Hållbar livsmedelsförsörjning i osäkra tider

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forsknings- eller utvecklingsprojekt som skapar förutsättningar för en global livsmedelsförsörjning som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar.

VEM KAN SÖKA?

Forskningsutförare, företag (ej enskild firma), offentliga organisationer, och andra organisationer) som uppfyller Formas krav på medelsförvaltare. Endast flerpartsansökningar som inkluderar minst en part som är forskningsutförare kan beviljas finansiering. Minst en forskare som har avlagt doktorsexamen ska medverka i projektet. Behovsägare (näringsliv, bransch-/ intresseorganisation, myndighet eller annan offentlig organisation) är välkomna att vara projektpart men detta är ej ett krav.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Det går att söka medel för projekt upp till tre år.
I genomsnitt 2 miljoner kronor per år över de år ansökan avser. Maximal finansiering för ett 36 månader långt projekt är 6 miljoner kronor.

Öppen: 58 dagar kvar. Sök senast: 2022-09-01 14:00

Sök medel för forsknings- eller utvecklingsprojekt som bidrar till kunskap och lösningar för att utforma en mer robust livsmedelsberedskap i Sverige och globalt. Syftet med utlysningen är att möjliggöra nationella och internationella samarbeten mellan forskare och behovsägare med målet att utforska och identifiera utvecklingsmöjligheter som tydligt bidrar till en resilient och långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning.

Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet. Även om det globalt sett produceras mat för att mätta världens befolkning så bedömer FN:s livsmedelsprogram att drygt 800 miljoner människor i världen lever i hunger och antalet människor som svälter har ökat från 27 miljoner år 2019 till 44 miljoner år 2022. Krig, klimatförändringar och coronapandemin är huvudsakliga skäl till denna utveckling. Situationen riskerar att förvärras ytterligare på grund av Rysslands krig i Ukraina. Samtidigt behöver jordbruket globalt, såväl som i Sverige bli fossilfritt.

Formas utlyser därför medel för forsknings- eller utvecklingsprojekt som skapar förutsättningar för en global livsmedelsförsörjning som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Utlysningen förväntas bidra till ökad kunskap och innovativa lösningar för hur vi säkrar såväl svensk som global livsmedelsförsörjning vid samhälleliga och miljömässiga kriser.

För att resultaten ska svara mot de behov som finns hos aktörer i livsmedelssystemet och skapa nytta i samhället, ser vi ser ett stort av värde av samverkan mellan akademi, bransch och andra aktörer i samhället såväl nationellt som internationellt. Projekten ska därför vara flerpartsprojekt där, utöver forskningsutförare (akademi eller forskningsinstitut), behovsägare (näringsliv, bransch- eller intresseorganisation, myndighet, civilsamhälle eller annan offentlig organisation) kan vara medsökande part. I projektet ska minst en forskningsutförare ingå, antingen som koordinerande projektpart eller projektpart.

Du kan söka upp till 6 miljoner kronor för forsknings- eller utvecklingsprojekt som är upp till 36 månader (tre projektår) långa. Formas har avsatt totalt 60 miljoner kronor för denna utlysning. Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet som vill söka bidrag från Formas omfattas av EU:s regler för statligt stöd där krav och nivå på medfinansiering framgår.

Utlysningen är en satsning inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel.

Torkan 2018, följt av Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har visat på stora sårbarheter i såväl svensk som global livsmedelsförsörjning. Parallellt ser vi hur klimatförändringarna förväntas leda till mer frekventa extremväder, längre perioder av torka och värmeböljor. Utarmningen av den biologiska mångfalden är också en pågående kris med negativ påverkan för många grödor globalt. Oavsett om krisen beror av en extern, plötslig händelse eller är en del av ett mer långsiktigt skeende finns en påverkan på livsmedelsförsörjningen. Livsmedelskedjan har byggts upp genom successiv integrering på den globala marknaden grundad i en ökad rörlighet, både av insatsvaror och produkter, över gränserna. Upprepande kriser har visat på strukturella sårbarheter i livsmedelssystemet som får konsekvenser för den svenska och globala livsmedelsförsörjningen.

Att sårbarheten i livsmedelskedjan skall minska är ett av de övergripande målen i den svenska livsmedelsstrategin Länk till annan webbplats., som antogs av riksdagen 2017. Det nationella forskningsprogrammet för livsmedel har för avsikt att mobilisera kunskap för att förbättra Sveriges livsmedelsförsörjning samt beredskap och motståndskraft för klimatförändring och kriser av olika slag samt bidra till den globala livsmedelssäkerheten. Under Coronapandemin 2020 klassades livsmedelssektorn som samhällsviktig och så sent som i maj 2022 presenterade regeringen livsmedelsförsörjning och dricksvatten som en av de tio beredskapssektorena i det svenska civilförsvaret.

Beroendet av importerade insatsvaror som diesel, handelsgödsel och växtskyddsmedel utgör några av de största sårbarheterna för svensk livsmedelsförsörjning. Att producera mer med mindre insatsvaror eller att ersätta dessa med fossilfria, inhemskt producerade varor, som t.ex. biologisk gödsel eller biodrivmedel, kan både öka resurseffektiviteten i livsmedelssystemet och driva anpassningen av vår livsmedelsproduktion efter nya klimatmässiga och samhälleliga förutsättningar. Genom att minska vårt importberoende av fossila insatsvaror blir också svensk livsmedelsproduktion mindre sårbar i förhållande till den globala prisutvecklingen.

Livsmedelsäkerhet och beredskap berör både samhället i stort samt enskilda aktörer, både privata och offentliga. Ökad beredskap hos privata aktörer, t.ex. gårdar eller branschorganisationer, kombinerad med förstärkt samverkan med lokala, regionala och nationella aktörer kan förbättra livsmedelssystemets anpassningsförmåga när omständigheterna plötsligt ändras, till exempel i form av nya partnerskap och tydliggörande av ansvarsfördelning. En väl fungerande produktion såväl som distribution av livsmedel till konsumenterna skapar en upprätthållen livsmedelsförsörjning.

