Hur påverkas biologisk mångfald av mer naturligt reglerade flöden från dammar?
Denna forskningssammanställning avser att ta reda på vad effekten är på biologisk mångfald av att implementera mer naturliga flöden som en miljöåtgärd vid dammar. Frågan är aktuell i samband med den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften.
Bakgrund
I Sverige finns ett antal tusen dammar, av vilka endast ett par hundra står för den överväldigande delen av den totala vattenkraftsproduktionen. Resterande dammar består till stor del av mindre anläggningar, varav många är belägna i miljöer som länge utnyttjats för kraftproduktion i liten skala. Det kan röra sig om tidigare kvarn- eller bruksmiljöer eller mindre orter med en anläggning för elproduktion.
Eftersom dammarna anlagts för länge sedan har villkoren för dammen i många fall inte prövats mot dagens miljölagstiftning. Denna innefattar såväl miljöbalken som EU:s ramdirektiv för vatten. För närvarande pågår därför ett stort arbete med att anpassa vattenkraften genom att förse den med moderna miljövillkor enligt en nationell plan. Vattenkraften har stor betydelse för omställningen till ett helt förnybart elsystem, och målet är därför att prövningen ska leda till största möjliga nytta för miljön samtidigt som det finns en nationellt effektiv tillgång till vattenkraftsel.
I samband med prövningen kan miljöanpassning av vattenkraftverk göras på olika sätt. För att minska negativa påverkan på ekosystem och ändå behålla de tjänster som tillhandahålls av dammar är implementering av mer naturliga flöden en strategi. Däremot är det oklart hur stora effekterna av denna typ av miljöanpassning på biodiversitet är. I många fall är det också mindre välkänt vilka effekterna kan bli på ekosystem- eller avrinningsområdesnivå av olika flödesåtgärder, jämfört med effekter precis vid dammen. För det perspektivet föreligger därför ett särskilt kunskapsbehov.
Bakgrunden till frågan och förutsättningarna för att sammanställa forskningen beskrivs närmare i en förstudie. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade utifrån förstudiens slutsatser att frågan ska utredas i form av en systematisk forskningssammanställning.
Metod
Forskningen på området kommer att sammanställas i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metodiken är strikt vetenskaplig och präglas av systematik och transparens. Vi följer de riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidence.
Tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter ska vi först ta fram en genomförandeplan. Den kommer att granskas av oberoende experter och publiceras innan sammanställningen genomförs. I genomförandeplanen redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra. När den systematiska översikten är klar kommer den också att granskas av oberoende experter och publiceras fritt tillgängligt. Rapporten beräknas bli färdig under 2025.
Projektgrupp
Sakkunniga forskare
- Roland Jansson, Umeå universitet
- Peter Carlson, SLU
- Birgitta Malm-Renöfält, Umeå universitet
- Saija Koljonen, SYKE, Finland
Från Formas
- Josefin Thorslund, projektledare
- Matilda Svensson, informationsspecialist
- Henrik Scharin, nationalekonom
- Arvid Bring, biträdande projektledare