Klimatförändringarna utgör en av vår tids största samhällsutmaningar och har långtgående konsekvenser för folkhälsan. För att möta dessa utmaningar behövs ny kunskap om hur klimatförändringar påverkar människors hälsa, hur samhället kan anpassa sig, samt hur klimatåtgärder kan bidra till förbättrad hälsa. Syftet med utlysningen är att bidra med kunskap som kan skydda och främja hälsa hos nuvarande och kommande generationer.
Klimatförändringarna utgör en av vår tids största samhällsutmaningar och har långtgående konsekvenser för folkhälsan. Ett förändrat klimat ökar hälsoriskerna genom extremväder, förändrade ekosystem och miljöförhållanden som driver värmeböljor, infektioner, sjukdomar, allergier, luftföroreningar och naturkatastrofer.
Klimatförändringarna påverkar redan människors liv och hälsa, både i Sverige och globalt, och särskilt för grupper som redan är utsatta och sårbara. Utan betydande åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen och anpassa samhällen till ett förändrat klimat kommer sjuklighet, dödlighet, ojämlikhet och försämrad livskvalitet att öka markant.
Denna utlysning syftar till att stödja forskning som bidrar till fördjupade kunskaper om sambanden mellan klimat och hälsa samt stärker samhällets förmåga att skydda och främja folkhälsa i Sverige i ett förändrat klimat.
Utlysningen välkomnar projekt med olika fokusområden och perspektiv, däribland:
- Integrering av hälsoperspektivet i klimatarbete för att ge beslutsfattare evidens om risker och möjligheter för folkhälsa.
- Samhällsekonomisk analys av hälsoeffekter och vinster kopplade till utsläppsminskning och klimatanpassning.
- Övervakning och varningssystem som integrerar klimat-, hälso- och socioekonomiska data för att förutse framtida risker.
- Byggd miljö och hälsa med fokus på hur extrema väderhändelser påverkar bebyggelse och sårbara grupper.
- Mental hälsa och välbefinnande i relation till direkta och indirekta effekter av klimatförändringar. Hur extremväder påverkar människors hälsa och hur de kan förebyggas.
Forskningsprojekten kan belysa dessa aspekter med koppling till exempelvis värmeböljor, luftföroreningar, infektionssjukdomar, mental hälsa och påverkan på bebyggelsestruktur. Beslutsfattare behöver evidensbaserat underlag för att integrera folkhälsa i klimatpolitiken – både när det gäller utsläppsminskning och klimatanpassning. Finansierade projekt ska bidra med kunskap om hur klimatförändringar påverkar människors hälsa, hur samhället kan anpassa sig, samt hur klimatåtgärder kan bidra till förbättrad hälsa.
Utlysningen vänder sig till forskare vid ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet.
Formas har även en annan utlysning med inriktning mot hälsa och välbefinnande som öppnar för ansökningar i mars, Skogen och människan: Mot en mer robust kunskapsgrund om hälsa, välbefinnande och enskilda skogsägare.
Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhällen i Sverige och globalt, både när det gäller att förbereda sig för och anpassa sig till ökade risker från extrema väderhändelser och andra klimatrelaterade effekter. Att skydda och främja hälsa hos nuvarande och framtida generationer är ett av de starkaste argumenten för att leva upp till de nationella och internationella klimatmålen. Klimatförändringarna påverkar redan människors liv och hälsa, i Sverige och globalt, och särskilt för utsatta och sårbara grupper. Utan kraftfulla åtgärder riskerar sjuklighet, dödlighet, ojämlikhet och försämrad livskvalitet att öka markant.
Hur stora de framtida klimatrelaterade hälsokonsekvenserna blir i Sverige beror inte bara på klimatförändringen i sig, utan också på den allmänna samhälls- och befolkningsutvecklingen. Kombination av en åldrande befolkning, ökad urbanisering och stigande temperaturer är faktorer som redan påverkar folkhälsan i Sverige och som förväntas förstärkas framöver. Sveriges befolkning, infrastruktur och bebyggelse liksom ekosystem är anpassade till ett klimat som redan håller på att förändras.
Enligt Folkhälsomyndighetens aktuella risk- och sårbarhetsanalys för hälsokonsekvenser av klimatförändring, är värmeböljor den mest betydande hälsorisken i Sverige. Utöver detta bedöms höga risker även föreligga för översvämningar, vattenburen smitta, pollenallergier, skogsbränder, luftföroreningar, fästingburna infektioner samt ras och skred. På en medelhög risknivå återfinns livsmedelsburen smitta, torka, påverkan på dricksvattenkvalitet och varmare vintrar.
