Öppen vetenskap

Forskning och innovation är viktiga förutsättningar för att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen. För att detta ska ske måste forskningsresultaten komma andra forskare och samhället till del och kunskap som det offentliga finansierar måste kunna omsättas till praktik. Detta är också i högsta grad en rättvisefråga – kunskap som produceras med hjälp av offentliga medel ska komma alla till gagn. Formas arbetar därför sedan länge, såväl nationellt som internationellt aktivt med frågor kopplade till öppen vetenskap och för en omställning till ett öppet vetenskapssystem.

Vad är öppen vetenskap?

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som bland annat omfattar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, öppen tillgång till forskningsdata och nya sätt att bedöma forskningens genomslag eller användning på. Det innefattar också att vetenskapen öppnar upp för att olika intressenter kan delta i forskningsprocessen – och att forskare kan meritera sig på andra sätt än enbart publicering: genom att till exempel dela sin forskningsdata, sprida kunskap och samverka med olika samhällsaktörer.

Unescos rekommendation om öppen vetenskap

Definitionen av öppen vetenskap utgår från Unescos rekommendation om öppen vetenskap Länk till annan webbplats. som antogs av alla medlemsstater 2021. Rekommendationen slår fast att tillgång till vetenskap är en mänsklig rättighet och att vetenskapligt arbete världen över bör göras mer tillgänglig och inkluderande. Rekommendationen syftar till att bygga en gemensam förståelse för öppen vetenskap. Centrala principer som offentligt finansierad forskning bör förhålla sig till är transparens, granskning, kritik och reproducerbarhet; lika möjligheter; ansvar, respekt och ansvarsskyldighet; samarbete, delaktighet och inkludering; flexibilitet och hållbarhet. Rekommendationen efterfrågar mer dialog mellan offentlig och privat sektor, och att nya innovativa metoder utvecklas för öppen vetenskap. Slutligen betonar rekommendationen vikten av att inkludera medborgare i forskningen och behovet av samarbete mellan olika typer av aktörer – nationellt och internationellt.

Nationella riktlinjer för öppen vetenskap

Formas arbete med öppen vetenskap förhåller sig också till de nationella riktlinjer för öppen vetenskap Länk till annan webbplats. som Kungliga biblioteket tog fram 2023, på uppdrag av regeringen. Riktlinjerna, som är i linje med Unescos rekommendation för öppen vetenskap, utgår också från regeringens hittills uttalade mål i forskningspropositionen från 2020. Målbilden som anges innebär att resultat från forskning som finansieras med offentliga medel ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt med verkan från 2021 och omställningen gällande öppen tillgång till forskningsdata ska vara genomförd fullt ut senast 2026.

Riktlinjerna utgör en länk mellan internationella rekommendationer och det arbete som pågår på nationell nivå. Det tydliggörs att det framför allt är lärosäten och forskningsfinansiärer som behöver utveckla policyer, infrastruktur och vägledning för att ge forskare stöd att praktisera öppen vetenskap. Riktlinjerna bildar därmed också grunden för en svensk strategi kring öppen vetenskap.

Krav på EU-nivå

Den Europeiska kommissionen har sedan tidigare antagit en policy för öppen vetenskap. Krav på öppen vetenskap genomsyrar även Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation.

Nationella uppdrag om öppen vetenskap

Kungliga biblioteket har sedan 2017 ett regeringsuppdrag för att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Sverige Länk till annan webbplats.. Vetenskapsrådet har ett motsvarande uppdrag att samordna Sveriges arbete med att införa öppen tillgång till forskningsdata Länk till annan webbplats..

Formas arbete med öppen vetenskap

Formas arbete med öppen vetenskap som sker både på nationell och internationell nivå, fokuserar främst tre områden: Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, öppen tillgång till forskningsdata samt utvecklingen av vetenskaplig bedömning och meritering av forskning och forskare. Omställningen till ett öppet vetenskapssystem kräver att en större bredd av bidrag till och resultat av forskning ska uppvärderas, bedömas och meriteras.

