Formas kunskapsdag Agenda 2030: Riktning och kraft för ett hållbart samhälle

2026-05-12

Årets kunskapsdag Agenda 2030 handlar om hur vi förstärker riktningen och kraften för att nå globala gemensamma hållbarhetsmål, även efter 2030. Hur hanterar vi målkonflikter och stärker vår förmåga att samarbeta i osäkra tider?

Den 12 maj kan du lyssna på experttalare, delta på temasessioner och nätverksmingla på Formas kunskapsdag Agenda 2030.

Mycket har hänt sedan 2015 då FN beslutade om 17 globala mål för hållbar utveckling. Forskning och innovation har bidragit med ny kunskap och nya arbetssätt. Gränsöverskridande samarbeten och olika insatser har lett till förflyttningar. Men världen kommer inte nå alla mål till 2030.

Nu ställer vi frågan, vilken roll spelar världsläget för vår förmåga att samarbeta?

Hur påverkar den tekniska utvecklingen arbetet för biologisk mångfald? På vilket sätt samverkar upplevd rättvisa med acceptans för omställning? Hur skapar vi riktning och kraft för ett hållbart samhälle?

Den 12 maj 2026 samlar vi ledande röster från näringsliv, akademi, politik och civilsamhälle. Olika aktörer, experter och beslutsfattare ger sina perspektiv på målkonflikter och uppföljning av de globala målen. Tillsammans fokuserar vi på kunskap och insatser som behövs nu.

Plats

Clarion Hotel Stockholm, Ringvägen 98, Stockholm
Konferensen kommer livesändas och det går även att delta digitalt på både huvudprogrammet och temasessionerna.

 

Tider

Registrering: 08.00-09.00
Introduktion i plenum: 09.00-09.45
Temasessioner: kl.10.00-12.00 (inklusive fikapaus)
Lunch: kl.12.00-13.00
Temasessioner: kl.13.00-13.45
Huvudprogram i plenum: kl.14.00-16.30 (inklusive fikapaus)
Nätverksmingel: kl.16.30-17.30

Program och talare för huvudkonferensen

På morgonen och under eftermiddagens konferensprogram tar fjorton experttalare och moderatorer plats på scen.

Klicka på respektive talare för att läsa mer utförlig information om talaren. På den samlade talarsidan hittar du samtliga talarbeskrivningar:
Talare till huvudprogrammet för Formas kunskapsdag Agenda 2030.

Välkommen och inledning på dagen

Samtal: Utblick Asien

  • Malin Oud, senior rådgivare, Raoul Wallenberg-institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt
  • Henrik Chetan Aspengren, tf chef för Asienprogrammet, Utrikespolitiska institutet

Fokus: Samhällseffekter

Intervju om hur forskning kan ge avtryck i samhället och bidra till viktiga samhällseffekter.

Moderator:

  • Zandra Thuvesson, strategisk kommunikatör på Formas (moderator för förmiddagen)

Mellan kl.10.00-14.00 pågår temasessioner, fika och lunch

Läs mer om temasessionerna: Tio temasessioner med fokus på viktiga samhällseffekter

Inledning

  • Helena Dyrssen, statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Fördjupning: Målkonflikter i arbetet med Agenda 2030

  • Lisen Schultz, biträdande direktör, Stockholm Resilience Center

Samtal: Investera i framtiden

Fikapaus

Fokus: Ordets makt

  • Sigrid Schottenius Cullhed, docent och universitetslektor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet och ledamot i Sveriges unga akademi

Panelsamtal: Geopolitik och nya allianser

Moderator:

  • Beata Wickbom, digital folkbildare och strateg inom innovation, AI och förändringsledning

Efter konferensen bjuder vi in alla på plats att stanna för mingel med dryck och förtäring.


Tio temasessioner med fokus på viktiga samhällseffekter

Ta del av samtal, expertföreläsningar och resultat från forskning och innovation på våra fördjupande temasessioner. Sessionerna handlar om de samhällseffekter som Formas ser som prioriterade:

  • Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar
  • Resilienta och robusta samhällen
  • Kraftfull och rättvis klimatomställning
  • Livsmiljöer för välbefinnande
  • Nydanande forskningsmiljöer

Temasessionerna arrangeras i två pass, ett på förmiddagen och ett efter lunch. Du kan välja en session per pass. Vid anmälan får du information om någon temasession är fullbokad och kan då istället välja en annan.

