Systematisk forskningssammanställning om effekter på grundvatten av anläggning, restaurering och dränering av våtmarker
Den 20 september 2019 beslutade Rådet för evidensbaserad miljöanalys att Formas ska göra en systematisk forskningssammanställning om hydrologiska effekter av anlagda och restaurerade våtmarker. I arbetet med sammanställningen har frågeställningen senare avgränsats till effekter på grundvattenmagasinering. Samtidigt har frågeställningen utvidgats till att också innefatta effekter av dränering. Den systematiska forskningssammanställningen beräknas vara färdig hösten 2021.
Bakgrund
Våtmarker har många funktioner i landskapet, och på senare år har intresset ökat för den hydrologiska roll de kan spela för till exempel flödesutjämning och vattenhushållning. Både intressenter och forskare framhåller dock att kunskapen på området är otillräcklig. Det förekommer olika uppfattningar om hur betydelsefulla effekterna är och hur långt utanför själva våtmarken de kan sträcka sig.
En bättre förståelse för våtmarkers påverkan på grundvatten skulle kunna bidra till mer underbyggda beslut i fråga om vilka platser som ska prioriteras för anläggning eller restaurering, beroende på deras hydrologiska funktion. Vidare skulle en forskningssammanställning kunna vara användbar även för andra förvaltningsbeslut där kunskap om våtmarkers hydrologiska roll är viktig, som till exempel samhällsplanering, dricksvattenförsörjning och skogsbrandskydd.
Bakgrunden till frågan och förutsättningarna för att sammanställa forskningen beskrivs närmare i en förstudie. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade utifrån förstudiens slutsatser att frågan ska utredas i form av en systematisk forskningssammanställning.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna systematiska forskningssammanställning är att ta reda på hur anläggning, restaurering och dränering av våtmarker påverkar grundvattenmagasinering. Både myndigheter och forskare betonar att kunskapsunderlaget är osäkert, och efterfrågar en vetenskapligt grundad forskningssammanställning i ämnet.
Metod
Forskningen på området kommer att sammanställas genom en systematisk översikt. Metodiken präglas av systematik och transparens. Vi följer de riktlinjer för systematiska forskningssammanställningar inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidence
.
Tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer) har vi tagit fram en genomförandeplan. Genomförandeplanen har granskats av oberoende sakkunniga forskare och är publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I genomförandeplanen redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra.
Vi gör omfattande sökningar efter vetenskapliga studier och rapporter. Varje funnen studie kommer att granskas tillsammans med sakkunniga forskare, efter kriterier som beskrivs i genomförandeplanen. Om den forskning vi hittar är av tillräcklig kvalitet kommer vi att redovisa en sammanvägd effekt på lagring av grundvatten.
Projektgrupp
Sakkunniga
Hjalmar Laudon, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Karin Tonderski, Linköpings universitet
Lars Rosén, Chalmers tekniska högskola
Josefin Thorslund, Stockholms universitet och Utrechts universitet
Från Formas
Arvid Bring, projektledare
Ida Envall, biträdande projektledare
Charlotte Åberg, informationsspecialist
Henrik Scharin, nationalekonom
Tidplan
Vår 2020
- Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
- Möten med intressenter
- Färdigställa genomförandeplanen
Höst 2020
- Genomföra litteratursökningar
- Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
- Relevansgranskning av sökresultat
Vår 2021
- Kvalitetsgranskning av relevanta studier
- Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
- Analys, dataextraktion och syntes av inkluderade studier
Höst 2021
- Möte med intressenter
- Den systematiska forskningssammanställningen skrivs klart och skickas för extern granskning
Föresats
- Publicering av den färdiga rapporten i november 2021