Det finns starka kopplingar och potentiella synergier mellan klimatåtgärder och hälsa. För att utnyttja denna potential behöver vi öka förståelsen för hur klimatrelaterade åtgärder påverkar människors hälsa samt stärka kunskapen om hur dessa insatser kan synliggöras, vidareutvecklas och implementeras i Sverige. Utsläppsminskningar kan ge både direkta och indirekta hälsofördelar, såsom förbättrad luftkvalitet, ökad fysisk aktivitet och mer hälsosamma matvanor.
Klimatförändringen kan även påverka människors mentala hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. Direkta effekter kan uppstå genom trauma från naturhändelser, såsom översvämningar, skogsbränder eller värmeböljor, samt förluster av egendom, försörjning eller kulturmiljöer. Indirekta effekter kan inkludera oro över klimatförändringen och dess konsekvenser, och vilken slags framtid vi står inför. Vissa grupper är också mer utsatta och sårbara för klimatförändringarnas effekter, vilket riskerar att förstärka hälsoklyftor. Genom att förebygga nutida och framtida klimatrelaterade hälsorisker – exempelvis värmestress, luftföroreningar och spridning av infektionssjukdomar – kan utsläppsminskningar ses som en investering i både klimatresiliens och hälsosamma livsmiljöer.
Klimatförändringens effekter – och därmed hälsokonsekvenserna – varierar geografiskt inom Sverige. Det kräver ett brett spektrum av kunskap och insatser som är anpassade till regionala förutsättningar och behov. För att minska klimatförändringarnas negativa konsekvenser för människors hälsa i Sverige krävs fördjupad kunskap om lokala effekter och utveckling av åtgärdsplaner som stärker samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga. Sverige kan dra nytta av omfattande internationell forskning och erfarenheter, men det finns ett tydligt behov av mer forskning som är relevant för svenska förhållanden – med hänsyn till geografiska och kulturella variationer, samhällsstrukturer och olika grupper.
Sammantaget finns en lång rad forsknings- och innovationsbehov om klimat och hälsa, där forskare och samhällsaktörer tillsammans kan bidra till att förbereda städer, samhällen och människor för oundvikliga förändringar – såsom förändrade nederbördsmönster och värmeböljor – och minska klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa. Detta kan innefatta områden såsom, psykologi, beteendemönster, sjukdomsspridning, beredskap och samhällsplanering. Det finns många ömsesidiga beroenden och potentiella synergier mellan klimatåtgärder och hälsa, som både kan förstärkas och försvagas i ett förändrat klimat.
Denna utlysning syftar till att stödja forskning som bidrar till fördjupade kunskaper om sambanden mellan klimat och människors hälsa samt stärker samhällets förmåga att skydda och främja folkhälsa i Sverige i ett förändrat klimat. Vi välkomnar tvärvetenskapliga och multidisciplinära projekt som kombinerar exempelvis klimatvetenskap, folkhälsa, samhällsvetenskap och miljöpsykologi.
Sverige behöver ny kunskap om hur vi kan skydda och främja folkhälsa i ljuset av klimatförändringarna. Detta är en bred ansats och täcker in en mångfald av perspektiv som kan innefatta:
- Integrering av hälsoperspektivet i arbetet med utsläppsminskningar och klimatanpassning. Beslutsfattare behöver evidensbaserade underlag som visar risker och möjligheter med utsläppsminskning och klimatanpassning, samt hur globala klimatförändringar påverkar lokala förhållanden och folkhälsa.
- Kostnads- och samhällsekonomisk analys av hälsoeffekter som kopplar till klimatförändringar. Kunskap om effektivitet och nytta av olika klimatanpassnings- och utsläppsåtgärder med kopplingar till hälsa. Kvantifiering av de potentiella hälso- och samhällsekonomiska vinsterna av att minska utsläppen av växthusgaser.
- Övervakning och varningssystem samt tvärvetenskapliga metoder och data. Stärkt integrering av övervaknings- och varningssystem för klimatrelaterade hälsorisker, såsom extrema väderhändelser, infektionssjukdomar och luftföroreningar, anpassade till hälsosektorns behov. Integrering av klimatdata, hälsodata och socioekonomiska faktorer samt utveckling av system och modeller för att förutsäga framtida hälsorisker kopplade till klimatförändringarna.
