Öppen vetenskap

Forskning och innovation är viktiga förutsättningar för att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen. För att detta ska ske måste forskningsresultaten komma andra forskare och samhället till del och kunskap som det offentliga finansierar måste kunna omsättas till praktik. Detta är också i högsta grad en rättvisefråga – kunskap som produceras med hjälp av offentliga medel ska komma alla till gagn. Formas arbetar därför sedan länge, såväl nationellt som internationellt aktivt med frågor kopplade till öppen vetenskap och för en omställning till ett öppet vetenskapssystem.

Vad är öppen vetenskap?

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som bland annat omfattar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, öppen tillgång till forskningsdata och nya sätt att bedöma forskningens genomslag eller användning på. Det innefattar också att vetenskapen öppnar upp för att olika intressenter kan delta i forskningsprocessen – och att forskare kan meritera sig på andra sätt än enbart publicering: genom att till exempel dela sin forskningsdata, sprida kunskap och samverka med olika samhällsaktörer.

Unescos rekommendation om öppen vetenskap

Definitionen av öppen vetenskap utgår från Unescos rekommendation om öppen vetenskap Länk till annan webbplats. som antogs av alla medlemsstater 2021. Rekommendationen slår fast att tillgång till vetenskap är en mänsklig rättighet och att vetenskapligt arbete världen över bör göras mer tillgänglig och inkluderande. Rekommendationen syftar till att bygga en gemensam förståelse för öppen vetenskap. Centrala principer som offentligt finansierad forskning bör förhålla sig till är transparens, granskning, kritik och reproducerbarhet; lika möjligheter; ansvar, respekt och ansvarsskyldighet; samarbete, delaktighet och inkludering; flexibilitet och hållbarhet. Rekommendationen efterfrågar mer dialog mellan offentlig och privat sektor, och att nya innovativa metoder utvecklas för öppen vetenskap. Slutligen betonar rekommendationen vikten av att inkludera medborgare i forskningen och behovet av samarbete mellan olika typer av aktörer – nationellt och internationellt.

Nationella riktlinjer för öppen vetenskap

Formas arbete med öppen vetenskap förhåller sig också till de nationella riktlinjer för öppen vetenskap Länk till annan webbplats. som Kungliga biblioteket tog fram 2023, på uppdrag av regeringen. Riktlinjerna, som är i linje med Unescos rekommendation för öppen vetenskap, utgår också från regeringens uttalade mål i forskningspropositionerna från 2020 och 2024. Målbilden som anges innebär att resultat från forskning som finansieras med offentliga medel ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt med verkan från 2021 och omställningen gällande öppen tillgång till forskningsdata ska vara genomförd fullt ut senast 2026.

Riktlinjerna utgör en länk mellan internationella rekommendationer och det arbete som pågår på nationell nivå. Det tydliggörs att det framför allt är lärosäten och forskningsfinansiärer som behöver utveckla policyer, infrastruktur och vägledning för att ge forskare stöd att praktisera öppen vetenskap. Riktlinjerna bildar därmed också grunden för en svensk strategi kring öppen vetenskap.

Krav på EU-nivå

Den Europeiska kommissionen har sedan tidigare antagit en policy för öppen vetenskap. Krav på öppen vetenskap genomsyrar även Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation.

Nationella uppdrag om öppen vetenskap

Kungliga biblioteket har sedan 2017 ett regeringsuppdrag för att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Sverige Länk till annan webbplats.. Vetenskapsrådet har ett motsvarande uppdrag att samordna Sveriges arbete med att införa öppen tillgång till forskningsdata Länk till annan webbplats..

Openscience.se

På webbplatsen Openscience.se Länk till annan webbplats. samlas den viktigaste informationen om de aktörer, resurser och styrdokument som är centrala för en svensk övergång till ett öppet vetenskapssystem. Openscience.se har tagits fram på initiativ av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, i samarbete med Svensk nationell datatjänst och Kungliga biblioteket och med stöd av Formas, Forte och Vetenskapsrådet.

Syftet med webbplatsen är att samla den mest relevanta informationen om Sveriges övergång till ett öppet vetenskapssystem på ett ställe – för att göra det enklare att få överblick, orientera sig och hitta information kring arbetet med öppen vetenskap. Till sidan finns även ett Linkedin-konto kopplat.

