Forskning för att möta klimatutmaningarna

I denna strategiska forskningsagenda identifieras ett antal centrala teman och perspektiv som tillsammans bildar ett ramverk av prioriterade områden att utforska inom forskningsprogrammet. De grundar sig dels i analyser av utmaningarna kring, och målkontexten för, det nationella forskningsprogrammet om klimat och dels i analyser av samhällets kunskapsbehov för klimatarbetet.

Läs sammanfattningen nedan eller ladda ner den fullständiga rapporten.

Författare: Forskningsrådet Formas
Förlag: Forskningsrådet Formas
Publicerad: 21 december 2018
ISBN: 978-91-540-6105-1
Språk: Svenska

Strategisk agenda för det nationella forskningsprogrammet om klimat


Ett förändrat klimat kräver ett förändrat samhälle

Klimatfrågan ställer oss inför dubbla utmaningar; att minska människans klimatpåverkan och att samtidigt anpassa samhällen till de klimatförändringar som sker. Att möta klimatförändringarna handlar om att ställa om, tillsammans och i linje med en hållbar utvecklings alla dimensioner. Utmaningens komplexitet, och att det är ont om tid, förutsätter dynamisk kunskapsutveckling genom forskning och forskningsrelaterade satsningar som kan bidra till att ny kunskap och hållbara lösningar kommer till nytta och används i samhällets ställningstaganden, både i beslut och i åtgärder.

De globala hållbarhetsmålen, EU:s mål och nationella mål i klimatarbetet är givna riktlinjer för det nationella forskningsprogrammet om klimat.

De 17 globala hållbarhetsmålen illustrerade.

De 17 globala hållbarhetsmålen.

Att möta klimatutmaningarna genom forskning

Syftet med det nationella forskningsprogrammet om klimat som startade 2017 är att skapa goda förutsättningar för att forskning och innovation ska bidra i arbetet med klimatutmaningen. Programmet ska stödja tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. Aktiviteter inom programmet kan omfatta alla delar av forsknings- och innovationssystemet, såsom forskning, innovation, teknikutveckling, demonstration, marknadsintroduktion och spridning. Programmet ska innehålla samverkan, nyttiggörande och kommunikation av forskningsresultat.

 

Programmet ska också bidra till:

  • att innovation och forskningsresultat får genomslag i samhället,
  • att främja samspelet mellan forskning och högre utbildning,
  • att uppnå jämställdhet,
  • att främja nyttiggörande och kommunikation av forskningsresultat,
  • en ökad internationalisering,
  • att befintlig (forsknings)infrastruktur tillgängliggörs och nyttjas bättre.

Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska skapa synergier mellan aktörer som finansierar forskning inom klimatområdet. Därför har Formas stöd av en programkommitté.Programkommittén leds av en oberoende ordförande, Anders Wijkman. Kommittén har också en arbetsgrupp med representanter från ovanstående organisationer.

I kommittén för forskningsprogrammet om klimat ingår:

Energimyndigheten, Formas, Forte, Havs- och vattenmyndigheten, Mistra, Naturvårdsverket, Polarforskningssekretariatet, Rymdstyrelsen, Sida, Vetenskapsrådet och Vinnova.

En strategisk agenda

Programmets innehåll och aktiviteter ska utgå från den strategiska forskningsagenda som har utvecklats under 2018. Dess syfte är även att koordinera svenska forskningsfinansiärers insatser inom klimatområdet genom gemensamma prioriteringar och mål. Agendan beskriver kunskapsbehov i samhället och hur den svenska forskningskapaciteten inom området kan stärkas.


Agendans innehåll konkretiseras i treåriga implementeringsplaner. Planerna stöds av en programlogik som styr programmets insatser mot satsningens mål. Programmet följs upp löpande under programperioden.

Agendan är framtagen av Formas, i samråd med de forskningsfinansiärer som ingår i programkommittén. Processen har också präglats av en bred dialog med både samhällsaktörer och forskningsutförare. Omvärldsanalyser, workshops, kartläggning av tidigare och pågående forsknings- och innovationssatsningar ligger till grund för de centrala teman och perspektiv som presenteras i agendan, som också har varit på remiss. Globala och nationella mål samt samhällets kunskapsbehov för att nå målen har också varit viktiga delar av arbetet.


Teman och perspektiv

De teman och perspektiv som har kommit fram i agendaarbetet bildar tillsammans ett ramverk av prioriterade forskningsområden inom programmet.

Globala målen

Tema Hållbara lösningar för klimatarbetet rör behovet av nästa generations lösningar som kan bidra kraftfullt i både omställningsarbetet och i arbetet för klimatanpassade samhällen, såväl i Sverige som globalt, samtidigt som de tar hänsyn till övriga globala hållbarhetsmål.


Tema Systemintegrerad kunskap om klimat, effekter och samhälle lyfter behov av ökad kunskap om avancerade systemperspektiv och mångvetenskaplig analys, till följd av klimatsystemets och klimatutmaningens komplexitet och de många kopplingarna mellan sektorer, nivåer och aktörer samt mellan klimatmålen och de övriga hållbarhetsmålen.


Tema Hållbara livsstilar har fokus på behov av ny kunskap om hur vi kan skapa hållbara och ansvarstagande konsumtionsmönster där hela värdekedjorna inkluderas.


Tema Policy, genomförande och uppföljning för klimatarbetet belyser behov av vägar framåt för att hjälpa samhällets olika aktörer att verka i hållbar riktning för att bidra till de uppsatta målen. Klimatutmaningen behöver tydlig politisk styrning och ett ledarskap som resulterar i en samhällsstruktur och en samhällsutveckling där klimataspekten är ett tydligt ingångsvärde.


Tema Finanssystem för ett fossilfritt samhälle rymmer frågor som rör hur ett klimatneutralt och hållbart ekonomiskt system skulle kunna se ut och på vilket sätt det ekonomiska systemets spelregler påverkar klimatarbetet.


Tema Rättvisa och demokrati i klimatarbetet tar upp frågeställningar om hur människor, organisationer och länder kan involveras i – och påverka – samhällsutvecklingen för att forma framtidens klimatarbete.


Vart och ett av dessa teman behöver dessutom belysas utifrån de viktiga perspektiven globalisering, digitalisering, hållbar utveckling och jämställdhet.

Regeringen har gett forskningsråden Formas, Forte och Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta sju stycken tioåriga nationella forskningsprogram. Formas ansvarar för programmet om klimat och ytterligare två program, om hållbart samhällsbyggande och om livsmedel. Forte ansvarar för två forskningsprogram om tillämpad välfärdsforskning och om arbetslivsforskning. Vetenskapsrådet ansvarar för två forskningsprogram, ett om migration och integration och ett om antibiotikaresistens.


Samtliga program berör betydande nationella och globala samhällsutmaningar. Det handlar om komplexa frågor som varken är väl avgränsade eller finns inom väl definierade områden. Drivkrafterna, konsekvenserna och lösningarna för en viss samhällsutmaning har bäring även på andra samhällsutmaningar och det finns många interaktioner och synergier, men även mål- och intressekonflikter, mellan utmaningarna.

Skriv ut
Uppdaterad:22 maj 2019