningar och åtgärder i klimatanpassningsarbetet. Med gränsöverskridande utmaningar avses geografiska gränser mellan och inom länder såväl som administrativa gränsdragningar mellan olika aktörer i samhället – i såväl offentlig som privat sektor och civilsamhället. Ansökan ska visa hur projektet kommer att bidra med kunskap för att hantera en eller flera gränsöverskridande utmaningar i klimatanpassningsarbetet. Den forskning som bedrivs behöver inte begränsa sig till att studera svenska förhållanden, men ska ha potential att kunna vidareutveckla och förbättra det svenska klimatanpassningsarbetet.

Utlysningen riktar sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Huvudsökande och medsökande forskare ska ha avlagt doktorsexamen. Denna utlysning vänder sig till forskare inom olika ämnesområden och med olika vetenskapliga perspektiv och angreppssätt. Vi välkomnar mång- och tvärvetenskapliga samarbeten, men det är inget krav.

Utlysningen görs på initiativ av det nationella forskningsprogrammet om klimat Länk till annan webbplats..

Klimatförändringarna har redan idag kännbara effekter runt om i hela världen. Det handlar om gradvisa förändringar till följd av en globalt ökande medeltemperatur såväl som ökad frekvens och intensitet i extrema väderhändelser, däribland värmeböljor, torka, stormar och skyfall. Dessa förändringar och händelser har direkta effekter där de inträffar, men kan även få konsekvenser på andra platser, exempelvis genom ekologiska, sociala och ekonomiska relationer och sammankopplade system. Sådana gränsöverskridande utmaningar sker på olika nivåer inom och mellan nationer och samhällen.

En form av gränsöverskridande utmaning handlar om vilka konsekvenser klimatförändringar i omvärlden har för ett enskilt land. I Sveriges nationella strategi för klimatanpassning från 2018 diskuteras detta genom att göra en distinktion mellan direkta och indirekta effekter från klimatförändringarna. I strategin betonar regeringen att de internationella dimensionerna av klimatförändringarnas effekter kan utgöra minst lika betydelsefulla utmaningar för Sverige som de direkta konsekvenserna. Dessa indirekta effekter från klimatförändringarna benämns ibland internationella dimensioner av klimatförändringarna, transnationella effekter eller transnationella beroenden.

Det nationella expertrådet för klimatanpassning framhåller betydelsen av transnationella beroenden för att förstå vilka sårbarheter Sverige har i ett förändrat klimat. Områden som diskuteras handlar bland annat om livsmedel, vatten, energi, värdekedjor och migration. Påverkansvägarna är många gånger komplexa och multipla. För att hantera transnationella klimateffekter framhålls ofta betydelsen av integrerade åtgärder bland annat kopplat till handel, finans, bistånd, internationell katastrofberedskap och säkerhetspolitik.

Trots den förväntade betydelsen av de internationella dimensionerna av klimatförändringarnas effekter så har dessa haft en förhållandevis marginell plats i det svenska klimatanpassningsarbetet. Det föreligger därmed betydande kunskapsbehov om transnationella klimateffekter, vilka behöver omhänderta internationella systemberoenden, samspelet mellan olika slags sårbarheter samt snabba såväl som gradvisa effekter från klimatförändringarna.

En annan form av gränsöverskridande utmaning sätter fokus på administrativa gränser och betydelsen av sektoröverskridande perspektiv. Även om de sektoröverskridande perspektiven har lyfts fram som betydelsefulla så visar studier att klimatanpassningsarbetet i Sverige har fokuserat på utmaningar och åtgärder inom sektorer eller i förhållande till aktörers geografiska ansvarsområden exempelvis kommuner och länsstyrelser. I SMHI:s översyner av klimatanpassningsarbetet framhålls även att arbetet tenderar att fokusera på utmaningar som organisationer har haft erfarenhet av och således i någon mån redan påverkats av. Få studier omhändertar transnationella effekter från klimatförändringarna eller tvärsektoriella utmaningar.

Förutom att gränsöverskridande utmaningar väcker frågor om systemgränser och analysmetoder så väcker de också frågor om värderingar och prioriteringar såväl som om ansvarsförhållanden, mandat och finansiering. Dessutom finns komplexa kopplingar mellan klimatanpassning, utsläppsminskningar och andra hållbarhetsmål liksom behov av att studera vilka följdeffekter klimatanpassningsåtgärder har – i andra delar av samhället och på andra platser i världen.

