Beredningsgrupper

Formas finansierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling. Granskarna i beredningsgrupperna har kompetens för att bedöma samhällsvetenskaplig, humanistisk, naturvetenskaplig och teknisk forskning inom Formas ansvarsområden.

Formas beredningsgrupper i Årliga öppna

Samma ansökan kan höra hemma i flera grupper, men kommer att bedömas i den grupp som har mest lämpad kompetens bland granskarna. De bedömer också interdisciplinär forskning (över disciplingränserna) och transdisciplinär forskning (gränsöverskridande mellan forskning och samhället).

Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och ha förutsättningar att komma till nytta i samhället på kort eller lång sikt och på olika samhällsnivåer. Formas arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt att genus och andra kritiska perspektiv får genomslag i forskningen.

beredningsgrupp 1

1. Klimatförändringar

Att klimatförändringar existerar är forskarsamhället numera överens om. Likaså att det är vi människor och de sätt som vi har organiserat våra samhällen på, som i hög grad har orsakat dem.

Hur klimatförändringar ska förstås och mätas behöver belysas. Likaså vilka effekter och konsekvenser de har, samt vad för slags lösningar som finns och vilka beteendeförändringar som kan påverka utvecklingen.

Klimatförändringarna utgör en komplex problematik som innefattar ett stort mått av ovisshet och kunskapsbrist. Det kräver därför en mångfald av olika och kompletterande forskningsperspektiv och ansatser.

Hållbar energi är viktigt för vårt framtida klimat men inom den årliga öppna utlysningen görs dock vissa avgränsningar med hänvisning till Formas tre ansvarsområden. I avsnittet Avgränsningar i utlysningstexten, framgår vilka områden som utlysningen inte innefattar. Vidare är det klimatförändringar som är det primära forskningsområdet i denna beredningsgrupp och energi endast sekundärt.

Kontaktpersoner:

Henrik Pompeius och Kerstin Röver

Beredningsgrupp 2

2. Vatten – från källa till hav

Vatten är nödvändigt för allt liv och den biologiska mångfalden på jorden – grundvatten, sötvatten och hav och ekosystemen de samverkar i. Ändå är tillgången på denna naturresurs långtifrån självklar för alla.

Avsaknad av rent vatten orsakar bland annat smittspridning och hälsorisker. Vattenresurser är en grogrund för konflikter, ibland på grund av kopplingen till energi och livsmedelsproduktion.

Marina områden utnyttjas allt hårdare och den mänskliga påverkan på haven är problematisk. Särskilt stort är trycket på det kustnära havet, där många olika intressen konkurrerar. Havens fiskebestånd är hårt belastade och marina och kustnära ekosystem måste skyddas. Dessa utmaningar kräver i sin tur en fungerande förvaltning.

Kontaktpersoner:

Elisabet Göransson, Desirée Breton och Kerstin Röver

Beredningsgrupp 3

3. Ekosystem och biologisk mångfald på land

Vi människor är beroende av att kunna skörda och bruka naturens resurser. Men ett varsamt nyttjande förutsätter också god förståelse av ekosystemen och den biologiska mångfalden.

Kunskap behövs också om hur människan förhåller sig till naturen och dess värden och hur det beror på sociala, ekonomiska, politiska och kulturella förutsättningar, samt hur dessa ändras över tid. En integrerad förståelse av samhället och dess relation till naturen ger en grund för väl avvägda beslut om brukande och förvaltning.

Här ingår ekosystem på land som är opåverkade av människan såväl som ekosystem starkt präglade av mänsklig verksamhet som rekreation, jord- och skogsbruk samt urbana miljöer.

Här ingår inte studier som primärt fokuserar på livsmedelsproduktion, organismers morfologi och fysiologi, teknikutveckling och logistik, människors hälsa eller arbetsmiljö.