- Byggd miljö och klimatanpassning med fokus på hälsa. Kunskap om hur extrema väderhändelser såsom översvämningar, stormar, skred, värmeböljor, torka, brand, påverkar olika bebyggelsestrukturer i Sverige och vilka konsekvenser detta har för folkhälsan. Där ingår exempelvis värmeöeffekter och dagens innemiljöer medför risker för sårbara grupper som behöver stöd och anpassningsåtgärder.
- Mental hälsa och välbefinnande. Kunskap om hur klimatförändringarna direkt och indirekt kan påverka mental hälsa och välbefinnande. Vissa sårbara grupper löper högre risk att drabbas vilket kan bidra till ökade ojämlikheter.
- Extremväder och hälsopåverkan. Kunskap om hur ökade och intensifierade extremväderhändelser – såsom värmeböljor, översvämningar, stormar, ras, skred, torka och skogsbränder – påverkar människors hälsa i Sverige, och hur de kan förebyggas.
Det är redan de mest utsatta och sårbara grupperna i samhället som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna, både i Sverige och globalt. Dessa grupper riskerar att både ekonomiskt och socialt drabbas oproportionerligt av klimatförändringarnas effekter. Det behövs mer kunskap om vilka dessa grupper är, hur de påverkas, och vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga och mildra konsekvenserna. Det behövs också fördjupad kunskap om hur jämlikhetsperspektiv kan integreras i klimatanpassning och utsläppsminskande åtgärder för att maximera hälsovinsterna och särskilt stärka skyddet för sårbara grupper. Klimaträttvisa och jämlikhetsperspektiv är därför viktiga aspekter som behöver inkluderas i beslutsprocesser och policyarbete för att maximera hälsovinster och minimera oavsiktliga skador och ökade ojämlikheter.
Vi välkomnar projekt som främjar handlingskraft och konkreta åtgärder som stärker samhällets resiliens mot klimatförändringarnas effekter som samtidigt gynnar folkhälsan. Projekten behöver inte begränsas till svenska förhållanden, men ska ha en tydlig relevans för att stärka samhällets förmåga att skydda och främja folkhälsa i Sverige i ett förändrat klimat.
Följande typer av projekt kan inte söka medel från utlysningen:
- Projekt som enbart syftar till utveckling av tekniker eller material.
- Projekt med fokus på djurhälsa.
- Projekt som handlar om hälsosektorns omställning till fossilfri energi och cirkulära lösningar i både privat och offentlig regi.
- Projekt med fokus på arbetsmiljö utan direkt koppling till klimatförändringar.
Projekt som handlar om skog och välbefinnande och kopplingar emellan dessa, hänvisas till Formas utlysning Skogen och människan: Mot en mer robust kunskapsgrund om hälsa, välbefinnande och enskilda skogsägare Länk till annan webbplats. som du hittar mer information om i länken.
Forskningsprojekt som bedöms ligga utanför utlysningens syfte och inriktning kan inte beviljas bidrag och kommer att avslås före beredning. Bedömningen av om en ansökan ligger inom utlysningens område görs utifrån en fullständig ansökan och sker först efter att utlysningens har stängt.
Kunskap från projekten ska kommuniceras till relevanta målgrupper utanför akademin. Vi välkomnar projekt som samverkar med samhällsaktörer för att skapa förutsättningar för praktisk tillämpning. Forskningsresultat bör utveckla, förbättra och främja klimat- och hälsokommunikation som når ut och får genomslag i samhället och ökar kunskapen om risker och skydd mot klimatförändringarnas hälsoaspekter. Resultaten ska aktivt kommuniceras med relevanta aktörer, exempelvis genom rekommendationer till primära målgrupper, policy briefs, populärvetenskapliga publikationer eller andra innovativa insatser för kommunikation och dialog. En konkret plan för kommunikation ska presenteras i ansökan och kommer att ingå i bedömningen. Vi välkomnar tvärvetenskaplig forskning och projekt som inkluderar samverkan med aktörer utanför akademin, men detta är inte ett krav för finansiering.
