Konsumtion i linje med klimatmålen

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forskningsprojekt som sätter konsumtionsbaserade utsläpp i fokus utifrån ett systemperspektiv och som bidrar till en hållbar konsumtion i linje med klimatmålen.

VEM KAN SÖKA?

Huvudsökande och medsökande ska vid utlysningens stängning vara disputerade. Huvudsökande ska vara verksam vid en av Formas godkänd medelsförvaltare.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Du kan söka minst 3 och maximalt 6 miljoner kronor för ett projekt. Medel kan sökas för projekt på tre eller fyra år. Total budget för utlysningen är 60 miljoner kronor.

Öppen: 61 dagar kvar. Sök senast: 2024-04-30 14:00

Datumen för utlysningen är preliminära och kan komma att ändras. Innehållet kommer att vidareutvecklas och preciseras till dess att utlysningen öppnar.

Den globala uppvärmningen fortsätter att öka. Det närmaste decenniet är avgörande för att Parisavtalets målsättningar ska kunna uppfyllas. För att nå klimatmålen är det nödvändigt att snabbt minska utsläppen av växthusgaser. I denna utlysning sätts fokus på konsumtionsbaserade utsläpp i ett systemperspektiv där de exempelvis kan kopplas till frågor om beslutsfattande, kultur, normer, rättvisa och styrmedel. Utlysningen syftar till att möjliggöra forskning som kan bidra till en hållbar konsumtion i linje med klimatmålen. Den kunskap som genereras i de finansierade projekten ska kunna bidra till åtgärder och omsättas i handling för att minska klimatpåverkan från konsumtion. Kunskap ska kommuniceras till relevanta målgrupper utanför akademin och vi välkomnar projekt som samverkar med samhällsaktörer för att skapa förutsättningar för praktisk tillämpning.

För att jordens uppvärmning ska begränsas i enlighet med Parisavtalets mål krävs en genomgripande omställning av samhället. FN:s klimatpanel IPCC lyfter fram att det finns en stor potential att minska de globala utsläppen genom nya konsumtionsmönster och strategier för förändrad konsumtion.

I denna utlysning efterfrågar vi forskning som sätter konsumtionsbaserade utsläpp i fokus utifrån ett systemperspektiv, där frågor om konsumtion kopplas samman med frågor om exempelvis styrmedel och beslutsfattande, politisk påverkan, kultur och normer, rättvisa och acceptans. Finansierade projekt ska kunna bidra till en konsumtion i linje med klimatmålen. Den kunskap som genereras ska kunna bidra till åtgärder och omsättas i handling för att minska klimatpåverkan från konsumtion. Vi välkomnar projekt som samverkar med samhällsaktörer och möjliggör praktisk tillämpning utanför akademin.

Utlysningen vänder sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut eller myndighet med forskning som huvudsaklig verksamhet.

Att begränsa jordens uppvärmning i linje med Parisavtalet är en enorm utmaning, som enligt FN:s klimatpanel IPCC kräver en genomgripande omställning av samhället. En förändrad konsumtion är en viktig del av den omställningen, vilket blir tydligt i beräkningar av konsumtionsbaserade utsläpp. Enligt Naturvårdsverket är det konsumtionsbaserade klimatavtrycket för en person i Sverige 8,4 ton per person år 2021. För att världen ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius behöver växthusgasutsläppen komma ner till cirka 1 ton per person och år till 2050. IPCC lyfter i sin senaste syntesrapport fram betydelsen av individers konsumtionsmönster och behovet av strategier för att förändra konsumtionsbeteenden. Sådana livsstil- och konsumtionsförändringar kan enligt IPCC minska de globala utsläppen av växthusgaser med mellan 40 och 70 procent till år 2050, samtidigt som de kan ha positiva effekter för hälsa och välbefinnande.

Konsumtion och livsstil ska dock inte begränsas till frågor om individers agerande, utan behöver sättas i ett större perspektiv. Många faktorer har betydelse för individers konsumtionsmönster, däribland inkomst, kön, ålder, hälsotillstånd, familjeförhållanden, boende i stad eller på landsbygd. Dessutom påverkar faktorer såsom sociala och kulturella normer, marknadens utbud, exponering för reklam, och olika typer av styrmedel.