Kontaktpersoner:

Magnus Tannerfeldt och Pernilla Hjerth Elgström

Beredningsgrupp 4

4. Miljöföroreningar

Föroreningar sprids från olika källor till den inre och yttre miljön och kan påverka människor och miljö negativt. De långsiktiga effekterna är svåra att förutse och ibland även svåra att upptäcka.

Dessa insikter bör sättas i relation till vilken slags kunskap som existerar kring miljögifter och föroreningar i samhället och vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingar.

För att kunna sätta in åtgärder i ett tidigt skede behövs metoder för att identifiera miljöföroreningar i olika stadier, spridningsvägar och de effekter de har på människor och på miljön.

Andra utvecklingsområden är olika former av styrning och tekniska lösningar, att byta ut farliga ämnen samt att öka förståelsen för människors förhållande till kemikalier och deras eventuella risker.

I beredningsgruppen bereds ansökningar med koppling till miljöföroreningar oavsett forskningsdisciplin(er).

Kontaktpersoner:

Lisa Granelli och Kenneth Nilsson

Beredningsgrupp 5

5. Livsmedelsförsörjning

En säker och tryggad livsmedelsförsörjning är grundläggande för hållbar utveckling. Detta förutsätter ett konkurrenskraftigt, hållbart och välfungerande livsmedelssystem, hela vägen från primärproduktion till konsument. Projekt som adresserar djurvälfärd hänvisas dock till beredningsgruppen Djurs hälsa och välfärd.

Vad och hur vi äter påverkar både miljön och vår hälsa. Att tillgodose varje individs tillgång till säkra, smakrika, näringsrika och hälsosamma livsmedel världen över är en komplex utmaning. Denna utmaning tar sig olika uttryck i olika delar av världen, bland annat beroende på konfliktsituationer, befolkningsökningar och demografiska förändringar.

Kontaktpersoner:

Åsa Frisk och Maria Rogell

Beredningsgrupp 6

6. Djurs hälsa och välbefinnande

Vi människor är beroende av djur, både på ett socialt plan och för vår livsmedelsförsörjning. Djuren skall ha ett gott djurskydd, god välfärd och god hälsa.

Vi vill minska smittspridning mellan djur samt mellan människor och djur. Djurs hälsa och välbefinnande handlar dessutom i allt större utsträckning om människors samspel och relation till djur, såväl One Health som One welfare.

Vi välkomnar forskningsprojekt som syftar till en ökad hälsa och ett ökat välbefinnande hos sport och sällskapsdjur, försöksdjur, animalieproducerande djur på land och i vatten och andra djur i vår omgivning. Projekt där djur är en modell för studier av mänsklig hälsa samt studier för utveckling av alternativ till djurförsök ligger inte inom beredningsgruppens ansvarsområde.

Kontaktpersoner:

Jessica Ekström och Kenneth Nilsson

Beredningsgrupp 7

7. Konsumtion, produktion och material

Tillverkning och konsumtion av varor och tjänster förutsätter ett nyttjande av naturresurser av olika slag. Med en globalt ökande befolkning och höjd levnadsstandard ökar behoven av både varor och tjänster, och därmed trycket på naturresurserna.

Produktion och konsumtion av varor och tjänster, samt det avfall som genereras, påverkar miljön. Det blir därför allt viktigare att produktion och konsumtion blir mer resurseffektiva och hållbara än idag.

Genom att på ett mer miljövänligt och socialt hållbart sätt utnyttja befintliga resurser, med hjälp av till exempel nya produkter, processer och material, och återanvändning/återvinning av redan existerande produkter, kan hållbarheten bli bättre. Även konsumtionen har stor påverkan på hållbarheten, och konsumtionsmönster är en lika viktig komponent i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Hållbar energi är en central del för hållbar utveckling men inom den Årliga öppna utlysningen görs dock vissa avgränsningar med hänvisning till Formas tre ansvarsområden. I avsnittet Avgränsningar i utlysningstexten, framgår vilka områden som utlysningen inte innefattar.

