Sverige, EU och världen står inför komplexa utmaningar och förändringar – miljömässiga, tekniska och samhälleliga – som påverkar skogar och skogssektorn. Denna utlysning syftar till att möjliggöra forskning som utforskar potentiella framtider och framtidsstigar för skogar och skogssektorn ur ett brett spektrum av perspektiv, inklusive sociala, kulturella, tekniska, ekonomiska, naturvetenskapliga och andra relevanta perspektiv. Projekten förväntas ge ny kunskap som stärker potentialen för skogar och deras värden, produkter och tjänster att ytterligare bidra till en mängd samhälleliga mål och mot en hållbar utveckling av samhället.
Skogar och skogssektorn spelar en nyckelroll för en mängd olika samhälleliga mål, från att möta den globala efterfrågan på produkter, begränsa klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, till att vara en källa för regional utveckling och lönsamhet. Skogar och skogssektorn påverkas också av den utveckling som sker i andra länder och inom andra sektorer. I Sverige exporteras en stor del av skogsprodukterna, vilket gör att svensk export står för cirka 6 % av den globala exportmarknaden för skogsprodukter. Detta innebär att svenska skogar, markägare, företag, finansiella aktörer och konsumenter påverkas av – och påverkar – vad som händer i andra delar av världen, genom handel, politik och andra faktorer. Kontexten för skogar och för skogssektorn förändras också på grund av utvecklingen i andra sektorer, såsom inom energisektorn och den industriella utvecklingen i norra Sverige. Själva skogarna påverkas av effekterna från klimatförändringarna, skadegörare och andra föränderliga dynamiker. Skogssektorn behöver därför fortsätta att utvecklas och ställa om för att anpassa sig till de förändringar som ligger framför oss och för att säkerställa att skogar och skogssektorn kan bidra alltmer till att möta samhällets många behov på olika sätt, både idag och i framtiden.
I denna utlysning efterfrågar vi forskning över en bredd av aspekter och synsätt på skogens och skogssektorns framtid i en global kontext, med koppling till Sverige. Det kan exempelvis handla om forskningsprojekt som belyser tänkbara eller önskvärda framtider för skogen och skogssektorn, utforskar vägar dit, och parallellt hanterar avvägningar mellan skogens många värden och olika aktörer. Det kan innefatta hur skogens eller skogssektorns roller påverkas av utvecklingen i andra sektorer eller i andra länder. Utlysningen innefattar också forskningsprojekt som undersöker drivkrafter, ramverk (inklusive tekniska, ekologiska, policymässiga och kulturella förutsättningar), och möjligheter och hinder för olika utvecklingsvägar och olika typer av större omställningar med relation till skog, skogsbruk, skogens produkter och tjänster, i skogssektorn som helhet och längs de olika värdekedjorna.
Det finns begränsningar i vad som kan finansieras i utlysningen. Projekt som enbart syftar till utveckling av tekniker, material eller skogsskötselmetoder kan inte finansieras. Projekten ska även ha en tydlig koppling till effekter för Sverige, eller till hur sådant som sker i Sverige får effekter för andra länder. Se mer under Avgränsningar nedan.
I denna utlysning ska huvudsökande och medverkande forskare vara disputerade forskare med doktorsexamen. Huvudsökande ska vara verksamma vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag som är godkända medelsförvaltare hos Formas.
Skogen och skogssektorns många olika nyttor i samhället har blivit en allt viktigare fråga i takt med att skogen och skogssektorn, liksom samhället i stort, står inför stora och komplexa utmaningar.
Skogen och dess många värden och produkter har en viktig roll att spela för att bemöta och bidra till att lösa en rad samhällsutmaningar. Skogen är en viktig kolsänka, vilket gör den till en nyckelkomponent för att hantera klimatförändringar. Skogsprodukter kan ersätta många fossil-baserade produkter, där långlivade träprodukter, såsom till träbyggande, kan ha särskilt stor klimatnytta. Många skogar är också värdefulla habitat för en mångfald av arter. Hur skogar förvaltas är därför viktigt även för att förhindra och motverka förlust av biologisk mångfald. Samtidigt bidrar skogar till att möta samhällets krav på en mängd olika produkter, och den globala efterfrågan på skogsprodukter förväntas öka med över 50% till år 2050 jämfört med år 2010. Skogsprodukter är en viktig komponent av ekonomin och för Sveriges konkurrenskraft. Skogssektorn ger också möjligheter till försörjning och lönsamhet, och bidrar till regional utveckling. Ytterligare viktiga värden hos skogen inkluderar, exempelvis, dess värde för ursprungsbefolkningar, för turism, välbefinnande och livskvalitet, och dess roll i kultur, berättelser och identitet.
