Tempohöjning i klimatomställningen – förväntningar på forskningen

Johanna Lissinger Peitz
Ambassadör Johanna Lissinger Peitz är utsedd att leda arbetet inom Regeringskansliet med förberedelserna inför högnivåmötet Stockholm+50, vars syfte är att högtidlighålla FN:s första miljökonferens som ägde rum i Stockholm 1972. Johanna har lång erfarenhet av klimatfrågor som tidigare chefsförhandlare för den svenska delegationen i FN:s klimatförhandlingar och en av tre huvudförhandlare inom EU. Hon har tidigare varit verksam inom frågor som kemikalier, klimatfinansiering och avfall. Hennes senaste uppdrag var vid Sveriges ständiga representation vid FN i New York som miljöråd.

Katarina Eckerberg är professor emerita i statsvetenskap, särskilt offentlig förvaltning. Hon har forskat om miljö-, klimat- och naturresurspolitik på global, nationell och lokal nivå, såsom europeisk skogspolitik, samverkan i skogsbrukets vattenförvaltning, frivilligt skogsskydd, fjällsamverkan, utvärdering av lokala naturvårdssatsningen och av Bottenvikens vattenråd, samt restaurering av ekosystem i teori och praktik. Katarina har haft många vetenskapliga och samhälleliga uppdrag, bland annat ledamot i Klimatpolitiska rådet.

Mathias Fridahl är lektor vid Centrum för klimatpolitisk forskning på Linköpings universitet. Hans forskning berör relationen mellan klimatvetenskap och politik, samt klimatpolitiska processer på olika nivåer av styrning – hur lag, processregler, förhandlingspraktik och olika aktörers prioriteringar begränsar och möjliggör verkningsfull klimatpolitik.
Mathias har följt de internationella klimatförhandlingarna länge och hans forskning berör också frågor om klimatfinansiering och negativa utsläpp.

Daniel Johansson är docent på Chalmers och har arbetat inom klimat-energi-ekonomiområdet i cirka 20 år. I sin forskning har han bland annat fokuserat på frågor som rör utsläppsbanor som är förenliga med globala klimatmål, speciellt med fokus på betydelsen av åtgärder för att minska olika växthusgaser och vilken roll osäkerheter i klimatsystemet spelar. På senare år har han även analyserat transportsektorns omställning. Förutom forskning är Daniel aktiv i att samverka med beslutsfattare, industri och allmänhet via bland annat deltagande i offentliga utredningar, internationella expertgrupper, och debattartiklar.

Åsa Persson är forskningschef och vice vd för Stockholm Environment Institute, samt adjungerad lektor vid Linköpings universitet. Hon ansvarar för utveckling och uppföljning av institutets forskningsagenda inom klimat- och hållbarhetsområdet, med samhällsnytta som en viktig beståndsdel.
Hennes egen forskning fokuserar på processer för policyintegrering i nationell klimat- och miljöpolitik, styrning mot de globala hållbarhetsmålen, och internationell styrning av klimatanpassning. Sedan 2020 deltar hon i Independent Group of Scientists som ska ta fram FN:s Global Sustainable Development Report 2023.

Peter Alestig är klimatredaktör på Dagens Nyheter och just nu tjänstledig för att skriva en bok. Han har tidigare arbetat på Svenska Dagbladet, bland annat som klimatredaktör och nyhetschef, varit frilansjournalist och arbetat på Vetenskapsradion på Sveriges Radio.
Utöver klimatfrågan har han bevakat andra hållbarhetsfrågor som rör exempelvis mänskliga rättigheter och korruption, och han har även varit Afrikakorrespondent.

Jakop Dalunde är Europaparlamentariker för Miljöpartiet de gröna. I EU arbetar han för en omfattande klimatoffensiv som säkerställer att EU uppfyller Parisavtalet och att klimatpolitiken går i samklang med ett globalt rättviseperspektiv. I EU-parlamentet jobbar Jakop aktivt för att tåget ska bli det självklara valet över flyget, att hjälpa industrin fasa ut det fossila, samt att se till att utsläpparen betalar. Jakop är de europeiska Grönas forskningspolitiska talesperson och har under mandatperioden förhandlat fram EU:s forskningsprogram, Horisont Europa.

Carina Keskitalo är vice ordförande i Nationella expertrådet för klimatanpassning, som kommer ut med sin första rapport i februari.
Carina är också professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och verksam vid SLU i Umeå. Hennes arbete fokuserar främst på miljö- och naturresurspolitik och arktiskt/nordligt samarbete och hon arbetar brett med klimatanpassningsfrågor.

Kristina Östman är tillförordnad chef för Klimat- och juridikavdelningen på Naturskyddsföreningen, som är Sveriges största miljöorganisation med över 200 000 medlemmar. Hennes ordinarie tjänst är som energisakkunnig på samma avdelning. Hon har tidigare arbetat med politisk påverkan i Bryssel, regelutveckling på Energimarknadsinspektionen och forskat vid KTH.

Annika Helker Lundström är ordförande i kommittén för det nationella forskningsprogrammet om klimat, där representanter från elva svenska forskningsfinansiärer ingår. Annika har bland annat varit VD för Svensk Vindenergi och tjänsteman på Regeringskansliet vid Miljö- och Energidepartementet. Hon är idag ordförande i IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Återvinningsindustrierna, Miljömärkning Sverige AB, ledamot i Världsnaturfonden WWF:s styrelse och vice ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Dessutom har hon varit ordförande i styrelsen för forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption under dess första etapp.

Anders Sahlman modererar konferenser, seminarier och workshopar inom forskning, utbildning och innovation. Han har tjugo års erfarenhet av forskningskommunikation och coachar forskare såväl som tv-stjärnor i presentationsteknik.