Även om man inte kan förutse vilken kris som kommer härnäst bör en ökad livsmedelsberedskap förbättra förmågan i samhället och för enskilda aktörer att planera och identifiera kritiska åtgärder som krävs för att mildra negativa konsekvenser och snabba på återhämtningen. Att kunna identifiera och reflektera över olika, scenarier och respons vid olika händelser bidrar till att främja en långvarig resiliens i livsmedelsförsörjningen. Ökade kunskaper om riskfaktorer och drivkrafter kan förstärka livsmedelsaktörernas förmåga att anpassa sig till nya förhållanden.

Den senaste tidens utveckling har satt fokus på samspelet mellan geopolitik, säkerhet och det globala livsmedelssystemets sårbarheter. Den geopolitiska utvecklingen, med krig, säkerhetshot och en ökad instabilitet påverkar livsmedelssäkerheten globalt, och med varierande konsekvenser för Sveriges egen livsmedelsförsörjning. Vi behöver en fungerande logistik vid såväl kortare störningar som vid utdragna, längre störningar såsom pandemier eller internationella konflikter. Livsmedelssektorns ökade digitalisering utgör en relativt ny och mångsidig säkerhetsrisk för livsmedelsförsörjning. Attacker mot betalsystem inom handel eller hackning av lantbruksdata är några exempel på hur livsmedelsförsörjningen har blivit särskilt sårbar mot digitala hot.

Styrmedel är viktiga såväl som långsiktiga instrument för transformation som en del av samhällets respons vid händelser av kris. Vi behöver en bättre förståelse av vilka typer av tillfälliga och riktade satsningar som är mest effektiva vid olika slags kriser. En resilient livsmedelsberedskap kräver också en starkare integrering med andra typer av styrmedel kopplade till t.ex. de nationella svenska miljömålen och jordbrukspolitiken. Effektiva styrmedel och andra interventioner behöver tas fram baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, innan de skalas upp i livsmedelssystemet.

Styrningen av livsmedelssystemet måste även beakta olika aktörers förutsättningar, deras beroendeförhållanden och möjliga intressekonflikter. Ur ett bredare perspektiv behöver även dialog och samverkan ske mellan många olika aktörer exempelvis i samhällsplaneringen där flera olika intressen ibland står i konflikt med varandra vad det gäller nyttjande av marken. Den lokala planeringen och regionalpolitiken spelar en nyckelroll för att hantera målsynergier och intressekonflikter. Detta gäller exempelvis bostadsbyggande, nyttjande av bördig jordbruksmark, vindkraftsetableringar och kommersiella etableringar samt skapande av en mer robust livsmedelsberedskap genom att stärka kopplingar mellan samtliga led (primärproduktion, förädling och distribution) och konsumenter i närområdet.

I livsmedelsberedskapen ingår det att säkra tillgång till arbetskraft i olika delar av landet och vid kritiska tidsfönster för primärproduktionen (t.ex. vid sådd, skörd eller plockning). Där ingår även att förbättra livsmedelssektorns förmåga att attrahera och behålla såväl företagare som anställda med relevant utbildning och kompetens. Primärproduktionen i Sverige är idag beroende av arbetskraftsinvandring vilket gör denna del sårbar när gränserna stängs. Det är viktigt att tillgång till arbetskraft säkras för att kunna upprätthålla livsmedelsförsörjningen oavsett yttre påverkan.

Syftet med utlysningen är att finansiera forsknings- eller utvecklingsprojekt som skapar förutsättningar för en global livsmedelsförsörjning som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Utlysningen förväntas bidra till ökad kunskap och innovativa lösningar för hur vi säkrar såväl svensk som global livsmedelsförsörjning vid samhälleliga och miljömässiga kriser och samtidigt bidrar till att målsättningarna i Parisavtalet och Agenda 2030 nås.

I denna utlysning efterlyser vi forskning som fokuserar på hur tillräcklig och hållbar tillgång till livsmedel och vatten ska kunna säkras, både i Sverige och globalt, vid olika typer av kriser. Detta omfattar produktion, förädling och logistik/distribution av livsmedel.

För en hållbar livsmedelsförsörjning bedöms exempelvis följande områden vara av stor betydelse för forskning och utveckling men det kan även finnas andra områden som är relevanta:

  • Utveckla alternativa, fossilfria insatsvaror. Vilka innovativa metoder finns för att minska beroendet av insatsvaror för en hållbar livsmedelsproduktion?
  • Organisera livsmedelssystemet för beredskap. Hur kan livsmedelssystemet organiseras mer effektivt för att skapa bättre beredskap och försäkra att befolkningens behov av livsmedel tillgodoses vid kriser? Hur kan samverkan mellan livsmedelsaktörerna förstärkas?
  • Skapa långsiktig resiliens genom att identifiera sårbarheter i vår livsmedelsförsörjning. På vilket sätt kan användningen av framtidsscenarier eller utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser bidra till ett robust och hållbart livsmedelssystem?
  • Samspelet mellan geopolitik, säkerhet och det globala livsmedelssystemets sårbarheter. Hur kan nya typer av globala och regionala partnerskap säkra livsmedels- och färskvattenförsörjningen globalt och i Sverige i relation till klimatförändringarna samt oväntade kriser?
  • Förbättring av styrmedel som skapar förutsättningar för en tryggad livsmedelsförsörjning, både globalt och inhemskt, och där hållbarhetens alla tre dimensioner beaktas. Vilka styrmedel är mest effektiva för att antingen förebygga eller mildra negativa konsekvenser för livsmedelsaktörer och konsumenter vid händelser av kris? Hur kan olika styrmedel kombineras för att stärka livsmedelssystemets resiliens?
  • Makt och inflytande, den lokala planeringens roll samt hantering av målsynergier och intressekonflikter, i samband med markanvändning och bostadsbyggande mm, behöver adresseras. Vilken ny praxis inom samhällsplanering och landsbygds- och regionalpolitik kan väsentligt stärka livsmedelsförsörjningen?
  • Tillgång till arbetskraft vid kriser och långsiktig kompetensförsörjning. Sveriges lantbruk är högt beroende av inflöden av arbetskraft för att klara av t.ex. skörd eller plockning. Vilka strategier i livsmedelssystemet behövs när internationell mobilitet begränsas?

