Utforska – nytänkande forskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 2026

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Nytänkande forskningsprojekt där du fritt formulerar en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande – eller med ett övergripande perspektiv på hållbar utveckling

VEM KAN SÖKA?

Huvudsökande ska vara en disputerad forskare med en karriärålder på minst fyra år. Medelsförvaltare ska vara ett svenskt lärosäte eller en annan organisation med forskning som huvudverksamhet.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Du kan söka minst 5 miljoner kronor och max 6 miljoner kronor. Projektet ska pågå under fyra år (48 månader).

Öppen: 1 dagar kvar. Sök senast: 2026-10-07 14:00

Aktuellt om utlysningen

  • Utlysningen öppnar: 26 augusti 2026, kl. 14.00
  • Sista ansökningsdag: 7 oktober 2026, kl. 14.00
  • Beslut om finansiering: 13 april 2027
  • Projektstart: 1 september 2027

Om utlysningstexten har ändrats efter öppning anges ändringarna här.

I Utforska kan du söka medel för nytänkande forskningsprojekt. Här får du fritt formulera en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande – eller inom övergripande perspektiv på hållbar utveckling. Viktigt är att ditt projekt är av högsta vetenskapliga kvalitet och har stor potential att bidra till en hållbar utveckling och andra samhällsnyttor.

Med Utforska vill vi främja vetenskapliga genombrott inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad. Och vi vill göra det på ett sätt som stärker samhällets förmåga att lösa nationella och globala utmaningar, på kort eller lång sikt. Den forskning som finanserias genom Utforska ska därför vara nytänkande, av högsta vetenskapliga kvalitet och ha potential att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

För att möta olika behov och samhällsutmaningar behöver forskning bygga på ett rikt utbud av idéer och perspektiv. Därför välkomnar Utforska både grundforskning och behovsmotiverad forskning, inom alla discipliner och kombinationer av discipliner.

Utforska är Formas återkommande utlysning för nytänkande forskningsprojekt. Här får du fritt formulera en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande – eller med fokus på övergripande perspektiv på hållbar utveckling.

Nytänkande forskning skiljer sig från annan forskning genom att den syftar till att avsevärt utveckla och utmana kunskapsläget och state of the art. Det kan handla om att ta fram empirisk kunskap inom områden där sådan saknas, utveckla helt nya metoder och modeller för datainsamling eller analys, utmana antaganden, teorier och koncept, eller anlägga radikalt nya perspektiv på annars välbeforskade frågor. Gemensamt för all nytänkande forskning är att den inbegriper element av både kreativitet och relevant risktagande. Det gäller oavsett forskningen försöker lösa problem här och nu, eller om den primärt bidrar till samhällets långsiktiga kunskapsuppbyggnad.

Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom tre ansvarsområden: miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för ansvarsområdena. Detta står i Formas instruktion.

Så styrs Formas

Tre områden med många skärningspunkter

Formas ansvarsområden beskrivs under tre separata rubriker nedan men ska inte betraktas som separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller är av en övergripande natur.

Miljö

Ansvarsområdet miljö handlar om samspelet mellan människa och miljö och främjandet av hållbara samhällen och livskraftiga ekosystem. Här ingår frågor som gäller klimat, miljö, hav och vatten, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, resurseffektivitet och en kemikaliesäker framtid. Till området hör även frågor om jordsystemet och processer i mark, luft eller vatten. I klimat ingår exempelvis klimatsystemet och dess förändringar, åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, ökad kunskap om klimatförändringarnas effekter och/eller anpassningsåtgärder. Till miljöområdet hör också frågor om mer miljövänliga och socio-ekonomiskt hållbara sätt att nyttja befintliga resurser på liksom hållbara produkter, processer, material och konsumtionsmönster. Miljöområdet inkluderar även frågor om hur människan förhåller sig till naturen och dess värden, samt hur dessa ändras över tid. I området ingår också frågor kring samhällets förmåga att värdera och hantera exempelvis miljöföroreningar, klimatrisker och miljöförändringar.

Areella näringar

Ansvarsområdet areella näringar handlar om skog, jordbruk, mark, livsmedel samt djurhälsa och djurvälfärd ur en mångfald av perspektiv. Här ingår frågor om skogens olika användningsområden och värden, och synergier och avvägningar dem emellan. Frågor om jordbruk och livsmedel innefattar hela livsmedelssystemet, med produktion, förädling, distribution, tillagning och konsumtion av livsmedel och hantering av restprodukter. Här ingår frågor om olika gruppers tillgång till säkra, näringsrika, hälsosamma, miljövänligare och smakrika livsmedel. I djurhälsa och djurvälfärd ingår sport- och sällskapsdjur, försöksdjur, livsmedelsproducerande djur på land och i vatten, och deras hälsa och välbefinnande. Här ingår smittspridning mellan djur, samt mellan människor och djur. Området areella näringar innefattar också frågor om markanvändning, markhälsa och markfrågor kring utvinning av strategiska mineraler och råmaterial.

