Aktuellt om utlysningen
- Utlysningen öppnar: 28 april 2026, kl. 14.00
- Informationsmöte: 20 maj kl 13.00
- Intervjutillfälle: meddelas innan 1 juli.
- Sista ansökningsdag: 1 september, kl. 14.00
- Beslut om finansiering: 17 november 2026
Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna här.
Denna utlysning syftar till att åstadkomma ett nationellt, sammanhållet och beslutsrelevant system för vattenbudgetar och vattenredovisning i Sverige. Målet är att förbättra kunskapen om vattentillgång, vattenkvalitet och faktisk vattenanvändning i ytvatten och grundvatten, inklusive uttag, återföring och nettoförbrukning, på avrinningsområdesnivå.
Utlysningen genomförs inom programmet Water Wise Societies, som är en del av Impact Innovation, en satsning där Energimyndigheten, Formas och Vinnova samlar aktörer för att lösa våra stora samhällsutmaningar genom innovation och samverkan. Beviljade projekt kommer jobba nära innovationsprogrammet Water Wise Societies programkontor och utgöra en central del i uppfyllandet av programmets mission. Två projekt kommer kunna finansieras.
Trots att Sverige generellt har god hydrologisk information om nederbörd, avrinning och vattenlagring saknas i dag ett integrerat nationellt angreppssätt för att kvantifiera hur mycket vatten av vilken kvalitet som faktiskt tas ut, återförs och förbrukas över olika sektorer, geografiska områden och säsonger. Denna utlysning syftar till att åstadkomma ett nationellt, sammanhållet och beslutsrelevant system för vattenbudgetar och vattenredovisning i Sverige genom att utarbeta en nationell metod och plattform för vattenbalanser i Sverige.
Projekt som finansieras inom denna utlysning ska inkludera fyra delar: 1) utvecklandet av en metodplattform; 2) datainfrastruktur, IT och säkerhet; 3) styrning, roller och ansvar samt 4) risker, kostnader och konsekvenser av handling och utebliven handling.
Utlysningen ska bidra till att uppnå Water Wise Societies övergripande mission ”Hållbart vatten för alla 2050”. Beviljade projekt kommer ha ett regelbundet samarbete med Water Wise Socieites programkontor.
Utlysningen vänder sig till en bredd av aktörer; akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhällesorganisationer. Ett konsortium kan bestå av minst två och maximalt fem parter. Koordinerande part ska vara från akademi, och en aktör från offentlig sektor måste ingå i konsortiet.
Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för att tackla vår tids och framtidens utmaningar och är ett gemensamt initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Ett av programmen inom Impact Innovation är Water Wise Societies, vars mission är “Hållbart vatten för alla 2050”. Det innebär att vatten finns i rätt mängd och kvalitet, och att det skapar goda förutsättningar för människor och samhälle, näringsliv och industri samt miljö och ekosystem – trots ett föränderligt klimat.
Trots att Sverige generellt har god hydrologisk information om nederbörd, avrinning och vattenlagring saknas i dag ett integrerat nationellt angreppssätt för att kvantifiera hur mycket vatten och av vilken kvalitet som faktiskt tas ut, återförs och förbrukas över olika sektorer, geografiska områden och säsonger. Detta begränsar Sveriges möjligheter att planera för konkurrerande vattenanvändningar, hantera vattenbrist under torra perioder samt skapa förutsägbara förutsättningar för näringsliv, ekosystem, biodiversitet, samhälle och offentliga verksamheter.
Att utarbeta en nationell metod och plattform för vattenbalanser i Sverige förväntas ha en betydande hävstångseffekt genom att skapa förutsättningar för nödvändiga lösningar för omställningen mot Water Wise Societies mission. Denna metod och plattform kommer skapa förutsättningar för framtagande av vattenbalanser och vattenbudgetar för Sveriges avrinningsområden när metoden implementeras nationellt. Viktigaste effekten är att detta kommer möjliggöra beslutsunderlag till kommuner, länsstyrelser, vattenmyndigheterna och VA- och sektorsorganisationer som saknas idag. Dessa underlag skulle stärka samhällets förmåga att förutse och hantera vattenbrist, överuttag och klimatrelaterade risker.
Tillgången till information om vattenbalanser genom ett nationellt system förväntas också skapa bättre transparens och samsyn mellan aktörer i vattenförvaltningen kring vattenuttag, tillgång och cirkulära lösningar som tar hänsyn till möjlig återanvändning av vatten där kvalitet anpassas för ändamål, rätt kvalitet till rätt användning. Genom detta arbete kan Sverige också bidra till implementeringen av EU:s nya strategi för vattenresiliens och andra internationella processer.
Utlysningen är missionsstrategisk eftersom den adresserar ett specifikt behov kopplat till en central systembrist: Sverige saknar idag ett gemensamt sätt att förstå hur mycket vatten som faktiskt är tillgängligt, hur mycket som redan är uppbundet i tillstånd, hur mycket naturen behöver – och vad som återstår för nya behov, både idag och i framtiden, med hänsyn till både kvantitet och kvalitet. Detta begränsar möjligheterna till effektiv planering, tillståndsprövning, krisberedskap och investeringar. Utlysningen utgår från specifika behov och är strukturerad så att en gemensam metodik för vattenbudgetering och vattenredovisning utvecklas i ett första steg.
Denna metodik ska därefter ligga till grund för och vägleda utvecklingen av ett IT-system och datainfrastruktur, styrningsformer samt analyser av risker, kostnader och konsekvenser, så att de tillsammans bildar ett sammanhållet och praktiskt tillämpbart system.
Denna utlysning syftar till att åstadkomma ett nationellt, sammanhållet och beslutsrelevant system för vattenbudgetar och vattenredovisning i Sverige genom att utarbeta metoder och plattformar för vattenbalanser i Sverige. Det kommer stärka samhällets förmåga att fatta välgrundade, transparenta och långsiktigt hållbara beslut om vattenanvändning, i en tid av ökande konkurrens om vatten, klimatförändringar och höjda krav från både samhälle och EU.