Observera att forskning om nutrition och folkhälsa inte inkluderas i denna utlysning.

För denna typ av projekt är kombinationen av vetenskapligt grundad kunskap och kunskap grundad på praktik och beprövad erfarenhet av stort värde. Samverkan mellan olika aktörer inom livsmedelssystemet och forskare från olika discipliner skapar också goda förutsättningar för skalbarhet och spridning av kunskap, nya metoder och lösningar. Projekten ska därför vara flerpartsprojekt, dvs. bestå av minst två organisationer där, utöver forskningsutförare (akademi eller forskningsinstitut) även behovsägare (näringsliv, bransch- eller intresseorganisation, myndighet eller annan offentlig organisation) kan vara projektpart.

Projekten kan pågå i upp till 36 månader och omfatta en total budget om maximalt 6 miljoner kronor för ett 36 månader långt projekt (tre projektår). Projektbidrag kan maximalt omfatta två miljoner kronor per år i genomsnitt över de år ansökan avser. Formas har avsatt totalt 60 miljoner kronor för utlysningen.

Den här utlysningen ges inom ramarna för det Nationella forskningsprogrammet för livsmedel. För en starkare integrering av beredskapsperspektivet i relation till hållbar samhällsutveckling sker även samverkan med de nationella forskningsprogrammen för Klimat, Hållbart samhällsbyggande samt Hav och vatten.

Forskningsutförare, offentliga organisationer, företag och branschorganisationer, som är medelsförvaltare för all typer av utlysningar, eller medelsförvaltare för ett enskilt projekt är välkomna att söka medel.

Utlysningen riktar sig till projektgrupper bestående av en projektledare samt medsökande deltagare från minst två olika projektparter där minst en projektpart är en forskningsutförare. Behovsägare från näringsliv, offentlig sektor eller annan relevant organisation som exempelvis bransch/eller intresseorganisation kan vara medsökande med det är ej ett krav. Projektgruppen ska inkludera minst en forskare med doktorsexamen men denna behöver inte vara den koordinerande projektparten (huvudsökande), andra medverkanden behöver inte ha doktorsexamen.

På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.

Formas följer och agerar på utvecklingen i Ukraina

Innan du ansöker

All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.

Utskriftsvänlig version av utlysningstexten Länk till annan webbplats.

Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna under revisionshistorik.

Om du eller din projektgrupp inte uppfyller kraven nedanför samt kraven under avsnittet Kontroll av ansökan kommer du få avslag på din ansökan.

  • För att säkra den vetenskapliga kvaliteten ska projektet inkludera minst en forskare med doktorsexamen. Det måste dock inte vara huvudsökanden (projektledaren) som har doktorsexamen.
  • Ansökan skall vara en flerpartsansökan med minst en part från en forskningsutförare
  • Endast juridiska personer kan söka i utlysningen, därför kan inte verksamhetstypen enskild firma söka medel eller medverka i projekt.
  • Huvudsökande (projektledaren), hos den koordinerande projektparten, ska ha ett personkonto i Prisma för att kunna lägga in projektansökan. Medverkande deltagare, hos projektparterna, ska ha ett personkonto i Prisma för att kunna lägga in CV och eventuella publikationer relevanta för ansökan. Skapa personkonto i Prisma Länk till annan webbplats..
  • Det är inte tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvudsökande till utlysningen Hållbar livsmedelsförsörjning i osäkra tider.
  • Huvudsökande(projektledare) får endast inkomma med en ansökan i utlysningen Hållbar ivsmedelsförsörjning i osäkra tider. Det går däremot bra att vara medverkande deltagare i flera ansökningar så länge den sökandes totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100% finansiering.
  • Det går bra att huvudsökande (projektledare) samtidigt har ett löpande projektbidrag från någon av Formas andra riktade nationella och internationella utlysningar och/eller Årliga öppna utlysningen så länge den sökandes totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100% finansiering.
  • Koordinerande projektpart (medelsförvaltare) måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas.
  • Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och som vill söka medel från Formas omfattas av regler för statligt stöd, se avsnittet Regler för statligt stöd till företag och andra organisationer.
  • Företag som inte har ett svenskt organisationsnummer kan inte beviljas finansiering som part i den här utlysningen, men kan delta, i förekommande fall, in-kind.
  • Det totalt sökta beloppet får inte överskrida ett genomsnittligt årsbelopp på 2 miljoner kronor per år.
  • Ansökans budget skall vara korrekt ifylld.
  • Projekttidens längd måste vara 12, 24 eller 36 månader det vill säga ett, två, eller tre projektår.

Utlysningen välkomnar sökande från både medelsförvaltare för alla typer av utlysningar Länk till annan webbplats. i Prisma, det vill säga universitet, högskolor och forskningsinstitut, och sökande från företag och övriga organisationer som kan bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt. Länk till annan webbplats. Medelsförvaltaren är i denna utlysning detsamma som den koordinerande projektparten och är den organisation som tar emot och förvaltar de medel som Formas finansierar ett beviljat projekt. Det går att ansöka om att bli medelsförvaltare i vårt ansökningssystem Prisma. Det är viktigt att göra detta i god tid innan projektansökan ska registreras dock senast den 25 augusti 2022 så att Formas hinner handlägga er förfrågan. Se vidare under avsnittet Huvudsökande från organisationer som kan bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt.

  • Medelsförvaltaren är koordinerande projektpart som hanterar ansökan för samtliga projektparter i ansökningssystemet Prisma, via projektledaren.
  • Medelsförvaltaren är den organisation som tar emot och förvaltar medel som Formas utbetalar till ett beviljat projekt, samt distribuerar medel från Formas till övriga projektprojektparter enligt beslut från Formas.

