Utlysningen handlar om samspelet mellan människa och skog, med fokus på skogens betydelse för människors hälsa och välbefinnande samt hur mänskliga drivkrafter påverkar skogen och hur skogen förvaltas.
Skog täcker nära 70 procent av Sveriges yta och har en viktig roll för Sverige, som en mångsidig naturresurs, för Sveriges ekonomi, för biologisk mångfald, klimatnytta och som plats för rekreation, hälsa och välbefinnande. Nästan hälften av Sveriges produktiva skogsmark ägs av enskilda skogsägare, och deras beslut och förutsättningar är därmed avgörande för hur skogen utvecklas, sköts och används.
Under senare år har skogens betydelse för människors hälsa och välbefinnande fått ökad uppmärksamhet. En växande kunskapsgrund visar att vistelse i skog och natur kan minska stress, främja fysisk aktivitet och stärka psykiskt välbefinnande. Men vilka hälso- och välbefinnandevärden som skogen kan erbjuda påverkas av hur den brukas och förvaltas, och kunskapen är fortfarande begränsad om hur skogsskötsel och skogsförvaltning aktivt kan utformas för att stödja dessa värden.
De enskilda skogsägare som i praktiken formar en stor del av den svenska skogen verkar i en alltmer komplex verklighet. Sveriges drygt 300 000 enskilda skogsägare är en mångfacetterad grupp med stor variation i förutsättningar, värderingar och drivkrafter. Gruppen förändras också över tid genom exempelvis generationsskiften, demografiska förändringar och förändrade förväntningar från samhället. Trots detta finns det betydande kunskapsluckor om vad som påverkar deras val kring sin skog och hur styrmedel, rådgivning och andra verktyg fungerar i praktiken.
För att skogsägare, myndigheter och andra aktörer som fattar beslut om skogen ska kunna göra väl avvägda val och ytterligare öka samhällsnyttan från skogen behövs en mer robust kunskapsgrund om hur skogliga beslut påverkar människors hälsa och välbefinnande, och om hur människor, särskilt enskilda skogsägare, fattar de beslut som formar skogen.
I denna utlysning efterfrågar vi därför forskning som fördjupar kunskapen om skog, skogsbruk, skogsförvaltning och skogssektorn ur minst ett av två centrala perspektiv: (1) skogens betydelse för människors hälsa och välbefinnande och/eller (2) enskilda skogsägares förutsättningar och drivkrafter. Under det första centrala perspektivet – kring hälsa och välbefinnande – omfattar utlysningen forskningsprojekt som undersöker hur skogsskötselmetoder, skogsförvaltning eller skogssektorn som helhet påverkar och samspelar med skogens olika värden för människors hälsa och välbefinnande. Med detta avses särskilt skogsskötselns, skogsförvaltningens och skogssektorns roll i att aktivt kunna bidra till ökad nytta för människors hälsa och välbefinnande, i samspel med andra samhällsmål. Under det andra centrala perspektivet – kring enskilda skogsägare – omfattar utlysningen forskningsprojekt som bidrar till nya insikter kring enskilda skogsägares förutsättningar och drivkrafter som är relevanta för hur olika samhällsmål kopplade till skogen kan realiseras i praktiken. Med detta avses särskilt hur enskilda skogsägares förutsättningar, drivkrafter och beslut påverkar skogen och hur den sköts, och hur detta i sin tur påverkar de värden skogen bidrar med till samhället.
Det finns begränsningar i vad som kan finansieras i utlysningen. Projekten ska ha tydlig relevans för svenska sammanhang samt ett tydligt och väsentligt fokus på skogsskötsel, skogsförvaltning eller på skogssektorn som helhet. Se mer under avsnittet Avgränsningar.
I denna utlysning ska huvudsökande och medverkande forskare vara disputerade forskare med doktorsexamen. Huvudsökande ska vara verksamma vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag som är godkända medelsförvaltare hos Formas.
Formas har även en annan utlysning med inriktning mot hälsa och välbefinnande öppen till den 29 april, Klimatförändringarnas påverkan på folkhälsa i Sverige – risker, sårbarheter, möjligheter och synergier.