Utlysningen kommer skapa hävstångseffekter genom att:
- skapa gemensamma begrepp, arbetssätt och verktyg som kan användas av flera aktörer,
- minska osäkerhet och friktion i tillstånds- och planeringsprocesser,
- stärka kopplingen mellan vatten, klimat, miljö, samhällsplanering och beredskap,
- bidra till att Sverige står bättre rustat inför kommande EU-krav inom vattenresiliens.
På kort sikt förväntas utlysningen leda till nya samarbeten, testade metoder och tydligare beslutsunderlag. På längre sikt ska resultaten bidra till effektivare vattenförvaltning, ökad förutsägbarhet för samhälle och näringsliv samt stärkt miljö- och klimatanpassning.
Projekt som finansieras inom denna utlysning ska inkludera fyra delar: en metodplattform samt tre kompletterande delar. Metodplattformen är den metodologiska och samordnande grundpelaren för utlysningen, medan del 2–4 utvecklar kompletterande byggstenar som ska vara förenliga med den ansats som etableras inom metodplattformen.
Tillsammans ska projektets olika delar bidra till ett sammanhållet och praktiskt tillämpbart system för vattenbudgetering och vattenredovisning i Sverige.
De fyra delarna som ska ingå i projektet är:
Del 1. Metodplattform för vattenbudgetering och vattenredovisning (ytvatten och grundvatten)
Utveckla och testa en operativ och beslutsorienterad metodik för vattenbudgetering och vattenredovisning som har potential att implementeras nationell.
Arbetet ska ta sin utgångspunkt i befintliga hydrologiska och hydrogeologiska modeller, men utveckla en sammanhållen ansats för samhällelig vattenbudgetering som integrerar information om faktisk vattenanvändning, såsom uttag, återföringar och nettoförbrukning, samt vattenkvalitet.
Metodiken ska:
- vara tillämpbar på avrinningsområdes- och regional (vattendistrikts-) nivå,
- hantera ytvatten och grundvatten med metoder anpassade till deras olika fysiska egenskaper,
- fånga säsongsvariationer och kritiska perioder såsom låg- och högflödessituationer,
- tydligt beakta det integrerade sambandet mellan vattenkvantitet och vattenkvalitet, och erkänna att vattnets användbarhet för olika ändamål beror på dess kvalitet,
- vara användbar i planering, tillståndsprövning, beredskap för torka och översvämning samt krishantering,
- beakta samspelet mellan ytvatten och grundvatten, genom att använda metoder som tar hänsyn till att dessa system skiljer sig åt i hur vatten lagras, rör sig och påverkas av uttag.
Metodiken ska testas i minst ett pilotområde som är relevant ur ett vattenförvaltningsperspektiv, exempelvis områden med kända eller potentiella utmaningar kopplade till vattenbrist, konkurrens om vatten eller vattenkvalitet.
Metodiken ska stödja bedömningar av:
- hur mycket vatten som är tillgängligt och med vilken kvalitet,
- hur mycket som redan är allokerat genom nuvarande vattenuttag och befintliga tillstånd,
- hur mycket naturen behöver för att upprätthålla ekologisk status,
- samt hur mycket vatten som potentiellt finns kvar för nya användningar, med beaktande av både kvantitet och kvalitet.
Metodiken som utvecklas inom Spår 1 ska utgöra den grund som övriga delar av projektet bygger vidare på. Det innebär att val av data, utformning av IT-system, analyser av styrning samt risk-, kostnads- och konsekvensanalyser ska utgå från och vara kompatibla med den metodik som tas fram. Projektet ska tydligt beskriva hur denna koppling säkerställs i praktiken, exempelvis genom att använda gemensamma definitioner, geografiska avgränsningar och beräkningsprinciper genom hela projektet.
Del 2. Datainfrastruktur, IT och säkerhet
Analysera och utforma den tekniska infrastruktur som krävs för att i praktiken stödja vattenredovisning och vattenbudgetering som tas fram inom projektets metodplattform. Detta inkluderar system som kan koppla samman tillstånd, rapporterade uttag, uppskattad eller uppmätt faktisk användning, återföringar och vattenkvalitetsaspekter mellan sektorer och regioner.
Frågor som rör databasutformning, interoperabilitet med befintliga system (exempelvis hydrologiska och geologiska databaser, vattenförvaltningssystem, tillstånds- och tillsynsregister samt kommunala och VA-relaterade drift- och rapporteringssystem), kvalitetssäkring av data, åtkomst- och delningsprinciper, cybersäkerhet samt efterlevnad av relevanta krav på dataskydd och informationssäkerhet, liksom tillhörande kostnader, ska ingå.
Arbetet ska utgå från och i möjligaste mån bygga vidare på befintliga IT-arkitekturer, databaser, register och rapporteringsmekanismer på nationell, regional och sektorsnivå. Projekten ska systematiskt analysera hur nuvarande lösningar kan användas, förbättras, anpassas eller integreras för att stödja ett sammanhållet system för vattenbudgetering och vattenredovisning, samt identifiera befintliga begränsningar och brister.
Om behov av nya system eller komponenter identifieras ska detta motiveras tydligt och baseras på en genomgång av befintlig infrastruktur, inklusive en bedömning av varför existerande lösningar inte är tillräckliga. Eventuella nya lösningar ska utformas så att de kompletterar och samverkar med befintliga system, och inte skapar onödig parallellitet eller administrativ komplexitet.