Samhällsbyggande

Ansvarsområdet samhällsbyggande handlar om samhällsplanering, gestaltning, design och byggande, samt om användning, förvaltning, återanvändning och rivning av byggnader, bostäder, platser, landskap och infrastrukturer. Det handlar också om relationer mellan platser, byggnader och samhällsfunktioner och hur de används, samt hur vi människor förflyttar oss. I samhällsbyggnad ingår både kultur- och naturmiljöer samt hur samhällen och den byggda miljön kan göras inkluderande, trygg och anpassad inför framtida utmaningar. Ansvarsområdet samhällsbyggande innefattar alla aspekter av hållbar utveckling med fokus på att tillgodose behovet av goda livsmiljöer för alla, nu och i framtiden. Det innefattar avvägningar mellan olika intressen och målkonflikter kring vilka värden som ska styra och hur ett bra samhälle för människa och miljö planeras, byggs och förvaltas.

Övergripande perspektiv på hållbar utveckling

Formas ansvarsområden ska inte betraktas som tre separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller som är områdesövergripande. Det kan handla om människors förhållningssätt till hållbarhetsutmaningar och hur dessa kommer till uttryck i vardagsliv, kulturyttringar, organisationer och politik – i dåtiden, nutiden och framtiden. Det kan också handla om frågor om normer, praktiker och värderingar på individuell-, grupp- eller systemnivå, eller frågor om styrmedel, regelverk och politiska beslut.

Hur bedömer vi om ett projekt är innanför våra ansvarsområden?

Formas kan bara finansiera forskning som bidrar till våra ansvarsområden. När vi bedömer om ett projekt ligger inom Formas ansvarsområden eller inte tittar vi på vilket bidrag projektet avser att ge. För att vi ska bedöma ett projekt som inom våra ansvarsområden behöver bidraget vara både tydligt och omfattande. Det räcker alltså inte med att en mindre del av projektet bidrar till våra ansvarsområden, eller att bidraget är indirekt. Det behöver också tydligt framgå av ansökan på vilket sätt projektet bidrar, vilket eller vilka av Formas ansvarsområden det bidrar till, och hur projektet kan bidra till en hållbar utveckling. Om en ansökan inte bidrar till Formas ansvarsområden i tillräcklig utsträckning kommer vi att avslå den. Vi kommer också att avslå ansökningar där det inte framgår hur projektet ska bidra till en hållbar utveckling.

Tekniska lösningar för hållbar energi

I denna utlysning kan du inte söka medel för projekt där det huvudsakliga syftet är att utveckla tekniska lösningar för utvinning, omvandling, överföring och/eller lagring av energi, för energieffektivisering, samt för infångning och lagring av koldioxid, CCS, eller infångning och användning av koldioxid, CCU. I tekniska lösningar ingår komponenter, material, modeller och styr- och reglersystem för sådana lösningar. Här ingår även biobaserade och naturbaserade tekniska lösningar. Avgränsningen omfattar alla slags tekniska lösningar för hållbar energi, oavsett sektor och skala.

Tillämpning av befintlig forskning

I denna utlysning kan du inte söka medel för projekt där det huvudsakliga syftet är att tillämpa befintlig forskning. Det kan handla om att utveckla, testa, demonstrera eller införa en lösning, produkt, metod, tjänst eller process. Här ingår exempelvis genomförbarhetsstudier, marknadsundersökningar, kund- och användarresor, kommunikationsprojekt, pilotanläggningar, demonstratorer och andra aktiviteter som har som huvudsakligt syfte att föra en redan framtagen idé eller lösning närmare praktisk användning.

Utlysningen vänder sig till dig som vill bidra till vetenskapliga genombrott och samhällsnytta genom nytänkande forskning, själv eller tillsammans med andra.

För att vara projektledare (huvudsökande) måste du vara en disputerad forskare med en karriärålder på minst fyra år. Du måste också kunna lägga minst 20 procent av en heltid på projektet, under hela projektets gång.

Du kan söka medel själv eller tillsammans med andra. Andra projektdeltagare kan vara medverkande forskare, doktorander, post docs eller övrig personal. Varje ansökan kan ha maximalt fyra (4) medverkande forskare. Medverkande forskare måste ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.

Alla projektdeltagare måste vara anställda vid en svensk organisation som är godkänd för utlysningen. Här ingår svenska lärosäten samt vissa forskningsinstitut, statliga myndighet och andra organisationer med forskning som huvudverksamhet.

Internationella projektdeltagare kan delta i begränsad omfattning.

Innan du ansöker

I utlysningen ställs följande krav på medelsförvaltare, projektledare och projektdeltagare:

Generella krav på medelsförvaltare

Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller vissa andra organisationer med forskning som huvudverksamhet. Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.

Godkända medelsförvaltare för denna utlysning

Om din organisation inte finns med på denna lista, och du anser att organisationen har forskning som huvudverksamhet, får du höra av dig till oss som arbetar med utlysningen.

  • Svenska lärosäten innefattar samtliga svenska universitet och högskolor.
  • Forskningsinstitut och stiftelser innefattar organisationer där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter. Här ingår:
    • Institutet för Framtidsstudier, IF
    • IVL Svenska Miljöinstitutet AB
    • Nordregio
    • RISE Processum AB
    • RISE Research Institutes of Sweden
    • SIS svenska institutet för standarder
    • Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut, Skogforsk
    • Stiftelsen Östekonomiska Institutet
    • Stockholm Environment Institute, SEI
  • Myndighet med forskningsuppdrag avser alla statliga myndigheter som enligt instruktion ska bedriva forskning. Här ingår bland annat:
    • Naturhistoriska riksmuseet
    • Nordiska Afrikainstitutet
    • Polismyndigheten
    • Rättsmedicinalverket
    • Statens geotekniska institut, SGI
    • Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
    • Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI
    • Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
    • Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
    • Universitetssjukhus i de regioner som ingår i ALF-avtalet. Klinisk forskning i ALF-regionerna Länk till annan webbplats.