Skogen är en av Sveriges mest betydelsefulla naturresurser. Utöver att vara grunden för en betydande del av landets näringsliv och export bidrar skogen till en rad andra värden, såsom biologisk mångfald, klimatnytta, rent vatten, rekreation, kulturarv och människors hälsa. Hur skogen sköts och förvaltas påverkar alla dessa värden, och därmed stora delar av samhället. För att skogsägare, myndigheter och andra aktörer som fattar beslut om skogen ska kunna göra väl avvägda val och ytterligare öka samhällsnyttan från skogen behövs en mer robust kunskapsgrund om hur skogliga beslut påverkar människors hälsa och välbefinnande, och om hur människor, särskilt enskilda skogsägare, fattar de beslut som formar skogen.
I denna utlysning ligger fokus på två centrala perspektiv kring kopplingarna mellan skogen och människan, där kunskapsunderlaget behöver stärkas.
Skogens betydelse för människors hälsa och välbefinnande har uppmärksammats alltmer under senare år, bland annat i ljuset av folkhälsoutmaningar som psykisk ohälsa, stillasittande och stress. Att hälsa och välbefinnande är centrala för samhället reflekteras exempelvis i det globala Agenda 2030-målet kring god hälsa och välbefinnande (mål 3), såväl som i det svenska målet för folkhälsopolitiken och de tio målen för friluftspolitiken, där bland annat det fjärde målet specifikt gäller tillgång till natur för friluftsliv. I början av 2025 presenterade även regeringen en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention Länk till annan webbplats.. I EU:s skogsstrategi för 2030 lyfts skogens bidrag till fysisk och psykisk hälsa uttryckligen fram, och skogens och andra ekosystems värden för folkhälsa, friluftsliv, livskvalitet och välfärd nämns även i strategin för Sveriges nationella skogsprogram och i de svenska miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. I Sverige har även flera myndigheter nyligen samarbetat för att ta fram stödmaterialet ”Vardagsnära skog Länk till annan webbplats.” med fokus på skogens roll för bland annat hälsa, rekreation och kulturarv.
Det finns en växande kunskapsgrund som visar att vistelse i skog och natur kan minska stress, främja fysisk aktivitet och stärka psykiskt välbefinnande, och intresset för naturbaserade hälsoinsatser växer. Men vilka hälso- och välbefinnandevärden som skogen kan erbjuda påverkas av hur skogen brukas och förvaltas. Beslut om exempelvis skogsskötselmetoder, trädslag, naturvårdsavsättningar, tillgänglighet och planering bidrar till att forma skogen, från vilka miljöer som finns tillgängliga för rekreation till hur skogslandskapet upplevs av dem som bor, arbetar eller vistas i det. Samtidigt är kunskapen fortfarande begränsad kring hur skogsskötsel och skogsförvaltning aktivt kan utformas för att stödja skogens olika värden för hälsa och välbefinnande. Skillnader mellan grupper i samhället och skogens och skogssektorns roll för sociala värden som kulturell identitet och urfolksperspektiv är ännu mindre undersökt, särskilt kopplat till hur skogen sköts och förvaltas. Det innebär att beslut som påverkar skogen och dess olika värden sällan integrerar människors hälsa och välbefinnande. Det behövs ytterligare evidens och en stärkt kunskapsgrund för att skogsägare, förvaltare och andra beslutsfattare på ett tillförlitligt sätt ska kunna koppla konkreta val kring skogen, skogsskötsel och skogssektorn till förväntade effekter på välbefinnande i relation till andra nyttor och samhällsmål.
Enskilda skogsägares förutsättningar och drivkrafter har en stor påverkan på hur skogen sköts och förvaltas eftersom de äger nästan hälften (48%) av Sveriges produktiva skogsmark. Enskilda skogsägare är en heterogen grupp med varierande mål, kunskaper, värderingar och förutsättningar. Gruppen är stor, drygt 300 000 personer, och förändras dessutom över tid: generationsskiften, urbanisering och demografiska förändringar gör att allt fler skogsägare bor långt från sin skog, att nya grupper tillkommer och att kopplingen mellan ägare och brukare ser annorlunda ut än tidigare.
Samtidigt finns det förväntningar på att skogen ska bidra till många olika samhällsmål, såsom produktion av skogsråvara, konkurrenskraft och ekonomisk avkastning, såväl som kring klimatnytta, naturrestaurering och biologisk mångfald, rekreation, kulturvärden, beredskap vid samhällskriser och en levande landsbygd. Detta reflekteras i en mångfald av samhällsmål som berör skogen och skogssektorn, exempelvis genom de svenska skogspolitiska målen, EU:s gemensamma skogsstrategi, de nationella miljökvalitetsmålen, Agenda 2030-målen, såväl som Sveriges och EU:s bioekonomistrategier. Skogen och skogssektorn har också en central roll för uppfyllandet av Parisavtalet, EU:s LULUCF-förordning, samt det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald och EU:s naturrestaureringsförordning. Dessa mål medför inte sällan motstridiga krav, och hur de omsätts i praktiken beror i många fall på de beslut som fattas av enskilda skogsägare.
