Vanliga frågor och svar om Utforska 2026

Vilka organisationer kan vara medelsförvaltare i denna utlysning?

I denna utlysning ställs särskilda krav på medelsförvaltaren. Enbart svenska lärosäten, vissa forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag godkänns. Medelsförvaltaren måste dessutom vara godkänd för alla typer av utlysningar hos Formas, när ansökan registreras.

Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.

Varför ställer ni särskilda krav på medelsförvaltaren i denna utlysning?

Utforska ska främja nytänkande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans, långsiktig kunskapsuppbyggnad samt internationellt framstående forskare och forskningsmiljöer. Förutsättningarna för detta varierar mellan olika organisationer. Därför begränsas kretsen av medelsförvaltare till svenska lärosäten, vissa forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag.

Vad menas med projektdeltagare?

Projektdeltagare är de personer som bidrar till projektets genomförande och som avlönas inom projektet, antingen genom det sökta bidraget eller inkind. Personer som engageras genom köpta tjänster räknas inte som projektdeltagare.

Projektdeltagare innefattar exempelvis projektledare, medverkande forskare, doktorander och annan personal. I budget-delen av din ansökan ska du ange i vilken roll de olika personerna deltar i projektet.

Vilka roller kan jag ange för projektdeltagare?

I budget-delen av din ansökan ska du ange i vilken roll de olika personerna deltar i projektet. Följande roller finns att välja mellan:

• Projektledare. Projektledaren är ytterst ansvarig för projektets genomförande. Projektledare är det samma som huvudsökande. Du får bara ha en projektledare per projekt.
• Medverkande forskare. Denna roll väljer du för de disputerade forskare som i stor utsträckning bidrar till projektets genomförande.
• Post-doc. Denna roll använder du om du ska rekrytera en post-doc till projektet.
• Doktorand. Denna roll använder du om du ska rekrytera en doktorand till projektet.
• Övrig disputerad personal. Denna roll använder du för personer som bidrar till projektet men i en mer begränsad omfattning än medverkande forskare. Denna kategori kan också användas för disputerade projektdeltagare som rekryteras vid projektstart, och som inte ska vara anställda som post-doc.
• Övrig icke-disputerad personal. Denna roll använder du för personer som bidrar till projektet men som saknar doktorsexamen. Det kan exempelvis handla om forskningsassistenter, labbassistenter, tekniker, etc.

Kan heltidspensionerade personer delta i projektet?

Heltidspensionerade personer kan inte heltidspensionerade personer kan inte få bidrag för lön.

Kan en person medverka i projektet utan att avlönas eller redovisas i budgeten?

Nej. För att räknas som projektdeltagare ska personen avlönas för sin arbetstid i projektet, antingen genom det sökta bidraget eller genom finansiering från sin arbetsgivare, exempelvis in-kind. En person som medverkar utan lön kan därför inte redovisas som projektdeltagare. Om personen endast bidrar vid enstaka tillfällen, exempelvis som referensperson eller rådgivare, kan medverkan beskrivas i projektbeskrivningen om den är relevant för projektets genomförande. Personer som anlitas genom köpta tjänster redovisas i stället som en kostnad i budgeten.

Kan man ha projektdeltagare från företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet?

Personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet kan inte motta medel från denna utlysning. Medel till sådana personer får därför inte ingå i den budget ni söker bidrag för. Undantag görs enbart för de organisationer som är godkända som medelsförvaltare i Utforska 2026.

Kan personer som är anställd vid ett företag eller annan organisation med ekonomisk verksamhet vara med i projektet om den finansieras in-kind?

Ja, personer som är verksamma och är anställda på företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet kan vara med i projektet om de finansieras med medel från andra källor, exempelvis in-kind.

En tilltänkt projektdeltagare har två anställningar, en vid ett lärosäte och en vid ett företag. Kan personen motta medel från Utforska?

Du kan söka medel för en person med flera anställningar så länge 1) minst en av anställningarna är vid en organisation som är godkänd för utlysningen, och 2) personen deltar genom denna anställning. För personer med flera anställningar behöver det tydligt framgå i ansökan genom vilken anställning de medverkar i projektet.

Kan jag söka medel för doktorander och post-docs?

Det går bra att söka medel för doktorander och post-docs. Du kan söka medel för projektrelaterade löner, driftskostnader, lokalkostnader och indirekta kostnader. Medel beviljas för årliga löneökningar.

Kan jag söka medel för en, för stunden okänd, projektdeltagare som rekryteras vid projektstart?

Det går bra att söka medel för en, för stunden okänd, projektdeltagare som rekryteras vid projektstart. I Prisma väljer du lämplig roll för deltagaren, exempelvis doktorand, post-doc eller övrig disputerad personal. Okända projektdeltagare kan inte ha rollen medverkande forskare.

Precis som för övriga, kända projektdeltagare behöver du beskriva du vad den tänkta projektdeltagaren ska göra i projektet, och vilken kompetens och erfarenheter som projektdeltagaren behöver ha. Detta gör du i projektbeskrivningen.

Vad menas med övrig disputerad personal?

Övrig disputerad personal är personer som bidrar till projektet men i en begränsad omfattning. Denna kategori kan också användas för disputerade projektdeltagare som rekryteras vid projektstart, och som inte ska vara anställda som post doc.

Vad menas med annan personal/övrig ej disputerad personal?

Annan personal är personer som bidrar till projektet men som saknar doktorsexamen. Det kan exempelvis handla om forskningsassistenter, labbassistenter, tekniker, etc. I Prisma väljer du rollen ”Övrig ej disputerad personal” för dessa personer.

Vad betyder det att ha en karriärålder på minst fyra år?

Karriärålder definieras här som den tid som har passerat från det att en person har fått sin doktorsexamen utfärdad till dess att utlysningen stänger.

För att ha en karriärålder på minst fyra år i denna utlysning behöver projektledaren ha fått sin doktorsexamen utfärdad senast den 7 oktober 2022.

Räknas föräldraledighet eller sjukskrivning bort från min karriärålder?