Projekten ska säkerställa att rapportering av uppgifter utformas så att den är enkel, tidseffektiv och administrativt hanterbar för berörda aktörer. De processer och system som utvecklas och föreslås ska beakta krav på resurseffektiv drift och förvaltning, robusthet och långsiktig hållbarhet, med tydligt fokus på låg komplexitet och rimliga kostnader över tid. Projekten ska vidare visa hur effektivitet, användbarhet och kostnadseffektivitet prioriteras framför tekniskt avancerade eller specialutvecklade lösningar som riskerar att bli svåra att förvalta.
Sammanfattningsvis ska leveransen från del 2 inkludera omfatta:
- databas- och systemarkitektur, inklusive interoperabilitet med befintliga nationella och regionala system,
- analys av hur befintliga rapporteringsflöden och administrativa system kan integreras eller vidareutvecklas
- kvalitetssäkring av data, versionshantering och hantering av osäkerhet,
- behörighetsnivåer, datadelning och aggregeringsnivåer,
- cybersäkerhet, dataskydd och sekretesskrav,
- roller kopplade till ägarskap, drift, uppdatering, underhåll och kvalitetskontroll av system och data.
Projekten ska ta fram indikativa kostnadsbedömningar och jämföra alternativa lösningar, exempelvis:
- en enkel och kostnadseffektiv databas som främst stödjer rapportering, transparens och översiktsfunktioner,
- ett mer avancerat analytiskt och diagnostiskt system som stödjer scenarioanalys, tidig varning och beslutsstöd.
Vid jämförelsen ska särskild vikt läggas vid långsiktig förvaltningsbarhet, skalbarhet, användarvänlighet och total kostnad över systemets livscykel.
Spår 3. Styrning, roller och ansvar
Analysera och föreslå institutionella, rättsliga och styrningsmässiga lösningar som krävs för att operationalisera vattenredovisning och vattenallokering i Sverige. Analysen ska omfatta juridiska, historiska och institutionella perspektiv, inklusive konsekvenser av tillståndsprövning och eventuell lagutveckling, samt hur ett fungerande redovisnings- eller allokeringsverktyg kan bidra till ökad förutsägbarhet och effektivitet i tillstånds- och miljöprövningsprocesser.
Detta inkluderar:
- kartläggning av alternativa modeller för datainsamling och rapportering (t.ex. frivillig respektive obligatorisk),
- analys av incitament och regulatoriska verktyg för att förbättra rapporteringen av faktisk vattenanvändning och -kvalitet, inklusive för allmän vattenförsörjning och relevanta industrisektorer,
- tydliggörande av roller och ansvar mellan myndigheter, VA-organisationer, vattenanvändare och andra relevanta aktörer,
- identifiering av vilka aktörer som bör äga, samordna och driva systemet över tid.
Projektet ska även bedöma hur förslagen harmonierar med EU:s strategi för vattenresiliens och annan relevant EU-lagstiftning, samt analysera hur framtida EU-förändringar kan påverka svenska regelverk och institutioner.
Relevanta nationella och internationella exempel ska analyseras för att illustrera genomförbara och rättsligt hållbara angreppssätt.
Spår 4. Risker, kostnader och konsekvenser av handling och utebliven handling
Analysera de samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och institutionella risker och kostnader som är förknippade med såväl att etablera som att inte etablera ett fungerande system för vattenbalans, vattenbudgetering och vattenredovisning i Sverige. Arbetet ska stödja nationellt beslutsfattande och, där det är relevant, ta hänsyn till pågående och framväxande diskussioner på EU-nivå om vattenresiliens, vattenkvalitet, klimatanpassning och civil beredskap.
Analysen ska fokusera på beslutsfattande under osäkerhet kring vattentillgång, användning och kvalitet, och tillämpa ett riskbaserat perspektiv som beaktar exponering, sårbarhet, anpassningsförmåga samt målkonflikter mellan sektorer och styrningsnivåer.
Ett systemperspektiv ska tillämpas för att stödja en helhetssyn på prioritering av vattenresurser och belysa konsekvenser för:
- industri, investeringsklimat och ekonomisk utveckling,
- ekosystem och uppfyllande av miljö- och ekologiska mål,
- kulturella, rekreativa och turismrelaterade värden,
- hälsa och välbefinnande,
- samhällsservice samt fysisk och spatial planering,
- krisberedskap, hantering av torka och översvämning samt resiliens.
Analysen kan baseras på kvalitativa, kvantitativa, jämförande och scenariobaserade metoder, inklusive dokumenterade fallstudier, expertbedömningar och internationella erfarenheter. Den ska även beakta institutionella, rättsliga och efterlevnadsrelaterade risker, inklusive möjliga konsekvenser för Sveriges åtaganden enligt befintlig och kommande EU-lagstiftning på vattenområdet, i linje med bedömningar från Europeiska miljöbyrån och Europeiska kommissionen
Fördelning i tid och resurser mellan delarna
En rekommenderbar fördelning i tid och resurser mellan de olika delarna är följande:
Del | % av total budget | Motivering |
|---|---|---|
Del 1 – Metodplattform för vattenbudgetering och vattenredovisning | Ca 40 % | Utgör den metodologiska ryggraden och samordningsplattformen för hela satsningen. Omfattar utveckling av metodik, pilotstudier samt metodmässig harmonisering mellan övriga spår. |
Del 2 – Datainfrastruktur, IT och säkerhet | Ca 25 % | Säkerställer teknisk genomförbarhet, interoperabilitet med befintliga system samt kostnadseffektiva och förvaltningsbara lösningar. |
Del 3 – Styrning, roller och ansvar | Ca 20 % | Analyserar och utvecklar institutionella och rättsliga förutsättningar för att operationalisera systemet, inklusive EU-anpassning. |
Del 4 – Risker, kostnader och konsekvenser av handling och utebliven handling | Ca 15 % | Ger strategiskt beslutsunderlag genom att synliggöra samhällsekonomiska, miljömässiga och institutionella effekter av olika handlingsvägar. |
Avgränsning
Utlysningen syftar inte till att finansiera:
- rena hydrologiska modellstudier utan koppling till praktisk tillämpning för ett nationellt system för vattenbalanser,
- isolerade datainsamlingar utan tydlig koppling till system, styrning eller beslut,
- projekt som enbart beskriver problem eller kunskapsluckor utan att bidra till lösningar.
