Digital transformation av livsmedelssystemet

Digitala kompetenser och digitala verktyg i framkant – integrering och betydelse för en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Projekt med ett tydligt tvärvetenskapligt angreppssätt som kombinerar livsmedelsforskning med digitaliseringskompetenser, verktyg, m.m.

VEM KAN SÖKA?

Forskare som har avlagt doktorsexamen och är verksam vid svenska lärosäten eller forskningsinstitut, företag (ej enskild firma) eller andra organisationer, som uppfyller Formas krav på medelsförvaltare.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Det går att söka medel för projekt upp till tre år. Maximal finansiering för ett treårigt projekt är 15 miljoner kronor. 

Beslutad: 2019-11-20 14:10

Inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel utlyser Formas upp till 60 miljoner kronor under tre år för projekt som bidrar till den digitala transformationen av livsmedelssystemet.

Beslut

Preliminärt beslut. Endast beslutsmeddelande via Prisma är garanti för beviljat bidrag.

 

Vårt livsmedelssystem inkluderar alla råvaror, processer och infrastrukturer som är förknippade med primärproduktion, industri, handel, transport och konsumtion av livsmedel. Livsmedelssystemet ligger till grund för vår livsmedelsförsörjning och det finns tydliga samband mellan våra livsmedel och vår hälsa. Vi står idag inför en utmaning att kunna tillgodose världens befolkning med livsmedel samtidigt som det finns ett behov av omfattande förändringar av livsmedelssystemet för att nå de globala målen inom, exempelvis, klimat och miljö. Livsmedelsområdet har här mycket att vinna på att integrera användandet av digital kompetens samt digitala verktyg i framkant.

I denna utlysning inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel utlyser därför Formas upp till 60 miljoner kronor under tre år för projekt med ett tydligt tvärvetenskapligt angreppssätt som kombinerar livsmedelsforskning med digitaliseringskompetenser för att stärka livsmedelssystemet hållbarhet och konkurrenskraft.

I denna utlysning är även företag eller andra organisationer, som uppfyller kriterierna som medelsförvaltare, välkomna att ansöka. Observera att då gäller regler för statligt stöd.

Projekten bör vara treåriga med en finansiering på tre till fem miljoner kronor per år.

Ledande internationella institutioner har redan konstaterat att med framtida klimatförändringar och den kraftigt ökande befolkningsmängden i världen så står mänskligheten inför en svår utmaning att tillgodose de beräknade 10 miljarder människorna år 2050 med livsmedel. Med den ökande befolkningen kommer efterfrågan på näringsrika livsmedel öka samtidigt som demografiska förändringar, nya konsumentgrupper och ändrade kostmönster, vilket kommer att ställa krav på livsmedelssektorns kapacitet.

Nyckelbeslutsfattare, såsom Världsbanken anser att digitisering, dvs göra något digitalt, samt digitalisering, digital kommunikation och interaktion mellan människor, saker och verksamheter, skulle kunna förbättra effektiviteten hos hela livsmedelskedjan samt hjälpa till att mildra osäkerheten kring födotillgången. Det är just den osäkra tillgången på livsmedel som beskrivs vara den främsta drivkraften bakom utvecklingen av digitalt lantbruk. Som grund för den ökade digitiseringen av lantbruket ligger den ökade användningen, av Big Data. Data av mycket stor volym som insamlas via digital kommunikationsapparatur från satelliter till smarta telefoner och som sedan lagras i databaser för vidare bearbetning. Vissa analytiker förutspår att användningen Big Data, från jordbruket, för precisionsodling samt för att modellera missväxt och klimatrisker kommer att bidra till att förhindra odlingsförluster och därmed även bidra till att möta utmaningarna angående födotillgången. Även inom vattenbruket kommer digitaliseringen starkt med fokus på Big Data och automation. Med hjälp av Big Data kan olika delar i primärproduktionen, såväl som på land som i vatten, och i förädlingsleden automatiseras via robotteknologi och intelligenta datorprogram (Artificiell intelligens, AI). Mjölkroboten där kon via en transponder släpps in i mjölkningsenhet och sedan mjölkas medan sensorer läser av olika parametrar är ett exempel på detta. Man talar om den fjärde vågen av digitalisering, den så kallade Internet of Things, som innebär att det inte längre bara är människor som använder internet för att dela och ta del av information utan även olika typer av saker såsom fordon och apparatur.

Nya digitala verktyg beskrivs vara lösningen till att minska svinnet i livsmedelskedjan. Sverige har, exempelvis, som mål att halvera matsvinnet till år 2030. En del av detta mål beskrivs kunna uppnås genom redistribution av livsmedel via digitala hjälpmedel. Datadrivna marknadsplatser, där både restauranger och leverantörer kan ta del av värdefull information om varandra och matcha produkter och tjänster för en effektivare handel, kan även bidra till ett minskat matsvinn. Digitala marknadsplatser, och informationsplattformar underlättar för mindre företag att nå ut globalt och konsumenten kan själv genomföra inköp istället för via grossister eller återförsäljare, vilket minskar mellanleden och bidrar till en ökad effektivisering. Det ger även konsumenten en större möjlighet att skräddarsy sin mat och välja livsmedel utifrån vad man anser är hälsosamt, etiskt och hållbart. Digital information om produkters klimatpåverkan kan bidra till mer klimatvänliga inköp. Samtidigt möjliggör digitala plattformar en ökad transparens och spårbarhet där såväl myndighet som enskild konsument kan säkerställa en god livsmedelssäkerhet. Via blockchain-teknik, där alla parter i en kedja delar samma digitala information, erhålls en trovärdigare historik om såväl köpare som om varor och ursprung.