I denna utlysning påverkas din karriärålder inte av föräldraledighet, militärtjänstgöring, sjukskrivning, etc.

Vilket datum ska jag ange för min doktorsexamen? Är det datumet jag disputerade eller datumet på mitt examensbevis?

Det är datumet som står på ditt examensbevis.

Vad är de samlade kraven för att kunna vara projektledare i Utforska 2026?

För att kunna vara projektledare i en ansökan till Utforska 2026 krävs följande:

• Du har en karriärålder på minst fyra år.
• Du har en aktivitetsgrad i projektet på minst 20 procent. Denna kan finansieras genom det sökta bidraget eller andra källor, eller genom en kombination av dessa.
• Du kommer att vara anställd vid den organisation som är medelsförvaltare från och med projektstart till dess att projektet har avslutats och avrapporterats till Formas.

Vilka begränsningar gäller för projektledare i Utforska 2026?

• Projektledare får inkomma med maximalt en ansökan.
• Du får inte vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 om du är projektledare för ett projekt som: 1) är finansierat i någon av Formas forskarinitierade utlysningar, och 2) där medel betalas ut under 2027. Formas forskarinitierade utlysningar innefattar: Utforska, Karriärstöd, Årliga öppna utlysningen och Mobilitetsstöd. Utbetalningsplanen för ett projekt hittar du i villkoren. Villkoren hittar du i Prisma.
• Du får inte vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 om du har sökt medel i Karriärstöd 2026. Om du har sökt medel i Karriärstöd 2026 och vill vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 måste du återta din ansökan till Karriärstöd 2026. Om du är projektledare för en ansökan till Utforska 2026 kommer du inte kunna vara projektledare för en ansökan till Karriärstöd 2027.

Måste jag vara anställd hos min medelsförvaltare när jag skickar in min ansökan?

Nej, du behöver inte vara anställd hos din medelsförvaltare vid ansökningstillfället, men du ska vara anställd under hela projekttiden, inklusive dispositionstiden och till dess att projektet är slutrapporterat till Formas.

Jag är gästforskare, kan jag vara projektledare?

Ja, du kan vara projektledare i denna utlysning så länge du är anställd vid en för utlysningen godkänd medelsförvaltare under hela projekttiden, inklusive dispositionstiden och till dess att projektet är slutrapporterat till Formas.

Vad är en medverkande forskare?

Medverkande forskare är en särskild roll i ansökan och ska inte förväxlas med det bredare begreppet projektdeltagare. Medverkande forskare är disputerade forskare som aktivt bidragit till att skriva fram ansökan och vars kompetens och erfarenheter är avgörande för att projektet ska kunna genomföras. Medverkande forskare bidrar till projektets genomförande under hela projektets gång. Personer som bidrar i mindre omfattning eller vid enstaka tillfällen ska inte läggas till som medverkande forskare, utan läggs till i en annan roll.

Det är bara projektledare och medverkande forskare som kan bifoga akademiska profil och CV till ansökan.

Krav på medverkande forskare

• Varje ansökan får ha maximalt fyra medverkande forskare.
• Medverkande forskare måste ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.

Kan jag delta som medverkande forskare fast jag inte har någon anställning när vi skickar in ansökan?

Ja, det går bra att vara medverkande forskare, trots att du i dagsläget inte har en anställning. Du behöver dock vara anställd när bidragsperioden börjar och under hela bidragsperioden och dispositionstiden. Det är viktigt att det i ansökan tydligt framgår vilken organisation du ska vara anställd vid, när du utför den forskning som de sökta medlen ska finansiera.

Hur mycket medel kan jag söka för projektdeltagare som är anställda i andra länder än Sverige?

Du får använda max 15 procent av projektets budget till att finansiera projektdeltagare som är anställda i andra länder än Sverige. Gränsen på 15 procent gäller i genomsnitt över projektets tid.

Projektdeltagare innefattar projektledare, medverkande forskare, doktorander och annan personal. Personer som engageras genom köpta tjänster räknas inte som projektdeltagare.

Eventuella delar av projektet som utförs av projektdeltagare baserade i andra länder än i Sverige måste vara väl motiverade.

Kan projektdeltagare i andra länder vara anställda vid vilken slags organisation som helst?

Projektdeltagare anställda i andra länder måste ha sin anställning vid ett universitet eller högskola för att kunna avlönas genom projektet. Vissa andra organisationer med forskning som huvudverksamhet kan också godkännas. Kontakta i så fall utlysningsteamet i god tid innan du skickar in din ansökan.

Varför har ni en begränsning på hur mycket medel som får sökas för projektdeltagare anställda i andra länder än Sverige?

Formas har inget tydligt bemyndigande att betala ut forskningsmedel till andra länder. Däremot har Formas enligt sin instruktion i uppdrag att främja och ta initiativ till nationellt och internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Formas ansvarsområden är till sin natur gränsöverskridande och i många fall krävs globalt samarbete för att hantera hållbarhetsutmaningar.

Vi ser att internationellt deltagande i forskningsprojekt kan bidra till både ökad vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Det kan också vara en förutsättning för att uppfylla god forskningssed och kan även främja internationalisering av svensk forskning. Därför har vi valt att inom denna utlysning skapa ett visst utrymme för att finansiera projektdeltagare som är baserade i andra länder än Sverige.

Begränsningen i sig är inte ny. En liknande begränsning har funnit med i utlysningstexten för årliga öppna utlysningen sedan 2019, om än med en lite annan formulering. Begränsningen har också funnits med i flera andra utlysningar. Sedan en tid tillbaka har vi sett ett behov av att förtydliga vad begränsningen innebär. Vi har därför tagit fram en tydligare formulering som bättre speglar vårt handlingsutrymme.

Kan jag köpa in tjänster, exempelvis från konsulter? Hur ska sådana kostnader redovisas i budget?