De olika förväntningarna på skogen och dess produkter och tjänster reflekteras i en mångfald av samhällsmål som berör skogen och skogssektorn, exempelvis genom de svenska skogspolitiska målen, EU:s gemensamma skogsstrategi, de nationella miljökvalitetsmålen, Agenda 2030-målen, såväl som Sveriges och EU:s bioekonomistrategier. Strategin för Sveriges nationella skogsprogram lyfter skogens värde för jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Skogar har också en central roll för uppfyllandet av Parisavtalet (och EU:s LULUCF-förordning), samt det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald och EU:s naturrestaureringsförordning.
Skogen och skogssektorn påverkas också av den utveckling som sker i andra länder och inom andra sektorer. I Sverige exporteras en stor del av skogsprodukterna, vilket gör att svensk export står för cirka 6 % av den globala exportmarknaden för skogsprodukter. Detta innebär att svenska skogar, markägare, företag, finansiella aktörer och konsumenter påverkas av – och påverkar – vad som händer i andra delar av världen, genom handel, politik och andra faktorer. Kontexten för skogar förändras också på grund av utvecklingen i andra sektorer, såsom inom energisektorn och den industriella utvecklingen i norra Sverige.
Själva skogarna påverkas av förändringar i omgivningen och i världen. Klimatförändringar kan innebära förändrad tillväxt (både positivt och negativt), såväl som risk för torka, bränder, och extremväder. Detta, såväl som den minskade biologiska mångfalden, kan i sin tur kan påverka skogarnas motståndskraft mot exempelvis skadegörare.
Skogssektorn som helhet behöver därför fortsätta att utvecklas för att anpassa sig till de ständigt föränderliga förutsättningarna – både utifrån samhällets olika förväntningar på skogen och utifrån de förändringar som sker i omgivningen och i världen – och för att säkerställa att skogar och skogssektorn kan bidra alltmer till att möta samhällets många behov på olika sätt, både idag och i framtiden.
Som helhet förväntas projekten som finansieras inom utlysningen att öka kunskapen om hur skogen och skogssektorn kan bidra ytterligare till en hållbar samhällsutveckling, att stödja olika potentiella utvecklingsvägar och att bidra till ett mångsidigt och robust kunskapsunderlag för tryggare beslutsfattande. Utlysningen välkomnar forskning med ett brett spektrum av perspektiv, inklusive sociala, kulturella, tekniska, ekonomiska, naturvetenskapliga och andra relevanta synvinklar. Projekten förväntas ge ny kunskap som stärker potentialen för skogar och deras värden, produkter och tjänster att ytterligare bidra till en mängd samhälleliga mål och mot en hållbar utveckling av samhället. Projekten ska innehålla aktiviteter för kommunikation och nyttiggörande av resultat.
Nedan följer några exempel på områden som kan stå i fokus. Dessa områden ska inte ses som åtskilda eller uteslutande: ett forskningsprojekt kan beröra flera av dessa områden, såväl som andra områden som bidrar till utlysningens syfte.
- Framtid och framtidsstigar: Utlysningen kan omfatta forskningsprojekt som belyser tänkbara eller önskvärda framtider för skogen och skogssektorn, utforskar vägar dit, och parallellt hanterar avvägningar mellan skogens många värden och olika aktörer och intressenter. Det kan exempelvis handla om scenarier och olika typer av framtidsbeskrivningar. Det kan handla om hur olika delar av skogssektorn kan ställa om eller förbereda sig för att möta olika typer av utmaningar, möjligheter och interaktioner. Det kan innefatta hur olika bredare skogsskötselsystem och metoder anpassas och förändras utifrån den utveckling som sker inom skogssektorn och i samhället. Det kan också handla om skogssektorns och skogsbrukets hantering av osäkerheter och där det finns låg förutsägbarhet. Forskningsprojekten kan även innefatta konsekvensbeskrivningar av olika möjliga framtidsstigar i skogens och skogssektorns utveckling.