Samverkan med programkontoret
Utlysningen är utformad som en missionsstrategisk satsning där de beviljade projekten tillsammans ska bidra till ett sammanhållet och praktiskt tillämpbart system för vattenbudgetering och vattenredovisning i Sverige. För att säkerställa helhetsperspektiv, metodmässig samordning och långsiktig relevans kommer programkontoret att ha en aktiv och koordinerande roll gentemot de projekt som beviljas under hela projektperioden.
Programkontorets uppdrag är att:
- stödja att projekten sammantaget bidrar till utlysningens övergripande syfte,
- främja samordning och metodmässig harmonisering mellan och inom projekten,
- identifiera beroenden, gränssnitt och eventuella målkonflikter mellan projekten,
- stödja dialog mellan projekten och gentemot relevanta nationella aktörer, inklusive berörda myndigheter.
Samtliga projekt ska aktivt delta i gemensamma samordningsmöten, arbetsworkshops och avstämningar som organiseras av programkontoret. För detta ska projekten budgetera ca 100 timmar per år.
Programkontoret kan vid behov initiera gemensamma arbetsgrupper, tematiska dialoger eller syntesarbete för att säkerställa att resultat integreras och utvecklas mot ett sammanhållet system.
Programkontorets roll innebär inte detaljstyrning av enskilda projekt, men förutsätter ett nära och regelbundet samarbete för att uppnå utlysningens missionsinriktade mål.
Slutleveranser (indikativa)
Projekten ska bidra med dokumenterade, konkreta och användbara resultat inom vart och ett av följande områden:
- Del 1 – Metodplattform
En operativ metodik för vattenbudgetering och vattenredovisning, testad i minst ett pilotområde, samt tydliga förutsättningar för hur metodiken kan tillämpas i praktiken och skalas upp. - Del 2 – Datainfrastruktur och IT
En genomförbar systemlösning, inklusive arkitektur och enklare demo, som visar hur data kan kopplas samman och användas i praktiken, samt jämförelser av alternativa lösningar utifrån kostnad och förvaltningsbarhet. - Del 3 – Styrning och ansvar
Genomförbara modeller för ansvarsfördelning, datainsamling och styrning, inklusive förslag på relevanta regulatoriska eller institutionella förändringar och hur dessa kan implementeras och förvaltas över tid. - Del 4 – Risker, kostnader och konsekvenser
Beslutsrelevanta analyser som belyser konsekvenser av olika handlingsvägar, inklusive jämförelser mellan att etablera respektive inte etablera ett system, samt underlag för prioritering av vattenresurser under osäkerhet.
Format och form för leveranser
Leveransernas form ska anpassas till deras funktion och användning. De kan exempelvis utgöras av demonstratorer, prototyper, beslutsunderlag, databaser eller tekniska specifikationer som möjliggör praktisk tillämpning.
Vetenskapliga publikationer kan ingå där det är relevant för att säkerställa kvalitet, transparens och spridning, men ska komplettera – inte ersätta – de mer tillämpade och användbara resultat som utlysningen syftar till att åstadkomma.
Fokus ska ligga på användbara och implementerbara resultat.
Uppföljning
Projekten ska årligen ta fram en kortfattad sammanställning (ca 2 sidor) av framdrift och resultat i förhållande till planerade milstolpar, till Programkontoret. Denna kompletteras av muntliga presentationer eller demonstrationer vid gemensamma samordningsmöten.
Slutleverans och gemensam syntes
Varje projekt ska leverera en slutrapport som sammanfattar projektets resultat och dess bidrag till utvecklingen av ett system för vattenbudgetering och vattenredovisning i Sverige.
Samtliga projekt ska även bidra till en gemensam syntesrapport, som samordnas av programkontoret. Syntesen ska ge ett samlat, analytiskt underlag för fortsatt utveckling och implementering, och publiceras via Water Wise Societies i samband med en gemensam slutkonferens.
Rapportering till Formas
Utöver ovanstående rapportering till programkontoret behöver beviljade projekt även rapportera till Formas. För mer information om detta, se stycke Återrapportering av beviljade projekt längre ned i texten.
Utlysningen vänder sig till konsortier med olika kompetenser – exempelvis från myndigheter, akademi, näringsliv, kommuner och andra samhällsaktörer. Relevanta kompetenser som efterfrågas är exempelvis teknisk, juridisk och organisatorisk expertis som kan bidra till att utveckla praktiskt användbara byggstenar för ett framtida system för vattenbudgetering och vattenredovisning i Sverige.
Projekten förutsätter samverkan mellan flera aktörer och disciplinära perspektiv. Likaså är samverkan mellan forskande och tillämpande aktörer central och kommer att vara en viktig del av bedömningen.
Ett tydligt önskemål är att projekt i utlysningen genomförs i nära samverkan med relevanta nationella myndigheter och kunskapsbärande organisationer med ansvar för hydrologi, hydrogeologi, vattenförvaltning och vattenekosystem. Om sådana aktörer har svårt att delta som projektpart kan nära samverkan till exempel innebära deltagande i en referensgrupp.
För att räknas som projektpart ska organisationen finnas med som aktiv part i projektplanen och det visas tydligt i projektbudgeten vilka kostnader som kommer att upparbetas av parten i fråga; antingen genom bidrag från Formas, egen eller annan finansiering eller en kombination av dessa. För projekt som får finansiering i utlysningen ska projektparterna, var för sig och efter besked om beviljande, underteckna ett skriftligt åtagande om att genomföra Projekt i enlighet med Formas beslut om beviljande av medel. En förutsättning för första utbetalning av medel är att kopia av samtliga Projektparters godkännande har inkommit i rätt tid och att eventuell efterfrågad komplettering inkommit.