Ja, forskningstjänster, tekniskt kunnande, konsulttjänster och motsvarande tjänster kan köpas in. Dessa ska köpas eller licensieras från externa aktörer på marknadsmässiga villkor och användas uteslutande för projektet. I budgeten redovisar du sådana kostnader som driftkostnader. Inköpta tjänster redovisas exklusive moms. Driftskostnader ska specificeras i enlighet med den praxis som gäller hos medelsförvaltaren. För köpta tjänster ska den behövda kompetensen samt omfattning och former för medverkan beskrivas i budgetspecifikationen.

Finns det någon gräns för hur stor del av budget man får lägga på köpta tjänster, exempelvis för konsulter?

Nej, det finns ingen gräns för hur stor del av budget som kan läggas på köpta tjänster, exempelvis konsulter. Däremot behöver du vara medveten om att ett av bedömningskriterierna i utlysningen handlar om projektdeltagarnas kompetens. Konsulter räknas inte som projektdeltagare.

Varför kan jag bara söka för projekt inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande?

Detta bestäms av Formas instruktion (förordning 2009:1024). Där står att Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Min projektidé ryms inte inom ett ansvarsområde utan handlar om mer övergripande frågor. Kan jag söka då?

Formas ansvarsområden ska inte betraktas som tre separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller som är områdesövergripande. Det kan handla om människors förhållningssätt till hållbarhetsutmaningar och hur dessa kommer till uttryck i vardagsliv, kulturyttringar, organisationer och politik – i dåtiden, nutiden och framtiden. Det kan också handla om frågor om normer, praktiker och värderingar på individuell-, grupp- eller systemnivå, eller frågor om styrmedel, regelverk och politiska beslut.

Hur vet jag om mitt projekt är ”innanför” Formas ansvarsområden?

Formas finansierar forskning inom alla discipliner och kombinationer av discipliner – så länge som projektet gör ett tydligt bidrag till våra ansvarsområden. För en del forskningsfält är det nästan ofrånkomligt att projekt bidrar till våra ansvarsområden. Exempelvis är det svårt att tänka sig ett projekt inom klimatmodellering som inte bidrar till området miljö, ett projekt om skogsbruksmetoder som inte bidrar till areella näringar, eller ett projekt om stadsutformning som inte bidrar till samhällsbyggande. Inom andra forskningsfält kan projekt ibland bidra till våra ansvarsområden och ibland inte, beroende på vad det är som studeras, hur det studeras och varför. Statsvetenskap, mikrobiologi, folkhälsovetenskap, ekonomi och tillämpad fysik är bara några exempel på forskningsfält som kan ta sig an frågor inom våra ansvarsområden, men också helt andra frågor. Det innebär att vi alltid måste titta på projektet i sig, snarare än forskningsfältet, när vi avgör om ett projekt är ”innanför” våra ansvarsområden eller inte.

Kan ni bekräfta om min projektidé ryms inom Formas ansvarsområden?

Nej, bedömningen av huruvida en projektidé är inom Formas ansvarsområden görs endast baserat på en slutregistrerad ansökan. Detta beror dels på att vi behöver en hel ansökan för att kunna avgöra hur pass omfattande och relevant bidraget är. Men det handlar också om rättsäkerhet. Innan du har slutregistrerat din ansökan kan du göra både större och mindre ändringar. Om vi har gett ett positivt förhandsbesked och du sedan ändrar din ansökan så kan det hända att vi behöver ändra vår bedömning.

Om du är osäker på om din projektidé ryms inom Formas ansvarsområden eller inte rekommenderar vi att du tar hjälp av en kollega och ber den läsa din ansökan med konstruktiva och kritiska ögon. Du kan också ta kontakt med grants office eller liknande funktion inom din organisation.

Varför kan jag inte söka medel för tekniska lösningar för hållbar energi?

Formas har begränsade resurser och behöver använda dem klokt i förhållande till den forskningsfinansiering som andra statliga finansiärer erbjuder. Energimyndigheten har en stor budget för forskning och innovation inom energiområdet och ett särskilt uppdrag att finansiera utvecklingen av tekniska lösningar för en hållbar energiomställning. Därför finansieras inte projekt vars huvudsakliga syfte är att utveckla tekniska lösningar för hållbar energi inom Utforska.

Varför kan jag inte söka medel för tillämpning av befintlig forskning?

Utforska ska finansiera nytänkande forskning som avsevärt utvecklar eller utmanar det befintliga kunskapsläget och skapar förutsättningar för vetenskapliga genombrott. Utlysningen är därför inte avsedd för projekt vars huvudsakliga syfte är att omsätta redan framtagen forskning i praktisk användning. För sådana projekt har Formas en särskild utlysning, Effekt! Från forskning till nytta, där du kan söka medel för aktiviteter som bidrar till att forskningsresultat omsätts i exempelvis nya användningsområden, arbetssätt, produkter, tjänster, nätverk eller processer. Effekt planeras att öppna igen under slutet av 2026.

Hur vet jag om mitt projekt syftar till att tillämpa befintlig forskning?

Gränsen mellan forskning och tillämpning av forskning är inte alltid skarp. Forskning syftar till att ta fram ny kunskap eller att utveckla eller utmana det befintliga kunskapsläget. Tillämpning av forskning handlar i stället om att använda kunskap eller lösningar som redan har tagits fram för att exempelvis utveckla, anpassa, testa, demonstrera eller införa något i praktiken. Det som avgör om ett projekt kan få medel i Utforska är projektets huvudsakliga syfte. Ett forskningsprojekt kan innehålla tillämpningsnära moment, till exempel att en metod, modell eller teknik utvecklas eller prövas, om momenten behövs för att besvara forskningsfrågorna och ta fram ny kunskap. Om projektet däremot huvudsakligen syftar till att föra en redan framtagen idé eller lösning närmare praktisk användning kan det inte få medel i Utforska.

Kan jag söka för ett projekt som pågår exempelvis 45 månader eller 52 månader?

Nej, i denna utlysning är projekttiden fastställd till 48 månader. Det går inte att söka för kortare eller längre projekt. Projektet måste vara tydligt planerat att pågå under hela projekttiden, exempelvis genom att ha planerade aktiviteter och kostnader under samtliga 48 månader.