När ni ansöker om finansiering till ett projekt kan ni söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel personalkostnader, utrustning, mark och byggande, kostnader för konsulter och licenser, övriga direkta kostnader inklusive resor. Indirekta kostnader är kostnader som är indirekt hänförliga till projektet och delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning och utveckling, samt innovation där vissa delar bedrivs utanför Sverige, men forskningen ska vara initierad och ledd från Sverige. Observera att utländska företag eller annan ekonomisk verksamhet utanför Sverige inte kan motta medel i denna utlysning. Den koordinerande projektparten (medelsförvaltaren) måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas. Den är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller ersätta kostnader för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige, i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer.

I Formas utlysning, Hållbar livsmedelsförsörjning i osäkra tider, kan ett projekt maximalt beviljas sex miljoner kronor för ett 36 månader långt projekt. Projekttidens längd måste vara 12, 24 eller 36 månader (ett, två eller tre projektår) långt.

Bidraget till projektet kan maximalt omfatta 2 miljoner kronor per år i genomsnitt över de år ansökan avser. Det går alltså att söka för mer än 2 miljoner kronor ett år så länge det sökta beloppet ett annat år av projekttiden är lägre än 2 miljoner kronor.

Projektets startmånad är förvalt i Prisma och går inte att ändra, eftersom medel för hela första projektåret kommer att betalas ut under 2022. Projektmedel får disponeras 3 månader efter projektavslut. Därefter lämnas slutlig ekonomisk återrapportering in inom tre månader.

Vi rekommenderar att du skriver din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Budgetspecifikation och CV översätts inte. Skriv därför gärna dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Vänligen var uppmärksam på att om du har installerat en plugin för automatisk översättning i din webbläsare riskerar du att få din text översatt till det språk som du har ställt in som default i samband med att du klistrar in din text i Prisma. Vi rekommenderar att du kontrollerar språket i texten i god tid innan du slutregistrerar din ansökan.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ansökan bör inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete.

Formas har i uppdrag att arbeta för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Avgörande för en sådan utveckling är att den är jämställd, jämlik och inkluderande. Vi uppmanar därför dig som söker medel, att i möjligaste mån tänka på att utforma projektet så att det kan bidra med kunskap som återspeglar och är relevant för olika grupper i samhället. Vi uppmanar dig även att beakta att projektgruppen får en jämn könsfördelning och att den inkluderar medverkanden med olika bakgrunder och erfarenheter.

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan.

Vänligen läs instruktionerna noggrant, även om du har sökt medel från Formas tidigare.

Nedan följer information och instruktioner om person- och organisationskonton i Prisma.

Personkonto

Huvudsökande som ska fylla i informationen i ansökan och registrera den i ansökningssystemet behöver ett personkonto i Prisma. Om utsedd huvudsökande saknar personkonto ska personen ansöka om det i god tid innan utlysningen stänger, senast den 25 augusti 2022.

Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats..

Organisationskonto

När den huvudsökande fyller i ansökningsformuläret i Prisma måste uppgift om medelsförvaltare och så kallad hemvist anges. Detta sker i rullistorna för ”Medelsförvaltare” och ”Projektets hemvist”. De hemvister som den sökande kan välja hämtas från organisationsstrukturen genom inställningarna som organisationskontoansvarig gjort på organisationskontot i Prisma. Den organisation som huvudsökande representerar, så kallad koordinerande projektpart (medelsförvaltaren), behöver därför vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto i Prisma.

Om din organisation inte tidigare varit medelsförvaltare av medel från Formas, behöver din organisation ansöka om ett organisationskonto hos Formas i Prisma. Observera att övriga projektparter inte behöver ett organisationskonto och ska därför inte ansöka om organisationskonto.

Huvudsökande från medelsförvaltare för alla typer av utlysningar

I de flesta fall har universitet, högskolor, de flesta forskningsinstitut och myndigheter redan ett organisationskonto i Prisma sedan tidigare och det finns därför som default förval i rullgardinslistan för Medelsförvaltare i ansökningsformuläret.

Huvudsökande från organisationer som kan bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt.

Företag, kommuner, branschorganisationer och andra organisationer kan ansöka om att bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt. Beslut om att godkänna organisationer som medelsförvaltare i dessa fall tas i samband med beviljning av medel i utlysningen. Inför beslut genomförs kreditkontroller av alla företag och organisationer med annan ekonomisk verksamhet som kan komma att beviljas medel. Det är dock viktigt att organisationen har ett organisationskonto hos Formas i Prisma innan huvudsökanden börjar ansöka om bidrag i utlysningen.

Organisationskonto för organisationer som kan bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt

  • Om organisationen redan har ett konto i Prisma, kontakta ansvarig forskningshandläggare Kenneth Nilsson via e-post Kenneth.Nilsson@formas.se för att organisationen ska bli tillagd i listan (rullistan i Prisma) med möjliga medelsförvaltare för denna utlysning. Ange organisationsnummer i ditt meddelande. Detta gäller även om organisationen blivit godkänd som medelsförvaltare för ett projekt för i någon av Formas tidigare utlysningar.
  • Saknar din organisation ett konto i Prisma sedan tidigare, ska en lämplig företrädare (organisationskontoansvarig) ansöka om ett organisationskonto på Prismas webbplats. Ange i motiveringen för ansökan att ni vill söka i utlysningen Hållbar livsmedelsförsörjning i osäkra tider, vilken typ av organisation det gäller samt organisationsnummer.
    Ansök om organisationskonto i Prisma Länk till annan webbplats.
  • Om du inte vet om organisationen har ett konto i Prisma, kontakta ansvarig forskningshandläggare Kenneth Nilsson via e-post Kenneth.Nilsson@formas.se innan ni ansöker om ett nytt konto. Ange ert organisationsnummer.

Det är viktigt att huvudsökanden i god tid ansöker om ett organisationskonto för den tilltänkta koordinerande projektparten (medelsförvaltaren) om ett sådant saknas i Prisma, dock senast den 25 augusti 2022.