- Förutsättningar, drivkrafter och hinder: Utlysningen kan omfatta forskningsprojekt som undersöker drivkrafter, ramverk (inklusive tekniska, ekologiska, samhälls- och policymässiga förutsättningar), möjligheter och hinder för olika utvecklingsvägar såväl som för olika typer av större omställningar med relation till skog, skogsbruk, skogens produkter och tjänster, i skogssektorn som helhet och längs de olika värdekedjorna. Forskningsprojekt kan även innefatta perspektiv från historisk teknik- och industriutveckling för att identifiera lärdomar kring möjliga vägar från befintligt läge till framtida läge (exempelvis utveckling av nuvarande industristruktur mot andra typer av produkter och produktmixer).
- Interaktioner med andra sektorer och andra länder: Utlysningen kan omfatta forskningsprojekt som utforskar hur den svenska skogens eller skogssektorns roller påverkas av utvecklingen i andra sektorer eller i andra länder. Det kan exempelvis handla om kopplingar och samspel mellan skogens och olika övriga sektorers utveckling, till exempel industriutvecklingen i norra Sverige och inom energiområdet (exempelvis storskalig expansion av vindkraft). Det kan också handla om kopplingar och interaktioner mellan den svenska skogssektorn och utvecklingen i andra länder sett ur ett eller flera bredare perspektiv, såsom förändringar i markanvändning (inklusive avskogning), teknik- och policyutveckling, geopolitik, konflikter, produktionsbortfall eller produktionsökning i andra länder, konkurrensfördelar, rättviseaspekter, eller förändringar i handelsflöden, marknadskrafter och konsumtion (exempelvis till följd av ändrade levnadsstandarder och konsumentmedvetenhet). Det kan också handla om rollen av svenska skogsprodukter sett ur ett globalt perspektiv, såväl som potentiella konsekvenser av förändringar i produktion, produktmix eller handel för andra länder. Forskningsprojekt kan också exempelvis jämföra svensk produktion med produktion i andra länder, utifrån en bredd av hållbarhetsaspekter.
- Användning av skog och råvara: Utlysningen kan omfatta forskningsprojekt som handlar om vad vi som samhällen använder – och vill använda – skogen och dess tjänster och produkter till. Det kan exempelvis handla om råvarans användning till olika bredare områden och genom hela värdekedjan (inklusive restströmmar och cirkularitet), samt förändringar i produktmixen, exempelvis mot ökade förädlingsvärden och klimatnytta.
- Andra områden: Forskningsprojekt kan även hantera andra frågeställningar som tar ett brett och långsiktigt systemperspektiv på skogen eller skogssektorns framtid och utveckling, eller som på annat sätt bidrar till utlysningens syfte.
Utlysningen omfattar inte utveckling av exempelvis specifika produkter, bioenergi, biobaserade material, produktionsmetoder, skogsskötselmetoder, träkonstruktion eller rena skogsekologiska analyser. Dessa aspekter kan ingå som en del av ett projekt i den mån de har en tydlig relevans ur ett systemperspektiv, men kan inte utgöra kärnan i projektet.
Projekten måste också ha en tydlig relevans för eller koppling till effekter för svensk skog eller den svenska skogssektorn, eller till hur saker som händer i svenska skogar eller den svenska skogssektorn påverkar andra länder. Studier av ett enskilt land som enbart ses som ett exempel eller förebild för Sverige omfattas inte, om det inte finns en mycket tydlig jämförande ansats. Däremot kan utlysningen omfatta exempelvis forskning på hur ett större skifte i produktion eller policy i ett eller flera andra länder kan ha effekter för den svenska skogssektorn, och vice versa. Utlysningen kan också inkludera projekt om sådant som sker i andra sektorer eller länder som kan ha effekter på svensk skog eller skogssektor, inklusive genom indirekta effekter, såsom effekter på handel eller policyramverk som kan ha konsekvenser för den svenska skogssektorn. Utlysningen kan också inkludera de exempel som anges i “Interaktioner med andra sektorer och andra länder” under Syfte och inriktning ovan.
Forskningsprojekt som bedöms ligga utanför utlysningens syfte och inriktning kan inte beviljas bidrag och kommer att avslås före beredning. Bedömning av huruvida en ansökan ligger inom utlysningens område eller inte görs enbart utifrån en fullständig ansökan. Sådana bedömningar görs därför endast efter utlysningens stängning.