Formas arbete med öppen vetenskap

Formas arbete med öppen vetenskap som sker både på nationell och internationell nivå, fokuserar främst tre områden: Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, öppen tillgång till forskningsdata samt utvecklingen av vetenskaplig bedömning och meritering av forskning och forskare. Omställningen till ett öppet vetenskapssystem kräver att en större bredd av bidrag till och resultat av forskning ska uppvärderas, bedömas och meriteras.

Här nedan kan du läsa mer om vad vi arbetar med och vilka krav vi ställer.

Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer

En viktig del av omställningen till ett öppet vetenskapssystem är att alla fritt ska kunna ta del av de publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning. Men många vetenskapliga artiklar ligger fortfarande inlåsta bakom förlagens betalväggar. Företag, beslutsfattare i kommuner och myndigheter, skolor och allmänheten är många gånger utestängda från att ta del av den kunskap som finansierats med allmänna medel. Samtidigt har kostnaderna för avtal med förlag ökat i en takt som har medfört svårigheter även för lärosäten och andra forskningsutförare att ta del av artiklar i förlagens tidskrifter. Kostnaderna är också höga för forskare att publicera sig i tidskrifterna och innebär också ofta att rättigheterna till publikationen överlämnas till förlagen.

Plan S och Coalition S 

För att driva på utvecklingen till öppen tillgång till publikationer ställde sig Formas år 2018 bakom det internationella initiativet Plan S. Målet med Plan S var att resultat från forskning som har bedrivits med bidrag från offentliga forskningsfinansiärer ska publiceras med omedelbar öppen tillgång, utan fördröjning. Planen stöttades av ett antal internationella forskningsfinansiärer, som tillsammans bildar sammanslutningen Coalition S Länk till annan webbplats.. Från Sverige deltar Formas, Forte och Vinnova. Vårt stöd till Plan S har bland annat resulterat i att vi från och med den 1 januari 2021 ställer krav på omedelbar öppen tillgång till de vetenskapliga publikationer som är resultat av de forskningsprojekt vi finansierar.

Från och med 2026 går koalitionen in i en ny fas då medlemmarna beslutat om en ny strategi för åren 2026 till och med 2030. Du kan läsa om vad den nya strategin innebär här: About Coalition S Strategy 2026-2030 Länk till annan webbplats.

Formas krav på omedelbar öppen publicering

Publikationer som fått finansiering från och med 1 januari 2021, ska vara omedelbart öppen tillgång, utan fördröjning. Kravet gäller för artiklar som har accepterats för publicering i vetenskapliga tidskrifter, konferensrapporter eller på plattformar för publicering. Reglerna gäller inte publicering i monografier och antologier. Mer information om hur du som får finansiering av Formas går tillväga finner du på denna sida: Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats..

Finansiärsgemensamt nätverk för öppen tillgång till publikationer

Formas deltar tillsammans med Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova och ett antal forskningsstiftelser, i ett finansiärsgemensamt nätverk för frågor som berör öppen tillgång till publikationer. Deltar gör även representanter från Kungliga biblioteket, KB och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Syftet med nätverket är att gemensamt diskutera och informera om utvecklingen inom öppen tillgång till publikationer.

Nationellt samråd kring omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering

Formas deltar tillsammans med Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova samt Kungliga biblioteket och representanter från SUHF i en samrådsgrupp om finansieringen av öppen tillgång till publikationer. Gruppen inrättades 2019 på initiativ från KB. Utgångspunkten för samrådsgruppen är de rekommendationer som formulerats i utredningen Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem Länk till annan webbplats.. Utredningen genomfördes inom ramen för Kungliga bibliotekets nationella samordningsuppdrag för öppen tillgång.

Syftet är att utifrån de ovan nämnda rekommendationerna ta fram en målsättning för det nationella samarbetet mellan finansiärer och lärosäten, vad gäller omdirigeringen av betalningsströmmarna för vetenskapliga publikationer.