Kontaktpersoner:

Mattias Blomberg och Anna Kuznetcova

Beredningsgrupp 8

8. Byggd miljö

Byggande och förvaltning av byggnader kräver stora mängder naturresurser, står för stora utsläpp av växthusgaser och har en omfattande miljöpåverkan, såväl när byggnaderna uppförs, används, renoveras som rivs. Hur byggnader utformas, konstrueras och förvaltas påverkar även människors hälsa och välbefinnande. Projekteringen, byggandet och förvaltandet av byggnader och inomhusmiljöer ställer därför olika samhällsaktörer inför en rad hållbarhetsutmaningar.

I beredningsgrupp åtta ligger fokus på de sociala, ekonomiska, tekniska och arkitektoniska utmaningar som uppstår i omställningen till ett hållbart byggande och hållbara byggnader. Här ingår frågor kring cirkularitet, exempelvis gällande utformning och materialval, eller beträffande valet mellan att bygga nytt, återvinna eller renovera. Dessutom behandlas frågor som rör samspelet mellan den byggda miljön och de människor som använder, bor och arbetar i den, och hur detta samspel kan utformas och organiseras på ett sätt som bidrar till en inkluderande, hälsosam och hållbar utveckling.

Kontaktpersoner:

Josefin Wangel och Kenneth Nilsson

Beredningsgrupp 9

9. Städer och landsbygder

Hur städer, tätorter och landsbygder planeras, styrs och utvecklas påverkar förutsättningarna för ett gott och hållbart liv. Ett hållbart samhällsbyggande handlar om att minska belastningen på ekosystem och klimat samt att tillgodose behovet av goda livsmiljöer för alla, nu och i framtiden.

Beredningsgrupp nio fokuserar på hur planering, styrning och utveckling av städer, mindre tätorter och landsbygder kan ske i en inkluderande och hållbar riktning. Centrala frågor för gruppen är exempelvis sociala hänsyn, rättviseaspekter, gestaltning och de förutsättningar som behövs för att människor ska kunna bo, leva, och arbeta på ett hållbart sätt i såväl städer som på landsbygd – i alla delar av världen.

Till gruppen hör även frågor om samspelet mellan städer och landsbygder, samt hur tillgången till resurser och samhällsservice ska tillgodoses på ett rättvist och hållbart sätt – både inom och mellan städer och landsbygder. Relevanta är också frågor som berör planering, utformning och användning av gröna och blå ytor samt av samhällets infrastruktur.

Kontaktpersoner:

Åsa Callmer och Anna Gellerstedt

Beredningsgrupp 10

10. Övergripande styrning, genomförande och uppföljning

För att bidra till kunskap om hållbar utveckling på en mer övergripande nivå behövs forskning som förmår att integrera flera områden eller sektorer och som har ett jämförande perspektiv.

Beredningsgrupp tio handlar om hur samhället och samhällsutvecklingen styrs, förändras och följs upp. Djupgående förändringar och omställningar kräver också samverkan mellan politik, näringsliv och civilsamhälle på alla samhällsnivåer. Här ingår också frågor om människors förhållningssätt till hållbarhetsutmaningar på individuell-, grupp- eller systemnivå. Därtill ingår frågor om huruvida samhällets lagar, riktlinjer och styrmedel på hållbarhetsområdet är verkningsfulla och efterföljs. För att uppnå en hållbar och rättvis utveckling välkomnas även nya infallsvinklar och analyser av målkonflikter, policyutveckling och politiska beslut.

Gruppens fokus ligger på frågor som griper över flera sakområden, eller har breda, jämförande perspektiv. Frågor som rör enskilda sakområden behandlas i utlysningens övriga beredningsgrupper.

Kontaktpersoner:

Tea Madunic Olsson, Anders Clarhäll och Maria Rogell

Uppdaterad:6 maj 2022
Sidansvarig: Åsa Frisk