Klicka på respektive temasession för mer information om talare och innehåll.

Temasessioner på förmiddagen, kl.10.00-12.00

Vad händer med våra livsmedel när extremväder, konflikter och störningar slår mot sådant som vattenförsörjning, transportnät och handelskedjor?

Forskning visar att innovativa lösningar och styrformer kan minska sårbarheten i samhällets centrala infrastrukturer. Det gäller allt från digitaliseringen av lantbruk och matbutiker till lokala transporter och människors förmåga att hjälpa varandra i händelse av oförutsedda samhällsstörningar.

Med avstamp i ny kunskap utforskar vi framtidens beredskap för en tryggad livsmedelsförsörjning, från handelsväg till landsväg och allt däremellan.

Talare:

  • Cecilia Tullberg, forskare i bioteknik, Lunds universitet, LU
  • Pernilla Fischerström, processledare offentlig upphandling, Länsstyrelsen Västra Götaland
  • Johanna Hedlund, senior forskare inom internationell klimatrisk och miljöpolicy, Stockholm Environment Institute, SEI
  • Yiheng Du, forskningsledare vid hydrologiska forskningsenheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
  • Karin Berg, säkerhetssamordnare, Töreboda och Gullspångs kommuner
  • Enoch Owusu Sekyere, docent i nationalekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Ida Andersson, universitetslektor, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet
  • Klara Eitrem Holmgren, forskningssekreterare, avdelningen för areella näringar, Formas
  • Emma Stockvall Carlsson, forskningshandläggare, avdelningen för samhällsbyggande, Formas

Talarlistan uppdateras löpande.

Ingenstans manifesteras klimat- och miljöförändringarna så tydligt som i vattencykeln, de akvatiska miljöerna och i vårt dricks- och avloppsvattensystem.

Det finns högt satta och ambitiösa nationella, europeiska och globala målsättningar för vatten och hav. Men, vem ska prioritera, hur ska olika aktörer komma överens och vilka förändringar ska genomföras när frågorna spänner över så många områden? Hur kan vi samverka på olika nivåer för att hitta nya och hållbara lösningar?

Lyssna till forskare och experter som ger olika perspektiv på de viktiga men komplexa frågorna om vatten och hav i klimatomställningens tid. Ta del av konkreta exempel på forsknings- och innovationsprojekt som bidrar med lösningar.

Talare:

  • Johan Eklöf, professor marinekologi, Stockholms universitet
  • Pär Dalhielm, vd, Svenskt vatten
  • Hossein Hashemi, universitetslektor vid avdelningen för teknisk vattenresurslära och forskare vid centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet
  • Malin Rinnan, ämnesråd och gruppchef för vatten- och havsmiljö, Regeringskansliet
  • Mats Svensson, chef för avdelningen för havsförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten
  • Örjan Bodin, professor, Stockholms universitet
  • John Tumpane, chef för avdelningen för miljö, Formas
  • Elin Weyler, forskningssekreterare, avdelninge för miljö, Formas

Talarlistan uppdateras löpande.

Den här sessionen består av två delar som tar upp två olika aspekter på att skapa, utveckla och förvalta platser för välbefinnande.

Del 1: Gör plats för känslor

Känslan av att höra hemma är central för människors välbefinnande. Platser och miljöer spelar en viktig roll för oss som individer och grupp genom att spegla vår historia och livsvärld – och genom att erbjuda rum för olika slags gemenskaper. För att höra hemma behöver människor också vara delaktiga i hur deras platser utvecklas och förändras.

Möt forskare och experter i en diskussion om varför planering och arkitektur behöver bli bättre på att ta hand om människors känslor för en plats – och hur detta kan gå till i praktiken.

Talare:

  • Andrew Butler, universitetslektor vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Petra Carlsson Redell, präst och professor i systematisk teologi samt forskare vid Enskilda högskolan i Stockholm
  • Elisabeth Högdahl, universitetslektor ochetnolog med fokus på plats, platsutveckling, kulturarv och inkluderingsfrågor, Lunds universitet
  • Jonas Gren, poet och författare
  • Josefin Wangel, forskningssekreterare, avdelningen för samhällsbyggande, Formas

Del 2: Mötesplatser i det glesa

På glesbygden är mötesplatser ofta avgörande för att skapa social sammanhållning och livskvalitet. När avstånden är stora och befolkningen liten blir platser för gemenskap ännu viktigare – men också mer utmanande att planera och förvalta.