Kan jag inkludera årliga löneökningar när jag söker medel för lönekostnader?

Ja, det går bra. I budgeten kan du kan lägga löneökningen per år eller räkna ett genomsnitt. Beskriv tydligt i budgetspecifikationen hur du har räknat.

Under vilken kostnadspost ska jag lägga arvoden?

Arvoden till personer som anlitas för en avgränsad insats och som inte är projektdeltagare bör redovisas som driftkostnader, på samma sätt som andra köpta tjänster. Beskriv i budgetspecifikationen vad uppdraget avser, omfattningen och hur arvodet har beräknats.

Om ersättningen gäller arbete som utförs av en projektdeltagare ska kostnaden redovisas som lön, inte som arvode. Följ också medelsförvaltarens redovisningspraxis.

Hur beräknar jag indirekta kostnader/overhead?

Börja med att ta reda på vilka regler för indirekta kostnader som gäller för de organisationer som deltar i projektet. Reglerna skiljer sig mellan olika typer av organisationer. Du kan läsa mer om detta under rubriken Indirekta kostnader Länk till annan webbplats.

Ta därefter reda på vilken beräkningsmodell varje organisation använder och vilka kostnader som ingår i påslaget. Kostnader för exempelvis lokaler och IT ska bara redovisas som direkta kostnader om de inte redan ingår i de indirekta kostnaderna. Beräkna sedan de indirekta kostnaderna för varje organisation utifrån de kostnader som uppstår där. Förklara beräkningarna i budgetspecifikationen och ange projektets sammanlagda indirekta kostnader i budgettabellen. Indirekta kostnader får inte beräknas på kostnader för utrustning, avskrivningar eller lokaler.

Krävs det medfinansiering i denna utlysning?

Nej, det krävs ingen medfinansiering i denna utlysning.

På vilken detaljnivå ska jag skriva budgetspecifikationen?

Skriv budgetspecifikationen så att en utomstående kan förstå vilka kostnader som ingår i varje kostnadspost, hur beloppen har beräknats och varför kostnaderna behövs för att genomföra projektet. Du behöver inte redovisa varje mindre utgift, men större kostnader och kostnader som kan vara svåra att tolka ska beskrivas och motiveras.

En tydlig budgetspecifikation hjälper granskarna att bedöma om budgeten är rimlig och ändamålsenlig i förhållande till projektets aktiviteter. Den är också ett stöd om projektet beviljas och ni behöver teckna samarbetsavtal, följa upp projektets ekonomi eller lämna underlag vid en revision.

Kan jag vara projektledare i både i Karriärstöd och Utforska?

Du får inte vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 om du har sökt medel i Karriärstöd 2026. Om du har sökt medel i Karriärstöd 2026 och vill vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 måste du återta din ansökan till Karriärstöd 2026. Om du är projektledare för en ansökan till Utforska 2026 kommer du inte kunna vara projektledare för en ansökan till Karriärstöd 2027.

Kan jag skicka in samma eller en liknande ansökan till Utforska, som jag har skickat in till en annan utlysning?

Det går bra att skicka in samma eller en liknande ansökan till Utforska som du har skickat in till en annan utlysning – förutsatt att den ansökan du skickat in till en annan utlysning inte har beviljats finansiering.

Om båda ansökningarna beviljas finansiering kan du behöva dra tillbaka en av dessa, beroende på hur lika ansökningarna är.

Din ansökan får dock inte omfatta kostnader för ändamål som redan är finansierade av Formas eller någon annan finansiär. Ansökningar som är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär kan komma att avslås.

Vi tillåter inte ändringar av slutregistrerade ansökningar. Du kan med andra ord inte ändra din ansökan till Utforska för att överlappen med en annan ansökan ska minska.

Det är också så att det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida 100 procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering från en finansiär under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön.

Kan jag vara projektledare för fler än en ansökan till Utforska?

Du kan bara vara projektledare för en ansökan till Utforska.

Kan jag vara medverkande forskare i fler än en ansökan till Utforska?

Ja, du kan vara medverkande forskare i fler än en ansökan. Däremot kan inte lönebelopp i beviljade projekt från Formas eller andra finansiärer överstiga 100 procent av en heltidsanställning.

Kan jag vara huvudsökande för en ansökan och medverkande forskare i en annan ansökan till Utforska?

Ja, du kan vara huvudsökande för en ansökan och medverkande forskare i en eller flera andra ansökningar till Utforska.

Vilka projektbidrag diskvalificerar mig från att vara projektledare i Utforska 2026?

Det är inte tillåtet att vara projektledare i denna utlysning om du är projektledare för ett pågående projekt som är beviljat i någon av Formas forskarinitierade utlysningar och som har en bidragsperiod som inkluderar 2027.

Formas forskarinitierade utlysningar innefattar:

• Mobilitetsstöd för forskare tidigt i karriären.
• Årliga öppna utlysningen.
• Karriärstöd för forskare tidigt i karriären.
• Utforska – Formas öppna utlysning för forskningsprojekt.

Ansökningar där projektledare har ett pågående projekt från någon av Formas forskarinitierade utlysningar och en bidragsperiod som inkluderar 2027 kommer att avslås på formell grund.

Hur tar jag reda på om mitt projekt är pågående?

Ett projekt räknas som pågående under dess bidragsperiod, det vill säga under de år som medel betalas ut från Formas. I dokumentet Godkännande av villkor, som huvudsökande mottagit i Prisma i samband med beslut om beviljat bidrag, finns information om bidragsperioden.

Om projektet har en bidragsperiod som innefattar en eller flera utbetalningar under 2027 räknas det som pågående i relation till Utforska 2026.

Så här hittar du dokumentet Godkännande av villkor i Prisma:

1. Gå in i fliken ”Ansökningar och bidrag” i ditt konto i Prisma
2. I menyn till vänster, klicka på ”Bidrag”
3. Under ”Beviljade ansökningar”, gå in i aktuellt projekt genom att klicka på ”Visa”
4. Under rubriken Signering kan du ladda ner ”Godkännande av villkor” genom att trycka på länken ”Ladda ner”.