Hemvist - skapa en struktur för att beskriva organisationen:

För att kunna registrera en ansökan måste en hemvist inom organisationen anges. En hemvist kan exempelvis vara en institution eller en avdelning. Den som är organisationskontoansvarig i Prisma måste bygga upp en organisationskontostruktur med enheter och underenheter (hemvister). Om organisationen saknar avdelningar ange en enhet som heter, exempelvis, detsamma som projektinriktningen. Information om hur du gör detta finns i Prismas användarstöd.

Organisationen måste ha minst en hemvist eftersom uppgiften är obligatorisk när ansökan ska registreras in av den huvudsökande.

Läs mer om att skapa hemvister och visa nivåer för hemvister i Prisma Länk till annan webbplats.

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.

Observera att om du skriver din ansökan i ordbehandlingsprogram och sedan klistrar in din ansökan i Prisma riskerar formateringarna att försvinna.

Tabeller och figurer med avancerade formateringar eller formler ska du ladda upp som bilaga för att inte riskera att förlora värdefull information.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

  • Sökt antal månader.
  • Startmånad. Observera att startmånad är förvalt i Prisma och inte går att ändra.
  • Antal år för projektet.
  • Projekttitel på svenska (max. 200 tecken inklusive mellanslag).
  • Projekttitel på engelska (max. 200 tecken inklusive mellanslag).
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (max. 4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska (max. 1 500 tecken inklusive mellanslag).
  • Sammanfattning på engelska (max. 1 500 tecken inklusive mellanslag).

Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Projektbeskrivning

Läs bakgrundstexten och utlysningens syfte och inriktning noga. Ta även del av bedömningskriterierna under ”Hur går bedömningsprocessen till” innan ni fyller i beskrivningen. Adressera alla kriterier i er ansökan.

  • Projektets relevans och potential (max. 8 000 tecken inklusive mellanslag) Beskriv målet med projektet samt hur det relaterar till utlysningens mål och syfte. Redogör för den forskning och/ eller aktuell utvecklingsnivå som ligger till grund för projektet samt beskriv varför det är angeläget att genomföra det. Vilken effekt kommer det förväntade resultatet ha?
  • Projektets genomförande (max. 15 000 tecken inklusive mellanslag) Beskriv hur arbetet i projektet kommer att genomföras. Ange projektplan, inklusive aktiviteter, och tidsplan. Ange plan för hur projektets resultat ska nyttiggöras. Reflektera också kring hur jämställdhet och mångfald har integrerats i projektet.
  • Projektparter (max. 8000 tecken inklusive mellanslag) Beskriv vilken kompetens som finns i projektet samt dess betydelse för projektets genomförande och resultatens nyttiggörande. Beskriv projektdeltagarnas medverkan och hur samverkan sker med relevanta intressenter och användare. Reflektera också kring hur jämställdhet och mångfald har beaktats när det gäller projektgruppens utformning.
  • Referenser (max. 5 000 tecken inklusive mellanslag) Referenser som har inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält.

Budgeterade kostnader och övrig information

Huvudsökande ansvarar för att fylla i ansökan med stöd av information från den egna organisationen och från de övriga deltagande projektparterna. Beroende på parternas organisatoriska tillhörigheter gäller olika regler för finansiering av parternas kostnader i projektet.

Projektets budget, finansiering och övrig information om samtliga organisationer som deltar i ansökan redogör du för i Prisma. Vi rekommenderar att budget och budgetspecifikation skrivs på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Observera att första utbetalningen till beviljade projekt sker december 2022 men du lägger budget för 2023, 2024, 2025.

Information som ska anges för samtliga parterna i projektet

Detta är obligatoriska uppgifter som måste fyllas i för samtliga parter i projektet. Uppgifterna samlas in och fylls i av den koordinerande projektparten. Den koordinerande projektpartens organisation ska vara samma som anges som medelsförvaltare. Notera att beroende på parternas organisatoriska tillhörighet gäller olika regler för finansiering av parternas kostnader i projektet.

  • Organisationens namn
  • Organisationsnummer
  • Adress, postnummer, postort, land
  • Årsomsättning (avser universitetets, högskolans, institutets, företagets eller organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
  • Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
  • Antal anställda
  • Kontaktperson
  • E-post till kontaktperson
  • Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.

Kostnader för den koordinerande projektparten och den medverkande projektparten

  • Personalkostnader: Stödberättigande personalkostnader hos företag och annan ekonomisk verksamhet får beräknas till högst 800 kronor per timme i genomsnitt. Universitet, högskola eller forskningsinstitut omfattas inte av denna begränsning. Det belopp som anställda vid universitet, högskola eller forskningsinstitut kan få beviljat får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
  • Utrustning, byggnader och mark: Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt maximalt 750 000 kronor.
  • Kostnader för konsulter och licenser med mera: För att kostnaderna för konsulter och licenser ska vara stödberättigande krävs att de köps eller licensieras från externa aktörer på marknadsmässiga villkor samt att aktivitet och omfattning framgår av projektbeskrivningen.
  • Övriga direkta kostnader: Till övriga direkta kostnader räknas exempelvis förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång.
  • Indirekta kostnader: Universitet, högskola och forskningsinstitut får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Övriga projektparter får göra påslag för indirekta kostnader med högst 30 procent på sina stödberättigande personalkostnader. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller för lokaler.

Finansiering för den koordinerande projektparten och den medverkande projektparten

I ansökan kan fyra typer av finansiering anges:

  • Sökt bidrag från Formas: Anger vilket belopp som söks från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet kan inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under Egen finansiering.
  • Annat stöd (offentligt): Om medel för relaterade projekt har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär. Ange finansiärens namn om annat stöd erhålls.
  • Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till projektet. Ange finansiärens namn om annat stöd erhålls.
  • Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i projektet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering. Egen finansiering räknas som kostnader minus sökt bidrag från Formas, minus annat stöd (offentligt) samt minus annat stöd (privat).

Budgetspecifikation

Motivering av personalkostnader i budget för den medverkande projektparter

Här specificerar ni den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader. Med personalkostnader avses löner inklusive sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter kopplade till lön. Lön kan sökas till forskare, doktorander och annan personal för vilka det finns ett anställningsförhållande dvs ej inköpta tjänster (max. 500 tecken inklusive mellanslag).