För att vidareutveckla det svenska klimatanpassningsarbetet krävs helhetstänkande, sektoröverskridande perspektiv och ett proaktivt arbete. Genom att fokusera på gränsöverskridande utmaningar, vilka handlar om geografiska gränser inom och mellan länder såväl som administrativa gränsdragningar mellan olika aktörer, så kan samhällets arbete med att anpassa sig till ett förändrat klimat förbättras.

Syftet med utlysningen är att bidra till kunskap om gränsöverskridande utmaningar och åtgärder i klimatanpassningsarbetet. Utlysningen tar utgångspunkt i betydelsen av ett helhetsgrepp i klimatanpassningsarbetet och hur gränsöverskridande risker, relationer och beroenden utmanar såväl som kan hanteras. Den forskning som bedrivs behöver inte begränsa sig till att studera svenska förhållanden, men ska ha potential att kunna vidareutveckla och förbättra det svenska klimatanpassningsarbetet.

Ansökningarna ska tydligt visa hur projektet bidrar till utlysningens syfte och ryms inom dess inriktning genom att beskriva (1) vilken eller vilka gränsöverskridande utmaningar som projektet fokuserar på, (2) hur projektet kan bidra till det svenska klimatanpassningsarbetet.

Vi ger nedan ett par exempel på områden med kunskapsbehov. Exemplen är inte heltäckande och områdena är ofta även sammanlänkade.

Ett område handlar om hur klimatförändringarnas transnationella effekter påverkar ekologiska och samhälleliga system. Kunskap behövs exempelvis om hur klimatförändringarna påverkar produktion, distribution och logistik av varor och tjänster, hur värdekedjor och den globaliserade marknaden påverkas av ett förändrat klimat, eller hur klimatförändringar påverkar migration och mobilitet, fred och säkerhet eller hälsofrågor.

Ett andra område berör vilka olika slags sårbarheter Sverige har som land såväl som med avseende på enskilda regioner, verksamheter och samhällsgrupper. Forskning kan exempelvis bidra med kunskap om hur gränsöverskridande utmaningar analyseras, värderas, prioriteras och hanteras i offentliga och privata organisationer, eller vilka drivkrafter och hinder som finns för mobilisering av finansiering och implementering av klimatanpassningsåtgärder som hanterar utmaningar som berör många delar av samhället samtidigt eller för risker som ännu inte har materialiserats.

Ett tredje område fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan klimatanpassningsåtgärder och samhällets övriga klimatarbete, samt hur Sveriges klimatanpassningsarbete kan påverka andra länder och vice versa. Projekt kan exempelvis bidra med kunskap om vilka följdeffekter klimatanpassningsåtgärder i ett område eller på en viss plats får i andra sektorer – eller på andra platser – samt hur dessa kan hanteras.

Utlysningen förväntas kunna finansiera en bred repertoar av projekt som kan stärka samhällens förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat och samtidigt bidra till en långsiktig hållbar utveckling. Denna utlysning vänder sig till forskare inom olika ämnesområden och med olika vetenskapliga perspektiv och angreppssätt. Vi välkomnar mång- eller tvärvetenskapliga samarbeten, men det är inget krav för att kunna få finansiering. Utlysningen vill också främja långsiktig kunskapsuppbyggnad om gränsöverskridande utmaningar. Sökande ombeds att planera för aktiviteter som kan främja detta, vilket kan innebära doktorander och postdocs samt att stärka kopplingen till högre utbildning. Även i detta fall, så är detta emellertid inte ett krav för att kunna få finansiering. Beroende på projektets frågeställning är det även relevant med samverkan med samhällsaktörer. Planera således för involvering och dialog med intressenter och användare i förhållande till den aktuella frågeställningen.

Utlysningen görs på initiativ av det nationella forskningsprogrammet om klimat.

Utlysningen riktar sig forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Vi vänder oss till forskare inom olika ämnesområden och med olika vetenskapliga perspektiv och angreppssätt. Vi välkomnar mång- och tvärvetenskapliga samarbeten, men det är inget krav för att söka i denna utlysning. Huvudsökande och medsökande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.

Formas arbetar för en jämlik, jämställd och inkluderande samhällsutveckling. Sökande bör därför utforma projektet så att resultaten kan gynna en mångfald av människor och grupper i samhället. Projektgruppen bör även utformas med hänsyn till könsfördelning och olika bakgrund. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Utlysningstext

Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna under revisionshistorik.

Innan du ansöker

All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.

Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet.

Vem kan bli medelsförvaltare?