Hur kan vi skapa miljöer som fungerar året runt, som stärker lokala nätverk och ger människor möjlighet att mötas, dela erfarenheter och bygga relationer? Vilka lösningar finns för att möta behovet av både flexibilitet och långsiktighet i dessa miljöer?

I den här sessionen diskuterar vi hur vi kan utveckla socialt hållbara mötesplatser i glesa landskap, och vilka strategier som gör skillnad för att hålla dem levande över tid.

Talare:

  • Daniel Skog, hållbarhetsansvarig, Svenska turistföreningen, STF
  • Åsa Wikberg-Nilsson, professor och ämnesföreträdare inom design, avdelningen människa och teknik, Luleå tekniska universitetet
  • Cornelis Uittenbogaard, samhällsplanerare, Övertorneå kommun
  • Lisa Larsson, forskningssekreterare, avdelningen för samhällsbyggande, Formas
  • Sofia Eckersten, forskningssekreterare, avdelningen för samhällsbyggande, Formas

De senaste åren har intresset vuxit för mer varierade sätt att bruka skogen i Sverige, utöver det traditionella trakthyggesbruket. Hyggesfria metoder för skogsbruk har lyfts fram som ett möjligt verktyg för att i högre grad kunna bidra till olika samhällsnyttor så som biologisk mångfald, skogsägares ekonomi, en levande landsbygd och människors hälsa och välmående.

Samtidigt har det saknats robust kunskap kring de effekter och nyttor som alternativa skogsbruksmetoder har. Genom Formas satsningar har vi nu ett bredare kunskapsläge. Under 2022 öppnade Formas utlysningen Nya former av skogsskötsel för flera samhällsmål och tolv forskningsprojekt som fick finansiering då är nu i sin slutfas.

I denna session får vi ta del av resultaten från några av forskningsprojekten från utlysningen och även höra om det svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsks plattform för adaptivt skogsbruk.

Med olika infallsvinklar och inom olika områden presenterar forskarna hur hyggesfria metoder kan fungera i praktiken och vilken effekt de har på olika samhällsnyttor. Vi får också höra en expertpanel ge sina perspektiv på skogens roll i samhället och hyggesfria metoders möjligheter och utmaningar.

Talare:

  • Maria Tunberg, chef strategisk forskning och affärsutveckling, Rise
  • Göran Enander, senior rådgivare, ordförande i Stockholms universitets Östersjöcentrum, tidigare särskild utredare för Svenska kyrkans skogsutredning
  • Eliza Maher Hasselquist, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Mattias Berglund, forskare, Skogforsk
  • Anja Fjellgren Walkeapää, renskötare och jägmästare, Renskog
  • Anna Cabrajic, ekolog, SCA Skog
  • Örjan Grönlund, hållbarhetssamordnare, Mellanskog
  • Lucas Dawson, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Achim Grelle, forskare, Linnéuniversitetet, LNU
  • Mattias Berglund, forskare, Skogforsk
  • Florence Pendrill, forskningssekreterare, avdelningen för areella näringar, Formas
  • Åsa Frisk, forskningssekreterare, avdelningen för areella näringar, Formas

Talarlistan uppdateras löpande.

I en tid av komplexa miljöutmaningar, ökad desinformation och påverkanskampanjer har det blivit allt viktigare med tillförlitlig kunskap. Ett verktyg för att skapa säkrare beslut är systematiska forskningssammanställningar. Dessa fungerar som vetenskapliga underlag för myndigheter, kommuner och andra aktörer som utvecklar och hanterar styrmedel, åtgärder och riktlinjer inom miljöområdet.

I den här sessionen går vi igenom varför det är viktigt att systematiskt analysera, granska och sammanställa publicerade forskningsresultat. Vi visar exempel på hur våra forskningssammanställningar tas fram och hur de har påverkat miljöpolitiken. Vi diskuterar utmaningar och möjligheter med att integrera forskningsresultat i olika beslutsprocesser.

Möt forskare, beslutsfattare och experter som ger konkreta insikter om forskningens roll i omställningen till en mer hållbar värld. Hur kan evidens från forskning göras mer användbart i praktiken och leda till säkrare beslut?