Så här fyller huvudsökande i budget och övrig information samt kontrollerar ifylld budget

Koordinerande projektpart

  1. Fyll i information om koordinerande projektpart
  • Ange företag/organisation och organisationens tillhörande uppgifter
  • Ange arbetsplats, plats där huvuddelen av projektet kommer att genomföras, och arbetsplatsens tillhörande uppgifter
  1. Fyll i kostnader för koordinerande projektpart
  • Klicka på Redigera
  • Kolumnerna avseende år kommer av den projekttid som angetts i Grundinformation. Gå tillbaka till Grundinformation i din ansökan om du vill redigera detta.
  • Fyll i kostnader för varje kostnadsslag och år.
  • Totala kostnader räknas ut automatiskt summeringsfälten.
  1. Fyll i finansiering för koordinerande projektpart
  • Klicka på Redigera
  • Fyll i sökt bidrag från Formas, per år.
  • Fyll i förekommande fall i stöd som erhålls från annan offentlig finansiär.
  • Fyll i förekommande fall i stöd som erhålls från annan privat finansiär.
  • Egen finansiering räknas ut automatiskt baserat på vad som angivits i kostnads- och finansieringsavsnitten.
  • Total finansiering räknas ut automatiskt i summeringsfälten.
  • Ange finansiärens namn om annat stöd erhålls.
  • Stödnivån räknas ut automatiskt i procent.
  • Medfinansieringsgrad räknas ut automatiskt i procent.
  • I motiveringsfältet anger du hur den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader har framräknats.

Projektpart

  1. Klicka på Lägg till projektpart för den eller de projektparter som ska delta i projektet, utöver koordinerande projektpart, dvs. medelsförvaltaren.
  2. Fyll i, för varje projektpart, avsnitten för information, budget och finansiering på samma sätt som beskrivs för koordinerande projektpart. Se avsnitt Koordinerande projektpart ovan. Uppgifter för projektpart fylls i oavsett om man söker bidrag, dvs. finansiering, från Formas eller ej. Om projektparter inte söker medel från Formas utan deltar in-kind, ska budgeterade kostnader anges för dessa projektparter men ange ”0” kr i fältet ”Sökt bidrag från Formas” under finansiering.

Notera att en underleverantör till sökande inte utgör projektpart i ansökan

Längst ner beräknas projektets totala kostnader respektive projektets totala finansiering automatiskt baserat på summor som aggregeras från budgettabeller för koordinerande projektpart och andra projektparter.

Kontrollera hur du fyllt i budgettabeller i god tid innan du registrerar din ansökan. Ansökningar med felaktigt ifyllda budgetar kan avslås. Kontrollera alla budgettabeller per projektpart inklusive koordinerande projektpart samt tabeller för Projektets kostnader respektive Projektets finansiering som aggregerar summor från tabeller per projektpart enligt nedan:

  • Du har lagt in alla projektparter som deltar i projektet.
  • Du angett sökta medel från Formas för de projektparter som avser att ta emot bidrag från Formas.
  • Du angett övrig annat stöd för de projektparter som i förekommande fall har det.
  • Du har den egenfinansiering som krävs enligt regler för statligt stöd till företag och andra organisationer, där det är relevant.

Motivering av budgeten för projektet som helhet

Här lägger ni in ytterligare information där ni förtydligar budgeten i ord. Här anger ni motiveringen för de overheadkostnader i ansökan ni ska göra det enligt praxis för den högskola, universitet eller offentliga förvaltning som är projektpart.

Här anger ni också om ni har konsultkostnader och vilken konsult som anlitas och omfattningen på konsultens medverkan. Ange även vilken eller vilka projektpartner som står för konsultkostnaderna. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som ni skriver av för utrustning eller lokaler. Var tydlig med att beskriva samtliga kostnader i relation till de aktuella aktiviteterna inom projektet (max. 9 000 tecken inklusive mellanslag).

Regler för statligt stöd till företag och andra organisationer

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet som får bidrag från Formas omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna utgår från den EU-rättsliga huvudprincipen att statligt stöd till företag normalt sett är konkurrenssnedvridande, men att det medges vissa undantag, däribland stöd till forskning, utveckling och innovation.

För att sökta medel ska vara stödberättigade fordras att kostnaderna är direkt eller indirekt hänförliga till genomförandet av projektet. Det innebär att kostnader och intäkter i projektet behöver hållas åtskilda från annan verksamhet i organisationen genom separerad redovisning, så att projektets transaktioner är särskiljbara från organisationens övriga transaktioner.

Vilken stödnivå Formas kan ge beror på organisationens storlek och vilken typ av aktiviteter som ska bedrivas i projektet. Organisationens storlek bedöms med hjälp av EU:s definition av små- och medelstora företag. Företag och annan ekonomisk verksamhets aktiviteter kommer primärt att bedömas utifrån artikel 25, industriell forskning, i den allmänna gruppundantagsförordningen EU 651/2014.

I särskilda fall kan även aktiviteter bedömas utifrån artikel 30 om stöd till forsknings inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, EU 651/2014. Verksamhet som beviljas medel enligt denna stödgrund ska vara av allmänt intresse för samtliga aktörer inom den berörda sektorn och offentliggöras innan projektet påbörjas.

Utöver stöd enligt gruppundantagsförordningen kan även stöd av mindre betydelse enligt förordning 1407/2013, så kallat försumbart stöd, vara en möjlig stödgrund. Det maximala försumbart stöd som ett företag kan ta emot är 200 000 euro under tre beskattningsår. Allt stöd av mindre betydelse som ett företag eller organisation har tagit emot ska räknas samman. Om projektpart ingår i en koncern, ska allt stöd av minde betydelse som koncernen mottagit summeras. Projektparter som kan komma i fråga för försumbart stöd behöver senare i processen fylla i en särskild blankett , 39.9 kB. Intyg om stöd av mindre betydelse.