Dispositionstiden för mitt projekt innefattar 2027, kan jag vara projektledare i Utforska 2026?

Ett projekt räknas som pågående under dess bidragsperiod, det vill säga under de år som medel betalas ut från Formas. Om projektets bidragsperiod har passerats men dispositionstiden fortfarande löper under 2027 kan du vara projektledare i utlysningen.

Kan jag förlänga dispositionstiden för mitt projekt och fortfarande vara projektledare i Utforska 2026?

Förlängning av ett projekts dispositionstid påverkar inte bidragsperioden, och påverkar därmed inte heller om du kan vara projektledare eller inte.

Vad är tanken bakom de olika delarna av projektbeskrivningen?

Projektbeskrivningen är indelad i fyra delar som motsvarar utlysningens fyra bedömningskriterier. Indelningen hjälper dig att tydligt beskriva de underlag som granskarna behöver för att bedöma projektets olika kvaliteter. Delarna ska dock inte läsas som fristående texter. Tillsammans ska de bilda en sammanhängande beskrivning av vad projektet ska åstadkomma, varför det behövs, hur det ska genomföras och vilken betydelse resultaten kan få.

Beskrivningen utgår från projektets syfte och mål samt den kunskap som projektet ska utveckla eller utmana. Därefter beskriver och motiverar du den vetenskapliga ansats som ska göra det möjligt att uppnå målen, inklusive relevanta forskningsetiska överväganden. I nästa del visar du hur ansatsen ska omsättas i ett realistiskt genomförande och hur projektets deltagare, resurser och aktiviteter motsvarar projektets behov. Slutligen beskriver du hur de förväntade resultaten kan bidra till effekter och samhällsnytta samt vilka aktiviteter och målgrupper som kan stödja denna utveckling.

Alla delar behöver därför hänga ihop. Det ska vara möjligt att följa hur projektets mål ligger till grund för den vetenskapliga ansatsen och genomförandeplanen, och hur dessa i sin tur leder fram till de förväntade resultaten och den potentiella samhällsnyttan. Tydliga samband mellan delarna hjälper granskarna att bedöma både varje kriterium för sig och om projektet som helhet är välmotiverat, genomförbart och ändamålsenligt utformat.

Vad är det för skillnad på vetenskaplig ansats och plan för genomförande?

Den vetenskapliga ansatsen beskriver och motiverar projektets vetenskapliga utgångspunkter – exempelvis val av teori, metod, empiriskt material och kontext. Planen för genomförande beskriver i stället hur den vetenskapliga ansatsen ska omsättas i praktiken genom projektets aktiviteter.

Inom vissa discipliner och projekt kan det kännas mindre naturligt att skilja den vetenskapliga ansatsen från det praktiska genomförandet. En sådan åtskillnad hjälper dock granskarna att bedöma både om projektets vetenskapliga val är välgrundade och om projektet har en genomförbar plan.

Hur kan jag beskriva forskningsetiska överväganden?

Forskningsetik är relevant för all slags forskning, men vilka frågor som behöver behandlas varierar mellan projekt. Utgå därför från det egna projektets syfte, vetenskapliga ansats, genomförande, förväntade resultat och möjliga användning.

Fundera på om projektet kan påverka människor, djur, miljö, samhällen, kulturarv eller andra värden och intressen. Etiska frågor kan exempelvis uppstå genom:

• valet av forskningsfrågor, teorier, metoder, material, fall eller kontexter,
• vilka personer, grupper, platser eller perspektiv som inkluderas eller inte inkluderas,
• hur deltagande, samtycke, integritet, konfidentialitet och maktförhållanden hanteras,
• hur data, material, prover, modeller eller annan information samlas in, används, lagras, delas och tillgängliggörs,
• risker för fysisk, psykisk, social, ekonomisk, kulturell eller miljömässig skada,
• hur forskningens resultat kan tolkas, användas eller missbrukas, och
• intressekonflikter, beroendeförhållanden eller andra omständigheter som kan påverka forskningens genomförande och trovärdighet.

Beskriv bara de forskningsetiska frågor som faktiskt är relevanta för projektet, snarare än att försöka täcka in allt. För varje relevant fråga kan du sedan kortfattat beskriva:

• vad den etiska frågan består i,
• vilka personer, grupper, värden eller intressen som kan beröras,
• vilka positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå,
• vilka intressen som behöver vägas mot varandra, och
• hur projektet har utformats för att förebygga eller minska risker och hantera kvarstående dilemman.

Det räcker inte att enbart ange att projektet kommer att följa lagar, riktlinjer eller god forskningssed. Om det inte går att undanröja en risk helt, förklara varför den ändå är försvarbar och vilka skyddsåtgärder som planeras.

Om du bedömer att projektet inte ger upphov till några betydande forskningsetiska frågor bör du ändå kortfattat beskriva vilka aspekter du har övervägt och motivera din bedömning. Anpassa beskrivningens omfattning till frågornas betydelse och projektets karaktär.

Vad är skillnaden mellan forskningsetiska överväganden och etiska godkännanden?

I fältet Etiska godkännanden anger du vilka formella godkännanden projektet behöver. I projektbeskrivningen för du ett bredare resonemang om de forskningsetiska frågor, avvägningar och dilemman som projektet kan ge upphov till.

Formella etiska godkännanden omfattar bara vissa av de forskningsetiska frågor som kan behöva övervägas när ett projekt utformas och genomförs. Ett projekt kan därför kräva forskningsetiska överväganden och åtgärder även om inget formellt etiskt godkännande behövs.

Mitt projekt är grundforskning. Varför måste jag göra forskningsetiska överväganden?

Forskningsetiska frågor kan uppstå i all forskning, oavsett om den är grundläggande eller tillämpad. Även om projektet saknar en omedelbar praktisk tillämpning kan det finnas etiska frågor i hur forskningen utformas och genomförs, vilka data, material, metoder eller modeller som används samt hur resultaten kan tolkas, spridas eller användas på längre sikt.