Talare:

  • Anna Jöborn, senior rådgivare och styrelseordförande, Ordrum
  • Anne-Sophie Crepin, professor och ställföreträdande chef, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga Vetenskapsakademien
  • Magnus Breitholtz, professor och rektorsråd med operativt ansvar för miljö och hållbar utveckling, Stockholms universitet
  • Sandra Lindström, utredare och biologisk mångfaldsexpert, Jordbruksverket
  • Maximilian Lüdtke, senior rådgivare, Naturvårdsverket
  • Fredrik Hannerz, chef för avdelningen för natur och vilt, Naturvårdsverket, tidigare chef för Regeringskansliets naturmiljöenhet
  • Karin Wiberg, fakultetsprofessor och leder en forskargrupp i organisk miljökemi, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Arvid Bring, enhetschef för metodstöd och vetenskapliga kunskapsluckor på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU
  • Tanja Näslund, analytiker, avdelningen för analys och policy Formas

Om Formas arbete med systematiska forskningssammanställningar

Formas har i uppdrag av regeringen att tillhandahålla vetenskapligt stöd för utveckling av kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder som bidrar till att Sveriges miljömål Länk till annan webbplats. och generationsmålet Länk till annan webbplats. uppnås. I uppdraget ingår också att identifiera områden där kunskapsläget är omtvistat eller otillräckligt känt. Vi genomför vårt uppdrag genom att systematiskt analysera och sammanställa resultat från publicerad forskning och kompletterar med samhällsekonomisk analys när det är motiverat.

Läs mer om hur Formas arbetar med systematiska forskningssammanställningar

Temasessioner på eftermiddagen, kl.13.00-13.45

Negativa utsläpp kan vara så mycket, allt från återvätning av torvmarker till att avskilja koldioxid vid förbränning för att lagra den permanent, så kallad bio-CCS. Intresset för olika tekniker att fånga in koldioxid verkar vara här för att stanna, men tekniken kan användas och beräknas på olika sätt. Koldioxidinfångning är inte längre en dröm om minskad klimatpåverkan utan är här för att stanna och på väg att bli en allt större del av klimatpolitiken.

I den här sessionen tar vi upp risker och möjligheter och diskuterar frågan om negativa utsläpp är en nödvändig del av klimatstrategin. Är bio-CCS en genväg eller försenar den arbetet för en genomgripande klimatomställning?

Talare:

  • Fabian Levihn, forsknings- och utvecklingschef, Stockholm Exergi, doktor i industriell ekonomi
  • Sara Hugestam, handläggare vid nationellt centrum för koldioxidavskiljning och lagring (CCS) samt koldioxidanvändning (CCU), Energimyndigheten
  • Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers Tekniska Högskola
  • Jonas Allerup, forskningssekreterare, Formas

Talarlistan uppdateras löpande.

Vi lever i en tid med parallella kriser. De pågående klimatförändringarna innebär växande utmaningar med allt fler extrema väderhändelser samtidigt som det globala säkerhetsläget försämras med ökad risk för olika slags konflikter.

I denna session fördjupar vi oss i hur kan vi klimatanpassa våra städer och samhällen och bygga beredskap i en verklighet där målkonflikter är oundvikliga. Samtidigt ökar möjligheterna att hitta synergier och använda innovativa lösningar för att möta flera hot och skapa hållbarhet.

  • Hur rustar och tryggar vi en hållbar framtid för våra samhällen och städer?
  • Hur kan vi göra anpassningar till ett förändrat klimat samtidigt som vi bygger beredskap?

Talare:

  • Magnus Ekengren, professor proprefekt, statsvetenskapliga institutionen, Försvarshögskolan
  • Karolina Keyzer, arkitekt, OKK+, tidigare stadsarkitekt i Stockholm med särskilt fokus att höja den arkitektoniska kvaliteten i det samtida byggandet
  • Per Wikman Svahn, docent i riskfilosofi, forskare och lärare, Kungliga Tekniska högskolan, KTH
  • Anna Kaijser, forskningssekreterare, avdelningen för miljö, Formas
  • Björn Svensby Kurling, forskningssekreterare, avdelningen för samhällsbyggande, Formas

Hur ändamålsenlig är dagens målstyrning för en mer hållbar utveckling? Vilka lärdomar från tidigare erfarenheter kan vi dra nytta av, och hur kan vi navigera framåt i en tid präglad av geopolitiska osäkerheter, kriser och politisk instabilitet.

Den här sessionen utforskar forskning och idéer som kan forma nästa globala agenda.

