Beredningsgrupper

Formas finansierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling. Granskarna i beredningsgrupperna har kompetens för att bedöma samhällsvetenskaplig, humanistisk, naturvetenskaplig och teknisk forskning inom Formas ansvarsområden.

Samma ansökan kan höra hemma i flera grupper, men kommer att bedömas i den grupp som har mest lämpad kompetens bland granskarna. De bedömer också interdisciplinär forskning (över disciplingränserna) och transdisciplinär forskning (gränsöverskridande mellan forskning och samhället).

Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och ha förutsättningar att komma till nytta i samhället på kort eller lång sikt och på olika samhällsnivåer. Formas arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt att genus och andra kritiska perspektiv får genomslag i forskningen.

1. Klimatförändringar

Att klimatförändringar existerar är forskarsamhället numera överens om. Likaså att det är vi människor och de sätt som vi har organiserat våra samhällen på, som i hög grad har orsakat dem.

Hur klimatförändringar ska förstås och mätas behöver belysas. Likaså vilka effekter och konsekvenser de har, samt vad för slags lösningar som finns och vilka beteendeförändringar som kan påverka utvecklingen.

Klimatförändringarna utgör en komplex problematik som innefattar ett stort mått av ovisshet och kunskapsbrist. Det kräver därför en mångfald av olika och kompletterande forskningsperspektiv och ansatser.

Hållbar energi är viktigt för vårt framtida klimat men inom den årliga öppna utlysningen görs dock vissa avgränsningar med hänvisning till Formas tre ansvarsområden. I avsnittet Avgränsningar i utlysningstexten, framgår vilka områden som utlysningen inte innefattar. Vidare är det klimatförändringar som är det primära forskningsområdet i denna beredningsgrupp och energi endast sekundärt.

Kontaktpersoner:

Henrik Pompeius och Anna Gellerstedt

2. Vatten – från källa till hav

Vatten är nödvändigt för allt liv och den biologiska mångfalden på jorden – grundvatten, sötvatten och hav och ekosystemen de samverkar i. Ändå är tillgången på denna naturresurs långtifrån självklar för alla.

Avsaknad av rent vatten orsakar bland annat smittspridning och hälsorisker. Vattenresurser är en grogrund för konflikter, ibland på grund av kopplingen till energi och livsmedelsproduktion.

Marina områden utnyttjas allt hårdare och den mänskliga påverkan på haven är problematisk. Särskilt stort är trycket på det kustnära havet, där många olika intressen konkurrerar. Havens fiskebestånd är hårt belastade och marina och kustnära ekosystem måste skyddas. Dessa utmaningar kräver i sin tur en fungerande förvaltning.

Kontaktpersoner:

Elisabet Göransson och Lina Westlund

3. Ekosystem och biologisk mångfald på land

Vi människor är beroende av att kunna skörda och bruka naturens resurser. Men ett varsamt nyttjande förutsätter också god förståelse av ekosystemen och den biologiska mångfalden.

Kunskap behövs också om hur människan förhåller sig till naturen och dess värden och hur det beror på sociala, ekonomiska, politiska och kulturella förutsättningar, samt hur dessa ändras över tid. En integrerad förståelse av samhället och dess relation till naturen ger en grund för väl avvägda beslut om brukande och förvaltning.

Här ingår ekosystem på land som är opåverkade av människan såväl som ekosystem starkt präglade av mänsklig verksamhet som rekreation, jord- och skogsbruk samt urbana miljöer.

Här ingår inte studier som primärt fokuserar på livsmedelsproduktion, organismers morfologi och fysiologi, teknikutveckling och logistik, människors hälsa eller arbetsmiljö.

Kontaktpersoner:

Magnus Tannerfeldt och Maria Rogell

4. Miljöföroreningar

Föroreningar sprids från olika källor till den inre och yttre miljön och kan påverka människor och miljö negativt. De långsiktiga effekterna är svåra att förutse och ibland även svåra att upptäcka.

Dessa insikter bör sättas i relation till vilken slags kunskap som existerar kring miljögifter och föroreningar i samhället och vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingar.

För att kunna sätta in åtgärder i ett tidigt skede behövs metoder för att identifiera miljöföroreningar i olika stadier, spridningsvägar och de effekter de har på människor och på miljön.

Andra utvecklingsområden är olika former av styrning och tekniska lösningar, att byta ut farliga ämnen samt att öka förståelsen för människors förhållande till kemikalier och deras eventuella risker.

I beredningsgruppen bereds ansökningar med koppling till miljöföroreningar oavsett forskningsdisciplin(er).

Kontaktpersoner:

Lisa Granelli och Anna Gellerstedt

5. Livsmedelsförsörjning

En säker och tryggad livsmedelsförsörjning är grundläggande för hållbar utveckling. Detta förutsätter ett konkurrenskraftigt, hållbart och välfungerande livsmedelssystem, hela vägen från primärproduktion till konsument.

Vad och hur vi äter påverkar både miljön och vår hälsa. Livsmedelsproduktion- och konsumtion erbjuder utmaningar men också lösningar för att uppnå ett mer hållbart livsmedelssystem.

Att tillgodose varje individs tillgång till säkra, näringsrika, hälsosamma och smakrika livsmedel världen över är en komplex utmaning. Den utmaningen tar sig olika uttryck i olika delar av världen, bland annat beroende på konfliktsituationer, befolkningsökningar och demografiska förändringar.

Vi välkomnar ansökningar inom alla de nämnda områdena. Projekt som adresserar livsmedelsproducerande djurs välfärd hänvisas dock till beredningsgrupp 6. Djurs hälsa och välfärd.