Krav på samtliga projektdeltagare

  • Som projektdeltagare räknas projektledare, medverkande forskare, doktorander, post-docs eller övrig personal som ingår i projektgruppen. Konsulter räknas inte som projektdeltagare.
  • Samtliga projektdeltagare måste vara anställda vid en svensk organisation som är godkänd för utlysningen. Här ingår svenska lärosäten samt vissa forskningsinstitut, myndigheter och andra organisationer med forskning som huvudverksamhet. Organisationer med ekonomisk verksamhet är inte godkända för denna utlysning, med undantag för de organisationer som är godkända som medelsförvaltare för utlysningen samt statliga myndigheter.
  • Projektdeltagare vid internationella organisationer kan godkännas om deras deltagande är av begränsad omfattning samt om organisationen har forskning som huvudverksamhet och bedriver icke-ekonomisk verksamhet.
  • Personer som är anställda vid andra organisationer, och som deltar genom denna anställning, kan delta i projektet enbart om deras deltagande finansieras med medel från andra källor, exempelvis in-kind.
  • För personer med flera anställningar behöver det tydligt framgå genom vilken anställning de medverkar i projektet.
  • Det finns inte någon övre åldersgräns för projektdeltagare, men heltidspensionerade personer kan inte erhålla bidrag för lön.

Krav på projektledare (huvudsökande)

Projektledaren är den person som initierar och skickar in ansökan. Rollen benämns ibland huvudsökande.

  • Projektledaren måste ha en karriärålder på minst fyra år (48 månader), vid utlysningens stängning. Karriärålder definieras som den tid som har passerat sedan en person har fått sin doktorsexamen utfärdad. För att ha en karriärålder på minst fyra år när Utforska 2026 stänger behöver projektledaren ha fått sin doktorsexamen utfärdad senast den 7 oktober 2022.
  • Projektledaren måste ha en aktivitetsgrad i projektet på minst 20 procent i genomsnitt under hela projektet. Denna kan finansieras genom det sökta bidraget eller andra källor, eller genom en kombination av dessa.
  • Projektledaren ska vara anställd vid den organisation som är medelsförvaltare från och med projektstart till dess att projektet har avslutats och avrapporterats till Formas.

Begränsningar för projektledare (huvudsökande)

  • Projektledare får inkomma med maximalt en ansökan.
  • Du får inte vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 om du är projektledare för ett projekt som 1) är finansierat i någon av Formas forskarinitierade utlysningar, och 2) där medel betalas ut under 2027. Formas forskarinitierade utlysningar innefattar: Utforska, Karriärstöd, Årliga öppna utlysningen och Mobilitetsstöd. Utbetalningsplanen för ett projekt hittar du i villkoren. Villkoren hittar du i Prisma.
  • Du får inte vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 om du har sökt medel i Karriärstöd 2026. Om du har sökt medel i Karriärstöd 2026 och vill vara projektledare för en ansökan till Utforska 2026 måste du återta din ansökan till Karriärstöd 2026. Om du är projektledare för en ansökan till Utforska 2026 kommer du inte kunna vara projektledare för en ansökan till Karriärstöd 2027.

Krav på medverkande forskare

Medverkande forskare är en särskild roll i ansökan och ska inte förväxlas med det bredare begreppet projektdeltagare. Medverkande forskare är disputerade forskare som aktivt bidragit till att skriva fram ansökan och vars kompetens och erfarenheter är avgörande för att projektet ska kunna genomföras. Medverkande forskare bidrar till projektets genomförande under hela projektets gång. Personer som bidrar i mindre omfattning eller vid enstaka tillfällen ska inte läggas till som medverkande forskare, utan läggs till i en annan roll.

  • Varje ansökan får ha maximalt fyra (4) medverkande forskare. Projektledaren räknas inte som medverkande forskare.
  • Medverkande forskare måste ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.

Projektdeltagare anställda i andra länder än Sverige

Formas bidrag kan i mindre omfattning användas för att finansiera projektdeltagare anställda i andra länder än Sverige. Forskningen måste dock vara initierad och ledd från Sverige. Eventuella delar i projektet som bedrivs av projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige, ska vara väl motiverade och får endast utgöra en begränsad del av projektet.

  • Projektdeltagare anställda i andra länder måste ha sin anställning vid ett universitet eller högskola för att kunna avlönas genom projektet. Vissa andra organisationer med forskning som huvudverksamhet kan också godkännas. Kontakta i så fall utlysningsteamet i god tid innan du skickar in din ansökan.
  • En begränsad del definieras som max 15 procent av projektets sökta bidrag, i genomsnitt över projektets tid.
  • Personer som engageras genom köpta tjänster räknas inte som projektdeltagare.
  • Medelsförvaltaren är ansvarig för att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer.

Formas fortsätter samarbetet inom det europeiska initiativet Weave – forskningsfinansiering utan gränser. Inom Weave kan forskare från två till tre europeiska länder skicka in en gemensam forskningsansökan till någon av de deltagande finansiärerna.