Utlysningen riktar sig till disputerade och verksamma vid svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag som uppfyller Formas krav på medelsförvaltare. Huvudsökanden och medsökande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning. Samma person kan endast vara huvudsökande i en ansökan inom utlysningen, men det är tillåtet för samma person att vara medverkande forskare i flera ansökningar.
Formas arbetar för en jämlik, jämställd och inkluderande samhällsutveckling. Sökande bör utforma projektet så att resultaten kan gynna en mångfald av människor och grupper i samhället. Projektgruppen bör utformas med hänsyn till könsfördelning och olika bakgrund. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Innan ni ansöker
All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.
Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet. Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.
För att kunna ansöka om bidrag i denna utlysning ska:
- Huvudsökanden ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
- Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning). Annan personal som medverkar i projektet behöver inte ha avlagt doktorsexamen.
- Den tilltänkte bidragstagaren ska vara projektledare på ansökan.
- Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
Huvudsökande får inkomma med maximalt en projektansökan.
När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.
I denna utlysning tillämpas inte statsstöd, varför organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet inte kan söka stöd från Formas i denna.
På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.
I denna utlysning går det att söka för projekt som är tre eller fyra år långa med en total budget på maximalt 9 miljoner per projekt.
Observera att det lönebelopp som totalt erhålls för en enskild forskare, doktorand eller annan personal inte får överskrida 100 procent av en heltidsanställning. Detta innebär att ytterligare medel för lön inte kan beviljas för forskare, doktorand eller annan personal som redan får bidrag med fullständig lönefinansiering.
Projektstart ska ske 1 november 2026, och startdatum är förvalt i Prisma. Projektet har en dispositionstid på 12 månader. Det betyder att projektet har ytterligare ett år efter projekttidens slut att slutföra projektet. Det innebär även att projektstarten kan förskjutas med upp till 12 månader och projektet ska ändå kunna slutföras inom utsatt tid.
Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som bedömer ansökan består av både nationella och internationella granskare. Om du väljer att skriva på svenska kommer ansökan att översättas till engelska inför bedömningen. Observera att du inte kommer att ha möjlighet att se eller göra ändringar i den översatta texten innan ansökan går vidare till beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.
Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Så här ansöker du
Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.
Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
- Antal år som ansökan avser.
- Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Projektbeskrivning
Vetenskaplig ansats (max 14 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv projektets frågeställning och syfte. Förklara hur projektet relaterar till utlysningens syfte och inriktning.
- Beskriv befintligt kunskapsläge inom projektets område. Förklara hur projektet kan utveckla, fördjupa eller utmana det befintliga kunskapsläget.
- Redogör för och motivera de teorier och metoder som kommer att användas i projektet.
- Redogör för hur etiska överväganden kommer att hanteras i projektet.
Samhällsrelevans (max 8 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv hur projektet är relevant för samhället och den samhällsnytta som projektets resultat förväntas bidra till.
- Redogör för hur projektet tar hänsyn till olika samhällsgruppers behov och förutsättningar.
- Beskriv hur projektet planerar att kommunicera resultaten till relevanta målgrupper.
- Beskriv hur projektet bidrar till öppen vetenskap, genom exempelvis öppen tillgång till publikationer, data, metoder och samverkan med det omgivande samhället.
Genomförande och kompetens (max 10 000 tecken inklusive mellanslag).
- Beskriv och motivera valet av projektdeltagare, vilka kompetenser och erfarenheter de bidrar med, och i vilka delar av projektet de bidrar.
- Beskriv och motivera projektdeltagarnas aktivitetsgrader.
- Beskriv projektets genomförandeplan, inklusive tidplan och budget samt hur projektets resultat kan användas. Beskriv tillgång till infrastruktur, material och andra resurser som krävs för att genomföra projektet.
- Identifiera eventuella risker i projektet och beskriv hur de kan hanteras.
Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (8 000 tecken inklusive mellanslag).
Budget
Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Budgeten beskrivs i form av:
Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det visar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor och konferenser. Det kan även avse publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken Kostnader för att publicera Länk till annan webbplats.. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
Lön kan sökas till forskare, doktorander och annan personal i den omfattning som de arbetar med projektet. Ansöker ni om konsulttjänster så ska det budgeteras under denna post i ansökan.
Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan.
Lokaler. Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overheadkostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
Indirekta kostnader avser overheadkostnader.
Indirekta kostnader fördelas enligt tre nivåer:
1. Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Universitet och högskola behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet.
