Öppen vetenskap

Forskning är ett viktigt verktyg för att vi ska nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. För att detta ska ske måste forskningsresultaten komma samhället till del och kunskap som det offentliga finansierar måste kunna omsättas till praktik. Formas arbetar därför aktivt med frågor kopplade till öppen vetenskap.

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som bland annat omfattar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, öppen tillgång till forskningsdata och nya sätt att bedöma forskningens genomslag eller användning på. Det innefattar också att vetenskapen öppnar upp för att olika intressenter kan delta i forskningsprocessen – och att forskare kan meritera sig på andra sätt än enbart publicering: genom att till exempel dela sin forskningsdata, sprida kunskap och föra dialog med olika samhällsaktörer.

Öppen tillgång till forskningsresultat bidrar till att upprätthålla och främja en hög forskningskvalitet. Att resultat snabbt blir tillgängliga gör det möjligt för forskningen att snabbare gå framåt genom att fler forskare ges möjlighet att validera och bygga vidare på tidigare resultat. Öppen vetenskap bidrar även till att utnyttja digitaliseringens potential för effektiv kommunikation mellan forskare och det omgivande samhället. Strävan att möjliggöra automatiserad insamling av forskningsresultat, så att de kan bearbetas av forskare i framtiden, är också en drivkraft bakom den rörelse som pågått länge och nu tagit fart, nationellt och globalt.

I forskningspropositionen som antogs av riksdagen i december 2020, tydliggör regeringen att “vetenskapliga publikationer, som är ett resultat av offentligt finansierad forskning ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan från 2021”. Regeringen klargör samtidigt att forskningsdata som ligger till grund för dessa vetenskapliga publikationer, ska vara fullt ut öppet tillgängliga senast 2026.

Den Europeiska kommissionen har sedan tidigare antagit en policy för öppen vetenskap. Krav på öppen vetenskap genomsyrar även Horisont Europa, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation.

Kungliga biblioteket har sedan 2017 ett regeringsuppdrag för att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Sverige. Vetenskapsrådet har ett motsvarande uppdrag att samordna Sveriges arbete med att införa öppen tillgång till forskningsdata.

I dagsläget ligger många vetenskapliga artiklar låsta bakom betalväggar. Företag, beslutsfattare i kommuner och myndigheter, skolor och allmänheten är många gånger utestängda från att ta del av den kunskap som finansierats med allmänna medel. Samtidigt har kostnaderna för prenumerationer på vetenskapliga tidskrifter ökat i en takt som har medfört svårigheter även för universiteten att ta del av artiklar.

Formas ställde sig därför, tillsammans med ett antal andra forskningsfinansiärer som verkar för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, bakom initiativet Plan S. Plan S medför krav på att vetenskapliga publikationer från projekt som får medel i utlysningar som öppnar efter 1 januari 2021 ska göras omedelbart öppet tillgängliga. Krav på omedelbar öppen tillgång kommer även att omfatta projekt som tilldelas medel från Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation för tidsperioden 2021–2027.

Läs mer om Plan S på Coalition S webbplats Länk till annan webbplats..

Läs mer om öppen tillgång till publikationer på Kungliga bibliotekets webbplats Länk till annan webbplats..

Många forskningsprojekt genererar forskningsdata som även kan användas och analyseras vidare av andra forskare. Grunden för att detta ska vara möjligt är en god datahantering. Det innebär att all forskningsdata och metadata, ska uppfylla FAIR principerna, det vill säga vara sökbara (findable), tillgängliga (accessible), kompatibla (interoperable) och återanvändbara (reusable).

Syftet med principerna är att möjliggöra återanvändning av forskningsresultat, till exempel forskningsdata och kod. Informationen ska vara tillgänglig för människor och läsbar för maskiner. Läs mer om FAIR-principerna på Kungliga bibliotekets webbplats Länk till annan webbplats..

Formas är medlem i European Open Science Cloud, EOSC. Det är ett initiativ från EU-kommissionen om en gemensam, öppen och virtuell miljö som ska kunna tillhandahålla tjänster för lagring, hantering, delning, analys och användning av forskningsdata. Initiativet bygger på visionen om ett öppet och tillgängligt innovations- och vetenskapssamhälle – i Europa och globalt.

EOSC:s avsikt är att främja anpassningen av EU:s forskningspolitik och möjliggöra tillgång till data genom tjänster som behandlar hela forskningsdatas livscykel, från upptäckt till lagring, hantering, analys och återanvändning, över gränser och vetenskapliga discipliner. Läs mer om EOSC på EU-kommissionens webbsida Länk till annan webbplats..

Formas deltar i Vetenskapsrådets referensgrupp för öppen tillgång till forskningsdata och EOSC. Referensgruppen har till syfte att uppnå en god överblick av landskapet när det gäller arbetet med öppen tillgång till forskningsdata nationellt och inom EU-kommissionens initiativ och satsningar, med särskild inriktning på EOSC. Arbetet syftar även till att skapa engagemang, förankra och sprida kunskap om regeringsuppdraget om öppen tillgång till forskningsdata och det europeiska samarbetet kring dessa frågor, samt att underlätta implementeringen av FAIR-principerna för att främja tillgång till forskningsdata. Läs mer om Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata på Vetenskapsrådets webbplats Länk till annan webbplats..


Den pågående rörelsen för - och omställningen till - ett öppet vetenskapssystem, kräver nya typer av vetenskapliga bedömningar som tar fasta på alla slags resultat som forskning och innovation kan innebära. Formas har därför undertecknat the San Francisco Declaration on Research Assessment, DORA, ett erkännande av behovet av att utveckla hur vetenskaplig forskning bedöms. Formas har också implementerat detta i de riktlinjer som tillämpas vid bedömningar av forskningsansökningar. Grundläggande för DORA är att det är kvaliteten i vad som har publicerats som ska bedömas och inte vart något har publicerats. Dessutom att även andra resultat än publikationer ska bedömas och tillerkännas lika högt värde. Det kan till exempel handla om kunskapsspridning och utbildning, tillgängliggörandet av data, patent, produkter eller påverkan på policy.

Läs mer på webbplatsen sfdora.org Länk till annan webbplats.

Uppdaterad:29 mars 2021
Sidansvarig: Elisabet Blomberg