Systematiska forskningssammanställningar
Formas har i uppdrag att bidra till att Sveriges miljömål
Länk till annan webbplats. uppnås genom att systematiskt analysera och sammanställa resultat från publicerad forskning. I uppdraget ingår också att identifiera områden där kunskapsläget är omtvistat eller otillräckligt känt, eftersom det är där forskningssammanställningarna kan göra störst nytta. Vi genomför vårt uppdrag huvudsakligen genom att ta fram så kallade systematiska forskningssammanställningar.
Vetenskapliga beslutsunderlag
Formas forskningssammanställningar ska fungera som vetenskapliga beslutsunderlag för myndigheter, kommuner och andra aktörer som utvecklar och hanterar styrmedel, åtgärder och riktlinjer inom miljöområdet. För att forskningssammanställningarna ska bli så relevanta och användbara som möjligt involverar vi intressenter i hela processen, från det att vi identifierar en fråga att utreda, fram till det att vi ska kommunicera forskningssammanställningens slutsatser.
Systematik, objektivitet och transparens
Målet med systematiska forskningssammanställningar är så tillförlitliga slutsatser som möjligt kring en fråga, baserat på all forskning som finns om frågan. För att uppnå det krävs en metod som bygger på systematik, objektivitet och transparens. Vi utgår från de riktlinjer för systematiska forskningssammanställningar inom miljöområdet som den internationella organisationen Collaboration for Environmental Evidence Länk till annan webbplats. har utarbetat. För att säkerställa en hög vetenskaplig kvalitet engagerar vi en grupp sakkunniga forskare i varje projekt. Forskarna ansvarar för den vetenskapliga bedömningen och analysen. Här kan du läsa mer om processen.
Samhällsekonomiska analyser stärker relevansen
Vi kompletterar forskningssammanställningarna med en samhällsekonomisk analys när en sådan är motiverad. Upplägget för den samhällsekonomiska analysen varierar beroende på vilken fråga som är i fokus, och vilka slutsatser som forskningssammanställningen har landat i. I de fall då forskningen visar att en specifik miljöåtgärd har effekt kan till exempel den samhällsekonomiska analysen syfta till att bedöma om det också är samhällsekonomiskt motiverat att införa åtgärden i fråga. Här kan du läsa mer om olika typer av samhällsekonomiska analyser.
Rådet för evidensbaserad miljöanalys styr arbetet
Rådet för evidensbaserad miljöanalys är ett särskilt beslutsorgan vars ledamöter regeringen utser. Rådet beslutar vilka forskningssammanställningar som Formas ska genomföra samt fastställer slutsatserna i varje färdigställd forskningssammanställning.