Enskilda skogsägares val och beslut kring sin skog har stor betydelse för skogens utveckling och för möjligheten att mer övergripande nå olika samhällsmål. Trots detta finns det påtagliga kunskapsluckor om vad som påverkar enskilda skogsägares val och hur styrmedel, rådgivning och andra verktyg fungerar i praktiken. Det behövs därmed fördjupad kunskap exempelvis om vad som driver olika typer av skogsägare, hur de fattar beslut, vilka hinder och möjligheter de möter, och hur rådgivning och stöd kan utformas.
Dessa två centrala perspektiv hänger dessutom delvis ihop. De enskilda skogsägarnas beslut formar det landskap som människor vistas i, och samhällets förväntningar på skogen, exempelvis kopplat till hälsa, rekreation och välbefinnande, ställer nya typer av krav på hur skogar brukas, sköts och förvaltas.
Syftet med utlysningen är att finansiera forskning som fördjupar kunskapen om skog, skogsbruk, skogsförvaltning och skogssektorn ur två centrala perspektiv:
(1) skogens betydelse för människors hälsa och välbefinnande,
och/eller
(2) enskilda skogsägares förutsättningar och drivkrafter.
Utlysningen förväntas också leda till ökad samverkan mellan forskare från olika discipliner.
Formas söker projekt vars forskningsresultat tydligt och väsentligt kan bidra till ytterligare samhällsnytta från skogen och skogssektorn. Projekten som finansieras inom utlysningen förväntas generera ny kunskap som bidrar till ett mångsidigt och robust kunskapsunderlag för tryggare beslutsfattande och en utvecklad praktik.
Forskningsprojektens fokus kan vara på ett eller båda av utlysningens två centrala perspektiv. I ansökan anges vilket centralt perspektiv som projektet huvudsakligen fokuserar på.
Nedan följer några exempel på relevanta områden som kan stå i fokus i projekt som finansieras i denna utlysning. Dessa exempel ska inte ses som åtskilda eller uteslutande: ett forskningsprojekt kan beröra flera av dessa områden, såväl som andra områden som bidrar till utlysningens syfte.
- Skogens betydelse för människors hälsa och välbefinnande
Utlysningen omfattar forskningsprojekt som belyser hur skogsskötselmetoder, skogsförvaltning eller skogssektorn som helhet påverkar och samspelar med skogens olika värden för människors hälsa och välbefinnande. Med detta avses särskilt skogsskötselns, skogsförvaltningens och skogssektorns roll i att aktivt kunna påverka och styra mot ökad nytta för människors hälsa och välbefinnande, i samspel med andra samhällsmål.
Det kan exempelvis handla om skogens, skogsskötseln och skogssektorns betydelse för fysisk aktivitet, psykisk hälsa, upplevelser, rekreation, återhämtning, friluftsliv, jakt och turism. Det kan handla om samspel mellan skog, skogsskötsel och skogssektorn som helhet med sociala värden, existentiell hälsa, kultur, identitet, urfolksperspektiv, traditioner, gemenskap, trygghet och integration, inklusive förutsättningar, möjligheter och hinder för olika gruppers tillgänglighet till skog. Det kan också innefatta hur skogens och skogssektorns roll för hälsa och välbefinnande kan komma att förändras av olika faktorer, exempelvis klimatförändringar, skogsskador, pandemier och förändringar i var människor bor. - Enskilda skogsägares förutsättningar och drivkrafter
Utlysningen omfattar forskningsprojekt som bidrar till insikter kring enskilda skogsägares förutsättningar och drivkrafter som är relevanta för hur olika samhällsmål kopplade till skogen kan realiseras i praktiken. Med detta avses särskilt hur enskilda skogsägares förutsättningar, drivkrafter och beslut påverkar skogen och hur den sköts, och hur detta i sin tur påverkar de värden skogen bidrar med till samhället.