Utsläppen från konsumtion är ojämnt fördelade och det finns ett starkt samband mellan hög inkomst och stora utsläpp. I ett globalt perspektiv står de tio procent av hushållen som har högst utsläpp per capita för 34–45 procent av hushållens totala utsläpp, vilket inkluderar merparten av de svenska hushållen. Detta visar att rättviseperspektiv behöver beaktas i arbetet med att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.

Offentlig och privat konsumtion ger upphov till utsläpp som inte kan påverkas genom individers olika val i någon större utsträckning. Det kan till exempel handla om utsläpp från produktion av cement som har använts vid byggandet av en skola, arbetsplats eller en bostad, vilka har genererats i ett tidigare skede från företags värdekedjor. För att minska den här formen av utsläpp kan det behövas förändringar i upphandling och inköpsprocedurer eller en annan form av verksamhets- och målstyrning av offentliga aktörer, företag och organisationer.

För att minska utsläppen från konsumtion behövs politisk vilja och ledarskap, effektiva och rättvisa styrmedel med bred förankring och acceptans, tekniska innovationer och förändringar i normer om vad som betraktas som eftersträvansvärt liksom ett gott liv. Här finns stora behov av ny kunskap om möjliga vägar framåt, vilket kräver forskning från en stor bredd av discipliner såväl som tvärsöver disciplingränser.

Denna utlysning syftar till att möjliggöra forskning som kan bidra till en hållbar konsumtion i linje med klimatmålen. Den kunskap som genereras i de finansierade projekten ska kunna bidra till åtgärder och omsättas i handling för att minska klimatpåverkan från konsumtion. Forskning som finansieras i utlysningen bör anlägga ett systemperspektiv på konsumtion. Forskningen kan bedrivas inom olika discipliner och forskningsområden och kan innefatta tvärvetenskap. Nedan följer några exempel på områden som kan stå i fokus:

Styrmedel: Hur olika styrmedel kan implementeras på kortare och längre sikt, hur styrmedel samspelar med varandra, vad som gör att styrmedel uppfattas som legitima, och vad de får för effekter för olika samhällssektorer och för olika delar av befolkningen.

Värdegrunder: Hur normer och värderingar kring konsumtion kan förändras, hur påtryckningar från medborgare, sociala grupper, samhällsaktörer och företag kan påverka politiskt beslutsfattande på området, eller hur sociala och psykologiska mekanismer kan påverka individers, gruppers och organisationers agerande mot en mer hållbar konsumtion.

Makt och ansvar: Hur synliggörande av makt- och ansvarsfördelning kan öka acceptansen för omställningen, hur påtryckningar från medborgare, sociala grupper, samhällsaktörer och företag kan påverka politiskt beslutsfattande på området, eller vilken effekt ledarfigurer och förebilder kan ha i form av ”omställningsagenter” för både individer och verksamheter.

Handels- och konsumtionsmönster: Hur lokala processer för offentlig konsumtion och upphandling kan styra mot en ökad hållbarhet eller hur globala handelsmönster och styrmedel, som ”klimattullar”, kan få för betydelse för klimatomställningen. Hur förändrade konsumtionsmönster kan kopplas till positiva eller negativa förändringar i hälsa och välfärd för olika individer och grupper i samhället.

Forskningsprojekt kan även innefatta hur klimatförändringarna kan påverka vår konsumtion, hur initiativ till förändrad konsumtion från individer, civilsamhälle, privata aktörer och det offentliga kan få bredare genomslag, eller hur mål och visioner kan omsättas till åtgärder och handling för en mer hållbar konsumtion. Historiska studier av tidigare förändringar av konsumtion eller styrning kan även ge värdefulla insikter om vad vi står inför idag liksom hur förändringar kan främjas, och ryms inom utlysningens inriktning.

Forskningen behöver inte begränsas till att studera svenska förhållanden, men ska ha potential att bidra till att vidareutveckla och förbättra det svenska klimatarbetet. Projekt som enbart syftar till utveckling av tekniker eller material kan inte finansieras. Forskningsprojekt som bedöms ligga utanför utlysningens syfte och inriktning kan inte beviljas bidrag och kommer att avslås före beredning. Bedömning av huruvida en ansökan ligger inom utlysningens område eller inte görs utifrån en fullständig ansökan. Sådana bedömningar görs därför endast efter utlysningens stängning.