Kontaktpersoner:

Annika Smedman och Lucas Du Priest


6. Djurs hälsa och välbefinnande

Människan är beroende av djur, både socialt och för vår livsmedelsförsörjning. Djuren skall ha ett gott djurskydd, god välfärd och god hälsa.

Smittspridning mellan djur, samt mellan människor och djur, måste minska. Djurs hälsa och välbefinnande handlar i stor utsträckning om människors samspel och relation till djur, såväl One Health som One welfare.

Vi välkomnar forskningsprojekt som syftar till en ökad hälsa och ett ökat välbefinnande hos sport- och sällskapsdjur, försöksdjur, livsmedelsproducerande djur på land och i vatten och andra djur i vår omgivning. Projekt där djur är en modell för studier av mänsklig hälsa samt studier för utveckling av alternativ till djurförsök ligger inte inom Formas ansvarsområde.

Kontaktpersoner:

Susanne Johansson och Anna Kuznetcova

7. Konsumtion, produktion och material

Tillverkning och konsumtion av varor och tjänster förutsätter ett nyttjande av naturresurser av olika slag. Med en globalt ökande befolkning och höjd levnadsstandard ökar behoven av både varor och tjänster, och därmed trycket på naturresurserna.

Produktion och konsumtion av varor och tjänster, samt det avfall som genereras, påverkar miljön. Det blir därför allt viktigare att produktion och konsumtion blir mer resurseffektiva och hållbara än idag.

Genom att på ett mer miljövänligt och socialt hållbart sätt utnyttja befintliga resurser, med hjälp av till exempel nya produkter, processer och material, och återanvändning/återvinning av redan existerande produkter, kan hållbarheten bli bättre. Även konsumtionen har stor påverkan på hållbarheten, och konsumtionsmönster är en lika viktig komponent i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Hållbar energi är en central del för hållbar utveckling men inom den Årliga öppna utlysningen görs dock vissa avgränsningar med hänvisning till Formas tre ansvarsområden. I avsnittet Avgränsningar i utlysningstexten, framgår vilka områden som utlysningen inte innefattar.

Kontaktpersoner:

Kristina Laurell och Kerstin Röver

8. Byggd miljö och livsmiljö

Den byggda miljön kräver stora mängder naturresurser, står för stora utsläpp av växthusgaser och har en omfattande miljöpåverkan, när den uppförs, används, renoveras eller rivs. Den byggda miljön påverkar även människors välbefinnande eftersom den i hög grad utgör vår livsmiljö.

I beredningsgrupp åtta ligger fokus på byggnader, bostäder och andra livsmiljöer, och infrastruktur och hur dessa kan utformas, konstrueras, byggas, användas, förvaltas, rivas och återanvändas på sätt som tydligt minskar den byggda miljöns miljöpåverkan och främjar människors hälsa och välbefinnande.

Till gruppen hör även frågor som rör samspelet mellan byggd miljö eller livsmiljö och de människor som utformar, bygger, förvaltar eller använder den. Här ingår frågor om normer, värderingar och praktiker, både professionella och i vardagslivet. Frågor som rör planering och mobilitet hänvisas till beredningsgruppen Städer och landsbygder.

Kontaktpersoner:

Josefin Wangel och Lina Westlund

9. Städer och landsbygder

Hur städer, tätorter och landsbygder planeras, styrs och utvecklas påverkar förutsättningarna för ett gott och hållbart liv. Ett hållbart samhällsbyggande handlar om att minska belastningen på ekosystem och klimat samt att tillgodose behovet av goda livsmiljöer för alla, nu och i framtiden. Beredningsgrupp nio fokuserar på hur planering, styrning och utveckling av städer, mindre tätorter och landsbygder kan ske i en inkluderande och hållbar riktning. Centrala frågor för gruppen är exempelvis sociala hänsyn, rättviseaspekter, gestaltning och de förutsättningar som behövs för att människor ska kunna bo, leva, resa och arbeta på ett hållbart sätt i såväl städer som på landsbygd – i alla delar av världen.

Till gruppen hör även frågor om samspelet mellan städer och landsbygder, samt hur tillgången till resurser och samhällsservice ska tillgodoses på ett rättvist och hållbart sätt – både inom och mellan städer och landsbygder. Relevanta är också frågor som berör planering, utformning och användning av gröna och blå ytor samt av samhällets infrastruktur inklusive människors mobilitet och transporter.

Kontaktpersoner:

Josefin Thoresson och Emily Dock Åkerman

10. Normer, praktiker och styrning

Djupgående förändringar och omställningar kräver insatser på alla samhällsnivåer, från individers vardagspraktiker till internationella politiska prioriteringar.

Beredningsgrupp tio fokuserar på människors förhållningssätt till hållbarhetsutmaningar och hur dessa kommer till uttryck i vardagsliv, kulturyttringar, organisationer och politik. Här ingår normer, praktiker och värderingar på individuell-, grupp- eller systemnivå. För att uppnå en hållbar och rättvis utveckling välkomnas även nya infallsvinklar och analyser av målkonflikter, policyutveckling och politiska beslut.

Denna beredningsgrupp behandlar frågor som griper över flera sakområden, eller har breda, jämförande perspektiv. Frågor som rör enskilda sakområden behandlas i utlysningens övriga beredningsgrupper.

Kontaktpersoner:

Björn Wallsten och Kerstin Röver

Uppdaterad:25 januari 2023
Sidansvarig: Judit Wefer