Hållbar turismsysselsättning inom Sverige
Ingen diskuterar idag hur turismnäringen ser ut, vilka uttryck den tar sig i samhället eller hur arbetsförhållandena är för de människor som jobbar i den. Vi behöver lyfta och diskutera detta för att anställningarna på sikt ska bli socialt och ekonomiskt hållbara, så att sektorn kan växa och utvecklas. Samtidigt bör vi koppla den diskussionen till de globala målen för hållbar utveckling, speciellt mål 8 som handlar om anständiga arbetsvillkor.
Projektleddare Tara Duncan, Högskolan Dalarna:
Berätta om de viktigaste resultaten från syntesen!
Det viktigaste resultatet är att man fortfarande inte, vare sig i Sverige eller globalt, talar om hur hållbar sysselsättning inom turismnäringen ser ut eller hur den kommer till uttryck i samhällena. Sysselsättningen inom näringen betraktas fortfarande mycket som en del av en ekonomisk ”verktygslåda” för samhällen, regioner och resmål. Men det förs ingen diskussion om hur dessa turismjobb faktiskt kan se ut (det vill säga säsongsarbeten på deltid, timmar utan social kontakt, låg lön).
Det finns även en outtalad uppfattning att jobb i turismnäringen är bra för nyanlända, vilket inte tar hänsyn till problemen med exempelvis underanställning. Allt detta kan kopplas till hur Sverige och andra länder aktivt arbetar med de globala målen för hållbar utveckling, speciellt mål 8 (anständiga arbetsvillkor).
Vad kan ditt arbete betyda för medborgarna?
För samhällena i stort betyder det att vi behöver börja tala om dessa frågor för att förstå vad det innebär för dem som arbetar inom besöksnäring. Om dessa diskussioner kommer igång kan kommuner, företag och anställda i Sverige börja finna sätt att se till att anställningarna blir socialt och ekonomiskt hållbara på längre sikt, vilket betyder stabilare samhällen samt potential att växa och utveckla turismdestinationer på ett hållbart sätt.
Hur ska resultatet komma samhället till nytta?
Hittills har vi spritt resultaten genom samtal på Almedalsveckan och på BFUF-seminarier. En kort rapport ska publiceras; den har redan beställts av BFUF och Tillväxtverket. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på CeTLeR:s webbplats. Arbetet har presenterats och kommer att läggas fram i uppdaterade möten med Visit Dalarna, och det är kopplat till andra insatser som vi genomför med näringslivet som syftar till kompetensutveckling för personal och ledning. Vi har också skickat in ett bokkapitel och kommer att publicera en tidskriftsartikel som blir tillgänglig för allmänheten. Även om detta projekt har avslutats, så har det lett till bredare diskussioner och fortsätter göra det, så resultaten kommer att spridas på både formell och informell väg.
Vilken är nästa forskningsfråga att besvara?
Nästa forskningsfråga att besvara kretsar kring två aspekter. Den ena går vidare med frågan om hur turismarbetet ser ut och hur det kan bli hållbart samt vad hållbarhet innebär med avseende på turismsysselsättning.
Den andra aspekten har direkt koppling till de globala målen för hållbar utveckling. Den handlar om hur sysselsättning i turismnäringen förhåller sig till förståelsen för anständiga arbetsvillkor – men också hur, trots detta utvecklingsmål, fokus verkar vara på ekonomisk tillväxt snarare än på anständiga arbetsvillkor. Det blir då viktigt att tänka på hur arbetet överensstämmer med andra utvecklingsmål, särskilt målen 11, hållbara städer och samhällen, och 12, hållbar konsumtion och produktion.
Vilka kunskapsluckor har du identifierat?
Kunskapsluckorna är kopplade till huvudresultaten. Det finns inte mycket skrivet om empiriskt arbete kring hållbar sysselsättning i turismnäringen. De artiklar som specifikt tar upp detta är för det mesta skissartade och innehåller förslag på vad man bör göra. Den forskning som har en empirisk infallsvinkel är oftast inriktad mot specifika frågor inom turism och besöksnäring, och hållbarhetsfrågor framhålls eftersom de ingår i det fokusområdet.