Under 2026 samarbetar Formas med fyra forskningsfinansiärer i fyra länder:

För att söka ett Weave-projekt genom utlysningen Utforska behöver du vara projektledare för den gemensamma ansökan. Genom att skicka in ansökan till Utforska blir Formas huvudansvarig forskningsfinansiär, på engelska Lead Agency.

Weave – förenklad finansiering för projekt med deltagare från flera länder

På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för både direkta och indirekta kostnader.

Direkta kostnader innefattar kostnader som uppstår som en direkt följd av projektet. Här ingår exempelvis löner, utrustning och material, konsulttjänster och resor.

Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader. En del organisationer har en begränsning på hur mycket indirekta kostnader de får söka. Läs mer under rubriken Indirekta kostnader Länk till annan webbplats..

Din ansökan får inte omfatta kostnader för aktiviteter eller ändamål som redan är finansierade av Formas eller någon annan finansiär. Ansökningar som är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär kan komma att avslås på formell grund.

I utlysningen ställs följande krav på bidragets storlek och projekttid:

  • Du ska söka minst 5 miljoner kronor och som mest 6 miljoner kronor.
  • Projekttiden är fyra år (48 månader). Det går inte att söka för kortare eller längre projekt. Projektet måste vara tydligt planerat att pågå under hela projekttiden, exempelvis genom att ha planerade aktiviteter och kostnader under samtliga 48 månader.
  • Projektstart i Prisma kommer att vara förvalt till den 1 september 2027. Detta datum går inte att ändra.

Den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Skriv därför din ansökan på engelska, där inte annat anges. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del av ansökan som kallas projektbeskrivning till engelska. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten.

Den populärvetenskapliga beskrivningen ska skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.

Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.

Det går bra att använda AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan men du behöver vara medveten om vilka risker detta medför. AI kan plagiera, falsifiera och fabricera innehåll så som text, data, referenser och illustrationer.

Det är du som sökande som ansvarar för att innehållet i ansökan är korrekt och att forskningen kan genomföras som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.

För att främja god forskningssed gör Formas stickprovskontroller på ansökningar och uppmanar granskare att rapportera till oss om de misstänker plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll. Om Formas bedömer att ansökan bryter mot god forskningssed gör vi ett avslag på formell grund. Vi anmäler också misstanke om oredlighet i forskningen till forskningshuvudmannen. Om forskningshuvudmannens utredning bekräftar misstanken om oredlighet anmäler de ärendet till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning Länk till annan webbplats.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.

Ansök om personkonto i Prisma. Länk till annan webbplats.

Hur din ansökan kommer att bedömas

  • Din ansökan kommer att bedömas utifrån fyra bedömningskriterier och en betygsmatris. Läs gärna kriterierna och betygsmatrisen innan du börjar skriva. Då får du en tydligare bild av vilka kvaliteter som är viktiga i bedömningen.
  • Granskarna i beredningsgrupperna är i första hand experter på ett område, snarare än på ett specifikt studieobjekt, teori eller metod. Skriv därför din ansökan så att någon som har generalistkompetens inom ditt område förstår vad du vill göra och varför.
  • Granskarna i beredningsgrupperna kommer från olika delar av världen. Var därför noga med att skriva fram alla aspekter och sammanhang som en granskare behöver förstå för att kunna följa vad du vill göra och varför, särskilt om projektet utgår från svenska eller lokala förhållanden.

Teckenmängd, teckensnitt och formatering

  • Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag.
  • Välj gärna det förvalda teckensnittet för den information som skrivs in i textrutorna i Prisma. Välj gärna även den förvalda teckenstorleken.
  • Text som klistras in i Prisma förlorar ibland sin formatering. Se därför till att förhandsgranska din ansökan i PDF-format innan du skickar in den.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

Antal månader som ansökan avser: 48 månader är förvalt i Prisma.

Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken vardera)

Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.

Sammanfattning på svenska och engelska (2 500 tecken vardera). Sammanfattningen kommer att användas för att placera din ansökan i en beredningsgrupp. Den ska därför spegla projektplanen och bör innehålla följande information:

  • vetenskapligt syfte och mål
  • teori, metod och/eller data
  • förväntade resultat
  • potentiell samhällsnytta.

Sammanfattningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.

Användning av AI i ansökan (1500 tecken)

Beskriv vilka AI‑verktyg du har använt för denna ansökan, var i ansökan de har använts och för vilket syfte. Du behöver inte beskriva användning av AI enbart för grundläggande stavnings‑ eller grammatikkontroller.

Weave

Här anger du om ansökan är en del av samarbetet Weave där du står som huvudsökande och Formas är Lead Agency.

Annan finansiering för detta projekt (1000 tecken)

Här beskriver du på vilket sätt projektet överlappar med ett redan beviljat eller sökt projekt. Beskriv kortfattat vilka arbetspaket eller aktiviteter som överlappar och vilket vetenskapligt bidrag dessa syftar till.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde. Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod). Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Globala målen för hållbar utveckling. Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
  • Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Etiska godkännanden (1500 tecken)

Här beskriver du kortfattat vilka etiska godkännanden som krävs för ditt projekt. Ange också om du redan har ett etiskt godkännande, behöver ansöka om ett nytt eller behöver komplettera ett befintligt godkännande. Du måste ha ett godkännande innan du påbörjar den del av forskningen som kräver det.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter kan du behöva lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd.