Här nedan kan du läsa mer om vad vi arbetar med och vilka krav vi ställer.

Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer

En viktig del av omställningen till ett öppet vetenskapssystem är att alla fritt ska kunna ta del av de publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning. Men många vetenskapliga artiklar ligger fortfarande inlåsta bakom förlagens betalväggar. Företag, beslutsfattare i kommuner och myndigheter, skolor och allmänheten är många gånger utestängda från att ta del av den kunskap som finansierats med allmänna medel. Samtidigt har kostnaderna för avtal med förlag ökat i en takt som har medfört svårigheter även för lärosäten och andra forskningsutförare att ta del av artiklar i förlagens tidskrifter. Kostnaderna är också höga för forskare att publicera sig i tidskrifterna och innebär också ofta att rättigheterna till publikationen överlämnas till förlagen.

Plan S och Coalition S 

För att driva på utvecklingen till öppen tillgång till publikationer ställde sig Formas år 2018 bakom det internationella initiativet Plan S. Målet med Plan S var att resultat från forskning som har bedrivits med bidrag från offentliga forskningsfinansiärer ska publiceras med omedelbar öppen tillgång, utan fördröjning. Planen stöttades av ett antal internationella forskningsfinansiärer, som tillsammans bildar sammanslutningen Coalition S Länk till annan webbplats.. Från Sverige deltar Formas, Forte och Vinnova. Vårt stöd till Plan S har bland annat resulterat i att vi från och med den 1 januari 2021 ställer krav på omedelbar öppen tillgång till de vetenskapliga publikationer som är resultat av de forskningsprojekt vi finansierar.

Formas krav på omedelbar öppen publicering

Publikationer som fått finansiering från och med 1 januari 2021, ska vara omedelbart öppen tillgång, utan fördröjning. Kravet gäller för artiklar som har accepterats för publicering i vetenskapliga tidskrifter, konferensrapporter eller på plattformar för publicering. Reglerna gäller inte publicering i monografier och antologier. Mer information om hur du som får finansiering av Formas går tillväga finner du på denna sida: Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats..

Finansiärsgemensamt nätverk för öppen tillgång till publikationer

Formas deltar tillsammans med Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova och ett antal forskningsstiftelser, i ett finansiärsgemensamt nätverk för frågor som berör öppen tillgång till publikationer. Deltar gör även representanter från Kungliga biblioteket, KB och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Syftet med nätverket är att gemensamt diskutera och informera om utvecklingen inom öppen tillgång till publikationer.

Nationellt samråd kring omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering

Formas deltar tillsammans med Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova samt Kungliga biblioteket och representanter från SUHF i en samrådsgrupp om finansieringen av öppen tillgång till publikationer. Gruppen inrättades 2019 på initiativ från KB. Utgångspunkten för samrådsgruppen är de rekommendationer som formulerats i utredningen Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem Länk till annan webbplats.. Utredningen genomfördes inom ramen för Kungliga bibliotekets nationella samordningsuppdrag för öppen tillgång.

Syftet är att utifrån de ovan nämnda rekommendationerna ta fram en målsättning för det nationella samarbetet mellan finansiärer och lärosäten, vad gäller omdirigeringen av betalningsströmmarna för vetenskapliga publikationer.

Formas stöder avtal med förlag

Under år 2023 fattade Formas tillsammans med Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova beslut att gemensamt finansiera publicering hos förlag som endast ger ut helt öppet tillgängliga tidskrifter. Beslutet är ett resultat av arbetet inom samrådsgruppen för omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering. Finansiärernas beslut innebär att alla forskare i Sverige vars organisationer är knutna till bibliotekskonsortiet Bibsam Länk till annan webbplats. utan kostnad kan publicera sig i någon av de tidskrifter som omfattas av avtalen. Det innebär också att finansiärerna tar delat ansvar för publiceringskostnader för öppen tillgång som annars i hög grad uppbärs av lärosätena i Sverige. Stöd till publicering hos förlag som enbart ger ut öppna tidskrifter utgör också ett viktigt alternativ till de traditionella förlagen där utgivningen fortfarande domineras av en stor andel låsta artiklar. Läs mer om avtalen under rubriken Kostnader för att publicera.