Krav på aktörskonstellation
- Projektet ska genomföras i ett konsortium om minst två och högst fem parter.
- Koordinerande part/huvudsökande ska vara en akademisk organisation (universitet/högskola, forskningsinstitut eller forskande myndighet) som är godkänd medelsförvaltare för alla typer av Formas utlysningar.
- Konsortiet ska innehålla minst en offentlig organisation (myndighet, kommun, kommunalt bolag, region)
- Övriga parter kan utgöras av en eller flera av följande av aktörstyper:
- universitet, högskola eller forskningsinstitut,
- offentliga organisationer,
- näringsliv,
- civilsamhällesorganisationer och andra intressegrupper som arbetar med frågor om vatten, hållbarhet och samhällsutveckling.
- andra organisationer med relevant roll i vattenförvaltning, datahantering eller samhällsplanering
Observera att det med part avses att organisationen har en tydlig del i budgeten och i genomförandet av arbetet.
Krav på koordinerande part och projektledare
- Projektledaren ska vara anställd vid den koordinerande organisationen
- Projektledaren ska ha ska ha avlagt doktorsexamen (PhD) senast vid utlysningens stängning.
- Projektledaren förväntas ha ämnesmässig erfarenhet samt dokumenterad erfarenhet av:
- att leda samverkansprojekt med flera aktörer, och
- att arbeta i gränslandet mellan kunskapsutveckling och praktisk tillämpning.
Övriga parter i konsortiet
- Samtliga parters roll, kompetens och bidrag till projektets mål ska vara tydligt motiverade.
- Samtliga parter ska ha en aktiv och relevant roll i projektets genomförande.
Innan du ansöker
Det är inte tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvudsökande till utlysningen Impact Innovation: Missionstrategisk insats för Vattenbalanser inom Water Wise Societies. Alla slutregistrerade ansökningar som har samma innehåll kommer att avslås.
Huvudsökande får endast inkomma med en ansökan i utlysningen Impact Innovation: Missionstrategisk insats för Vattenbalanser inom Water Wise Societies. Det går däremot bra att vara medverkande deltagare i flera ansökningar så länge den sökandes totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100% finansiering.
Det går bra att huvudsökande samtidigt har ett löpande projektbidrag från någon av Formas andra riktade nationella och internationella utlysningar och/eller Årliga öppna utlysningen så länge den sökandes totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100% finansiering.
Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas för medelsförvaltare. Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Universitet, högskolor, myndigheter med forskningsuppdrag och de flesta forskningsinstitut är godkända som medelsförvaltare i alla utlysningar hos Formas.
I den här utlysningen kan bara sökande från våra allmänt godkända medelsförvaltare vara koordinerande part/huvudsökande.
Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och som vill söka medel från Formas omfattas av Regler för statligt stöd.
Observera att verksamhetstypen enskild firma inte kan beviljas medel i utlysningen eller delta som part i projekt som söker i Formas utlysningar. Företag som inte har ett svenskt organisationsnummer kan inte ta del a medel i den här utlysningen, utan får i förekommande fall delta in-kind.
Alla projekt som söker medel hos Formas ska ha en ansvarig projektledare och genomföras av de personer som är angivna i ansökan.
Den sökande ska vara en svensk organisation, det vill säga en juridisk person som är knuten till ett organisationsnummer. Utländska aktörer kan ingå i projektet men kan inte uppbära bidrag från oss.
Statsstödsreglerna blir tillämpliga när Formas ger bidrag till företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet. Reglerna finns för att skydda konkurrensen på EU:s inre marknad.
I denna utlysning kommer Formas tillämpa artikel 25 i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER, EU-förordning nr 651/2014) och/eller stöd av mindre betydelse (de minimis, kommissionens förordning (EU) nr 2023/2831)].
När stödet grundas på GBER beror stödnivån på typen av projekt och verksamhetens storlek. I denna utlysning bedömer Formas att typen av projekt kommer falla inom kategorin ”experimentell utveckling” Verksamhetens storlek bedöms utifrån EU:s definition av små och medelstora företag.
Små och medelstora företag som söker de högre stödnivåerna som gäller för respektive kategori av företag ska fylla i och bilägga det självskattningsformulär som är framtaget av EU. Formuläret är en guide för att klassa företag utifrån EU:s definition av små och medelstora företag.
Den som söker stöd av mindre betydelse behöver intyga hur mycket stöd av detta slag som de har fått under en viss tidsperiod.
Inför beslut genomför Formas kreditkontroller av de företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljande.
Sökande som skulle ta emot statsstöd vid utförande av Projekt, i det fall projektansökan beviljas medel från Formas, behöver vara medveten om att kraven för transparensredovisning av beviljade statsstöd har skärpts 2023. Detta innebär att statsstöd över 100 000 euro till en projektpart i ett projekt (eller om det rör primär jordbruksproduktion eller fiskeri- och vattenbrukssektorn 10 000 euro), måste redovisas publikt inom EU. Formas ansvarar för denna transparensredovisning. Den som skickar in en ansökan anses vara införstådd med detta krav på transparensredovisning och anses ha godkänt att sådan publik redovisning sker över de gällande beloppsgränserna.
Här kan du läsa mer om de statsstödsregler som gäller när Formas ger bidrag, samt finna mallar för självskattningsdokument och blankett för stöd av mindre betydelse:
Stödnivåer enligt Formas stödordning pdf, 297 kB.
Hur avgör du om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?
Ett av de kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska räknas som ett statsstöd är att mottagaren av stödet är ett ”företag”, enligt företagskriteriet Länk till annan webbplats.. En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet enligt EU:s statsstödsregler (GBER). Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har – det vill säga, om det är ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse.