Kunskap ska kommuniceras till relevanta målgrupper utanför akademin och vi välkomnar projekt som samverkar med samhällsaktörer för att skapa förutsättningar för praktisk tillämpning. Forskningsresultat ska aktivt kommuniceras med relevanta samhällsaktörer, exempelvis genom rekommendationer till primära målgrupper, policy briefs, populärvetenskapliga publikationer eller andra innovativa insatser för kommunikation och dialog. En konkret plan för detta ska presenteras i ansökan och kommer att ingå i bedömarnas utvärdering. Vi välkomnar tvärvetenskaplig forskning och projekt som inkluderar samverkan med aktörer utanför akademin men det är inget krav för att få finansiering.

Sökande uppmanas även att planera projektet för att minska projektets eget klimatavtryck. Se vidare under rubriken ”Integrera klimat- och miljöhänsyn i planeringen av projektet”.

Utlysningen riktar sig till disputerade och verksamma vid svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag som uppfyller Formas krav på medelsförvaltare. Huvudsökanden och medsökande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning. Samma person kan endast vara huvudsökande i en ansökan inom utlysningen, men det är tillåtet för samma person att vara medverkande forskare i flera ansökningar.

Formas arbetar för en jämlik, jämställd och inkluderande samhällsutveckling. Sökande bör utforma projektet så att resultaten kan gynna en mångfald av människor och grupper i samhället. Projektgruppen bör utformas med hänsyn till könsfördelning och olika bakgrund. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Innan du ansöker

All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.

Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag.

Vem kan bli medelsförvaltare?

För att kunna ansöka om bidrag i denna utlysning ska:

  • Huvudsökanden ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
  • Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning). Annan personal som medverkar i projektet behöver inte ha avlagt doktorsexamen.
  • Den tilltänkte bidragstagaren ska vara projektledare på ansökan.
  • Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.

Det går att söka medel i utlysningen även för personer som är projektledare för andra pågående Formasprojekt. Dock får en persons totala finansiering ej överskrida 100 procent av en heltidstjänst.

Internationellt samarbete: Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs av forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Forskning ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig för att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Utländskt deltagande ska vara begränsat, väl definierat och väl motiverat i projektansökan.

Undantag - forskningssamarbete med Ryssland och Belarus: På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Det går att söka 3- till 4-åriga projekt med en budget mellan 3–6 miljoner kronor per projekt. Total budget för utlysningen är 60 miljoner kronor.

För denna utlysning kommer utbetalning för projektets första budgetår påbörjas innan slutet av 2024. Startdatum, 1 december 2024, är därför förvalt i Prisma.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Skriv därför dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete.

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.

Ansök om personkonto i Prisma. Länk till annan webbplats.

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

  • Antal år som ansökan avser.
  • Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag).
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Forskningsprogram

  • Mål och syfte med projektet samt bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet (7 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Projektbeskrivning som innefattar upplägg, teori, metod, genomförande och en plan för vetenskaplig publicering (15 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Beskrivning av projektets möjliga samhällsnytta och vilka de relevanta intressenterna/användarna av forskningen är samt hur forskningen och dess resultat planeras kommuniceras med dessa intressenter (8 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (5 000 tecken inklusive mellanslag).

Budget

Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Budgeten beskrivs i form av:

  • Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
  • Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
  • Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det visar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
  • Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
  • Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overheadkostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
  • Indirekta kostnader avser overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis för den organisation som ska förvalta medlen. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
  • Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
  • Total kostnad avser en budgetsummering.
  • Budgetspecifikation avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till de lönekostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen.

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde
    • Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod)
    • Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Globala målen för hållbar utveckling
  • Nyckelord
    • Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

I den här utlysningen kan enbart sökanden från medelsförvaltare som är godkända för alla Formas utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.

  • Välj din medelsförvaltare i rullistan.
  • Välj hemvist i rullistan.

Medverkande

  • Huvudsökande bjuder in medverkande till ansökan i Prisma.
  • En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
  • Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret. Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste huvudsökande göra.
  • Alla medverkande måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma.
  • Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).

CV

Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan och inbjudan måste tas bort. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.

Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:

  • Utbildning
    • Forskarutbildning
    • Utbildning på grund- och avancerad nivå
  • Arbetsliv
    • Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
    • Postdoc-vistelser
    • Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
    • Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
  • Meriter och utmärkelser
    • Docentur
    • Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
    • Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
    • Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
    • Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning:
      • Under övriga meriter ska andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
      • Här ska även huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag). Denna summering bör inkludera följande:
        • Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
        • Summeringen ska inte innehålla information om Journal Impact Factors eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.