Observera att verksamhetstypen enskild firma kan inte beviljas medel i utlysningen eller delta som part i projekt som söker i Formas utlysningar. Företag som inte har ett svenskt organisationsnummer kan inte beviljas finansiering som part i den här utlysningen, utan deltar i förekommande fall in-kind.

På Formas webbplats finns mer information om statligt stöd som förekommer inom ramen för myndighetens utlysningar: Regler för statligt stöd för företag och annan ekonomisk verksamhet

Förutsättningar som är styrande för vilken stödnivå en projektpart (inklusive koordinerande projektpart) som är företag eller annan organisation som bedriver ekonomisk verksamhet kan motta:

  1. Identifiera vilken verksamhet som mottar stödet – företag, förening eller annan organisation med ekonomisk verksamhet som omfattas av statsstödsregler. Avgörande för att en verksamhet ska anses som ekonomisk är att den innefattar beskattningsbara transaktioner, det vill säga försäljningar av varor eller tjänster.
  2. Identifiera gränsvärdena för små- och medelstora företag utifrån er organisations storlek. Gränsvärdena utgår i första hand från anställningstal och omsättning. Små företag ska understiga 50 anställda och medelstora företag ska understiga 250 anställda. Handledning om definitionen av SMF-företag Länk till annan webbplats.
  3. Identifiera vilken stödgrund som kommer i fråga för respektive part i projektet. I denna utlysning kan artikel 25, industriell forskning i EU 651/2014, artikel 30 om stöd till forskning och utveckling inom fiskeri- och vattenbrukssektorn i EU 651/2014 samt Försumbart stöd 1407/2013 tillämpas.

Se i tabellen vilken stödnivå (sökt bidrag från Formas i relation till kostnaderna för respektive part) din organisation kan erhålla för kostnader som uppstår för din organisation i projektet. Se även vilken och hur stor del av kostnaden som skall täckas av egna medel. Tabell paragrafer och stödnivåer , 216.6 kB.

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du få etiskt godkännande från Etikprövningsnämnden. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett etiskt godkännande. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför (max. 4 000 tecken inklusive mellanslag).

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde, välj minst ett och maximalt tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod) Välj minst ett och maximalt tre forskningsämnen samt två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Globala målen för hållbar utveckling, ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
  • Nyckelord, ange minst ett och maximalt tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

Koordinerandeprojektpart kallas i Prisma medelsförvaltare eftersom det är den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till beviljade projekt.

  • Välj medelsförvaltare i rullistan. Om du inte hittar den organisation som ska stå som huvudsökande, se rubriken Organisationskonto för organisationer som kan bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt under avsnittet Så här ansöker du.
  • Välj hemvist i rullistan. Om du inte hittar rätt hemvist, se rubriken Hemvist - skapa en struktur för att beskriva organisationen under avsnittet Så här ansöker du.

Medverkande

  • Huvudsökande bjuder in medverkande forskare/deltagare som kan lägga till och redigera sina CV och publikationer via Prisma. Huvudsökande och medverkande forskare/deltagare fyller i fälten i den mån de är tillämpliga.
  • Alla medverkande måste ha skapat ett eget användarkonto i Prisma
  • Huvudsökande lägger till de som ska medverka i projektet, oavsett de är medverkande forskare eller deltagare, genom funktionen Bjud in medverkande forskare i Prisma. Sök de medverkande forskarnas eller deltagarnas för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).
  • Observera att inbjudna medverkande forskare/deltagare ska acceptera inbjudan att vara medverkande forskare och överföra sina CV och publikationer i ansökan så att huvudsökande kan registrera ansökan när den är klar. Se avsnitt CV.
  • Huvudsökande kan även lägga till en medverkande administratör som inte är del av projektet men som hjälper till att fylla i ansökan i Prisma. Det görs genom funktionen bjud in medverkande administratör. Sök administratörens för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).

OBS! Huvudsökande kan inte registrera sin ansökan om det finns några obesvarade inbjudningar till medverkande forskare/deltagare eller medverkande administratörer. Dessa måste i så fall tas bort först.

CV

CVn bör innehålla:

Utbildning. Utbildning på grund- och avancerad nivå samt eventuell forskarutbildning

Arbetsliv. Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar. Eventuella postdoc-vistelser och forskarutbyten som är relevanta för det beskrivna projektet samt eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag).

Meriter och utmärkelser:

  • Docentur
  • Handledda personer: Här ska medverkande forskare ange doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max. 10).
  • Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max. 10).
  • Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max. 10).
  • Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning: Här ska medverkande forskare och huvudsökande, om huvudsökande är forskare, ge en kort summering av sin publiceringshistorik för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max. 800 tecken inklusive mellanslag).

    Denna summering bör inkludera följande:
    • Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review-förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag).
    • Eventuella citeringsmått ska anges utan självciteringar och från vilken databas dessa är hämtade.
    • Summeringen ska inte innehålla information om H-index, Journal Impact Factor eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.
    • Under övriga meriter kan även andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max. 10).
  • Immaterialrätt: exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram (max. 10).

Publikationslista

Medverkande forskare och huvudsökande, om huvudsökande är forskare, anger sina upp till tio mest relevanta publikationer. Observera att publikationerna ska länkas från de sökandes personliga profiler i Prisma. Du ska redogöra för publiceringssammanfattningen i Prisma under Övriga meriter.

Bilaga

Bilaga för illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet pdf kan laddas upp. Observera att ett CV inte får bifogas som bilaga. Inte heller avsiktsförklaringar, sk ”letter of intent”, eller annan dokumentation som styrker samarbeten skall bifogas. Samarbeten skall endast redogöras för i projektbeskrivningen.

Efter att du har lämnat in din ansökan

Du kan göra ändringar i din registrerade ansökan, avregistrera den och registrera på nytt, fram till utlysningen stänger kl 14:00 torsdag den 1 september. Efter det kommer status hos din ansökan att ändras från ”registrerad” till ”slutregistrerad”. Såvida inga fel påvisats i Prisma får inga ändringar göras i den slutregistrerade ansökan. Du får heller inte göra några kompletteringar via, exempelvis mail eller per telefon, utan ansökan kommer att bedömas i befintligt skick.

