Utforska – nytänkande forskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 2026

Med Utforska vill vi främja vetenskapliga genombrott inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad. Och vi vill göra det på ett sätt som stärker samhällets förmåga att lösa nationella och globala utmaningar, på kort eller lång sikt. Den forskning som finanserias genom Utforska ska därför vara nytänkande, av högsta vetenskapliga kvalitet och ha potential att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

För att möta olika behov och samhällsutmaningar behöver forskning bygga på ett rikt utbud av idéer och perspektiv. Därför välkomnar Utforska både grundforskning och behovsmotiverad forskning, inom alla discipliner och kombinationer av discipliner.

Utforska är Formas återkommande utlysning för nytänkande forskningsprojekt. Här får du fritt formulera en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande – eller med fokus på övergripande perspektiv på hållbar utveckling.

Nytänkande forskning skiljer sig från annan forskning genom att den syftar till att avsevärt utveckla och utmana kunskapsläget och state of the art. Det kan handla om att ta fram empirisk kunskap inom områden där sådan saknas, utveckla helt nya metoder och modeller för datainsamling eller analys, utmana antaganden, teorier och koncept, eller anlägga radikalt nya perspektiv på annars välbeforskade frågor. Gemensamt för all nytänkande forskning är att den inbegriper element av både kreativitet och relevant risktagande. Det gäller oavsett forskningen försöker lösa problem här och nu, eller om den primärt bidrar till samhällets långsiktiga kunskapsuppbyggnad.

Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom tre ansvarsområden: miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för ansvarsområdena. Detta står i Formas instruktion.

Så styrs Formas

Tre områden med många skärningspunkter

Formas ansvarsområden beskrivs under tre separata rubriker nedan men ska inte betraktas som separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller är av en övergripande natur.

Miljö

Ansvarsområdet miljö handlar om samspelet mellan människa och miljö och främjandet av hållbara samhällen och livskraftiga ekosystem. Här ingår frågor som gäller klimat, miljö, hav och vatten, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, resurseffektivitet och en kemikaliesäker framtid. Till området hör även frågor om jordsystemet och processer i mark, luft eller vatten. I klimat ingår exempelvis klimatsystemet och dess förändringar, åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, ökad kunskap om klimatförändringarnas effekter och/eller anpassningsåtgärder. Till miljöområdet hör också frågor om mer miljövänliga och socio-ekonomiskt hållbara sätt att nyttja befintliga resurser på liksom hållbara produkter, processer, material och konsumtionsmönster. Miljöområdet inkluderar även frågor om hur människan förhåller sig till naturen och dess värden, samt hur dessa ändras över tid. I området ingår också frågor kring samhällets förmåga att värdera och hantera exempelvis miljöföroreningar, klimatrisker och miljöförändringar.

Areella näringar

Ansvarsområdet areella näringar handlar om skog, jordbruk, mark, livsmedel samt djurhälsa och djurvälfärd ur en mångfald av perspektiv. Här ingår frågor om skogens olika användningsområden och värden, och synergier och avvägningar dem emellan. Frågor om jordbruk och livsmedel innefattar hela livsmedelssystemet, med produktion, förädling, distribution, tillagning och konsumtion av livsmedel och hantering av restprodukter. Här ingår frågor om olika gruppers tillgång till säkra, näringsrika, hälsosamma, miljövänligare och smakrika livsmedel. I djurhälsa och djurvälfärd ingår sport- och sällskapsdjur, försöksdjur, livsmedelsproducerande djur på land och i vatten, och deras hälsa och välbefinnande. Här ingår smittspridning mellan djur, samt mellan människor och djur. Området areella näringar innefattar också frågor om markanvändning, markhälsa och markfrågor kring utvinning av strategiska mineraler och råmaterial.

Samhällsbyggande

Ansvarsområdet samhällsbyggande handlar om samhällsplanering, gestaltning, design och byggande, samt om användning, förvaltning, återanvändning och rivning av byggnader, bostäder, platser, landskap och infrastrukturer. Det handlar också om relationer mellan platser, byggnader och samhällsfunktioner och hur de används, samt hur vi människor förflyttar oss. I samhällsbyggnad ingår både kultur- och naturmiljöer samt hur samhällen och den byggda miljön kan göras inkluderande, trygg och anpassad inför framtida utmaningar. Ansvarsområdet samhällsbyggande innefattar alla aspekter av hållbar utveckling med fokus på att tillgodose behovet av goda livsmiljöer för alla, nu och i framtiden. Det innefattar avvägningar mellan olika intressen och målkonflikter kring vilka värden som ska styra och hur ett bra samhälle för människa och miljö planeras, byggs och förvaltas.