Även om digitalisering av livsmedelssystemet uppges kunna bidra till att förbättra livsmedelstillgången inför framtida klimatförändringar och ökad befolkningsmängd, så finns det kritiker som varnar för att den ökade digitiseringen och digitaliseringen medför nya utmaningar, speciellt socio-etiska sådana. Kommer kunskap helt att ersättas av algoritmer och digitala applikationer och hur kommer detta att påverka livsmedelssystemets utveckling? Vem äger genererade och insamlade data? Tillgången på genererad information kommer att variera i olika delar av världen som följd av olika infrastruktur, kunskap, regler och kostnader. Kan en ökad digitalisering bidra till en ökad sårbarhet av livsmedelsförsörjningen vid olika typer av kriser?

Det är tydligt att digitaliseringen av samhället träder fram allt starkare och påverkar såväl producent som konsument. Både forskningsutförare och behovsägare i livsmedelssystemet lyfter digitalisering, AI och automation som ett prioriterat område eller verktyg för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft och en omställning mot en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. OECD har dessutom i sin senaste OECDs Science and Technology Outlook Rapport 2018 haft ett fokus på hur digitaliseringstekniker så som robotar och AI kan komma att förändra och utveckla olika forskningsdiscipliner och lyfter bland annat att verktygen kan hjälpa till att föra forskningen framåt och höja kvaliteten av forskningen. Sveriges regeringen har genom satsningen ”Digitalt först” utsett fem prioriterade områden som skall analyseras ur ett digitaliseringsperspektiv. Ett av dessa områden är livsmedelskedjan. I regeringens handlingsplan för den svenska livsmedelsstrategin En livsmedelsstrategi för Sverige, fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) Länk till annan webbplats. framgår att digitaliseringens möjligheter kan innebära nya sätt för livsmedelsindustrin att öka sin produktivitet och en konkurrenskraftig livsmedelsindustri är viktig för en hållbar tillväxt och sysselsättning i landet.

I dialoger med aktörer inom livsmedelssektorn lyfts återkommande behovet av stärkt samverkan, mellan och inom alla aktörer i livsmedelssektorn; akademi, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor. Medan möjligheterna att använda digitala verktyg i livsmedelssystemet ökar så ser man att implementeringen av den ligger generellt efter den i andra näringar. En anledning till detta beskrivs vara just bristen på samverkan mellan näringsliv och akademi.

Utlysningen syftar till att främja forskningsprojekt och stimulera samarbeten med ett tydligt tvärvetenskapligt angreppssätt som kombinerar livsmedelsforskning med digitaliseringskompetenser (exempelvis digitala tjänster, digitala verktyg, blockchain och Big Data), för att höja konkurrenskraft och hållbarhet i vårt livsmedelssystem. Det kan vara forskningsprojekt som syftar till att applicera digitala verktyg i livsmedelsforskningen men även samarbeten mellan forskare inom akademi/institut och offentlig sektor/näringsliv i forsknings- och innovationsprojekt för att skapa nya digitala tjänster, produkter och processer i livsmedelssystemet.

Andra frågeställningar kan vara hur aktörer i systemet påverkas och integrerar med den digitala transformationen, utvecklingen av artificiell intelligens och automation, uppfyllande av samhällets ökade krav på transparens och spårbarhet, minskat svinn och framtagande av nya digitala affärsmodeller. En viktig frågeställning är även hur en ökad digitalisering av livsmedelssystemet påverkar samhället med möjligheter och kritiska aspekter såsom folkhälsa, juridik, etik och moral.

Nya samarbeten samt samverkan mellan olika parter i samhället uppmuntras. Även företag är välkomna att delta och söka medel i utlysningen. Observera att för deltagande företag gäller regler för statligt stöd. Internationella samarbeten och tillvaratagande av internationell expertis uppmuntras.

Formas finansierar forskning för en hållbar utveckling. Hur projektet förväntas bidra till de globala utmaningarna, den nationella livsmedelsstrategins mål och/eller andra relevanta nationella eller internationella strategier och mål, såsom till exempel regeringens strategi för hållbar konsumtion, beskrivs med fördel i projektansökan. I forskningsprojekt där det är tillämpbart bör även perspektiv som rör perspektiv på genus, klass, etnisk tillhörighet och andra sociala aspekter ingå.

Utlysningen sker inom det nationella forskningsprogrammet för livsmedel. Forskningsprogrammet är ett uppdrag från regeringens handlingsplan för den svenska livsmedelsstrategin En livsmedelsstrategi för Sverige, fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104), under det strategiska området ”kunskap och innovation”. Syftet är att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt till hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Läs mer om det nationella forskningsprogrammet för livsmedel.

I denna utlysning kan projekten pågå i upp till tre år och omfatta en total budget om maximalt 15 miljoner kronor per projekt. Formas har avsatt upp till 60 miljoner kronor för åren 2019–2021.

I utlysningstexten hittar du allt du behöver veta i samband med att du ansöker.

Ett webbinarium med information om utlysningen och om reglerna kring statsstöd/försumbart stöd sänds tisdag den 18 juni kl 10.00.

Ansök

Ansökan skickas in genom ansökningssystemet Prisma Länk till annan webbplats.. Information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningskriterier finns i texten ovan. Du kan också ladda ner utlysningtexten i utskriftsvänligt pdf-format , 304.6 kB..

Kontaktpersoner

Uppdaterad:5 november 2020
Sidansvarig: Alexandra Jeremiasson