Systematisk kartläggning om markretentionen av fosfor från enskilda avlopp

I oktober 2018 beslutade Rådet för evidensbaserad miljöanalys att Formas ska göra en systematisk forskningssammanställning om markretention av fosfor från enskilda avlopp. Frågans komplexitet gör att den bäst utreds i form av en systematisk kartläggning. Kartläggningen beräknas vara färdig i slutet av 2021.

Bakgrund

Nära 700 000 svenska hushåll leder sitt avloppsvatten till små avloppsanläggningar som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet, så kallade enskilda avlopp. De allra flesta av dessa avlopp är markbaserade, vilket innebär att avloppsvattnet - efter det att det har genomgått en första rening - släpps ut i jorden. Det vatten som flödar ut från ett enskilt avlopp innehåller näringsämnen, till exempel fosfor, varför enskilda avlopp anses vara en av orsakerna till övergödning av våra sjöar och hav. Det ställs därför ofta höga krav på enskilda avlopp vad gäller fosforrening.

På avloppsvattnets väg mot ytvattnet gör dock olika naturliga processer att fosfor hålls kvar i jorden. Hur effektiv denna så kallade markretention av fosfor egentligen är råder det delade meningar om. Denna kunskap är betydelsefull om man ska kunna anpassa kraven på anläggningarna vad gäller fosforrening.

Rådet för evidensbaserad miljöanalys fattade sitt beslut baserat på en förstudie. Syftet med förstudien var att undersöka hur angelägen frågan är, och om den är lämplig att utreda inom ramen för en systematisk forskningssammanställning. Under förstudiearbetet framkom att såväl myndigheter som branschaktörer och privatpersoner efterfrågar mer vetenskapligt grundad kunskap om ämnet. Under resans gång har det blivit uppenbart att frågans komplexitet och de många olika typer av forskningsansatser som har använts för att besvara den gör att den lämpar sig bäst för en så kallad systematisk kartläggning.

Syfte och frågeställinng

Vi kommer att tillhandahålla en detaljerad databas över alla studier som på något sätt belyser frågan om markretention av fosfor från enskilda avlopp. Vi kommer också att ta fram en konceptuell modell som beskriver hur fosforn transporteras från avloppet till ytvattnet, inklusive de olika delprocesser som kan få den att hållas kvar längs vägen. Utifrån den konceptuella modellen kommer vi att kunna belysa hur olika studietyper kan bidra till att besvara frågan om hur effektiv markretentionen av fosfor är, och vilka fördelar och brister respektive studietyp har i relation till frågan.

Metod

Syftet med en systematisk kartläggning är att ge en heltäckande bild av hur forskningen ser ut inom ett begränsat forskningsområde, utifrån vad som utmärker studierna (vad som har studerats och hur). Metodiken är strikt vetenskaplig och präglas av systematik och transparens. Vi följer de riktlinjer för systematiska kartläggningar inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidencelänk till annan webbplats.

Vi har tillsammans med sakkunniga forskare tagit fram en genomförandeplan för den systematiska kartläggningen. I genomförandeplanen redovisar vi hur vi ska genomföra den systematiska kartläggningen och vilka avgränsningar vi ska göra. Intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer) har fått inkomma med synpunkter på genomförandeplanen.

Genomförandeplanen har granskats genom peer review och är publicerad i tidskriften: Environmental Evidence.länk till annan webbplats

När den systematiska kartläggningen är klar kommer även den att granskas av externa oberoende experter genom tidskriften Environmental Evidence, men en svensk slutrapport kommer att skrivas och den kommer att publiceras här.

Projektgrupp

Sakkunniga

Jon Petter Gustafssonlänk till annan webbplats, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Lena Johansson Westholmlänk till annan webbplats, Mälardalens högskola
Fritjof Fagerlundlänk till annan webbplats, Uppsala universitet


Från Formas

Ida Envall, projektledare
Magnus Land, biträdande projektledare
Arvid Bring, analytiker
Charlotte Åberg, informationsspecialist
Henrik Scharin, nationalekonom

Tidsplan

Vår 2019

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Möte med intressenter

Höst 2019

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Arbete med genomförandeplanen
  • Litteratursökningar

Vår 2020

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Färdigställande av genomförandeplanen
  • Litteratursökningar
  • Relevansgranskning av studier

Höst 2020

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Relevansgranskning av studier

Vår 2021

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Relevansgranskning av studier
  • Dataextraktion
  • Sammanställning av databas

Höst 2021

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Färdigställande av den systematiska kartläggningen, extern granskning
  • Författande av svensk slutrapport

Föresats

  • Publicering av den färdiga rapporten i slutet av 2021
Uppdaterad:9 april 2021
Sidansvarig: Ida Envall