Övergripande perspektiv på hållbar utveckling

Formas ansvarsområden ska inte betraktas som tre separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller som är områdesövergripande. Det kan handla om människors förhållningssätt till hållbarhetsutmaningar och hur dessa kommer till uttryck i vardagsliv, kulturyttringar, organisationer och politik – i dåtiden, nutiden och framtiden. Det kan också handla om frågor om normer, praktiker och värderingar på individuell-, grupp- eller systemnivå, eller frågor om styrmedel, regelverk och politiska beslut.

Hur bedömer vi om ett projekt är innanför våra ansvarsområden?

Formas kan bara finansiera forskning som bidrar till våra ansvarsområden. När vi bedömer om ett projekt ligger innanför Formas ansvarsområden eller inte tittar vi på vilket bidrag projektet planerar att göra. För att vi ska bedöma ett projekt som ”innanför” våra ansvarsområden behöver bidraget vara både tydligt och omfattande. Det räcker alltså inte med att en mindre del av projektet bidrar till våra ansvarsområden eller att bidraget är indirekt. Det behöver också tydligt framgå av ansökan på vilket sätt projektet bidrar till våra områden, och vilket eller vilka områden det bidrar till. Om en ansökan inte bidrar till våra områden i tillräcklig utsträckning kommer vi att avslå den.

Tekniska lösningar för hållbar energi

I denna utlysning kan du inte söka medel för projekt med primärt syfte att utveckla tekniska lösningar för utvinning, omvandling, överföring och/eller lagring av energi, för energieffektivisering, samt för infångning och lagring av koldioxid, CCS, eller infångning och användning av koldioxid, CCU. I tekniska lösningar ingår även komponenter, material, modeller och styr- och reglersystem för sådana lösningar. Här ingår även biobaserade och naturbaserade tekniska lösningar.

Nyttiggörande

Utforska finansierar projekt där det primära syftet är att utveckla ny vetenskaplig kunskap. I denna utlysning kan du inte söka medel för projekt som primärt syftar till att nyttiggöra forskningsresultat och vetenskaplig kunskap. Här ingår exempelvis genomförbarhetsstudier, pilotanläggningar och demonstrationsprojekt. Projekt som inte syftar till att utveckla ny vetenskaplig kunskap, eller där detta utgör en begränsad del av projektet, finansieras inte heller i denna utlysning.

Utlysningen vänder sig till dig som vill bidra till vetenskapliga genombrott och samhällsnytta genom nytänkande forskning.

För att vara projektledare måste du vara en disputerad forskare med en karriärålder på minst fyra år. Du måste också kunna lägga minst 20 procent av en heltid på projektet, under hela projektets gång.

Du kan söka medel själv eller tillsammans med andra. Andra projektdeltagare kan vara medverkande forskare, doktorander, post docs eller annan personal. Medverkande forskare måste ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.

Alla projektdeltagare måste vara anställda vid en svensk organisation med forskning som huvudverksamhet. Här ingår lärosäten, vissa forskningsinstitut och stiftelser, och myndigheter med forskningsuppdrag som är godkända för utlysningen.

I utlysningen ställs följande krav på medelsförvaltare, huvudsökande och projektdeltagare:

Generella krav på medelsförvaltare

Medelsförvaltaren är den som tar emot de pengar som Formas betalar ut till ett beviljat projekt. För att bli godkänd som medelsförvaltare för en utlysning krävs att man både uppfyller vissa generella krav och att man uppfyller de särskilda krav som ställs i utlysningen.

Mer information om vad som krävs för att bli medelsförvaltare:

Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.

Krav på medelsförvaltare för denna utlysning

Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av en svensk organisation med forskning som huvudverksamhet. Här ingår lärosäten, vissa forskningsinstitut och stiftelser, och myndigheter med forskningsuppdrag.

Vi har listat vilka forskningsinstitut, stiftelser och myndigheter med forskningsuppdrag som är godkända som medelsförvaltare för denna utlysning. Om din organisation inte finns med på denna lista, och du anser att organisationen har forskning som huvudverksamhet, får du höra av dig till oss som arbetar med utlysningen.