Utlysningen vänder sig till forskare från alla discipliner vid ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag. Formas välkomnar forskare från såväl samhällsvetenskapliga och humanistiska som naturvetenskapliga och tekniska discipliner. Denna utlysning uppmuntrar särskilt till tvär- och mångvetenskapliga projekt som inkluderar och för samman flera kunskapsfält. Förhoppningen är att utlysningen som helhet ska kunna finansiera en mångfald av projekt. Forskningsprojekten ska kunna ge ett tydligt vetenskapligt bidrag som, utifrån breda perspektiv, kan ge både en överblick och ett djup till de frågor som studeras. Projekten kan, men behöver inte, inkludera doktorander.
I denna utlysning ska huvudsökande och medverkande forskare vara disputerade forskare med doktorsexamen. Huvudsökande ska vara verksamma vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag som är godkända medelsförvaltare hos Formas. Medel i denna utlysning kan endast sökas av universitet, högskolor, forskningsinstitut, samt myndighet med forskningsuppdrag.
Innan du ansöker
All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.
Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet.
Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.
För att kunna ansöka om bidrag i denna utlysning ska:
- Huvudsökanden ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
- Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
- Doktorsexamen kan vara utfärdad i Sverige eller i ett annat land.
- Annan personal som medverkar i projektet behöver inte ha avlagt doktorsexamen.
- Den tilltänkte bidragstagaren ska vara projektledare för det projektet som ansökan gäller.
- Du kan bara inkomma med en ansökan registrerad som huvudsökande inom utlysningen.
- Det är tillåtet att vara medverkande forskare eller annan personal i flera ansökningar.
- Doktorander kan ej vara medverkande forskare.
- Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön utan att först minska sin pension med motsvarande procentsats.
Det går att söka medel i utlysningen även för personer som är projektledare för andra pågående Formasprojekt. Dock får en persons totala finansiering ej överskrida 100 procent av en heltidstjänst.
När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.
I denna utlysning kan du söka medel för löner till forskare, doktorander och annan personal, driftskostnader, avskrivningskostnader, lokalkostnader och indirekta kostnader.
Internationellt samarbete
Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs av forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Forskning ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig för att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Utländskt deltagande ska vara begränsat, väl definierat och väl motiverat i projektansökan.
Forskningssamarbeten med Ryssland och Belarus
På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus. Formas följer och agerar på utvecklingen i Ukraina Länk till annan webbplats..
Begränsningar – forskare verksamma vid företag och andra organisationer
I denna utlysning beviljas inte medel till företag eller andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet. Företag och organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan engageras i projektet via samarbetsaktiviteter, men de kan även anlitas som konsulter genom upphandling. Då förutsätts att upphandling sker i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer och gällande lagstiftning. Konsultens insats ska motiveras och utgöra en begränsad samt väl definierad och avgränsad del av projektets genomförande.
Mer information om godkända projektkostnader hittar du under Budget.
I denna utlysning går det att söka för forskningsprojekt som är tre eller fyra år (36 respektive 48 månader). Bidrag till ett forskningsprojekt kan maximalt omfatta 3 miljoner kronor per år i genomsnitt över de kalenderår som ansökan avser. Kalenderår är den period som löper från och med 1 januari till och med 31 december. Det går alltså att söka för mer än 3 miljoner kronor för ett kalenderår så länge det sökta beloppet ett annat år av projekttiden är lägre än 3 miljoner kronor. Treåriga projekt har en maximal budget på 9 miljoner kronor och fyraåriga projekt en maximal budget på 12 miljoner kronor.
Om det totalt sökta beloppet överskrider ett genomsnittligt årsbelopp på 3 miljoner kronor per kalenderår kommer ansökan att avslås.
Observera att det lönebelopp som totalt erhålls för en enskild forskare, doktorand eller annan personal inte får överskrida 100 procent av en heltidsanställning. Detta innebär att ytterligare medel för lön inte kan beviljas för forskare, doktorand eller annan personal som redan får bidrag med fullständig lönefinansiering.
Projektstart ska ske 1 september 2025, och startdatum är förvalt i Prisma. Projektet har en dispositionstid på 12 månader. Det betyder att projektet har ytterligare ett år efter projekttidens slut att slutföra projektet. Det innebär även att projektstarten kan förskjutas med upp till 12 månader och projektet ska ändå kunna slutföras inom utsatt tid.
Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Skriv därför dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.
- För att underlätta handläggningen ber vi dig meddela oss om du har skrivit din ansökan på svenska.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.
Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete Länk till annan webbplats..