Djurförsök får bara utföras när det inte finns några alternativa metoder och ska följa principerna för 3R – att ersätta, minska och förfina djurförsök. För att få utföra djurförsök måste du ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Om inga etiska godkännanden behövs ska du skriva detta, och motivera varför så är fallet.

Forskningsetiska överväganden beskriver du inte här, utan i projektbeskrivningen under rubriken Vetenskaplig ansats och forskningsetik.

Projektbeskrivning

I Vanliga frågor och svar hittar du mer vägledning för hur du kan skriva de olika delarna av projektbeskrivningen.

Nytänkande och originalitet (8 000 tecken inklusive mellanslag).

  • Beskriv projektets syfte, mål och förväntade resultat, samt hur dessa skiljer sig från befintligt kunskapsläge och state of the art.
  • Beskriv befintligt kunskapsläge och state of the art inom projektets område, nationellt och internationellt, inklusive eventuellt pågående forskning.
  • Beskriv projektets potential att utveckla eller utmana kunskapsläge och state of the art. Om så är relevant, beskriv projektets potential att utmana etablerade tankemodeller, antaganden eller andra delar av vetenskapliga paradigm.
  • Beskriv eventuella vetenskapliga risker i projektet och motivera varför dessa är rimliga i förhållande till projektets syfte, mål och potential att generera ny kunskap.

Vetenskaplig ansats och forskningsetik (8 000 tecken inklusive mellanslag).

  • Beskriv och motivera projektets vetenskapliga ansats, inklusive de teorier, metoder, empiriska material, fallstudier och/eller kontexter som kommer att användas i projektet. Beskriv även hur dessa förhåller sig till varandra och hur de bidrar till att uppnå projektets syfte och mål.
  • Reflektera kring projektet ur ett forskningsetiskt perspektiv och beskriv vilka etiska frågor, avvägningar eller dilemman som kan uppstå genom projektets genomförande, resultat eller användning. Beskriv hur du planerar att hantera dessa och hur olika legitima intressen kan behöva vägas mot varandra. Beskriv även hur du i projektets utformning har tagit hänsyn till relevanta gruppers behov, förutsättningar och perspektiv. Om du bedömer att projektet inte ger upphov till några relevanta forskningsetiska frågor ska du motivera varför.

Genomförande och kompetens (8 000 tecken inklusive mellanslag).

  • Beskriv projektets plan för genomförande, inklusive tidplan, aktivitetsgrader och resurser. Beskriv relevanta risker för projektets genomförande och hur du planerar att hantera dessa. Beskriv tillgång till infrastruktur, material och andra resurser som krävs för att uppnå projektets mål.
  • Beskriv och motivera valet av projektdeltagare. Beskriv kortfattat vilka kompetenser och erfarenheter de bidrar med samt hur dessa sammantaget motsvarar projektets behov. Beskriv och motivera i vilka delar av projektet projektdeltagarna deltar och med vilka aktivitetsgrader.

Bidrag till samhället (8 000 tecken inklusive mellanslag).

  • Beskriv den potentiella samhällsnytta som projektet kan bidra till och hur projektet bidrar till en hållbar utveckling. Beskriv hur projektets förväntade resultat kan bidra till önskade effekter och samhällsnytta på kort och lång sikt. Tydliggör vilka delar av samhället som kan gynnas av dessa effekter och vilken betydelse de kan få. Beskriv även vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att den potentiella samhällsnyttan ska kunna realiseras.
  • Beskriv de aktiviteter och åtgärder som planeras för att stödja projektets väg till samhällsnytta, exempelvis genom bidrag till öppen vetenskap och forskningskommunikation, eller genom dialog, samverkan och deltagande processer med relevanta aktörer. Beskriv vilka målgrupper som är relevanta, varför de är relevanta och hur de planerade aktiviteterna förväntas bidra till önskade effekter och samhällsnytta.

Referenser (8 000 tecken inklusive mellanslag).

Här listar du de referenser som använts i projektbeskrivningen. Använd gärna något av referensformaten Harvard eller Vancouver. Ange gärna DOI-nummer där ett sådant finns.

Bilagor

I Prisma kan du inte lägga in bildmaterial i projektbeskrivningen. Om din projektbeskrivning behöver bildmaterial för att bli begriplig kan du bifoga det som en PDF-fil på maximalt 4 MB.

  • Du kan inte ladda upp flera filer.
  • Bildmaterial inkluderar figurer, diagram, fotografier och kartor.
  • Du måste hänvisa till bildmaterialet i projektbeskrivningen.
  • Eventuella figurtexter ska vara mycket kortfattade och får enbart beskriva figuren, inte tillföra ny information.
  • Det är inte tillåtet att bifoga stödbrev, CV eller beskrivningar av projektgruppens kompetens. Det är inte heller tillåtet att bifoga artiklar, rapporter, posters eller andra former av publikationer.
  • Ansökningar med bilagor som innehåller andra former av information än bildmaterial kan komma att avslås på formell grund.

Budget

Projektets budget redogör du för i Prisma. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Budgeten beskrivs i form av:

Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som projektdeltagaren arbetar i projektet. Om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för sitt deltagande i projektet ska aktivitetsgraden vara högre än procent av lön. I denna utlysning måste projektledaren ha en aktivitetsgrad på minst 20 procent.

Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Lön kan sökas för projektdeltagare i den omfattning som de arbetar med projektet. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild projektdeltagare får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.

Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.

Driftskostnader avser, exempelvis, material, resor och konferensavgifter. Här ingår även kostnader för publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken Kostnader för att publicera Länk till annan webbplats.. Ansöker ni om konsulttjänster så ska det budgeteras under denna post i ansökan. Konsulttjänster ska köpas på marknadsmässiga villkor och ska beskrivas och motiveras i budgetspecifikationen. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.

Forskningsinstitut och statliga myndigheter, som ansöker om medel motsvarande tre miljoner kronor eller mer, får också ansöka om medel upp till 30 000 kronor för revisorsintyg från auktoriserad/godkänd revisor. Revisorsintyg från internrevisor accepteras för statliga myndigheter. Universitet och högskola är undantagna från revisorsintyg. Läs mer under rubriken Revisorsintyg vid bidrag över 3 miljoner kronor Länk till annan webbplats..

Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan.

Lokaler. Du kan ansöka om medel för lokalkostnader om de inte redan ingår i overheadkostnaden. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.

Totalt budget. Här sammanfattas projektets budget. Detta görs automatiskt baserat på kostnader som angivits i föregående budgettabeller.

Indirekta kostnader avser overheadkostnader. En del organisationer har begränsningar för hur mycket indirekta kostnader de kan söka. Läs mer under rubriken Indirekta kostnader Länk till annan webbplats.. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, ska mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.

Annan kostnad avser kostnader som är relevanta för att slutföra projektet men som finansieras genom andra källor. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.

Kolumnen Total kostnad avser en budgetsummering för respektive kostnadspost.

Budgetspecifikation (7 000 tecken inklusive mellanslag) är en beskrivning och motivering av den sökta budgeten. Budgetspecifikationen ingår i bedömningen av projektet. Beskriv projektets totala budget, inklusive eventuell medfinansiering eller finansiering från andra källor. Ge en kortfattad beskrivning och motivering till samtliga kostnader som ingår i budgeten. Om medel ska överföras till annan organisation ska du beskriva hur det sökta bidraget ska fördelas gällande belopp per år och totalbelopp per organisation.

Akademisk profil

I den akademiska profilen beskriver projektledare och medverkande forskare sina respektive kompetenser och erfarenheter mer utförligt än i projektbeskrivningen. Ge gärna konkreta exempel och hänvisa till relevanta meriter och/eller publikationer som du har lagt till i CV-delen. Den akademiska profilen får vara max 2000 tecken, inklusive mellanslag, per person.

Det är bara projektledare och medverkande forskare som får lägga till en akademisk profil. För övriga projektdeltagare kan en beskrivning av kompetenser och erfarenheter inkluderas i projektbeskrivningen. Detta gäller även för projektdeltagare som ännu inte är namngivna, exempelvis om en doktorand ska rekryteras. Skriv då vilken kompetens som personen ska bidra med till projektet.

Medelsförvaltare

Medelsförvaltare är den organisation som tar emot bidraget. I den här utlysningen måste medelsförvaltaren vara ett svenskt lärosäte, vissa forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag. Medelsförvaltaren måste dessutom vara godkänd för alla Formas utlysningar.

  • Kontrollera att din medelsförvaltare är godkänd för Utforska.
  • Välj din medelsförvaltare i rullistan.
  • Välj hemvist i rullistan.

Medverkande

Här bjuder du in eventuella medverkande forskare och administratörer till ansökan.

Medverkande forskare

  • Maximalt fyra medverkande forskare kan bjudas in till varje ansökan.
  • Projektledaren bjuder in medverkande forskare till ansökan i Prisma.
  • Alla medverkande forskare måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma för att kunna bjudas in till Prisma.
  • För att projektledaren ska kunna registrera (skicka in) ansökan måste alla inbjudna medverkande forskare ha accepterat inbjudan att vara medverkande och fyllt i de obligatoriska fälten korrekt.
  • Projektledaren bjuder in medverkande forskare genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma. Exakt rätt stavning av namn och e-postadress krävs.

Medverkande administratörer

  • Projektledaren kan bjuda in medverkande administratörer.
  • Medverkande administratörer är inte delaktiga i projektet, utan är personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret.
  • Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste projektledaren göra.
  • Projektledaren bjuder in medverkande administratör genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma. Exakt rätt stavning av namn och e-postadress krävs.

CV

Det är bara projektledare och medverkande forskare som kan lägga till CV till ansökan. Projektledare respektive medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan.

I denna utlysning är enbart vissa av posterna i CV-delen är aktiverade. Detta för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för personer med olika slags akademiska karriärvägar att beskriva sina kompetenser och erfarenheter.

Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan, för projektledare och för varje medverkande forskare:

Utbildning

  • Forskarutbildning
  • Utbildning på grund- och avancerad nivå

Arbetsliv

  • Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
  • Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag). Formas har begränsad möjlighet att belägga personuppgifter med sekretess, så undvik att ange exempelvis namn eller personnummer för barn och närstående, sjukdomar, tjänstgöringsort eller namn på politiskt parti.

Meriter och utmärkelser

  • Docentur
  • Andra meriter. Här anger du de meriter som du tycker är relevanta för projektet. Ange meriter där du har gjort ett betydande bidrag och som tydligt visar att du har den kunskap, kompetens och erfarenheter som hänvisas till i projektbeskrivning och akademisk profil. Det kan exempelvis handla om dokumenterad erfarenhet av metodutveckling, mång- och tvärvetenskap, samverkan, nyttiggörande, öppen vetenskap, forskningskommunikation, projektledning, handledning av doktorander, etc. Du kan ange som mest 10 meriter.