Samarbete om diamant öppen tillgång

Formas deltar i den svenska samarbetsnoden för diamant öppen tillgång, Diamond OA Sweden. Noden samlar representanter från lärosätesbiblioteken, Kungliga biblioteket och SUHF. Syftet med samarbetet är att främja icke-kommersiell, forskarledd publicering utan författaravgifter (APC), så kallad diamant öppen tillgång. Noden samordnar stöd, resurser och finansiering för att öka kvalitet och spridning av vetenskapliga tidskrifter och böcker i Sverige.

Formas, Forte och Kungliga biblioteket har även inlett samarbete om ett pilotprojekt för att utveckla infrastruktur och kapacitet för diamant öppen tillgång. Projektet, som påbörjas under 2026, kommer att löpa under två år och har som syfte att utveckla den öppna tidskriftsplattformen Publicera Länk till annan webbplats. som drivs av Kungliga biblioteket. Det har även som syfte att bidra till möjligheten för de svenska tidskrifter som i nuläget drivs av kommersiella förlag, att i stället flytta till Publicera.

Formas stöder avtal med förlag

Från och med år 2023 fattade Formas tillsammans med Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova beslut att gemensamt finansiera publicering hos förlag som endast ger ut helt öppet tillgängliga tidskrifter. Beslutet är ett resultat av arbetet inom samrådsgruppen för omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering. Finansiärernas beslut innebär att alla forskare i Sverige vars organisationer är knutna till bibliotekskonsortiet Bibsam Länk till annan webbplats. utan kostnad kan publicera sig i någon av de tidskrifter som omfattas av avtalen. Det innebär också att finansiärerna tar delat ansvar för publiceringskostnader för öppen tillgång som annars i hög grad uppbärs av lärosätena i Sverige. Stöd till publicering hos förlag som enbart ger ut öppna tidskrifter utgör också ett viktigt alternativ till de traditionella förlagen där utgivningen fortfarande domineras av en stor andel låsta artiklar. Läs mer om avtalen under rubriken Kostnader för att publicera.

Formas stöder också DOAJ (Directory of Open Access Journals) Länk till annan webbplats.. DOAJ är en internationell, oberoende databas som indexerar och tillhandahåller öppet tillgängliga (open access), vetenskapliga tidskrifter av hög kvalitet. Den fungerar som en kvalitetsstämpel och gör det lättare att hitta pålitlig, granskad forskning utan kostnad, oavsett ämnesområde eller språk.

Publiceringsplattformen Open Research Europe, ORE

Open Research Europe, ORE Länk till annan webbplats., är en europeisk publiceringsplattform med öppen och transparent sakkunniggranskning. Plattformen är kostnadsfri för både författare och läsare och erbjuder omedelbar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer inom alla discipliner.
ORE etablerades av Europeiska kommissionen för att erbjuda en publiceringskanal för EU-finansierad forskning.

Från och med hösten 2026 vidareutvecklas plattformen genom ett gemensamt europeiskt samarbete där flera nationella forskningsfinansiärer deltar, tillsammans med EU-kommissionen och forskningsinfrastrukturen CERN. För Sveriges del medverkar Formas, Forte och Vetenskapsrådet. Övriga medverkande länder är Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Slovenien, Spanien, och Schweiz.

Samarbetet innebär att forskare från samtliga deltagande länder kostnadsfritt kan publicera sig på plattformen.
CERN kommer att stå som värd och tillhandahålla driften av plattformen. ORE tillämpar öppen sakkunniggranskning där granskningsrapporter publiceras tillsammans med artikeln. Alla publikationer tilldelas en DOI och indexeras i etablerade databaser såsom Scopus och PubMed. Plattformen bidrar därmed till ökad transparens, kvalitetssäkring och spridning av forskningsresultat.

Den gemensamma finansieringen av ORE är ett steg mot en mer rättvis och hållbar modell för vetenskaplig publicering, där tillgång till forskningsresultat inte är beroende av prenumerationer eller individuella publiceringsavgifter. Initiativet ligger i linje med europeiska och nationella målsättningar om omedelbar öppen publicering och ansvarsfull forskningsbedömning.

Mer information om utvecklingen av plattformen kommer att publiceras löpande på webbsidan Openscience.se Länk till annan webbplats..