Publiceringsplattformen Open Research Europe

Open Research Europe, ORE, Länk till annan webbplats. är en icke-vinstdrivande publiceringsplattform med sakkunniggranskning för EU-finansierade forskare inom alla discipliner, utan läs eller författaravgifter. Den leds i nuvarande form av EU-kommissionen.

Från och med 2026 vill kommissionen öppna upp plattformen även för andra än EU-finansierade forskare. Initiativet härrör sig från behovet att kunna tillgodose tillgången till andra modeller för omedelbar öppen publicering än de rådande förlagsdrivna modellerna. Formas deltar gemensamt med Forte och Vetenskapsrådet, tillsammans med ett antal andra europeiska finansiärer, i diskussionerna med EU-kommissionen om att finansiera och utveckla plattformen.

Öppen tillgång till forskningsdata

Öppen vetenskap är mer än publicering av forskningsresultat. Även tillgången till forskningsdata är en viktig fråga för Formas. Många forskningsprojekt genererar forskningsdata som kan komma till nytta inte enbart inom projektet utan även analyseras vidare av andra. Grunden för att detta ska vara möjligt är en god datahantering.

Den som söker medel hos Formas behöver ha en datahanteringsplan där det redogörs för hur den data som produceras i projektet kommer att tas om hand efter det att projektet avslutats. Planen ska inte skickas in till oss, om det inte specifikt anges i den aktuella utlysningstexten att man ska göra det, men den ska på förfrågan kunna uppvisas.

Det finns en myndighetsövergripande grupp som rör öppna data och leds av Vetenskapsrådet och som Formas deltar i. I denna grupp har problematiken med att bevara data lyfts som en betydande utmaning för svensk forskning. Mer stöd till forskare rörande lagring, strukturering och standardisering rörande hantering av data är viktigt inte minst för att underlätta återanvändande av data.

Formas följer även det arbete som sker på EU-nivå kopplat till öppna data och verkar för en harmonisering inom området. Ett exempel på detta är arbetet med European Open Science Cloud, EOSC. Det är ett initiativ från EU-kommissionen om en gemensam, öppen och virtuell miljö som ska kunna tillhandahålla tjänster för lagring, hantering, delning, analys och användning av forskningsdata. Initiativet bygger på visionen om ett öppet och tillgängligt innovations- och vetenskapssamhälle – i Europa och globalt.

Utveckling av vetenskaplig bedömning och meritering

Den pågående rörelsen för - och omställningen till - ett öppet vetenskapssystem, kräver nya typer av vetenskapliga bedömningar som tar fasta på alla slags bidrag och resultat som forskning och innovation kan innebära. Formas är aktiv och drivande i den utvecklingen.

Deklaration om forskningsbedömning

2018 undertecknade vi Declaration on Research Assessment, DORA Länk till annan webbplats., ett erkännande av behovet av att utveckla hur forskning bedöms. Vi genomförde också åtgärder i våra instruktioner och riktlinjer för forskningsansökningar till både sökanden och granskare. Grundläggande principer inom DORA är att det är kvaliteten i vad som har publicerats som ska bedömas och inte var något har publicerats, till exempel i vilken tidskrift. Dessutom att även andra bidrag och resultat än publikationer ska bedömas och tillerkännas lika högt värde. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning, tillgängliggörandet av data, mjukvara, patent, produkter eller bidrag till policyutveckling.

Principer för finansieringsprocessen

2021 antog Formas forskningsråd ett antal grundläggande principer för finansieringsprocessen Länk till annan webbplats. som är styrande vid våra utlysningar och beredningsprocesser. Principerna är framtagna enligt internationellt överenskommen standard för granskning av ansökningar om forskning och innovation (Statement of Principles on Peer/Merit Review, Global Research Council 2018).