Din slutregistrerade ansökan går automatiskt ut till medelsförvaltare när utlysningen stängts. Medelsförvaltaren har sedan sju kalenderdagar på sig att signera ansökan digitalt i Prisma.

Formas genomför en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan, detta måste ske inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
  • Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
  • Att den koordinerande projektparten (medelsförvaltaren) som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
  • Kreditkontroll av alla projektparter som är företag och andra organisationer med ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljning.
  • Kontroll av Intyg för försumbart stöd för de projektparter där detta kan bli aktuellt. Obs, detta intyg begärs in av Formas i ett senare skede under beredningsprocessen och ska inte skickas in i samband med slutregistrering av ansökan.

En kontroll sker av sökande som har fått finansiering i någon av Formas andra utlysningar men som inte har lämnat in sin vetenskapliga eller ekonomiska slutrapportering i tid. Dessa sökande uppmanas att lämna in sina rapporter innan ny finansiering kan beviljas.

Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell beredningsgrupp med kompetens att täcka temat för utlysningen. Ansökan bedöms utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen.

Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och användare. Gruppen har kompetens att bedöma forskningens excellens och genomförande, samhällsnyttans relevans samt kommunikationen med intressenter eller användare. Beredningsgruppen utses av Formas. Läs mer om Formas bedömningsprocess.

Formas kommer att tillämpa ett portföljperspektiv, för att möjliggöra finansiering av projekt med hög kvalitet för olika områden inom utlysningens ramar.

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:

Relevans

  • Projektet kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och mål.
  • Utformningen av projektet och dess förväntade resultat har tagit relevant hänsyn till olika gruppers behov och förutsättningar.
  • I ansökan beskrivs det väl vilken effekt förväntade resultat kommer ha i form av nytta i samhället.

Potential

  • Projektet håller hög vetenskaplig kvalitet och är nytänkande.
  • Projektets problemformulering och syfte är tydlig, logisk och i linje med utlysningens syfte och inriktning.
  • Projektets förväntade resultat och/eller lösning ligger i framkant inom sitt fält, d.v.s. i förhållande till bästa möjliga internationella teknik eller lösning (state of the art).
  • Projektet har betydande potential för skalbarhet och/eller spridning.

Genomförande

  • Planerade aktiviteter och metoder är realistiska och ändamålsenliga för att uppnå förväntat resultat under projekttiden.
  • Tidsplan och budget är realistisk och ändamålsenlig i förhållande till projektets syfte och mål.
  • Plan för hur projektets resultat ska nyttiggöras är väl beskriven och ändamålsenlig.
  • Etiska överväganden är väl beskrivna och planen för hur dessa hanteras är ändamålsenlig.
  • Jämställdhetsaspekter är väl integrerade i projektets genomförande.

Aktörer

  • Projektets organisation och samlade kompetens är ändamålsenlig för genomförandet av projektet, inklusive nyttiggörandet av projektets resultat.
  • Projektet sker i samverkan med relevanta intressenter eller användare. Projektdeltagarnas medverkan är väl beskriven och ändamålsenlig för projektets mål.
  • Projektgruppen (nyckelpersoner) är väl sammansatt med avseende på könsfördelning, samt fördelning av inflytande mellan kvinnor och män. Relevant när projektgruppen består av fler än 3 personer.

Formas forskarråd förväntas fatta beslut om vilka projekt som beviljas bidrag den 23 november 2022. Besluten offentliggörs senast dagen efter på Formas webbplats och information om att beslut tagits skickas senare ut via e-post från Prisma. Beslutet finns tillgängligt i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

För att Formas skall aktivera utbetalningar till beviljade projekt krävs följande:

  • Projektledaren och medelsförvaltare/koordinerande projektpart skall signera Godkännande av villkor i Prisma.
  • Medelsförvaltare skall upprätta överenskommelse om projektets genomförande och finansiering med varje projektpart i projektet, se blankett Projektparts godkännande , 75.1 kB., samt inkomma med kopior till registrator@formas.se.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Ekonomisk återrapportering i Prisma. , 187 kB.

Den ekonomiska rapporteringen för projekt i denna utlysning följer samma struktur som ansökan. Kostnader och finansiering rapporteras enligt samma struktur som ansökan har.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS Länk till annan webbplats., en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Definitioner

Begrepp

Förklaring

Koordinerande projektpart (medelsförvaltare)

En organisation som samordnar projektet och är medelsförvaltare, dvs. mottar Formas utbetalningar och överför pengar till övriga organisationer som är bidragsmottagare i projektet, rapporterar projektet enligt anvisningar och meddelar Formas eventuella ändringar.

Observera att bara svenska organisationer får vara koordinerande projektparter.

Projektpart

En organisation som genomför projektet - oavsett om den får bidrag eller inte, dvs. bidrar med egen finansiering. En underleverantör är inte en projektpart.

Observera att utländska företag eller annan ekonomisk verksamhet utanför Sverige inte kan motta bidrag i denna utlysning. Däremot kan de medverka som projektparter om de bidrar in kind.

Huvudsökande

En person som den koordinerande projektparten utsett till projektledare.

Medverkande deltagare

En person som medverkar i projektet, kan vara medverkande forskare eller medverkande icke forskare

Medelsförvaltare för alla typer av utlysningar

Organisation som kan söka i alla typer av utlysningar hos Formas. Dessa är universitet, högskolor, forskningsinstitut och statliga myndigheter med forskningsuppdrag.

Medelsförvaltare för ett enskilt projekt

Organisation som kan söka medel i enstaka utlysningar hos Formas och få beviljat medel för ett enskilt projekt. Dessa är företag, föreningar, branschorganisationer, styrelser, fonder och kommuner.

Hemvist

En hemvist kan exempelvis vara en institution, en avdelning eller projektinriktning.

Revisionshistorik

Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges här.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:1 juli 2022