Öppen tillgång till forskningsdata

Öppen vetenskap är mer än publicering av forskningsresultat. Även tillgången till forskningsdata är en viktig fråga för Formas. Många forskningsprojekt genererar forskningsdata som kan komma till nytta inte enbart inom projektet utan även analyseras vidare av andra. Grunden för att detta ska vara möjligt är en god datahantering enligt FAIR-principerna, som innebär att data ska göras sökbara, tillgängliga, kompatibla, och återanvändningsbara (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). Mer information om FAIR data finns hos Kungliga biblioteket Länk till annan webbplats. och i Vetenskapsrådets rapport Rekommendationer för forskningsdata: FAIR och öppen tillgång Länk till annan webbplats..

För vissa forskningsdata kan det finnas juridiska hinder för öppen publicering, till exempel enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller dataskyddsförordningen (GDPR). Forskningsdata bör därför göras tillgängliga enligt principen ”så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt”.

Där data tillgängliggörs bör det också finnas tydlig information om hur data får användas. Precis som för publikationer kan sådan information förmedlas genom till exempel rättighetsmärkning eller licens. Här förespråkar vi att vidareutnyttjande begränsas endast då det är nödvändigt, till exempel med hänsyn till immateriella rättigheter eller organisationens förutsättningar. Ovanstående gäller även källkod till programvaror som är nödvändiga för att använda forskningsdata, i den mån det är möjligt och lämpligt.

Den som söker medel hos Formas behöver ha en datahanteringsplan där det redogörs för hur den data som produceras i projektet kommer att tas om hand efter det att projektet avslutats. Planen ska inte skickas in till oss, om det inte specifikt anges i den aktuella utlysningstexten att man ska göra det, men den ska på förfrågan kunna uppvisas.

Formas ingår i Vetenskapsrådets referensgrupp för öppen tillgång till forskningsdata. Det är en myndighetsövergripande grupp där vi bidrar med synpunkter kring bland annat implementering av riktlinjer, policyer och rekommendationer inom den nationella samordningen av öppen tillgång till forskningsdata. Gruppen arbetar också för att skapa en överblick över de utmaningar och möjligheter som förekommer i det praktiska arbetet med ökad öppen tillgång, bidra till ökad kunskapsspridning om det pågående arbetet, och främja implementering av FAIR forskningsdata. . Mer stöd till forskare rörande lagring, strukturering och standardisering av data är viktigt inte minst för att underlätta återanvändande av data i exempelvis forskningssynteser Länk till annan webbplats..

Formas följer även det arbete som sker på EU-nivå kopplat till öppna data och verkar för en harmonisering inom området. Ett exempel på detta är arbetet med European Open Science Cloud, EOSC Länk till annan webbplats.. Det är ett initiativ från EU-kommissionen om en gemensam, öppen och virtuell miljö som ska kunna tillhandahålla tjänster för lagring, hantering, delning, analys och användning av forskningsdata. Initiativet bygger på visionen om ett öppet och tillgängligt innovations- och vetenskapssamhälle – i Europa och globalt.

Utveckling av vetenskaplig bedömning och meritering

Den pågående rörelsen för - och omställningen till - ett öppet vetenskapssystem, kräver nya typer av vetenskapliga bedömningar som tar fasta på alla slags bidrag och resultat som forskning och innovation kan innebära. Formas är aktiv och drivande i den utvecklingen.

Deklaration om forskningsbedömning

2018 undertecknade vi Declaration on Research Assessment, DORA Länk till annan webbplats., ett erkännande av behovet av att utveckla hur forskning bedöms. Vi genomförde också åtgärder i våra instruktioner och riktlinjer för forskningsansökningar till både sökanden och granskare. Grundläggande principer inom DORA är att det är kvaliteten i vad som har publicerats som ska bedömas och inte var något har publicerats, till exempel i vilken tidskrift. Dessutom att även andra bidrag och resultat än publikationer ska bedömas och tillerkännas lika högt värde. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning, tillgängliggörandet av data, mjukvara, patent, produkter eller bidrag till policyutveckling.

Principer för finansieringsprocessen

2021 antog Formas forskningsråd ett antal grundläggande principer för finansieringsprocessen Länk till annan webbplats. som är styrande vid våra utlysningar och beredningsprocesser. Principerna är framtagna enligt internationellt överenskommen standard för granskning av ansökningar om forskning och innovation (Statement of Principles on Peer/Merit Review, Global Research Council 2018).