För att kunna ansöka om bidrag i denna utlysning ska:

  • Huvudsökanden ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
  • Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning). Annan personal som medverkar i projektet behöver inte ha avlagt doktorsexamen.
  • Den tilltänkte bidragstagaren ska vara projektledare på ansökan.
  • Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Internationellt samarbete

Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs av forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Forskningen ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste även vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Utländskt deltagande i projektet ska vara begränsat, väl definierat och väl motiverat i projektansökan.

Det går att söka för 3–4-åriga projekt med en budget om maximalt 12 miljoner kronor per projekt. Total budget för utlysningen är upp till 120 miljoner kronor.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Du bör därför skriva dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Din ansökan, inklusive bilagor, betraktas enligt svensk lag som allmän handling, när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Innan vi lämnar ut ansökningar gör vi alltid en sekretessprövning, men vi får bara dölja information om vi har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Formas eget hållbarhetsarbete

Så här ansöker du

Du ansöker i Prisma

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.

Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats.

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor. Om du kopierar in text från ett annat program, vänligen kontrollera att all text följer med när du förhandsgranskar din ansökan.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

  • Antal månader som ansökan avser.
  • Projekttitel på svenska och engelska (max 200 tecken vardera inklusive mellanslag)
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (max 4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska och engelska (max 1 500 tecken vardera inklusive mellanslag). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Forskningsprogram

  • Mål och syfte med projektet samt bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet (max 7 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Projektbeskrivning som innefattar upplägg, teori, metod, genomförande och en plan för vetenskaplig publicering och kommunikation av resultat (max 15 000 tecken inklusive mellanslag).

    Inkludera följande punkter om de anses vara relevanta för projektet:
    • kortfattad beskrivning av befintlig och behov av ny grundutrustning
    • kortfattad beskrivning av nationella och internationella samarbeten
    • bekräftelse på att internationella avtal och regler följs
    • huvudhandledare om finansiering söks för en doktorand
  • Beskrivning av projektets möjliga samhällsnytta och vilka de relevanta intressenterna/användarna av forskningen är samt hur forskningen och dess resultat planeras kommuniceras med dessa intressenter (max 8 000 tecken inklusive mellanslag).

Stöd för att besvara bedömningsgrunden samhällsnytta och kommunikation

  • Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (max 5 000 tecken inklusive mellanslag).

Budget

Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Budgeten beskrivs i form av:

  • Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön utan att först minska sin pension med motsvarande procentsats.
  • Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
  • Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det visar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
  • Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång (open access). Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
  • Lokaler. Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overheadkostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
  • Indirekta kostnader avser overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis för medelsförvaltaren. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Om din medelsförvaltare inte tar ut indirekta kostnader för denna typ av bidrag, ange 0 kronor i tabellen.
  • Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
  • Total kostnad avser en budgetsummering.
  • Budgetspecifikation (max 7 000 tecken inklusive mellanslag) avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till samtliga lönekostnader och andra kostnader. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen.

    Vänligen notera att en budgetspecifikation på svenska inte lämnas till översättning men ingår som en del av bedömningen av den internationella beredningsgruppens granskningsunderlag. Du bör därför skriva din budgetspecifikation på engelska.

Etik

Redogörelse för etiska överväganden (max 4 000 tecken inklusive mellanslag)

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du få etiskt godkännande från Etikprövningsnämnden. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett etiskt godkännande. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Även om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du ändå ta upp det i den ansökan. Skriv detta, och motivera hur och varför.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde
    Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod)
    Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Nyckelord
    Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

I den här utlysningen kan enbart sökanden från medelsförvaltare som är godkända för alla Formas utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.

  • Välj din medelsförvaltare i rullistan.
  • Välj hemvist i rullistan.

Medverkande

  • Huvudsökande bjuder in medverkande till ansökan i Prisma.
  • En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
  • Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret. Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste huvudsökande göra.
  • Alla medverkande måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma.
  • Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).

CV

Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.

Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:

  • Utbildning
    • Forskarutbildning
    • Utbildning på grund- och avancerad nivå
  • Arbetsliv
    • Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
    • Postdoc-vistelser
    • Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
    • Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
  • Meriter och utmärkelser:
    • Docentur
    • Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
    • Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
    • Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
    • Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning:
      • Under övriga meriter ska andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
      • Här ska även huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag). Denna summering bör inkludera följande:
        • Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
        • Summeringen ska inte innehålla information om Journal Impact Factors eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.

Publikationer

Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från de sökandes personliga profiler i Prisma.

