Hur effektiv är markretention av fosfor från enskilda avlopp?
Denna forskningssammanställning avser att tillhandahålla en detaljerad databas över alla studier som på något sätt belyser frågan om markretention av fosfor från enskilda avlopp. Vi kommer också att ta fram en konceptuell modell som beskriver hur fosforn transporteras från avloppet till ytvattnet, inklusive de olika delprocesser som kan få den att hållas kvar längs vägen. Utifrån den konceptuella modellen kommer vi att kunna belysa hur olika studietyper kan bidra till att besvara frågan om hur effektiv markretentionen av fosfor är, och vilka fördelar och brister respektive studietyp har i relation till frågan.
Bakgrund
Nära 700 000 svenska hushåll leder sitt avloppsvatten till små avloppsanläggningar som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet, så kallade enskilda avlopp. De allra flesta av dessa avlopp är markbaserade, vilket innebär att avloppsvattnet - efter det att det har genomgått en första rening - släpps ut i jorden. Det vatten som flödar ut från ett enskilt avlopp innehåller näringsämnen, till exempel fosfor, varför enskilda avlopp anses vara en av orsakerna till övergödning av våra sjöar och hav. Det ställs därför ofta höga krav på enskilda avlopp vad gäller fosforrening.
På avloppsvattnets väg mot ytvattnet gör dock olika naturliga processer att fosfor hålls kvar i jorden. Hur effektiv denna så kallade markretention av fosfor egentligen är råder det delade meningar om. Denna kunskap är betydelsefull om man ska kunna anpassa kraven på anläggningarna vad gäller fosforrening.
Rådet för evidensbaserad miljöanalys fattade sitt beslut baserat på en förstudie. Syftet med förstudien var att undersöka hur angelägen frågan är, och om den är lämplig att utreda inom ramen för en systematisk forskningssammanställning. Under förstudiearbetet framkom att såväl myndigheter som branschaktörer och privatpersoner efterfrågar mer vetenskapligt grundad kunskap om ämnet. Under resans gång har det blivit uppenbart att frågans komplexitet och de många olika typer av forskningsansatser som har använts för att besvara den gör att den lämpar sig bäst för en så kallad systematisk kartläggning.
Metod
Forskningen på området kommer att kartläggas i en systematisk kartläggning. Syftet med en systematisk kartläggning är att ge en heltäckande bild av hur forskningen ser ut inom ett specifikt forskningsområde. Slutsatserna i en systematisk kartläggning handlar om egenskaper hos själva studierna, det vill säga vad som har studerats, var studierna har genomförts, om någon inriktning är särskilt vanlig eller saknas etc. Metodiken är strikt vetenskaplig och präglas av systematik och transparens. Vi följer de internationella riktlinjer för systematiska kartläggningar inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidence Länk till annan webbplats..
Tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer) har vi tagit fram en genomförandeplan. Genomförandeplanen har granskats av oberoende experter och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Evidence Länk till annan webbplats.. I genomförandeplanen redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra.
När den systematiska kartläggningen är klar kommer den också att granskas av oberoende experter genom tidskriften Environmental Evidence. Vi kommer även skriva en svensk rapport och publicera den här. Rapporten beräknas bli färdig våren 2023.
Projektgrupp
Sakkunniga forskare
Jon Petter Gustafsson Länk till annan webbplats., Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Lena Johansson Westholm Länk till annan webbplats., Mälardalens högskola
Fritjof Fagerlund Länk till annan webbplats., Uppsala universitet
Från Formas
Ida Envall, projektledare
Magnus Land, biträdande projektledare
Arvid Bring, analytiker
Charlotte Åberg, informationsspecialist
Henrik Scharin, nationalekonom