Det kan exempelvis handla om mänskliga faktorer som påverkar beslutsfattande kring skogen hos enskilda skogsägare, såsom värderingar, kunskap, incitament, traditioner eller förväntningar, men också om aspekter som styrmedel, lagar, rådgivning, beslutsstöd, digitalisering eller organisatoriska aspekter. Det kan handla om enskilda skogsägares betydelse för landsbygden samt effekter av exempelvis generationsskiften, urbanisering och demografiska förändringar på ägande, ägarstruktur och brukande. Det centrala perspektivet kring enskilda skogsägare kan även omfatta kopplingar mellan skogsägande och kultur, traditionellt brukande och kulturhistoriska aspekter, liksom marknadsmekanismer och möjligheter till innovativa eller alternativa inkomstkällor eller affärsmodeller för enskilda skogsägare. Kopplingar mellan enskilda skogsägare och förändringar längs värdekedjorna och i skogssektorn kan också ingå, exempelvis kring ökade förädlingsvärden och olika produktmixer, såväl som kring enskilda skogsägares roll och handlingsutrymme i förhållande till skogssektorns övriga aktörer.
Den kunskap som produceras ska vara tydligt relevant för ett svenskt sammanhang, men kan inkludera lärdomar från internationella exempel. Denna utlysning omfattar endast projekt som rör skog i enlighet med FAO:s (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations) definition: därmed inkluderas inte projekt som fokuserar på träd i urbana miljöer, trädgårdar, eller liknande grönytor i städer och tätorter, och inte heller små grupper av träd (<0,5 ha), fruktodlingar, agroforestry-system eller andra planteringar som främst är för jordbruksproduktion. Enskilda skogsägare innefattar enbart fysiska personer, dödsbon samt bolag som inte är aktiebolag.
För projekt med fokus på det centrala perspektivet kring skogens roll för hälsa och välbefinnande, ska de projekt som finansieras ha ett tydligt och väsentligt fokus på skogsskötsel, skogsförvaltning eller på skogssektorn som helhet. Utlysningen innefattar därmed inte projekt som enbart eller primärt fokuserar på hälsa eller välbefinnande. Arbetsmiljö eller djurhälsa omfattas inte inom detta centrala perspektiv.
Forskningsprojekt som bedöms ligga utanför utlysningens syfte och inriktning kan inte beviljas bidrag och kommer att avslås före beredning. Bedömning av huruvida en ansökan ligger inom utlysningens område eller inte görs enbart utifrån en fullständig ansökan. Sådana bedömningar görs därför endast efter utlysningens stängning.
Utlysningen riktar sig till disputerade forskare som är verksamma vid svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag som uppfyller Formas krav på medelsförvaltare. Huvudsökande och medsökande forskare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning. Samma person kan endast vara huvudsökande i en ansökan inom utlysningen, men det är tillåtet för samma person att vara medverkande forskare i flera ansökningar. I denna utlysning tillämpas inte statsstöd.
Formas välkomnar en stor bredd av discipliner och angreppssätt för att uppnå en mångfald av forskningsperspektiv och olika typer av kunskap. Vi vänder oss därför till sökande från alla olika discipliner, och efterfrågar i denna utlysning projekt som innefattar tvär- och mångvetenskapliga samarbeten. Den längre projekttiden möjliggör också finansiering av doktorand där så är relevant. Projekten förväntas inkludera och engagera intressenter och/eller beslutsfattare inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i projektets arbete på ett sätt som är relevant och lämpligt för frågeställningen.
Innan du ansöker
All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.
Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet.
Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.
För att kunna ansöka om bidrag i denna utlysning ska:
- Projektledaren ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
- Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning). Annan personal som medverkar i projektet behöver inte ha avlagt doktorsexamen.
- Projektledaren ska vara anställd vid den organisation som är medelförvaltare.
- Det finns inte någon övre åldersgräns för projektledare och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
- Projektledare får inkomma med maximalt en projektansökan.
Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs av forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Forskning ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig för att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Utländskt deltagande ska vara begränsat, väl definierat och väl motiverat i projektansökan.
När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.
Det här kan du söka finansiering för - Formas Länk till annan webbplats.
I denna utlysning tillämpas inte statsstöd, varför organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet inte kan söka stöd från Formas i denna utlysning.
På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.
Det går att söka medel för ett projekt på tre eller fyra år. Varje projekt kan ha en budget på som mest 2,5 miljoner kronor per sökt år i genomsnitt. Det innebär att ett treårigt projekt har en maximal budget på 7,5 miljoner kronor och ett fyraårigt projekt har en maximal budget på 10 miljoner kronor. Medel kan sökas för åren 2027–2030, men alla projekt ska starta 2027.
Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som bedömer ansökan består av både nationella och internationella granskare. Om du väljer att skriva på svenska kommer ansökan att översättas till engelska inför bedömningen. Observera att du inte kommer att ha möjlighet att se eller göra ändringar i den översatta texten innan ansökan går vidare till beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.
Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Så här ansöker du
Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.
Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. Välj gärna det förvalda teckensnittet för den information som skrivs in i textrutorna i Prisma. Välj gärna även den förvalda teckenstorleken.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
- Antal år som ansökan avser.
- Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Ange centralt perspektiv
Medel för projekt kan enbart sökas inom ett av följande två centrala perspektiv
1) skogens betydelse för människors hälsa och välbefinnande eller
2) enskilda skogsägares förutsättningar och drivkrafter.
Välj det centrala perspektiv som ditt projekt huvudsakligen fokuserar på. Om båda är relevanta, välj det centrala perspektiv som bäst motsvarar projektets fokusområde.
Projektbeskrivning
Ansökan bedöms på det som står i ansökan, varför projektbeskrivningen tydligt ska adressera alla bedömningskriterier.
Vetenskaplig ansats (10 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv projektets frågeställning och syfte. Förklara hur projektet relaterar till utlysningens syfte och inriktning.
- Beskriv befintligt kunskapsläge inom projektets område. Förklara hur projektet kan utveckla, fördjupa eller utmana det befintliga kunskapsläget.
- Redogör för och motivera de teorier och metoder som kommer att användas i projektet.
- Redogör för hur etiska överväganden kommer att hanteras i projektet.
Samhällsrelevans (10 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv hur projektet är relevant för samhället och den samhällsnytta som projektets resultat förväntas bidra till.
- Redogör för hur projektet tar hänsyn till olika samhällsgruppers behov och förutsättningar.
- Beskriv hur projektet planerar att kommunicera resultaten till relevanta målgrupper.
- Beskriv hur projektet bidrar till öppen vetenskap, genom exempelvis öppen tillgång till publikationer, data, metoder och samverkan med det omgivande samhället.
Genomförande och kompetens (10 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv och motivera valet av projektdeltagare, vilka kompetenser och erfarenheter de bidrar med, och i vilka delar av projektet de bidrar.
- Beskriv och motivera projektdeltagarnas aktivitetsgrader.
- Beskriv projektets genomförandeplan, inklusive tidplan och budget samt hur projektets resultat kan användas. Beskriv tillgång till infrastruktur, material och andra resurser som krävs för att genomföra projektet.
- Identifiera eventuella risker i projektet och beskriv hur de kan hanteras.
Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (8 000 tecken inklusive mellanslag).
Budget
Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska; en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Budgeten beskrivs i form av:
Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Lön kan sökas till forskare, doktorander och annan personal i den omfattning som de arbetar med projektet. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det visar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor och konferenser. Det kan även avse publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken Kostnader för att publicera Länk till annan webbplats.. Driftkostnader kan även avse forskningstjänster, tekniskt kunnande, konsulttjänster och motsvarande tjänster som köpts eller licensierats från externa aktörer på marknadsmässiga villkor och som används uteslutande för projektet. Driftskostnader kan även inkludera ersättning för tjänster och resekostnader för personer från civilsamhällesorganisationer, nationella myndigheter, länsstyrelser eller motsvarande som har en rådgivande roll under projektet. Det kan även inkludera kostnader för eventuella samverkansaktiviteter under projektets genomförande, respektive deltagande i gemensamma aktiviteter. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan.
Lokaler. Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overheadkostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
Indirekta kostnader avser overheadkostnader.
Indirekta kostnader fördelas enligt tre nivåer:
- Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Universitet och högskola behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet.
- Följande organisationer får, när de deltar i projektet med icke-ekonomisk verksamhet, ta upp faktiska indirekta kostnader till ett belopp motsvarande högst 45 procent av sina stödberättigande lönekostnader:
2.1 forskningsorganisationer som är
- aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller
- stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter
2.2 statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning,
Villkoret om högst 45 procent gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning. Om organisationen även bedriver ekonomisk verksamhet som exempelvis uppdragsforskning ska verksamheterna redovisas separat. Om organisationen deltar i projektet med ekonomisk verksamhet gäller villkoret i 3) nedan.
- Övriga Projektparter får ta upp faktiska indirekta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar 30 procent av sina stödberättigande lönekostnader.
Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan i stället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
Total kostnad avser en budgetsummering.
Budgetspecifikation avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till de lönekostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen.