Publikationer

Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från den sökandes personliga profiler i Prisma.

Bilagor

Följande bilaga kan laddas upp om relevant för ansökan:

Bilaga 1: Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet PDF kan laddas upp.

Efter du har lämnat in din ansökan

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
  • Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
  • Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.

Ansökningar bedöms med avseende på vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Dessa omfattar sammantaget följande fem kriterier:

Kriterier för vetenskaplig kvalitet:

Frågeställning

  • Syftets vetenskapliga betydelse
  • Originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser.
  • Möjlighet till vetenskapligt betydande resultat.
  • Om syftet är i linje med utlysningen.

Bedömarna ska också:

  • Positivt uppmärksamma mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt när dessa är tillämpliga för den aktuella frågeställningen. Det är därför viktigt att du tar upp sådant i din ansökan, om det är relevant för ditt projekt.

Metod och genomförande

  • Den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet.
  • Om arbetsplanen är konkret och realistisk.
  • Om planen för vetenskaplig publicering och informationsspridning är konkret och realistisk
  • Koordineringen av projektet och forskargruppen.
  • Lämpligheten i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt där sådana har valts.
  • Om den föreslagna forskningen kräver etiska överväganden hur, i så fall, den sökande har planerat att hantera dessa.
  • Budgetens rimlighet i förhållande till projektets upplägg och förväntade resultat.

Av dessa punkter väger den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet tyngst.

Vetenskaplig kompetens

Här väger beredningsgruppen in följande:

  • Publikationernas vetenskapliga kvalitet.
  • Förmåga att genomföra projektet enligt planen.
  • Erfarenhet av handledning.
  • Erfarenhet av projektledning.
  • Nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser.
  • Intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare.
  • Forskargruppens styrka och konkurrenskraft.

Beredningsgruppen bedömer kvaliteten på vetenskapliga publikationer med hänsyn till standarder inom varje vetenskapsområde. Fokus för bedömningen är på publikationernas innehåll och kvalitet snarare än på var de har publicerats.

Publikationer är endast en del av vad som vägs in under kriteriet vetenskaplig kompetens. I bedömningen tar granskarna även hänsyn till andra former av uppnådda resultat och erfarenheter. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning och utbildning, patent, produkter eller påverkan på policy.

I bedömningen tas hänsyn till relevanta skäl för uppehåll i forskningen såsom föräldraledighet och sjukskrivning som kan ha haft betydelse för den sökandes totala produktivitet. Det vill säga de resultat och erfarenheter som den sökande anger bedöms i förhållande till aktiv forskningstid.

Kriterier för samhällsrelevans:

Frågeställningens möjliga samhällsnytta

Här bedömer beredningsgruppen hur väl den föreslagna forskningen uppfyller följande fyra aspekter:

  • Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor inom utlysningens inriktning, nationellt eller internationellt (eller både och).
  • Projektet kan på kort eller lång sikt nyttiggöras och bidra till hållbar utveckling, nationellt eller internationellt (eller både och).
  • I utformning av projektet har sökande tagit hänsyn till intressenters och/eller användares behov.
  • Syftet med forskningen ligger i linje med utlysningen.

Att ta hänsyn till intressenters eller användares behov kan innefatta referenser till t.ex. direktiv, miljömål, globala hållbarhetsmål och strategier samt diskussioner med relevanta intressenter eller användare.

Begreppen ”intressenter” och ”användare” ska betraktas i vid mening som aktörer som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället. Det kan vara aktörer utanför eller innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär), och det kan gälla såväl nationellt som internationellt.

Kommunikation med intressenter och användare

Här bedömer beredningsgruppen om ansökan innehåller:

  • En beskrivning av relevanta intressenter och/eller användare.
  • En konkret och realistisk plan för a) projektets involvering av relevanta intressenter eller användare och för b) projektets kommunikation av forskningen och dess resultat med intressenterna eller användarna.

Kommunikation med intressenter och användare kan ske på olika sätt och med olika tidsramar, beroende på den aktuella frågeställningen. Den bör dock innefatta olika former av dialog med intressenterna och de möjliga användarna av forskningen och forskningsresultaten.

Alla kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier. Sökande uppmanas att vara mycket noggrann med ansökans upplägg och tydlighet då granskning enbart baseras på den information som finns i ansökan.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 22 oktober 2024. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Så här rapporterar du utgifter och resultat

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:28 februari 2024