Publikationer

Det är bara projektledare och medverkande forskare som kan lägga till publikationer. Projektledare respektive medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan.

Du kan ange som mest 10 publikationer. Välj publikationer som du tycker är relevanta för projektet, där du har gjort ett betydande bidrag och som tydligt visar att du har den kunskap, kompetens och erfarenheter som hänvisas till i projektbeskrivning och akademisk profil. Publikationerna kan vara vetenskapliga artiklar, rapporter, böcker eller annat som är relevant för ditt forskningsfält.

Efter att du har lämnat in din ansökan

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
  • Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att ansökan inte innehåller otillåtna bilagor.
  • Att ansökan inte är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär.
  • Att samma eller en snarlik ansökan inte har registrerats med olika projektledare.
  • Att de krav som ställs på medelsförvaltare, projektledare, medverkande forskare och andra projektdeltagare under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
  • Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.

Beredningsgruppens kompetens

Varje beredningsgrupp består av en relevant kombination av aktiva forskare. I varje beredningsgrupp kommer det att finnas bred kompetens som täcker in Formas ansvarsområden, discipliner samt kombinationer av discipliner i form av mång- och tvärvetenskap.

De ansökningar som kommer in till Formas uppvisar ofta en slående mångfald vad gäller sakfrågor, studieobjekt, teori och metod. För att beredningsgruppen ska kunna matcha denna mångfald behöver vi använda oss av granskare som i första hand är experter på ett område, snarare än på ett specifikt studieobjekt, teori eller metod. Du bör därför skriva din ansökan så att någon som har generalistkompetens inom ditt område förstår vad du vill göra och varför.

Granskarna i beredningsgrupperna kommer från olika delar av världen. De flesta kommer från andra länder än Sverige. Var därför noga med att skriva fram alla aspekter och kontexter som en granskare behöver förstå för att kunna följa vad du vill göra och varför.

Beredningsgrupper

I denna utlysning finns inga på förhand definierade beredningsgrupper. I stället kommer beredningsgrupper att skapas induktivt, baserat på de ansökningar som skickas in.

När vi skapar beredningsgrupper använder vi oss av ett verktyg kallat Prophy Länk till annan webbplats.. Verktyget identifierar ansökningar med liknande innehåll genom en semantisk analys. Prophy klassificeras som ett AI-system, enligt AI-förordningens definition.

Minst tre granskare per ansökan

Varje ansökan bedöms av minst tre sakkunniga granskare. Vi fördelar granskare på ansökningarna baserat på granskarnas kompetens. Ibland använder vi granskare från en annan beredningsgrupp inom utlysningen, för att se till att granskarnas samlade kompetens matchar ansökan så bra som möjligt. Vi kan också använda oss av externa granskare vid behov. Det gör vi om beredningsgrupperna saknar central kompetens inom ansökans område.

Sakkunniggranskning följt av partiell randomisering

Partiell randomisering ger mer rättvist resultat

Alla ansökningar som passerar formaliakontroller skickas ut på sakkunniggranskning. När sakkunniggranskningen är klar använder vi partiell randomisering för att avgöra vilka ansökningar som ska beviljas. I Utforska är antalet ansökningar av hög kvalitet betydligt fler än det antal som kan finansieras. I Utforska 2025 fick en fjärdedel av ansökningarna ett medelbetyg på 6 eller 7 på den sjugradiga betygsskalan, och hälften fick ett medelbetyg på 5. Dessutom kommer ansökningarna från en mångfald av discipliner och forskningsfält. När många ansökningar är av hög kvalitet, och samtidigt så olika till sin inriktning, blir det svårt att rangordna dem på ett rättvist och tillförlitligt sätt. Då ökar risken för att urvalet av ansökningar att finansiera beror mer på slumpen än på faktiska skillnader i kvalitet. Genom partiell randomisering kan vi använda slumpen på ett kontrollerat sätt för att se till att alla ansökningar med samma kvalitet får samma chans att bli beviljade.

Steg 1: Individuell bedömning

Alla ansökningar bedöms av sakkunniga granskare. Granskarna gör sin bedömning baserat på en betygsmatris och sätter betyg (1–7) på vart och ett av bedömningskriterierna. De ger också en prioritetspoäng (1–3) baserat på hur konkurrenskraftig de anser att ansökan är.

  • Prioritet 1: En ansökan som granskaren anser ska prioriteras för finansiering.
  • Prioritet 2: En ansökan som granskaren anser ska finansieras om det finns utrymme kvar i budget.
  • Prioritet 3: En ansökan som granskaren anser inte är konkurrenskraftig nog att finansiera i denna utlysning.

Steg 2: Förnyad bedömning

När alla individuella bedömningar är klara sammanställer vi resultaten. Vi standardiserar betygen, vilket innebär att vi minskar en del av det brus som uppstår när granskare använder betygsskalan på olika sätt. Därefter analyserar vi hur mycket granskarnas bedömningar skiljer sig åt och identifierar ansökningar där skillnaderna är särskilt stora. För dessa ansökningar genomför vi en förnyad bedömning, där granskarna får ta del av varandras kommentarer och har möjlighet att justera sin bedömning om de ser skäl till det.