Formas har i uppdrag att arbeta för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Avgörande för en sådan utveckling är att den är jämställd, jämlik och inkluderande. Vi uppmanar därför dig som söker medel, att i möjligaste mån tänka på att utforma projektet så att det kan bidra med kunskap som återspeglar och är relevant för olika grupper i samhället. Vi uppmanar dig även att beakta att projektgruppen får en jämn könsfördelning och att den inkluderar medverkanden med olika bakgrunder och erfarenheter. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Så här ansöker du
Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.
Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats.
Medverkande forskare vars CV och akademiska profil ska inkluderas i ansökan behöver också ha ett personkonto. Det är huvudsökande (projektledaren) som bjuder in medverkande forskare till ansökan i Prisma.
För att kunna registrera en ansökan måste du som huvudsökande ha en, hos Formas, en godkänd medelsförvaltare för alla typer av utlysningar. Universitet, högskolor, de flesta forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan organisationskonto.
Bli medelsförvaltare för alla typer av utlysningar Länk till annan webbplats.
Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.
Observera att text som skrivs i ordbehandlingsprogram och sedan klistras in i din ansökan i Prisma riskerar att förlora formatering. Tabeller och figurer med avancerade formateringar eller formler ska du ladda upp som bilaga för att inte riskera att förlora värdefull information.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
- Sökt antal år 3 eller 4 (36 eller 48 månader)
- Startmånad 1 september 2025. Observera att projektets startdatum är förvalt i Prisma och går inte att ändra.
- Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Beskriv vad projektet handlar om, varför det här är viktigt att undersöka samt hur projektet är tänkt att genomföras. Skriv så att även den som inte forskar kan förstå vad projektet handlar om.
- Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag). Beskriv mål och syfte, hur projektet ska utföras och varför det är viktigt att projektet genomförs.
Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen samt sammanfattningen publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Forskningsprogram
- Mål och syfte med projektet samt bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet samt projektets relevans för utlysningens syfte och inriktning (7 000 tecken inklusive mellanslag).
- Projektbeskrivning som innefattar upplägg, teori, metod, genomförande och en plan för vetenskaplig publicering. Inkludera en utförlig beskrivning av hur forskningsfrågan och projektgruppens sammansättning bidrar till utlysningens syfte och inriktning, projektets roll för kunskapsområdets utveckling och relativt redan befintlig kunskap och annan pågående forskning inom liknande områden. Här beskrivs och motiveras även metod, genomförande samt plan för vetenskaplig publicering. Beskriv och motivera även hur projektet planeras med de resurser och kompetenser som krävs för att genomföra arbetet. Inkludera en tidsplan (15 000 tecken inklusive mellanslag).
- Beskrivning av projektets möjliga samhällsnytta och vilka de relevanta intressenterna/användarna av forskningen är samt hur forskningen och dess resultat planeras kommuniceras med dessa intressenter. Innefattar hur projektet adresserar viktiga samhällsfrågor eller sektorsfrågor inom utlysningens inriktning, hur projektet kan bidra till hållbar utveckling, och hur hänsyn tagits till olika intressenters och/eller användares behov (8 000 tecken inklusive mellanslag).
- Beskrivning av hur kommunikation och dialog planeras med relevanta intressenter och/eller användare under projektets gång (max 8 000 tecken inklusive mellanslag).
- Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (5 000 tecken inklusive mellanslag).
Budget
Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Budgeten beskrivs i form av:
- Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Medel beviljas för årliga löneökningar. Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön utan att först minska sin pension med motsvarande procentsats.
- Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
- Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Skillnaden mellan angiven aktivitetsgrad och procent av lönen visar om projektdeltagaren bidrar med in-kind eller annan finansiering för sin arbetstid.
- Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor och konferenser. Det kan även avse publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken Kostnader för att publicera
Länk till annan webbplats.. I driftskostnader ingår även köpta tjänster, exempelvis inköp av konsulttjänster. Inköpta tjänster redovisas exklusive moms. Det kan även inkludera ersättning för tjänster och resekostnader för personer från civilsamhällesorganisationer eller motsvarande som har en rådgivande roll under projektet. Det kan även inkludera kostnader för eventuella samverkansaktiviteter under projektets genomförande, respektive deltagande i gemensamma aktiviteter som utlysningens koordinator anordnar. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
- Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
- Lokalkostnader. Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i de indirekta kostnaderna (overhead) i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
- Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
- Indirekta kostnader avser overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis för den organisation som ska förvalta medlen. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
- Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
- Total kostnad avser en budgetsummering.