Talare:

  • Nina Weitz, senior forskare, Stockholm Environment Institute, SEI
  • Göran Holmqvist, generalsekreterare, ForumCiv
  • Marie Trogstam, avdelningschef hållbarhet och infrastruktur, Svenskt näringsliv
  • Tobias Axerup, departementsråd och enhetschef, enheten för utvecklingsbanker, hållbarhet och klimat, Utrikesdepartementet
  • Åsa Moberg, forskningssekreterare, avdelningen för miljö, Formas

AI förändrar spelplanen för kunskap och kommunikation och erbjuder snabba svar på många och svåra frågor. Med nya möjligheter följer också risker.

Deepfakes, manipulerade data och AI-genererade forskningsartiklar utmanar vår förmåga att skilja fakta från fiktion. Hur påverkar det forskningens trovärdighet, samhällsdebatten och beslutsprocesser?

I den här sessionen diskuteras ämnet brett. Vi pratar om omfattningen, varningsflaggorna, de etiska implikationerna och framtiden.

Talare:

  • Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap samt huvudredaktör för den vetenskapliga tidskiften Tellus, Stockholms universitet
  • Malte Rödl, docent i miljökommunikation, institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
  • Sonja Bjelobaba, filosofie doktor och föreståndare för Centrum för forsknings- och bioetik samt universitetslektor i serbiska, kroatiska, bosniska vid instutitionen för moderna språk, Uppsala Universitet
  • Josefin Thorslund, analytiker, avdelningen för analys och policy, Formas
  • Christel Hellberg, analytiker, avdelningen för analys och policy, Formas

Vad krävs för att lyckas med omställningen till mer hållbara samhällen och livsmiljöer? Hur använder vi våra existerande platser och resurser, minskar våra klimatutsläpp och ökar människors livskvalitet?

I den här sessionen delar vi konkreta erfarenheter och exempel från de geografiska omställningslabb som finns på olika platser runtom i Sverige. Labben fungerar som testmiljöer där nya lösningar för hållbar samhällsomställning utvecklas, testas och skalas upp.

Vi samlar forskare, praktiker och aktörer från olika labbmiljöer för samtal om hur vi kan bygga om våra städer och samhällen för att möta klimatkrisen, främja hälsa och skapa attraktiva livsmiljöer. för alla.

De geografiska omställningslabben är en del av innovationsprogrammet Shift Sweden som ingår i Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet, Impact Innovation. Bakom satsningen står Energimyndigheten, Formas och Vinnova.

Talare publiceras inom kort.

Anmälan

För dig som deltar på plats ingår lunch, fika och mingelförtäring. Deltagandet är kostnadsfritt och antalet platser på Clarion Hotel är begränsat. Om det blir fullbokat aktiveras en kölista med möjlighet att få plats om anmälda deltagare får förhinder och bokar av.

I anmälningsformuläret väljer du även vilka två temasessioner du vill delta på och anger om du kommer delta på minglet.

Delta digitalt

Det går att delta digitalt för dig som inte har möjlighet att vara med på plats. Digitalt deltagande är kostnadsfritt och består av livesändning och möjlighet att ställa frågor och skicka in reflektioner.

Digitalt deltagande innefattar huvudprogrammet och två av de tio temasessionerna. Du väljer vilka två du vill delta på när du gör anmälan.

När det närmar sig konferensen kommer du få påminnelsemejl och information om hur du medverkar under dagen.

Om Formas kunskapsdag Agenda 2030

Formas kunskapsdag Agenda 2030 är en konferens som ingår en rad satsningar som Formas gör för att förmedla kunskap om aktuella frågor inom hållbar utveckling, miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

 

Formas konferens samlar ledande röster från akademin, näringslivet, politiken och civilsamhället på scen och i seminarier. Kunskapsdagen är en uppskattad mötesplats för erfarenhetsutbyte som erbjuder många tillfällen till nätverksbyggande och kunskapsinhämtning.

 

Den 12 maj 2026 genomförs konferensen för sjunde gången.

 

Tidigare konferenser

Här finns program och inspelningar från de sex tidigare Agenda 2030-konferenserna.

Kontaktpersoner för konferensen:

Mer information
Datum: 12 maj 2026
Tid: 09:00 - 16:30
Plats: Clarion Hotel Stockholm, Ringvägen 98, Stockholm och digitalt
Arrangör:Formas
Uppdaterad:10 april 2026