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde. Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod). Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling. Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
- Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
I den här utlysningen kan enbart sökande från medelsförvaltare som är godkända för alla Formas utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.
- Välj din medelsförvaltare i rullistan.
- Välj hemvist i rullistan.
Medverkande
- Projektledare bjuder in medverkande till ansökan i Prisma.
- En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
- Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret. Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste projektledare göra.
- Alla medverkande måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma.
- Projektledare bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).
- För att huvudsökande ska kunna registrera (skicka in) ansökan måste alla inbjudna medverkande forskare ha accepterat inbjudan att vara medverkande och fyllt i de obligatoriska fälten korrekt.
CV
Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer projektledare inte kunna fullfölja registreringen av ansökan. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.
Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:
Utbildning
- Forskarutbildning
- Utbildning på grund- och avancerad nivå
Arbetsliv
- Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
- Postdoc-vistelser
- Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
- Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
Meriter och utmärkelser
- Docentur
- Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare. Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
- Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
- Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
- Andra meriter inklusive publiceringssammanfattning. Här anger du de meriter som du tycker är relevanta för projektet. Ange meriter där du har gjort ett betydande bidrag och som tydligt visar att du har den kunskap, kompetens och erfarenheter som hänvisas till i projektbeskrivning. Det kan exempelvis handla om dokumenterad erfarenhet av samverkan, öppen vetenskap, forskningskommunikation, projektledning, mång- och tvärvetenskapligt arbete, handledning av doktorander, etcetera (max 10).
Publikationer
Huvudsökande och medverkande forskare anger sina mest relevanta publikationer. Upp till tio publikationer kan anges per person. Publikationerna ska länkas från den sökandes personliga profiler i Prisma.
Bilagor
Följande bilaga kan laddas upp om relevant för ansökan:
Bilaga 1: Illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet PDF kan laddas upp.
Observera att CV inte ska bifogas som bilaga.
Efter du har lämnat in din ansökan
Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.
Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
- Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
- Att projektledaren som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.
Läs mer om hur bedömningsprocessen går till på Formas hemsida: Så här går bedömningsprocessen till Länk till annan webbplats.
Formas kommer att beakta och sträva efter en förhållandevis jämn fördelning mellan utlysningens två centrala perspektiv. Under förutsättning att projekten håller tillräckligt hög kvalitet, har Formas reserverat minst 25 miljoner kronor för vardera perspektiv.
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:
Vetenskaplig ansats
- Projektets vetenskapliga frågeställningar är tydliga, logiska och i linje med utlysningens syfte och inriktning.
- Projektet adresserar angelägna vetenskapliga frågeställningar som utvecklar, fördjupar eller utmanar det aktuella kunskapsläget.
- Projektets val av teori och metod är ändamålsenliga.
- Projektet adresserar etiska överväganden i forskningen på ett tillfredsställande sätt.
Samhällsrelevans
- Projektet adresserar samhällsrelevanta frågor, och kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och inriktning.
- Projektet tar relevant hänsyn till olika samhällsgruppers behov och förutsättningar.
- Projektets förväntade resultat kan ge betydande samhällsnytta.
- Projektet har en ändamålsenlig plan för att kommunicera med relevanta målgrupper.
- Projektet kan väsentligt bidra till öppen vetenskap.
Genomförande och kompetens
- Projektgruppen har de kompetenser och erfarenheter som krävs för att framgångsrikt kunna genomföra projektet.
- Genomförandeplanen för projektet, inklusive aktivitetsgrader och budget, är realistisk och ändamålsenlig.
- Projektets har en relevant och ändamålsenlig beskrivning av hur resultaten kan användas.
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 17 november 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Formas villkor för beviljade medel Länk till annan webbplats.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.
Så här rapporterar du utgifter och resultat Länk till annan webbplats.
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Formas för regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris Länk till annan webbplats. som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:
- Projekttitel på svenska
- Projekttitel på engelska
- Sammanfattning på svenska
- Sammanfattning på engelska
- Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
- Totalt beviljat belopp
- Namn på koordinerande organisation på svenska
- Namn på koordinerande organisation på engelska
- Organisationsnummer för koordinerande organisation
- Forskningsämne SCB-kod
- Namn på sökande och medverkande personer
- Kön för sökande och medverkande personer
- ORCID för sökande och medverkande personer.
Revisionshistorik
Om vi behöver göra ändringar i utlysningstexten efter att den öppnar anger vi ändringarna här.
Kontaktinformation
För frågor om utlysningens innehåll
För administrativa frågor och frågor om Prisma