När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är kostnader som inte skulle ha uppkommit om inte projektet genomförts: Personalkostnader, kostnader för utrustning byggnader mark, kostnader för konsulter och licenser och övriga direkta kostnader. Indirekta kostnader är kostnader som inte uppkommer som en omedelbar följd av projektet men som ändå kan relateras till det, exempelvis för administration och IT. Indirekta kostnader kallas ibland för overheadkostnader eller allmänna omkostnader.
Stödberättigande indirekta kostnader är enligt fullkostnadsprincip för universitet, högskola och forskningsinstitut. Övriga parter får göra påslag för indirekta kostnader med högst 30% av sina stödberättigande personalkostnader.
Medlen ska alltså vara tydligt kopplade till projektet du söker medel för och finansiera insatser utöver ordinarie verksamhet.
Här kan du läsa mer om vilka kostnader Formas finansierar:
- Det här kan du söka finansiering för Länk till annan webbplats. (läs under Budget för projekt med flera parter)
- Kostnader Formas finansierar med stödordningen (pdf) Länk till annan webbplats.
Maximalt sökbelopp i utlysningen är 20 000 000 kronor. Projekttid ska vara 4 år.
Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan maximalt söka och beviljas bidrag motsvarande vad statsstödsreglerna medger i denna utlysning.
På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.
Du kan skriva din ansökan på svenska eller engelska. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.
Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Så här ansöker du
All information om vad ansökan ska innehålla, hur man går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.
Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan.
Personkonto
För att kunna fylla i information i ansökan behöver du ett personkonto i Prisma. Huvudsökande som ska fylla i informationen i ansökan och registrera den i ansökningssystemet behöver ett personkonto i Prisma.
Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats..
Vem ska skapa och registrera samt signera ansökan?
I denna utlysning ska en projektledare för ert projekt ska skapa och registrera ansökan i Prisma.
Den som skapar ansökan blir projektledare för ert projekt. Så snart projektledaren skapat en ansökan sparas ett utkast automatiskt. Projektledaren kan redigera utkastet fram till ansökningstidens sista dag. Projektledaren kan bjuda in en medverkande administratör i ansökan som kan hjälpa till med att göra ansökan.
I samband med att projektledaren registrerar en ansökan visas en sammanställning över de obligatoriska fält som ännu inte är ifyllda. All obligatorisk information måste fyllas i för att projektledaren ska kunna registrera ansökan.
Projektledaren kan avregistrera och komplettera er registrerade ansökan fram tills ansökan är slutregistrerad och automatiskt signerad den 1 september kl. 14.00.
Vi tillåter inte efterregistreringar eller kompletteringar av ansökningar efter att utlysningen är stängt. Ni kan då enbart komplettera på Formas begäran.
När er ansökan är slutregistrerad, ska medelsförvaltare för ert projekt signera ansökan inom sju kalenderdagar från utlysningsstängningen.
Organisationskonto
Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas i Formas ansökningssystem för medelsförvaltare. Organisationen behöver vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto.
Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. I den här utlysningen kan bara sökande från våra allmänt godkända medelsförvaltare vara koordinerande part/huvudsökande
Universitet, högskolor, de flesta forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan organisationskonto.
Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. Välj gärna det förvalda teckensnittet för den information som skrivs in i textrutorna i Prisma. Välj gärna även den förvalda teckenstorleken.
Observera att om du skriver din ansökan i ordbehandlingsprogram och sedan klistrar in din ansökan i Prisma riskerar formateringarna att försvinna.
Tabeller och figurer med avancerade formateringar eller formler ska du ladda upp som bilaga i pdf-format för att inte riskera att förlora värdefull information.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar.
Grundinformation
- Sökt antal år som ansökan avser.
- Startmånad december 2026
- Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Projektbeskrivning
Ansökan bedöms på det, som står i ansökan, varför projektbeskrivningen tydligt ska adressera alla bedömningskriterier.
Projektets relevans och potential (max 10 000 tecken inklusive mellanslag)
Bakgrund
- Beskriv den kontext som projektet är en del av och redogör för varför projektet är viktigt sett ur detta större sammanhang. Beskrivningen ska ge svenska och internationella bedömare god förståelse för hur projektets resultat eller lösningar kan skapa nytta inom relevanta områden i samhället.
- Redogör för och karaktärisera den eller de utmaningar projektet adresserar.
- Redogör för tidigare lösningar och erfarenheter inom området.
Syfte och mål
- Beskriv hur projektet bidrar till utlysningens syfte och inriktning.
- Beskriv de utmaningar, behov eller problem projektet adresserar.
- Beskriv projektets mål samt förväntade resultat och effekter, både på kort och lång sikt.
- Beskriv hur projektets förväntade resultat och lösningar möter behov hos relevanta samhällsaktörer.
- Beskriv hur projektets förväntade resultat eller lösningar kan spridas, skalas upp och användas.
Kunskapsläge
- Redogör för den forskning och kunskap som ligger till grund för projektet.
- Redogör för det förväntade resultatets nyhetsvärde eller innovationshöjd och varför lösningen utgör ett framsteg i förhållandet till befintliga alternativ.
- Jämför projektets förväntade lösningar med eventuella andra relevanta lösningar.
- Beskriv om projektets framgång är beroende av externa faktorer eller av resultat från andra projekt, och i så fall hur dessa beroenden hanteras.
- Beskriv eventuella etiska överväganden och hur dessa hanteras i projektet
Genomförande (max 8 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv och motivera plan för genomförande inklusive tidplan och budget.
- Beskriv hur projektets resultat ska användas. Ange hur och av vem resultaten kan användas samt vilka insatser som planeras för att resultaten ska omsättas i praktik, spridas eller kommersialiseras.
- Identifiera eventuella risker i projektet och beskriv hur de kan hanteras.
Aktörer (max 5 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv och motivera val av projektparter, deras kompetenser och roller. Motivera även projektdeltagarnas aktivitetsgrader.