• Svenska lärosäten innefattar samtliga svenska universitet och högskolor.
• Forskningsinstitut och stiftelser innefattar organisationer där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter. Här ingår:
  • Institutet för Framtidsstudier, IF
  • IVL Svenska Miljöinstitutet AB
  • Nordregio
  • RISE Processum AB
  • RISE Research Institutes of Sweden
  • SIS svenska institutet för standarder
  • Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut, Skogforsk
  • Stiftelsen Östekonomiska Institutet
  • Stockholm Environment Institute, SEI
• Myndighet med forskningsuppdrag avser alla statliga myndigheter som enligt instruktion ska bedriva forskning. Här ingår:
  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Nordiska Afrikainstitutet
  • Polismyndigheten
  • Rättsmedicinalverket
  • Statens geotekniska institut, SGI
  • Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
  • Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI
  • Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
  • Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
  • Universitetssjukhus i de regioner som ingår i ALF-avtalet. Klinisk forskning i ALF-regionerna Länk till annan webbplats.

Krav på projektledare (huvudsökande)

• Projektledare är den som initierar och skickar in ansökan.
• Projektledaren måste ha en karriärålder på minst fyra år (48 månader), vid utlysningens stängning. Karriärålder definieras här som den tid som har passerat sedan en person har fått sin doktorsexamen utfärdad.
• Projektledaren måste ha en aktivitetsgrad i projektet på minst 20 procent. Denna kan finansieras genom det sökta bidraget eller andra källor, eller genom en kombination av dessa.
• Projektledaren ska vara anställd vid den organisation som är medelsförvaltare från och med projektstart till dess att projektet har avslutats och avrapporterats till Formas.
• Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
• Projektledare får inkomma med maximalt en projektansökan.
• Projektledare får inte vara projektledare för ett pågående projekt som är finansierat i någon av Formas utlysningar Utforska, Karriärstöd, Årliga öppna utlysningen eller Mobilitetsstöd. Ett projekt räknas som pågående om bidragsperioden inkluderar 2027. Du hittar information om bidragsperioden i villkoren för projektet. Villkoren hittar du i Prisma.

Krav på medverkande forskare

• Varje ansökan får ha maximalt fyra (4) medverkande forskare. Projektledaren räknas inte som medverkande forskare.
• Medverkande forskare är disputerade forskare som aktivt bidragit till att skriva fram ansökan och vars kompetens och erfarenheter är avgörande för att projektet ska kunna genomföras. Medverkande forskare bidrar till projektets genomförande under hela projektets gång. Personer som bidrar i mindre omfattning eller vid enstaka tillfällen ska inte läggas till som medverkande forskare, utan läggs till i en annan roll.
• Medverkande forskare måste ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.
• Det finns inte någon övre åldersgräns för medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.

Projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige

Formas bidrag kan i mindre omfattning användas för att finansiera projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige. Forskningen måste dock vara initierad och ledd från Sverige. Eventuella delar i projektet som bedrivs av projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige, ska vara väl motiverade och får endast utgöra en begränsad del av projektet. Medelsförvaltaren är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer.

• En begränsad del definieras som max 15 procent av projektets sökta bidrag, i genomsnitt över projektets tid.
• Med projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige menas projektdeltagare som har sin anställning i ett annat land än Sverige.
• Projektdeltagare innefattar alla personer som avlönas genom det sökta bidraget.
• Personer som engageras genom köpta tjänster räknas inte som projektdeltagare.

Personer anställda vid företag och andra organisationer med ekonomisk verksamhet

Personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet kan inte motta medel från denna utlysning.

• Detta gäller för alla projektdeltagare och alla slags projektdeltagare.
• Detta gäller för personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet, om de deltar i projektet genom denna anställning.
• För personer med flera anställningar behöver det tydligt framgå genom vilken anställning de medverkar i projektet.
• Personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet, och som deltar genom denna anställning, kan delta i projektet enbart om deras deltagande finansieras med medel från andra källor, exempelvis in-kind.

Undantag görs enbart för de organisationer som är godkända som medelsförvaltare i Utforska 2026.

På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor.

Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader. Villkoren för indirekta kostnader skiljer sig åt mellan olika organisationer.

Det här kan du söka finansiering för Länk till annan webbplats.

Din ansökan får inte omfatta kostnader för ändamål som redan är finansierade av Formas eller någon annan finansiär. Ansökningar som är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär kommer att avslås.

I utlysningen ställs följande krav på bidragets storlek och projekttid:

• Du ska söka minst 5 miljoner kronor och som mest 6 miljoner kronor.
• Projekttiden är fyra år (48 månader). Det går inte att söka för kortare eller längre projekt. Projektet måste vara tydligt planerat att pågå under hela projekttiden, exempelvis genom att ha planerade aktiviteter och kostnader under samtliga 48 månader.
• Projektstart i Prisma kommer att vara förvalt till den 1 september 2027. Detta datum går inte att ändra.

Den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Skriv därför din ansökan på engelska, där inte annat anges. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del av ansökan som kallas projektbeskrivning till engelska. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen.

Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.