Steg 3: Gruppering av ansökningar inför partiell randomisering

När den förnyade bedömningen är klar sammanställer vi resultaten igen och standardiserar betygen. För varje ansökan kombinerar vi sedan det standardiserade betyget med prioritetspoängen, för att skapa ett samlat kvalitetsmått. Kvalitetsmåttet avgör vilken grupp en ansökan hamnar i:

  • Grupp 1 omfattar ansökningar som är verkligt enastående. Dessa ansökningar går direkt till beviljning. Här ingår ansökningar som har de allra högsta betygen i beredningsgruppen och där en majoritet av granskarna har satt prioritet 1.
  • Grupp 2 omfattar konkurrenskraftiga ansökningar av excellent och likvärdig kvalitet. Dessa går till randomiseringspoolen. Här ingår ansökningar med höga betyg och där en majoritet av granskarna har satt prioritet 2.
  • Grupp 3 omfattar ansökningar som inte är konkurrenskraftiga. Dessa ansökningar går direkt till avslag.

Steg 4: Randomiserat urval

Ansökningar i Grupp 1 går direkt till finansiering. Ansökningar i Grupp 3 går direkt till avslag. Det är alltså bara ansökningar i Grupp 2 som hanteras genom randomisering.

Det slumpmässiga urvalet av vilka ansökningar i Grupp 2 som ska finansieras genomförs i R, som är en mjukvarumiljö. Randomiseringen genomförs vid ett möte där externa observatörer deltar. Mötesprotokoll och relevant dokumentation från randomiseringen loggas och registreras som allmänna handlingar. Det innebär att den som är intresserad kan begära att få ta del av handlingarna.

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier och med en sjugradig skala där 1 är lägsta betyg och 7 är högsta betyg. Varje kriterium bedöms utifrån sina vägledande frågor. Alla kriterier och vägledande frågor värderas lika. Betyget för ett kriterium bestäms därför normalt av det lägsta betyg som uppnåtts för de vägledande frågorna. Detta bygger på principen att en svaghet i en del av ett kriterium inte kan kompenseras av styrkor i andra delar.

Nytänkande och originalitet

  • Hur nytänkande och originellt är projektet, och vilken potential har det att utveckla eller utmana rådande kunskapsläge och state of the art?

Vetenskaplig ansats och forskningsetik

  • Hur väl är den vetenskapliga ansatsen, inklusive teori, metod, empiriskt material och/eller kontext, anpassad till projektets mål?
  • Hur väl identifierar och hanterar den sökande projektets forskningsetiska överväganden?

Genomförande och kompetens

  • Är projektets genomförandeplan realistisk och resurssatt på ett ändamålsenligt sätt för att uppnå projektets mål?
  • I vilken utsträckning har projektdeltagarna den kompetens och erfarenhet som krävs för att genomföra projektet framgångsrikt?

Bidrag till samhället

  • Vilken potential har projektet att bidra till samhällsnytta och hållbar utveckling, på kort och lång sikt?
  • Hur ändamålsenliga är de planerade aktiviteterna och målgrupperna för att stödja projektets väg till samhällsnytta?

Betygsmatris

Som stöd för granskare att använda bedömningskriterierna på ett konsekvent sätt har vi tagit fram en betygsmatris. I betygsmatrisen beskrivs vad som krävs för att nå ett visst betyg för respektive betygskriterium. Matrisen beskriver fyra betygsnivåer. Granskarna ska dock använda hela den sjugradiga betygsskalan i sin bedömning, genom att välja betyg som ligger mellan de fyra som är beskrivna där så är relevant. Exempelvis definieras betyget Excellent (6) som mellan Väldigt bra (5) och Enastående (7). Betygsmatrisen finns bara på engelska.

Betygsmatris pdf, 158 kB. (endast på engelska)

Våra granskare får inte använda AI-verktyg för att granska ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 13 april 2027. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Så här rapporterar du utgifter och resultat Länk till annan webbplats.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.

Formas delar dagsaktuella öppna data om ansökningar, finansierade aktiviteter och utlysningar via ett API. Data i API:et följer en gemensam datastandard (GDP) som Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova har antagit. Delar av data från ansökningarna kommer att tillgängliggöras som öppna data. Data inkluderar information om organisationer och personer som söker och får finansiering genom finansiärernas utlysningar. För ansökningar som ännu inte beslutats eller som har avslagits, anonymiseras vissa person- och organisationsuppgifter.

Läs mer på Öppna data - Formas Länk till annan webbplats.

Formas för regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris Länk till annan webbplats. som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:

  • Projekttitel på svenska
  • Projekttitel på engelska
  • Sammanfattning på svenska
  • Sammanfattning på engelska
  • Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
  • Totalt beviljat belopp
  • Namn på koordinerande organisation på svenska
  • Namn på koordinerande organisation på engelska
  • Organisationsnummer för koordinerande organisation
  • Forskningsämne SCB-kod
  • Namn på sökande och medverkande personer
  • Kön för sökande och medverkande personer
  • ORCID för sökande och medverkande personer

Kontaktinformation

Frågor om utlysningen

För frågor om utlysningen, se vanliga frågor och svar eller kontakta oss på explore@formas.se

Uppdaterad:17 september 2026
Sidansvarig: Josefin Wangel