Bilagor

Följande bilaga kan laddas upp om relevant för ansökan:

  • Bilaga 1. Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet pdf kan laddas upp.

Efter du har slutregistrerat din ansökan

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
  • Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
  • Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.

Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell beredningsgrupp med kompetens att täcka det aktuella temat för utlysningen. Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför universitetet, med kompetens att bedöma forskningens relevans. Beredningsgruppen utses av Formas. Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna, exempelvis på grund av kön.

Ansökningar bedöms med avseende på vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Dessa omfattar sammantaget följande fem bedömningsgrunder:

Kriterier för vetenskaplig kvalitet

  • Frågeställning
    - Syftets vetenskapliga betydelse
    - Originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser
    - Möjlighet till vetenskapligt betydande resultat
    - Om syftet är i linje med utlysningen

    Bedömarna ska också:
    - Positivt uppmärksamma mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt när dessa är tillämpliga för den aktuella frågeställningen samt främjandet av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom utlysningens område. Det är därför viktigt att du tar upp sådant i din ansökan, om det är relevant för ditt projekt.

  • Metod och genomförande
    - Den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet
    - Om arbetsplanen är konkret och realistisk
    - Om planen för vetenskaplig publicering och informationsspridning är konkret och realistisk
    - Koordineringen av projektet och forskargruppen
    - Lämpligheten i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt där sådana har valts
    - Om den föreslagna forskningen kräver etiska överväganden hur, i så fall, den sökande har planerat att hantera dessa
    - Budgetens rimlighet i förhållande till projektets upplägg och förväntade resultat

    Av dessa punkter väger den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet tyngst.

  • Vetenskaplig kompetens
    Här väger beredningsgruppen in följande:
    - Publikationernas vetenskapliga kvalitet
    - Förmåga att genomföra projektet enligt planen
    - Erfarenhet av handledning
    - Erfarenhet av projektledning
    - Nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser
    - Intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare
    - Forskargruppens styrka och konkurrenskraft

    Beredningsgruppen bedömer kvaliteten på vetenskapliga publikationer med hänsyn till standarder inom varje vetenskapsområde. Fokus för bedömningen är på publikationernas innehåll och kvalitet snarare än på var de har publicerats.

    Publikationer är endast en del av vad som vägs in under kriteriet vetenskaplig kompetens. I bedömningen tar granskarna även hänsyn till andra former av uppnådda resultat och erfarenheter. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning och utbildning, patent, produkter eller påverkan på policy.

    I bedömningen tas hänsyn till relevanta skäl för uppehåll i forskningen såsom föräldraledighet och sjukskrivning som kan ha haft betydelse för den sökandes totala produktivitet. Det vill säga de resultat och erfarenheter som den sökande anger bedöms i förhållande till aktiv forskningstid.

Kriterier för samhällsrelevans:

  • Frågeställningens möjliga samhällsnytta
    Här bedömer beredningsgruppen hur väl du motiverar hur den föreslagna forskningen uppfyller följande fyra aspekter:
    - Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor inom utlysningens inriktning, nationellt eller internationellt (eller både och)
    - Projektet kan på kort eller lång sikt nyttiggöras och bidra till hållbar utveckling, nationellt eller internationellt (eller både och)
    - I utformning av projektet har sökande tagit hänsyn till intressenters och/eller användares behov
    - Syftet med forskningen ligger i linje med utlysningen

    Att ta hänsyn till intressenters eller användares behov kan innefatta referenser till t.ex. direktiv, miljömål, globala hållbarhetsmål och strategier samt diskussioner med relevanta intressenter eller användare.

    Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.
  • Kommunikation med intressenter och användare
    Här bedömer beredningsgruppen om ansökan innehåller:
    - En beskrivning av relevanta intressenter och/eller användare
    - En konkret och realistisk plan för a) projektets involvering av relevanta intressenter eller användare och för b) projektets kommunikation av forskningen och dess resultat med intressenterna eller användarna.

    Kommunikation med intressenter och användare kan ske på olika sätt och med olika tidsramar, beroende på den aktuella frågeställningen. Den bör dock innefatta olika former av dialog med intressenterna och de möjliga användarna av forskningen och forskningsresultaten.

    Alla bedömningsgrunder ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa bedömningsgrunder. Sökanden uppmanas att vara mycket noggrann med ansökans upplägg och tydlighet då granskning enbart baseras på den information som finns i ansökan.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 23 november 2022. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Så här rapporterar du utgifter och resultat

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång, Open Access.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.

SweCRIS

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Revisionshistorik

Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges här.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:23 november 2022