- Beskriv hur projektparternas och andra behovsägares intressen tas tillvara i projektet samt hur samverkan kommer att ske
Referenser (max. 3 000 tecken inklusive mellanslag)
- Referenser som har inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält. Det kan vara publikationer, tidigare arbeten relevanta för projektet, etc.
Om tillämpligt: Vill du bifoga bilder, tabeller, figurer, etc till ansökan så ska dessa laddas upp som en pdf-bilaga (max 4 MB). Det är inte obligatoriskt att bifoga sådana filer.
Budget och övrig information
Projektets kostnader, finansiering och övrig information om samtliga organisationer som deltar i ansökan redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska. En svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan maximalt söka och beviljas bidrag motsvarande vad statsstödsreglerna medger i denna utlysning.
Följande uppgifter ska anges i projektets budget:
Information om huvudsökande organisation och varje projektpart
Detta är obligatoriska uppgifter som måste fyllas i per part för samtliga parter i projektet. Uppgifterna samlas in och fylls i av huvudsökande. Huvudsökandes organisation ska vara samma som anges som medelsförvaltare.
- Organisationens namn
- Organisationsnummer
- Adress, postnummer, postort, land
- Årsomsättning (avser universitetets, högskolans, institutets, företagets eller organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
- Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
- Antal anställda
- Kontaktperson
- E-post till kontaktperson
- Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.
Kostnader
Personalkostnader för forskare, tekniker och annan personal i den omfattning som de arbetar med projektet. För anställda vid universitet, högskola eller forskningsinstitut får beloppet aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
Utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.
Kostnader för konsulter och licenser med mera, som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.
Övriga direkta kostnader, som kostnader för till exempel materiel, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt. Övriga direkta kostnader inkluderar även resor och konferenser samt publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken Kostnader för att publicera Länk till annan webbplats..
En projektpart, som ansöker om medel motsvarande tre miljoner kronor eller mer, också får ansöka om medel upp till 30 000 kronor för revisorsintyg från auktoriserad/godkänd revisor. Revisorsintyg från internrevisor accepteras för kommun, landsting, statliga myndigheter. Universitet och högskola är undantagna från revisorintyg. Läs mer under rubriken ”Budget för projekt med flera parter” på: Länk till annan webbplats. Det här kan du söka finansiering för - Formas Länk till annan webbplats.
Indirekta kostnader:
Indirekta kostnader fördelas enligt tre nivåer:
1. Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Universitet och högskola behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet.
2. Följande organisationer får, när de deltar i projektet med icke-ekonomisk verksamhet, ta upp faktiska indirekta kostnader till ett belopp motsvarande högst 45 % av sina stödberättigande personalkostnader:
2.1 forskningsorganisationer som är
- aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller
- stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter
2.2 statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning,
Villkoret om högst 45 % gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning. Om organisationen även bedriver ekonomisk verksamhet som exempelvis uppdragsforskning ska verksamheterna redovisas separat. Om organisationen deltar i projektet med ekonomisk verksamhet gäller villkoret i 3) nedan.
3. Övriga Projektparter får ta upp faktiska indirekta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar 30 % av sina stödberättigande personalkostnader.
Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller för lokaler.
Finansiering
I ansökan kan fyra typer av finansiering anges:
- Sökt bidrag från Formas: Anger vilket belopp som söks från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet kan inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under Egen finansiering.
- Annat stöd (offentligt): Om medel för relaterade projekt har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär
- Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till projektet.
- Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i projektet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering.
Budgetspecifikation
Här förklarar och motiverar huvudsökande budgeten i ord. Här anges de overheadkostnader som tillämpas i ansökan. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler. Här specificerar ni den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader. Med personalkostnader avses löner inklusive sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter kopplade till lön.
Här anger du också eventuella konsultkostnader och omfattningen på konsultens medverkan. Ange även vilken eller vilka projektparter som står för konsultkostnaderna. Sökande uppmanas att vara tydlig med att beskriva samtliga kostnader i relation till de aktuella aktiviteterna inom projektet. (Maximalt 9 000 tecken inklusive mellanslag.)
Relevanta intyg laddas upp i budgetflik i Prisma
- SMF självdeklaration (pdf) Länk till annan webbplats.
- Intyg om försumbart stöd (word) Länk till annan webbplats.
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde. Välj projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod). Välj minst ett forskningsämne och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling. Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
- Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till beviljade projekt kallas medelsförvaltare.
- Välj medelsförvaltare i rullistan. Om du inte hittar den organisation som ska stå som huvudsökande, se rubriken Organisationskonto under avsnittet Så här ansöker du.
- Välj hemvist i rullistan. Om du inte hittar rätt hemvist, se rubriken Sökande från medelsförvaltare som behöver bli enskilt godkända under avsnittet Så här ansöker du.
CV och nyckelpersoner
Nyckelpersoner
Lista samtliga nyckelpersoner projektdeltagare inklusive projektledare med namn, organisation samt roll och aktivitetsgrad i projektet.
CV
Här bifogar ni CV för alla nyckelpersoner. Inkludera erfarenheter och meriter som är relevanta för projektet. Motivera också varför projektdeltagaren är en nyckelperson. Alla CVn ska läggas in i ett dokument och bifogas in som en PDF-bilaga (PDF, max 10 MB).
Använd anvisad mall, högst 1 sida per person: Mall för CV Länk till annan webbplats.
I denna utlysning kan forskare vid Formas allmänt godkända medelsförvaltare inte länka till tidigare inlagda CV-uppgifter i Prisma. Alla CV:n ska lämnas in på samma sätt för att säkerställa en likvärdig bedömning.
Valfri Bilaga
Vill du bifoga bilder, tabeller, figurer, etc till ansökan så ska dessa laddas upp som en pdf-bilaga (max 4 MB). Det är inte obligatoriskt att bifoga sådana filer.