Exempelvis kan grundforskning om biologiska mekanismer väcka frågor om hantering av prover, djurförsök eller framtida användning av resultaten. Forskning som utvecklar modeller eller algoritmer kan behöva överväga vilka antaganden och data som byggs in i dem, om de riskerar att ge missvisande eller orättvisa resultat och hur de senare kan användas. Historisk eller samhällsvetenskaplig forskning kan behöva beakta hur människor, grupper, platser eller kulturarv framställs, även när forskningen inte innebär direkt kontakt med deltagare. Forskning om nya material, ämnen eller tekniker kan behöva överväga möjliga risker för människor eller miljö, även om en praktisk tillämpning ligger långt fram i tiden.

Forskningsetiska överväganden innebär inte att projektet måste ha identifierade etiska problem eller kräva ett formellt etiskt godkännande. Syftet är att visa att du har övervägt vilka etiska frågor som kan vara relevanta för just ditt projekt och hur dessa ska hanteras. Om du bedömer att projektet inte ger upphov till några betydande forskningsetiska frågor ska du kortfattat beskriva vad du har övervägt och motivera din bedömning.

Hur kan jag beskriva projektets bidrag till samhället?

Det finns många olika sätt för forskning att bidra till samhället. Bidraget kan vara direkt eller indirekt och uppstå på kort eller lång sikt. För vissa projekt kan resultaten få en tydlig praktisk tillämpning, exempelvis genom att påverka metoder, teknik, beslutsfattande, policy eller arbetssätt. För andra projekt kan bidraget främst bestå i ny kunskap, nya perspektiv, begrepp, data eller metoder som på längre sikt skapar förutsättningar för fortsatt forskning och framtida samhällsförändringar. Anpassa därför beskrivningen till projektets inriktning och var tydlig med vilken typ av bidrag som är rimligt att förvänta sig.

Utgå från projektets förväntade resultat, så som du har beskrivit dem i avsnittet Nytänkande och originalitet, och beskriv:

• Effekter: vilka förändringar resultaten kan bidra till på kort och lång sikt, exempelvis i kunskap, synsätt, beteenden, beslut, policy, praktik eller fortsatt forskning,
• Samhällsnytta: vilka delar av samhället som kan gynnas av effekterna, på vilket sätt och hur detta kan bidra till en hållbar utveckling, och
• Förutsättningar: vilka antaganden, aktörer, resurser, beslut eller andra omständigheter som behöver finnas på plats för att resultaten ska kunna bidra till de beskrivna effekterna och den potentiella samhällsnyttan.

Skilj gärna mellan vad projektet förväntas åstadkomma inom projekttiden och vad det på längre sikt kan bidra till tillsammans med andra aktörer och processer. Projektet behöver inte ensamt kunna åstadkomma den beskrivna samhällsnyttan. Beskriv i stället projektets möjliga bidrag utan att överdriva eller framställa osäkra effekter som säkra.

De aktiviteter som ska stödja vägen till samhällsnytta behöver vara anpassade till projektets karaktär, mognadsgrad och målgrupper. Det kan exempelvis handla om att tillgängliggöra publikationer, data, metoder eller material, integrera deltagandeprocesser i projektet, föra dialog med relevanta grupper, samverkan med forskare eller samhällsaktörer, forskningskommunikation, eller på andra skapa förutsättningar för att resultaten ska kunna prövas, vidareutvecklas eller användas. Alla projekt behöver inte använda samma slags aktiviteter.

Beskriv inte bara vilka aktiviteter som ska genomföras, utan också varför de är relevanta. För varje aktivitet kan du tydliggöra vilken målgrupp den riktar sig till, vilket behov den möter och hur den kan öka möjligheten att projektets resultat kommer till användning. Målgrupper kan finnas både inom och utanför akademin och kan vara relevanta under olika delar av projektet.

Var så konkret som projektets kunskapsläge tillåter. Om vägen till samhällsnytta är lång, indirekt eller osäker är det bättre att beskriva detta öppet och resonera om möjliga utvecklingsvägar och nödvändiga förutsättningar än att överdriva vad projektet kan leda till. Beskrivningen bör visa att du har tänkt igenom hur projektets resultat kan få betydelse, inte att du kan förutsäga alla framtida effekter.

Mitt projekt är grundforskning. Det blir bara spekulationer när jag tvingas beskriva det potentiella bidraget till samhället.

Vi förstår att det kan vara svårt att beskriva ett potentiellt bidrag till samhället när forskningens framtida användning är osäker eller ligger långt fram i tiden. Du förväntas inte förutsäga exakt vilka effekter projektet kommer att få eller lova att en viss samhällsnytta kommer att uppstå.

Utgå i stället från den kunskap, förståelse, metod, modell, data eller annat resultat som projektet kan ge. Resonera om vilka fortsatta steg som resultaten skulle kunna möjliggöra, exempelvis nya forskningsfrågor, vidareutveckling eller prövning av metoder, förändrade perspektiv eller ett bättre kunskapsunderlag för framtida beslut och tillämpningar. Beskriv också vilka aktörer eller delar av samhället som på sikt kan ha nytta av detta och vilka ytterligare insatser, beslut eller omständigheter som skulle krävas.

Var tydlig med vad som är välgrundade möjligheter och vad som är osäkert. En trovärdig beskrivning kan därför innehålla flera möjliga utvecklingsvägar och förklara varför sambanden inte går att fastställa i förväg. Det viktiga är att visa att du har reflekterat över forskningens möjliga betydelse, inte att hävda att projektet ensamt kommer att åstadkomma en viss samhällsförändring.

Mitt projekt innefattar ett rejält vetenskapligt risktagande. Hur kan jag då beskriva det potentiella bidraget till samhället på ett relevant sätt?