Reformering av bedömningen av forskning och forskare

2022 undertecknade Formas en internationell överenskommelse för en reformering av bedömningen av forskning och forskare (Agreement on Reforming Research Assessment). Vi är aktiva medlemmar i den koalition som kort därpå bildades, Coalition for Advancing Research Assessment, Coara. Länk till annan webbplats. Idag är Coara en växande global rörelse som involverar ett stort antal olika organisationer inom forskning och innovationssystemet från ett 50-tal länder. Syftet med koalitionen är att utveckla bedömnings- och meriteringssystemet, med fokus på öppen vetenskap och en gemensam syn på hur forskning och forskare bäst ska bedömas och värderas.

Överenskommelsen inom Coara Länk till annan webbplats. bygger på ett antal åtgärder och principer för bedömning och meritering. Åtgärderna innefattar följande:

• Värdesätt en mångfald av vetenskapliga bidrag och karriärer
• Basera bedömning primärt på kvalitativ utvärdering, med stöd av ansvarsfullt nyttjade kvantitativa indikatorer
• Överge olämpligt bruk av bibliometriska mått, särskilt impaktfaktorn och H-indexet
• Undvik rankningar av lärosäten

För oss medlemmar i koalitionen innebär åtgärderna att se över och utveckla kriterier, verktyg och processer, att kommunicera om utvecklad bedömning och ge stöd i att använda nya processer.

Principerna för bedömning innebär bland annat: att uppvärdera praktiker inom öppen vetenskap, inklusive samverkan och olika former av samarbeten, erkänna mångfalden av olika forskningsaktiviteter, roller och praktiker, säkerställa jämställdhet och jämlikhet inom forskningsgrupperna, samt att sådana dimensioner även integreras i forskningens innehåll.

Formas arbete inom ramen för Coara

Formas arbetar kontinuerligt med utvecklingen av vårt forskningsfinansieringssystem. Under 2023-2024 har vi utvecklat två nya utlysningar, Karriärsstöd och Utforska. Som en del av utvecklingsarbetet har vi tittat på hur de sökandes meriter kan beskrivas på ett mer ändamålsenligt sätt, i linje med vårt åtagande inom Coara. Detta resulterade i ett nytt CV-format, Akademisk profil, som testats i både Karriärstöd och Utforska. Den akademiska profilen låter den sökande att i mer narrativ form beskriva sina erfarenheter och kompetenser – och på vilket sätt de är relevanta för projektet i fråga. För att främja ett öppet vetenskapssystem har vi utvecklat bedömningskriterier för öppen vetenskap, som testas i Utforska.

Syftet med piloterna är att utveckla bedömningen av ansökningar, så att den bättre kan anpassas till en mångfald av vetenskapliga bidrag och karriärer, samt att uppvärdera olika praktiker inom öppen vetenskap. Ett nytt CV format stöder den utvecklingen genom att ge bättre möjlighet till sökanden att beskriva och motivera de bidrag som de vill lyfta, i relation till det sökta projektet.

Vi deltar även i en internationell arbetsgrupp inom Coara, Towards Transformations: Transdisciplinarity, Applied/Practice-Based Research, and Impacts Länk till annan webbplats.. Arbetsgruppen har till syfte att utforska och utveckla verktyg och processer som bidrar till att uppvärdera och bättre bedöma samarbeten mellan olika vetenskapliga discipliner och samhällsaktörer.

En svensk avdelning av Coara

Under hösten 2024 lanserades en svensk avdelning av Coara, ett så kallat National Chapter. Länk till annan webbplats. Syftet är att hjälpa Coara-medlemmar att genomföra åtagandena i överenskommelsen i ett nationellt sammanhang. National Chapter bidrar till Coaras arbete genom att underlätta utbyte av kunskap, ömsesidigt lärande och diskussioner om Coara-relevanta frågor, som är specifika för olika typer av organisationer i ett visst land. Det svenska kapitlet initierades och leds av SUHF, Sveriges universitet- och högskoleförbund. Deltar gör ett 20-tal svenska lärosäten, andra aktörer inom forsknings- och innovationssystemet samt finansiärer, däribland Formas.