Medför en ökad gröddiversitet en förbättrad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet?
Syftet med denna forskningssammanställning är att undersöka om en ökad gröddiversitet i slättbygdsjordbruket gynnar den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Denna kunskap är relevant för miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap.
Pågående forskningssammanställning. Rapporten beräknas bli färdig 2025.
Bakgrund
Historiskt var jordbrukslandskapet ofta uppbrutet i mindre delar som brukades på olika sätt. Dessutom var det vanligare med inslag i landskapet som inte bidrog till produktionen, såsom stenmurar, åkerholmar och våtmarker. Ett sådant landskap erbjuder en stor variation av livsmiljöer, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Rationaliseringen av jordbruket har lett till ett alltmer homogent, och därmed artfattigare, landskap.
För att motverka förlusten av biologisk mångfald görs satsningar för att bevara icke-produktiva element i landskapet. Men intresset ökar också för att bidra till den biologiska mångfalden genom insatser i själva jordbruksproduktionen. Att öka mångfalden av de grödor som odlas kan vara ett sätt att i viss mån återställa den förlorade variationen i jordbrukslandskapet. Frågan är hur effektiv denna åtgärd är.
Metod
Vi sammanställer forskningen på området i form av en systematisk översikt. Målet med systematiska översikter är att ge ett så tillförlitligt svar som möjligt på en väldefinierad fråga, baserat på all forskning som finns om frågan. Detta kräver en metod som bygger på systematik, objektivitet och transparens. Vi utgår i vårt arbete från etablerade riktlinjer för systematiska översikter. För att säkerställa en hög vetenskaplig kvalitet har vi engagerat en grupp sakkunniga forskare i projektet. Forskarna ansvarar för den vetenskapliga bedömningen och analysen. Här kan du läsa mer om processen.
Tillsammans med forskarna och intressenter, det vill säga representanter från myndigheter och intresseorganisationer, har vi tagit fram en så kallad genomförandeplan. I den redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra. Genomförandeplanen kommer att granskas av externa experter. När den systematiska översikten är klar kommer också den att granskas av externa experter. Rapporten beräknas bli färdig 2025 och den kommer då att publiceras här på Formas webbplats.
Projektgrupp
Sakkunniga forskare
Henrik Smith, Lunds universitet (ordförande för expertgruppen)
Charlie Nicholson, Lunds universitet
Peter Olsson, Lunds universitet
Ullrika Sahlin, Lunds universitet
Johanna Yourstone, Lunds universitet
Carolina Rodriguez, Lunds universitet
Från Formas
Tanja I. Näslund, projektledare
Arvid Bring, biträdande projektledare
Sten Anttila, projektdeltagare
Christel Hellberg, projektdeltagare
Matilda Svensson, informationsspecialist
Henrik Scharin, nationalekonom