Vetenskapligt risktagande innebär att projektets resultat eller genomslag kan vara mer osäkra än i mer etablerad forskning. Du förväntas därför inte beskriva samhällsnyttan som säker. Beskriv i stället vilka möjliga bidrag som kan följa om projektet lyckas, och varför dessa skulle vara betydelsefulla.

Utgå från de resultat som projektet kan ge och resonera om vilka nya möjligheter de kan öppna. Projektet kan exempelvis pröva en oprövad idé eller utmana etablerade antaganden, öppna ett nytt forskningsfält eller skapa en ny inriktning inom ett befintligt område. Det kan också utveckla en metod, modell, teknik eller begreppsapparat som andra kan bygga vidare på, eller ge oväntade resultat som förändrar förståelsen av ett problem. Även om en lovande ansats visar sig inte fungera kan resultaten vara värdefulla genom att hjälpa forskare eller andra aktörer att undvika mindre framkomliga vägar.

Beskriv gärna flera möjliga utvecklingsvägar och skilj mellan vad som är troligt, möjligt och mer osäkert. Förklara också vilka ytterligare steg, aktörer eller förutsättningar som skulle behövas för att resultaten på längre sikt ska kunna bidra till effekter och samhällsnytta.

Även resultat som inte bekräftar projektets hypoteser eller leder till den förväntade lösningen kan vara värdefulla. Det viktiga är att visa varför den kunskap som projektet kan ge är relevant och hur projektets potentiella betydelse förhåller sig till det vetenskapliga risktagandet.

Vad är en akademisk profil?

I den akademiska profilen beskriver du dina kunskaper, erfarenheter och meriter mer utförligt och förklarar hur de är relevanta för det sökta projektet. Den akademiska profilen fungerar som en brygga mellan projektbeskrivningen och det mer traditionella CV:t.

Vilken detaljnivå ska jag använda i den akademiska profilen?

Det är upp till dig att avgöra vilken detaljnivå du vill använda. Ett tips är att försöka tänka dig in i granskarnas situation, och fråga dig vilken detaljnivå de behöver för att bedöma om du har den kompetens som behövs för att framgångsrikt genomföra projektet. För lite detaljer kan göra det svårt att förstå din kompetens, kunskap och erfarenhet. För mycket detaljer kan göra att den viktiga informationen försvinner i mängden.

Varför har Formas infört en akademisk profil som del av ansökan?

Det sätt på vilka sökande beskriver sina kunskaper, erfarenheter och meriter måste vara ändamålsenligt i relation till utlysningens syfte och mål. Beslutet att använda en akademisk profil har gjorts med utgångspunkt i följande:

• Formas finansierar forskning inom en rad olika discipliner och områden. Olika discipliner och forskningsfält leder till olika slags resultat, har olika sätt att publicera sig, och olika meriteringssystem. För att skapa jämlika förutsättningar behöver den sökande själv kunna bestämma vilka erfarenheter, bidrag och meriter som den vill lyfta, och i vilken ordning.
• Den pågående rörelsen för – och omställningen till – ett öppet vetenskapssystem, kräver nya typer av vetenskapliga bedömningar som tar fasta på alla slags resultat och bidrag som forskning och innovation kan innebära. Det kan till exempel handla om olika typer av publikationer, kunskapsspridning och utbildning, öppna data, patent, bidrag till policy, eller andra former av nyttiggörande. Den sökande behöver därför kunna beskriva en mångfald av resultat och bidrag, på likvärdiga sätt.
• Kompetensen hos projektdeltagarna ska bedömas i relation till det sökta projektet. Den sökande behöver därför kunna beskriva och motivera på vilket sätt de anförda erfarenheterna, bidragen och meriterna är relevanta för det sökta projektet.

Vad är det för skillnad mellan att beskriva kompetens i projektbeskrivningen, i akademisk profil och i CV?

Projektbeskrivning, akademisk profil och CV kompletterar varandra. I projektbeskrivningen ska granskaren lätt kunna se vilka kompetenser som finns i projektgruppen och på vilket sätt detta bidrar till projektets genomförande. Akademisk profil och CV fokuserar på individer. Här beskriver projektledare och eventuella medverkande forskare sina kompetenser och erfarenheter mer utförligt. Detta ger granskaren en tydligare bild av nyckelpersonerna och i vilken utsträckning de har kompetenser och erfarenheter som krävs för att genomföra projektet.

• Projektbeskrivningen. Här beskriver du hur projektgruppens kompetens tillsammans uppfyller vad som krävs för att genomföra projektet. För projektdeltagare som inte är projektledare eller medverkande forskare är detta enda stället du kan beskriva deras kompetens. För projektdeltagare som ännu inte är namngivna, exempelvis om en doktorand ska rekryteras, skriver du vilken kompetens som personen ska bidra med till projektet.
• Akademisk profil. Här beskriver projektledare och medverkande forskare sina respektive kompetenser och erfarenheter mer utförligt. Ge gärna konkreta exempel och hänvisa till relevanta meriter och/eller publikationer som är tillagda i CV-delen.
• CV. Här lägger projektledare och medverkande forskare till relevanta meriter och publikationer. Dessa fungerar som underlag eller ”bevis” för de kompetenser och erfarenheter som beskrivs i akademisk profil och projektbeskrivning. I CV kan du lägga till information om utbildning och arbetsliv. Du kan också lägga till upp till tio meriter och upp till tio publikationer. Meriter kan handla om dokumenterad erfarenhet av samverkan, öppen vetenskap, forskningskommunikation, projektledning, mång- och tvärvetenskapligt arbete, handledning av doktorander, etc. Publikationer kan vara vetenskapliga artiklar, rapporter, böcker eller annat.

Får jag bifoga ett stödbrev?

Du får inte bifoga stödbrev. Medelsförvaltaren bekräftar i stället genom sin signering i Prisma att organisationen åtar sig att ta emot och administrera projektet om ansökan beviljas.

Får jag bifoga en figur som visar projektets process?

Du får bifoga en figur som visar projektets process om det behövs för att din projektdesign ska bli begriplig.