2. Följande organisationer får, när de deltar i projektet med icke-ekonomisk verksamhet, ta upp faktiska indirekta kostnader till ett belopp motsvarande högst 45 procent av sina stödberättigande lönekostnader:
2.1 forskningsorganisationer som är
- aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller
- stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter
2.2 statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning,
Villkoret om högst 45 procent gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning. Om organisationen även bedriver ekonomisk verksamhet som exempelvis uppdragsforskning ska verksamheterna redovisas separat. Om organisationen deltar i projektet med ekonomisk verksamhet gäller villkoret i 3) nedan.
3. Övriga Projektparter får ta upp faktiska indirekta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar 30 procent av sina stödberättigande lönekostnader.
Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan i stället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
Total kostnad avser en budgetsummering.
Budgetspecifikation avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till de lönekostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen. Budgetspecifikation skrivs på engelska (max 7 000 tecken inklusive mellanslag).
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde. Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod). Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling. Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
- Nyckelord. Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
I den här utlysningen kan enbart sökanden från medelsförvaltare som är godkända för alla Formas utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.
- Välj din medelsförvaltare i rullistan.
- Välj hemvist i rullistan.
Medverkande
- Huvudsökande bjuder in medverkande till ansökan i Prisma.
- En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
- Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret. Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste huvudsökande göra.
- Alla medverkande måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma.
- Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).
CV
Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.
Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:
Utbildning
- Forskarutbildning
- Utbildning på grund- och avancerad nivå
Arbetsliv
- Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
- Postdoc-vistelser
- Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
- Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
Meriter och utmärkelser
- Docentur
- Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare. Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
- Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
- Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
- Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning. Här anger du de meriter som du tycker är relevanta för projektet. Ange meriter där du har gjort ett betydande bidrag och som tydligt visar att du har den kunskap, kompetens och erfarenheter som hänvisas till i projektbeskrivning och akademisk profil. Det kan exempelvis handla om dokumenterad erfarenhet av samverkan, öppen vetenskap, forskningskommunikation, projektledning, mång- och tvärvetenskapligt arbete, handledning av doktorander, etcetera (max 10).
Publikationer
Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från den sökandes personliga profiler i Prisma.
Bilagor
Följande bilaga kan laddas upp om relevant för ansökan:
Bilaga 1: Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet PDF kan laddas upp.
Efter du har lämnat in din ansökan
Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.
Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
- Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
- Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:
Vetenskaplig ansats
- Projektets vetenskapliga frågeställningar är tydliga, logiska och i linje med utlysningens syfte och inriktning.
- Projektet adresserar angelägna vetenskapliga frågeställningar som utvecklar, fördjupar eller utmanar det aktuella kunskapsläget.
- Projektets val av teori och metod är ändamålsenliga.
- Projektet adresserar etiska överväganden i forskningen på ett tillfredsställande sätt.
Samhällsrelevans
- Projektet adresserar samhällsrelevanta frågor, och kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och inriktning.
- Projektet tar relevant hänsyn till olika samhällsgruppers behov och förutsättningar.
- Projektets förväntade resultat kan ge betydande samhällsnytta.
- Projektet har en ändamålsenlig plan för att kommunicera med relevanta målgrupper.
- Projektet kan väsentligt bidra till öppen vetenskap.
Genomförande och kompetens
- Projektgruppen har de kompetenser och erfarenheter som krävs för att framgångsrikt kunna genomföra projektet.
- Genomförandeplanen för projektet, inklusive aktivitetsgrader och budget, är realistisk och ändamålsenlig.
- Projektets har en relevant och ändamålsenlig beskrivning av hur resultaten kan användas.
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 20 oktober 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.
Så här rapporterar du utgifter och resultat
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Formas för regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris Länk till annan webbplats. som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:
- Projekttitel på svenska
- Projekttitel på engelska
- Sammanfattning på svenska
- Sammanfattning på engelska
- Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
- Totalt beviljat belopp
- Namn på koordinerande organisation på svenska
- Namn på koordinerande organisation på engelska
- Organisationsnummer för koordinerande organisation
- Forskningsämne SCB-kod
- Namn på sökande och medverkande personer
- Kön för sökande och medverkande personer
- ORCID för sökande och medverkande personer.
Revisionshistorik
Om vi behöver göra ändringar i utlysningstexten efter att den öppnar anger vi ändringarna här.
Kontaktinformation
För frågor om utlysningens innehåll
För administrativa frågor och frågor om Prisma