Skicka en projektsammanfattning till programkontoret
Samtidigt som ansökan skickas till Formas ska en kort icke-konfidentiell sammanfattning skickas till programkontoret för Water Wise Societies via e-post utlysningar@waterwisesocieties.se. Innehållet i bilagan som skickas till programkontoret ska kunna spridas och publiceras fritt och får inte innehålla konfidentiella eller på annat sätt känsliga uppgifter.
Mall för sammanfattning till Water Wise Socieites: Mall projektsammanfattning till programkontor WWS.docx Länk till annan webbplats.
Efter att du har lämnat in din ansökan
Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.
Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att medelsförvaltaren har signerat ansökan, detta måste ske inom sju kalenderdagar efter att utlysningen stängt.
- Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att ansökan följer utlysningens ramar avseende
- Budget – max 20 miljoner är sökt
- Projekttid – 4 år projektperiod
- Antal projektparter – min 2 och max 5 projektparter
- Typ av projektparter – parter kommer från akademi, offentlig sektor, näringsliv eller civilsamhällesorganisationer.
- Koordinerande part kommer från akademi (universitet/högskola, forskningsinstitut eller forskande myndighet)
- Minst en aktör från offentlig sektor ingår i konsortiet.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att inte flera ansökningar med samma innehåll inkommit
- Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Varje ansökan granskas av flera granskare. Beredningsgruppen är sammansatt av representanter från akademi och relevanta aktörer i samhället. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.
De högst rankade ansökningarna efter bedömningsomgången kommer att kallas på intervju för uppföljande och fördjupande frågeställningar. Datum för detta kommer annonseras på Formas hemsida innan 1 juli.
Portföljperspektiv
I den här utlysning kan Formas komma att tillämpa ett portföljperspektiv för att möjliggöra finansiering av projekt som kompletterar varandra. Portföljperspektivet kan tillämpas först efter att alla ansökningar har bedömts på sina egna meriter och rankats.
Bedömningskriterier
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:
Relevans
- Projektet kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och inriktning.
- Projektet har identifierat de viktigaste områdena där resultatet eller lösningen kan skapa nytta.
- Projektet tar relevant hänsyn till olika samhällsgruppers behov och förutsättningar.
Potential
- Projektets syfte och problemformulering är tydliga, logiska och i linje med utlysningens syfte och inriktning.
- Projektet bygger på forskning av hög kvalitet.
- Projektets förväntade resultat eller lösning ligger i framkant inom sitt fält, och har ett väsentligt nyhetsvärde eller innovationshöjd.
- Projektet har betydande potential att skalas upp eller spridas.
Genomförande
- Planerade aktiviteter och metoder är ändamålsenliga för att uppnå förväntat resultat. Tidplan och budget är realistisk och ändamålsenlig.
- Projektets planerade hantering av eventuella hinder eller risker som kan påverka genomförandet av projektet är ändamålsenlig.
- Plan för hur projektets resultat ska nyttiggöras är ändamålsenlig.
- Projektet hanterar etiska överväganden på ett tillfredsställande sätt.
Aktörer
- Projektets organisation och samlade kompetens är ändamålsenlig för att genomföra projektet, inklusive att nyttiggöra projektets resultat.
- Projektet genomförs i samverkan med relevanta intressenter eller användare
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 17 november 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får en e-post när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.
Ekonomisk återrapportering i Prisma. Länk till annan webbplats.
Revisorsintyg vid bidrag över 3 miljoner kronor
Om en projektpart får 3 miljoner kronor eller mer från Formas krävs ett revisorsintyg från auktoriserad eller godkänd revisor. För kommuner, regioner och statliga myndigheter accepteras intyg från internrevisor. Universitet och högskolor behöver normalt inte lämna intyg, om inte annat anges i beslutet.
Formas tillhandahåller en mall för revisorsintyg som ska användas. Kostnader för intyget är stödberättigande upp till 30 000 kronor, under förutsättning att kostnaden är planerad och ryms inom beviljade medel.
Mall för revisorsintyg docx, 49.7 kB.
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet (med tillhörande villkor) till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Rapportering till Water Wise Societies
Notera att beviljade projekt även ska rapportera till programkontoret för Water Wise Societies. Mer information om detta ligger under Syfte och inriktning.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Formas delar dagsaktuella öppna data om ansökningar, finansierade aktiviteter och utlysningar via ett API. Data i API:et följer en gemensam datastandard (GDP) som Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova har antagit. Delar av data från ansökningarna kommer att tillgängliggöras som öppna data. Data inkluderar information om organisationer och personer som söker och får finansiering genom finansiärernas utlysningar. För ansökningar som ännu inte beslutats eller som har avslagits, anonymiseras vissa person- och organisationsuppgifter.
Läs mer på Öppna data - Formas Länk till annan webbplats.
Formas för även regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:
- Projekttitel på svenska
- Projekttitel på engelska
- Sammanfattning på svenska
- Sammanfattning på engelska
- Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
- Totalt beviljat belopp
- Namn på koordinerande organisation på svenska
- Namn på koordinerande organisation på engelska
- Organisationsnummer för koordinerande organisation
- Forskningsämne SCB-kod
- Namn på sökande och medverkande personer
- Kön för sökande och medverkande personer
- ORCID för sökande och medverkande personer.
Utlysningen är en del av satsningen Impact Innovation som Energimyndigheten, Formas och Vinnova står bakom. Impact Innovation är en aktörsdriven och långsiktig kraftsamling som ska bidra till global konkurrenskraft genom omställning för hållbar utveckling.
Kontaktinformation
För frågor om utlysningens innehåll
Magnus Arnell, programchef, Water Wise Societies
E-post: magnus.arnell@ri.se
Karina Barquet, SEI, Water Wise Societies
E-post: karina.barquet@sei.org
För administrativa frågor och frågor om Prisma