- Budgetspecifikation (max 7 000 tecken, inklusive mellanslag) avser att förklara och motivera budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till de lönekostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen.
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet (max 4 000 tecken, inklusive mellanslag). Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde: Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod): Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling: Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd.
Länk till annan webbplats.
- Nyckelord: Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
I den här utlysningen kan enbart sökanden från medelsförvaltare som är godkända för alla Formas utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.
- Välj din medelsförvaltare i rullistan.
- Välj hemvist i rullistan.
Medverkande forskare
- Huvudsökande bjuder in medverkande forskare till ansökan i Prisma.
- Medverkande forskare är disputerade forskare som är mest relevanta för projektet.
- Det är bara huvudsökande och medverkande forskare som kan bifoga sina CV till ansökan.
- Alla medverkande forskare måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma.
- Huvudsökande kan inte registrera ansökan om inte inbjudna medverkande forskare har accepterat inbjudan att vara medverkande och fyllt i de obligatoriska fälten korrekt.
- Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma. Exakt rätt stavning av namn och e-postadress krävs.
Annan personal
- Annan personal är personer som bidrar till projektet men som saknar doktorsexamen. Det kan exempelvis handla om forskningsassistenter, labbassistenter, tekniker, etc.
- Annan personal kan dock vara forskare med doktorsexamen men de agerar ej som medverkande i projektet, det vill säga de bjuds inte in av huvudsökande till ansökan.
- Då dessa personer inte har ett kopplat prismakonto till ansökan beskrivs deras delaktighet och kompetens i forskningsprogrammet. Det är ej möjligt att bifoga CV för annan personal.
Medverkande administratörer
- Huvudsökande kan bjuda in medverkande administratörer.
- Medverkande administratörer är inte delaktiga i projektet, utan är personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret.
- Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste huvudsökande göra.
CV
Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.
Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:
- Utbildning
- Forskarutbildning
- Utbildning på grund- och avancerad nivå
- Arbetsliv
- Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
- Postdoc-vistelser
- Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
- Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
- Meriter och utmärkelser:
- Docentur
- Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
- Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
- Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
- Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning:
Under övriga meriter ska andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
Här ska även huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag).
Denna summering bör inkludera följande:
- Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
- Summeringen ska inte innehålla information om H-index, Journal Impact Factors eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.
Publikationer
Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från den sökandes personliga profiler i Prisma.
Bilagor
Följande bilaga kan laddas upp om relevant för ansökan:
Bilaga 1: Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet PDF kan laddas upp. Observera att ett CV inte ska bifogas som bilaga. Avsiktsförklaringar (letter of intent) eller andra typer av dokument som styrker projektet ska inte heller bifogas som bilaga.
Efter du har lämnat in din ansökan
Du kan göra ändringar i din registrerade ansökan, avregistrera den och registrera på nytt, fram till utlysningen stänger kl. 14:00 tisdagen den 4 februari 2025. Efter det kommer status hos din ansökan att ändras från registrerad till slutregistrerad. Såvida inga fel påvisats i Prisma får inga ändringar göras i den slutregistrerade ansökan. Du får heller inte göra några kompletteringar via, exempelvis mejl eller per telefon, utan ansökan kommer att bedömas i befintligt skick.
Din slutregistrerade ansökan går automatiskt ut till medelsförvaltare när utlysningen stängts. Medelsförvaltaren har sedan sju kalenderdagar på sig att signera ansökan digitalt i Prisma.
När utlysningen stängt genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.
Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
- Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att det totalt sökta beloppet inte överskrider ett genomsnittligt årsbelopp på 3 miljoner kronor per kalenderår.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
- Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
- Att huvudsökanden bara inkommit med en ansökan registrerad som huvudsökande i utlysningen.
- Att samma eller en snarlik ansökan inte har registrerats med olika huvudsökanden.
- Att ansökan inte är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär.
Alla ansökningar bedöms av en extern internationell beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Varje ansökan läses och bedöms av fyra medlemmar i beredningsgruppen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför universitetet, med kompetens att bedöma forskningens relevans. Ansökningarna bedöms utifrån utlysningens specifika kriterier på en skala 1–7, där 1 är lägst och 7 är högst. Alla fem kriterier kommer att värderas lika i bedömningen.
