Nationella forskningsprogrammet för livsmedel
Det nationella forskningsprogrammet för livsmedel ska bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt till hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Programmet syftar till att stödja omställningen till ett robust och konkurrenskraftigt livsmedelssystem. Programmet drivs inom ramen för Sveriges nationella livsmedelsstrategi.
Det tioåriga programmet startade 2017 då Formas fick uppdraget att ta fram ett långsiktigt tvärvetenskapligt forskningsprogram för livsmedelssektorn. Det är första gången som det sker en satsning på ett långsiktigt forsknings- och innovationsprogram för livsmedel i Sverige.
Från och med 2023 uppgår programmets medel till cirka 110 miljoner kronor per år.
Om programmet
Uppdrag
Formas fick uppdraget att ta fram ett långsiktigt tvärvetenskapligt forskningsprogram för livsmedelssektorn. Programmet startade 2017 och är tioårigt. Formas koordinerar programmet som drivs i samverkan med andra forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Programmets satsningar baseras på en strategisk forskningsagenda som togs fram 2019.
Forskningsprogrammet stödjer pionjärer i det svenska livsmedelssystemet genom att investera i framtidens kunskap om livsmedel med fokus på hela systemet, från primärproduktion till konsumtion. Programmet ska stärka behovsmotiverad forskning; öka fokus på produktutveckling, innovation, spridning och kommersialisering av forskningsresultat; samt höja kunskapsnivån inom hela livsmedelskedjan.
Forskningsprogrammet är viktigt för den svenska livsmedelsbranschens långsiktiga konkurrenskraft och Formas strävar efter att programmet helt eller till lämpliga delar samfinansieras med näringslivet inom livsmedelsproduktionen.
Programmet främjar samverkan i livsmedelssystemet mellan olika aktörer från exempelvis universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, bransch- och intresseorganisationer, offentliga sektorn samt civilsamhället. Sedan 2017 har hittills över 120 unika behovsägare medverkat i projekt och centrum finansierade av programmet.
Programmet anordnar även satsningar för att sprida forskningsresultat och främja nyttiggörande. Ett exempel är Livsmedelsforskningsdagen, som är en årlig mötesplats för att nyttiggöra kunskap till behovsägare i det svenska livsmedelssystemet.
Formas bevakar även internationella initiativ som ligger i linje med det nationella forskningsprogrammet för livsmedel, som till exempel partnerskap och uppdrag inom Horisont Europa, det europeiska ramprogrammet för finansiering och innovation.
Programkommitté
Formas fick 2017 i uppdrag att vara värd för en Nationell kommitté för livsmedelsforskning. Kommittén består av representanter för forskningsfinansiärer och andra centrala myndigheter inom livsmedelsområdet: Formas, Forte, Jordbruksverket, Mistra, Stiftelsen Lantbruksforskning, Stiftelsen för Strategisk forskning, Vetenskapsrådet, Vinnova, och Tillväxtverket. Kommittén leds av en oberoende ordförande, Betty Malmberg.
Kommitténs uppdrag omfattar hela kedjan – från primärproduktion till konsumtion – och tar sin utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen
Länk till annan webbplats. och i riksdagens livsmedelsstrategi Länk till annan webbplats. Den nationella kommittén är även programkommitté för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel.
Bland kommitténs uppgifter ingår att koordinera finansiering inom livsmedelsområdet samt att möjliggöra implementering av exempelvis långsiktiga forsknings- och innovationssatsningar inom identifierade och prioriterade områden. Långsiktighet och förankring med många aktörer är av stor vikt för både forskningsutförare och behovsägare inom sektorn.
Arbetet sker med utgångspunkt i programmets agenda för livsmedelsforskning som togs fram 2019. Programmets satsningar ska också kunna anpassas efter förändringar i omvärlden, vilket kan exemplifieras med utlysningen om hållbar livsmedelsförsörjning i osäkra tider som genomfördes några månader efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina 2022.
En rådgivande grupp med bred representation från bland annat akademi, myndigheter, näringsliv, branschorganisationer och civilsamhälle bistår kommittén.
Ordförande
- Betty Malmberg, tidigare bland annat riksdagsledamot
Ledamöter
- Formas: Linda Bell, avdelningschef Areella näringar
- Jordbruksverket: Olof Johansson, avdelningschef Jordbruk och analys
- Mistra: Lisa Almesjö, programansvarig
- Stiftelsen för strategisk forskning: Lars Hultman, vd
- Stiftelsen Lantbruksforskning: Mattias Norrby, forskningschef
- Tillväxtverket: Helena Nyberg Brehnfors, enhetschef Entreprenörskap och företagande
- Vetenskapsrådet: Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap
- Vinnova: Jonas Brändström, direktör och avdelningschef Samhällsutveckling
Programsamordnare och kontaktpersoner
Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer om det nationella forskningsprogrammet om livsmedel.
Forskningsagendan
Formas har fått i uppdrag att ta fram en strategisk forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel. Agendans syfte är att bidra till omställningen av livsmedelssystemet genom att ange en tydligare riktning för kunskapsutveckling och innovation på vägen mot ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem.
Agendan baseras på Formas egna analyser och kartläggningar, på dialoger med lärosäten, näringsliv och myndigheter och är framtagen i samråd med de forskningsfinansiärer som ingår i programmets programkommitté samt programmets rådgivande grupp. Agendan ska också förhålla sig till regeringens livsmedelsstrategi, och kan komma att uppdateras i takt med att den revideras.
Strategisk forskningsagenda
Finansierade projekt och centra
Sedan programmet startade 2017 har många olika slags projekt och fyra större centrum för livsmedelsforskning och innovation finansierats. Programmet stödjer både forskningsinriktade projekt och mer tillämpade projekt som kopplar till nyttiggörande. Exempel på projekt inkluderar kunskapsöversikter, proof-of-concept och tvärvetenskapliga centrumsatsningar. Många utlysningar uppmuntrar eller ställer krav på samverkan mellan forskningsutförare och behovsägare i projekten.
Gemensamt för alla projekt är att de ska bidra med kunskap eller lösningar som är användbar för olika aktörer i samhället. Programmet finansierar också utbytestjänster mellan akademin och andra sektorer.
Mer information om alla beviljade projekt finns hos Swecris som är en nationell databas över bidragsfinansierad forskning.
2021
- Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle
- Forskningsmedel till projekt inom växtskydd till nytta för svensk trädgårdsproduktion
- Hållbar livsmedelsproduktion
- Kunskap för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem
- Landsbygder och regional utveckling
- Grön omställning och arbetsliv
- Tillämpad forskning för ökat djurskydd och ökad djurvälfärd