Får jag bifoga ett grafiskt abstract?

Du får inte bifoga ett grafiskt abstract. Du får bara använda bilagor för att bifoga bildmaterial som behövs för att din projektidé ska bli begriplig. Bildmaterial inkluderar figurer, diagram, fotografier och kartor. Du måste hänvisa till bildmaterialet i projektbeskrivningen. Ansökningar med bilagor som innehåller andra former av information än bildmaterial kan komma att avslås på formell grund.

Vad får jag bifoga?

Du får bara använda bilagor för att bifoga bildmaterial som behövs för att din projektidé ska bli begriplig. Bildmaterial inkluderar figurer, diagram, fotografier och kartor. Du måste hänvisa till bildmaterialet i projektbeskrivningen. Eventuella figurtexter ska vara mycket kortfattade och får enbart beskriva figuren, inte tillföra ny information.

Vad händer om jag bifogar andra former av information än det som är tillåtet?

Ansökningar med bilagor som innehåller annan information än tillåtet bildmaterial kan komma att avslås på formell grund. Regeln säkerställer att alla sökande får samma utrymme att presentera sin ansökan och att ansökningarna kan bedömas på likvärdiga villkor.

Vad är Weave?

Weave är ett europeiskt samarbete som gör det möjligt att söka finansiering för gemensamma forskningsprojekt med deltagare från flera länder genom en enda ansökan. Ansökan lämnas till en huvudfinansiär, medan övriga deltagare finansieras av sina respektive nationella finansiärer.

Är Utforska ansluten till Weave?

Ja, Utforska är ansluten till Weave.

Weave – förenklad finansiering för projekt med deltagare från flera länder. Länk till annan webbplats.

Kan jag vara projektledare för både en Weave-ansökan och för en annan ansökan i Utforska 2026?

Nej, du kan bara vara projektledare för en ansökan till Utforska. Det gäller oavsett du söker för ett Weave-projekt eller inte.

Gäller begränsningen för internationella deltagare även Weave-projekt?

Ja. Begränsningen på hur stor del av projektets budget som får användas för projektdeltagare anställda i andra länder gäller även för Weave-projekt. De särskilda villkoren för Weave beskriver hur finansieringen fördelas mellan de deltagande finansiärerna, men ändrar inte de budgetregler som gäller för den del av projektet som finansieras av Formas.

Hur kommer beredningsgrupperna se ut?

I Utforska 2026 kommer vi att skapa beredningsgrupper induktivt, även kallat bottom-up, baserat på de ansökningar som kommer in.

Varför skapar ni beredningsgrupper induktivt, även kallat bottom-up?

Ett skäl är att skapa bättre förutsättningar för att bedöma projekt som befinner sig i skärningspunkten mellan olika kunskapsfält och sakfrågor. Ett annat skäl är att de tidigare beredningsgrupperna inte på ett tillfredställande sätt representerade bredden av forskning inom Formas ansvarsområden. Ett tredje skäl är att undvika strukturer som kan verka både styrande och begränsande av forskningen. Genom att skapa beredningsgrupper induktivt kan dessa bättre anpassas till forskningsfronten.

Vilken beviljandegrad kommer Utforska 2026 ha?

Beviljandegraden för Utforska 2026 beror på hur många ansökningar som skickas in jämfört med den tillgängliga budgeten för utlysningen. Baserat på data från tidigare år förväntar vi oss att beviljandegraden för Utforska 2026 hamnar på cirka sju procent.

Vad är partiell randomisering?

Partiell randomisering är en metod för att välja ut vilka ansökningar som ska få finansiering, där vissa ansökningar väljs ut med hjälp av slumpen. Partiell randomisering har utvecklats som ett sätt att hantera eller mildra de utmaningar och begränsningar som sakkunniggranskning kan medföra.

Varför använder ni partiell randomisering i just Utforska?

I Utforska är antalet excellenta ansökningar betydligt större än det antal som kan beviljas finansiering. Det innebär att många av de ansökningar som skulle ha diskuterats vid ett panelmöte i Formas ordinarie process håller så hög och likvärdig kvalitet att det är svårt att på ett rättvist och tillförlitligt sätt rangordna dem. Jämförelsen försvåras ytterligare av att ansökningarna kommer från många olika forskningsfält.

När små eller osäkra kvalitetsskillnader ändå används för att rangordna ansökningar ökar risken för att utfallet påverkas av okontrollerad slump och olika former av medveten eller omedveten partiskhet. Det blir också svårt för granskarna att tydligt motivera varför en ansökan ska prioriteras framför en annan. Partiell randomisering gör då urvalet mer transparent och förutsägbart genom att ansökningar som bedömts hålla likvärdig kvalitet får samma chans att beviljas finansiering.

Hur använder ni partiell randomisering i Utforska?

I utlysningstexten beskriver vi övergripande hur partiell randomisering används i Utforska. Läs mer under rubriken Så här bedöms din ansökan.

Mer detaljerad information finns i processbeskrivningen för Utforska 2025. Där kan du även läsa om bakgrunden till utvecklingsarbetet och de överväganden som ligger till grund för processens utformning.

Processbeskrivningen för Utforska 2025 Länk till annan webbplats.

Vad innebär partiell randomisering för mig som sökande?

För dig som sökande innebär partiell randomisering ingen förändring av hur du ska skriva din ansökan. Ansökan granskas av sakkunniga och betygsätts utifrån utlysningens bedömningskriterier. Randomiseringen omfattar endast ansökningar som efter sakkunniggranskningen bedömts hålla hög och likvärdig kvalitet. Om din ansökan ingår i denna grupp har den samma chans att beviljas finansiering som övriga ansökningar i gruppen.

Varför använder ni inte partiell randomisering i alla utlysningar?

I andra utlysningar blir sakkunniggranskningens begränsningar inte ett problem på samma sätt som i Utforska. Det kan handla om riktade utlysningar där ansökningarna är mer lika varandra, eller där antalet ansökningar inte är så stort, eller där nytänkande och risktagande inte är centrala faktorer.