Formas kommer att beakta den samlade projektportföljen inför beslut för att möjliggöra finansiering av projekt som adresserar en bredd av teman inom ramen för utlysningen. Portföljperspektivet tillämpas av beredningsgruppen i samband med rangordningen av ansökningarna.
Ansökningarna bedöms utifrån följande fem kriterier:
Kriterier för vetenskaplig kvalitet:
Vetenskaplig frågeställning
- Syftets vetenskapliga betydelse
- Originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser.
- Möjlighet till vetenskapligt betydande resultat.
- Om syftet är i linje med utlysningen.
Bedömarna ska också:
- Positivt uppmärksamma mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt när dessa är tillämpliga för den aktuella frågeställningen. Det är därför viktigt att du tar upp sådant i din ansökan, om det är relevant för ditt projekt.
Metod och genomförande
- Den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet.
- Om arbetsplanen är konkret och realistisk.
- Koordineringen av projektet och forskargruppen.
- Lämpligheten i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt där sådana har valts.
- Där den föreslagna forskningen kräver etiska överväganden hur, i så fall, den sökande har planerat att hantera dessa.
- Budgetens rimlighet i förhållande till projektets upplägg och förväntade resultat.
Förtydligande:
Av dessa punkter väger den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet tyngst.
Vetenskaplig kompetens
Här väger beredningsgruppen in följande:
- Publikationernas vetenskapliga kvalitet.
- Förmåga att genomföra projektet enligt planen.
- Erfarenhet av handledning.
- Erfarenhet av projektledning.
- Nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser.
- Intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare.
- Forskargruppens styrka och konkurrenskraft.
Förtydliganden:
Beredningsgruppen bedömer kvaliteten på vetenskapliga publikationer med hänsyn till standarder inom varje vetenskapsområde. Fokus för bedömningen är på publikationernas innehåll och kvalitet snarare än på var de har publicerats.
Publikationer är endast en del av vad som vägs in under kriteriet vetenskaplig kompetens. I bedömningen tar granskarna även hänsyn till andra former av uppnådda resultat och erfarenheter. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning och utbildning, patent, produkter eller påverkan på policy.
I bedömningen tas hänsyn till relevanta skäl för uppehåll i forskningen såsom föräldraledighet och sjukskrivning som kan ha haft betydelse för den sökandes totala produktivitet. Det vill säga de resultat och erfarenheter som den sökande anger bedöms i förhållande till aktiv forskningstid.
Kriterier för samhällsrelevans:
Frågeställningens möjliga samhällsnytta
Här bedömer beredningsgruppen hur väl den föreslagna forskningen uppfyller följande fyra aspekter:
- Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor inom utlysningens inriktning, nationellt eller internationellt (eller både och).
- Projektets resultat kan på kort eller lång sikt nyttiggöras och bidra till hållbar utveckling, nationellt eller internationellt (eller både och).
- I utformning av projektet har sökande tagit hänsyn till intressenters och/eller användares behov.
- Syftet med forskningen ligger i linje med utlysningen.
Förtydliganden:
Att ta hänsyn till intressenters eller användares behov kan innefatta referenser till t.ex. direktiv, miljömål, globala hållbarhetsmål och strategier samt diskussioner med relevanta intressenter eller användare.
Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.
Kommunikation med intressenter och användare
Här bedömer beredningsgruppen om ansökan innehåller:
- En beskrivning av relevanta intressenter och/eller användare.
- En konkret och realistisk plan för a) projektets involvering av relevanta intressenter eller användare och för b) projektets kommunikation av forskningen och dess resultat med intressenterna eller användarna.
Förtydliganden:
Kommunikation med intressenter och användare kan ske på olika sätt och med olika tidsramar, beroende på den aktuella frågeställningen. Den bör dock innefatta olika former av dialog med intressenterna och de möjliga användarna av forskningen och forskningsresultaten.
Alla kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier. Sökande uppmanas att vara mycket noggrann med ansökans upplägg och tydlighet då granskning enbart baseras på den information som finns i ansökan.
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 25 juni 2025. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.
Så här rapporterar du utgifter och resultat Länk till annan webbplats.
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Formas överför information om beviljade bidrag till Swecris, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.
Stöd och genvägar
Revisionshistorik
Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna här.
2024-12-02: Förtydligande gällande vad som ingår i driftskostnader.
Kontaktinformation
För frågor om utlysningens innehåll


För administrativa frågor och frågor om Prisma