Reformering av bedömningen av forskning och forskare

2022 undertecknade Formas en internationell överenskommelse för en reformering av bedömningen av forskning och forskare (Agreement on Reforming Research Assessment). Vi är aktiva medlemmar i den koalition som kort därpå bildades, Coalition for Advancing Research Assessment, Coara. Länk till annan webbplats. Idag är Coara en växande global rörelse som involverar ett stort antal olika organisationer inom forskning och innovationssystemet från ett 50-tal länder. Syftet med koalitionen är att utveckla bedömnings- och meriteringssystemet, med fokus på öppen vetenskap och en gemensam syn på hur forskning och forskare bäst ska bedömas och värderas.

Överenskommelsen inom Coara Länk till annan webbplats. bygger på ett antal åtgärder och principer för bedömning och meritering. Åtgärderna innefattar följande:

• Värdesätt en mångfald av vetenskapliga bidrag och karriärer
• Basera bedömning primärt på kvalitativ utvärdering, med stöd av ansvarsfullt nyttjade kvantitativa indikatorer
• Överge olämpligt bruk av bibliometriska mått, särskilt impaktfaktorn och H-indexet
• Undvik rankningar av lärosäten

För oss medlemmar i koalitionen innebär åtgärderna att se över och utveckla kriterier, verktyg och processer, att kommunicera om utvecklad bedömning och ge stöd i att använda nya processer.

Principerna för bedömning innebär bland annat: att uppvärdera praktiker inom öppen vetenskap, inklusive samverkan och olika former av samarbeten, erkänna mångfalden av olika forskningsaktiviteter, roller och praktiker, säkerställa jämställdhet och jämlikhet inom forskningsgrupperna, samt att sådana dimensioner även integreras i forskningens innehåll.

Formas arbete inom ramen för Coara

Formas arbetar kontinuerligt med utvecklingen av vårt forskningsfinansieringssystem. Under 2023–2024 utvecklade vi två nya årligen återkommande utlysningar, Karriärstöd och Utforska. Som en del av utvecklingsarbetet har vi tittat på hur de sökandes meriter kan beskrivas på ett mer ändamålsenligt sätt, i linje med vårt åtagande inom Coara. Detta resulterade i ett nytt CV-format, Akademisk profil, som testats i både Karriärstöd och Utforska. Den akademiska profilen låter den sökande att i mer narrativ form beskriva sina erfarenheter och kompetenser – och på vilket sätt de är relevanta för projektet i fråga. För att främja ett öppet vetenskapssystem har vi utvecklat bedömningskriterier för öppen vetenskap, som även införs i våra andra utlysningar.

Syftet med piloterna var att utveckla bedömningen av ansökningar, så att den bättre kan anpassas till en mångfald av vetenskapliga bidrag och karriärer, samt att uppvärdera olika praktiker inom öppen vetenskap. Ett nytt CV-format stöder den utvecklingen genom att ge bättre möjlighet till sökanden att beskriva och motivera de bidrag som de vill lyfta, i relation till det sökta projektet.

Vi deltar även i en internationell arbetsgrupp inom Coara, Towards Transformations: Transdisciplinarity, Applied/Practice-Based Research, and Impacts Länk till annan webbplats.. Arbetsgruppen har till syfte att utforska och utveckla verktyg och processer som bidrar till att uppvärdera och bättre bedöma samarbeten mellan olika vetenskapliga discipliner och samhällsaktörer.

En svensk avdelning av Coara

Under hösten 2024 lanserades en svensk avdelning av Coara, ett så kallat National Chapter. Länk till annan webbplats. Syftet är att hjälpa Coara-medlemmar att genomföra åtagandena i överenskommelsen i ett nationellt sammanhang. National Chapter bidrar till Coaras arbete genom att underlätta utbyte av kunskap, ömsesidigt lärande och diskussioner om Coara-relevanta frågor, som är specifika för olika typer av organisationer i ett visst land. Det svenska kapitlet Länk till annan webbplats. initierades och leds av SUHF, Sveriges universitet- och högskoleförbund. Deltar gör ett 20-tal svenska lärosäten, andra aktörer inom forsknings- och innovationssystemet samt finansiärer, däribland Formas.