Aktuellt om utlysningen
Informationsmöte och matchmaking 12 mars
Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna här.
2026-02-06: Uppdaterade beskrivningar under avsnitten "Krav på centrumkoordinator" och "Krav på medverkande personer"
Formas utlyser medel för innovativa och tvärvetenskapliga centrumbildningar med inriktning på samhällsomställning för att nå klimatmålen. Forskningen ska möta behov av ny kunskap och kreativa lösningar för samhällets klimatomställning, vilket inkluderar såväl utsläppsminskningar och kolinlagring som anpassningsåtgärder. Centrumbildningarna ska adressera samhällets konkurrenskraft, beredskap, samt rättvisa och demokrati i relation till klimatomställningen. Centrumbildningarna ska planeras, etableras och bedrivas av akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället gemensamt.
En medelsförvaltare kan vara huvudsökande på maximalt två ansökningar i denna utlysning. En medelsförvaltare kan dock vara medverkande projektpart i flera ansökningar.
Det är inte tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvud- och medsökanden.
Hur kan en samhällsomställning för att nå klimatmålen se ut? Hur kan en sådan omställning organiseras? Klimatförändringarna kommer att ha en djup inverkan på framtidens samhällen. Många beslut och vägval som tas idag kommer att avgöra livsvillkoren för oss som lever nu, för kommande generationer och för andra arter och hela ekosystem. En genomgripande klimatomställning, som innefattar både utsläppsminskningar och anpassning till klimatförändringar, är nödvändig för att mildra de negativa konsekvenser som ett förändrat klimat för med sig. Klimatförändringar är dessutom bara en av flera betydande utmaningar som behöver hanteras samtidigt. För att klimatarbetet ska kunna accelerera behöver forskning bidra med kunskap och vägar framåt. Arbetet behöver ske i samverkan mellan olika samhällssektorer för att kunna integreras med andra hållbarhets- och samhällsmål.
I denna utlysning efterfrågas tvärvetenskapliga forskningscentra som bidrar till samhällets klimatomställning utifrån ett brett systemperspektiv. Centrumbildningarna ska planeras, etableras och bedrivas av akademi, näringsliv, offentlig sektor och andra delar av samhället gemensamt.
Upp till sex centrum kan finansieras. Dessa ska ta sig an frågor om vad en genomgripande omställning i linje med klimatmålen kan innebära, vilka förutsättningar som krävs, hur en omställning kan organiseras, och vilka avgörande beslut och vägval som kan och behöver göras utifrån olika tidshorisonter och med hänsyn tagen till andra samhällsutmaningar. Samtliga centrum ska bidra till ökad kapacitet och handlingskraft för en effektiv klimatomställning som samtidigt stärker samhällets konkurrenskraft och/eller bidrar till ökad beredskap. De ska även bidra till att klimatomställningen genomförs med hänsyn till rättviseaspekter. Vart och ett av centrumen förväntas fokusera på utmaningar kopplat till klimatomställningen relaterat till specifika områden eller specifika aspekter, som de sökande själva identifierar och motiverar.
Ansökan ska göras av ett konsortium där den huvudsökande organisationen ska vara ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag. Varje centrumbildning ska involvera minst två forskningsaktörer och minst två parter som representerar andra samhällsaktörer, såsom näringsliv, civilsamhälle eller offentlig sektor.
Ett centrum kan söka bidrag på max 12,5 miljoner kronor per år under fyra år, totalt max 50 miljoner kronor. Total budget för utlysningen är max 300 miljoner kronor. Utlysningen görs inom det nationella forskningsprogrammet om klimat Länk till annan webbplats..
För att uppnå de klimatmål som satts upp nationellt, inom EU och enligt Parisavtalet krävs både snabba och genomgripande förändringar för att minska växthusgasutsläpp och möjliggöra negativa utsläpp. Betydande åtgärder behöver även vidtas för att anpassa samhället till de klimatförändringar som hittills skett och de som väntas framöver.
Både i Sverige och internationellt har också insatser gjorts för både utsläppsminskning och anpassning, men dessa är långt ifrån tillräckliga. Klimatarbetet måste accelerera, samtidigt som andra akuta utmaningar måste hanteras. Det är avgörande att det fortsatta arbetet präglas av ett systemperspektiv och omhändertar både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. Klimatfrågorna är komplexa och genomsyrar i stort sett alla samhällsområden. Det finns stora möjligheter till synergier och sidonyttor där exempelvis åtgärder för utsläppsminskning och klimatanpassning även kan leda till hälsonytta och främjande av biologisk mångfald, men också risk för målkonflikter och spänningar kring värden och prioriteringar. Dessa behöver identifieras och hanteras på ett systematiskt sätt. Klimatomställningen behöver utformas så att den kan vara robust i en osäker framtid där förutsättningarna påverkas även av andra faktorer och kriser, såsom geopolitiska spänningar, social polarisering, väpnade konflikter, pandemier, och förlust av biologisk mångfald. Klimatarbetet behöver ske parallellt eller integrerat med arbetet för andra samhälls- och hållbarhetsmål, vilket inkluderar samhällets konkurrenskraft, beredskap, samt rättvisa och demokrati – de områden som är i fokus i denna utlysning.
Sveriges och EU:s konkurrenskraft kan kopplas till klimatomställningen på flera olika sätt. En effektiv och innovativ omställning kan främja långsiktig resiliens, hälsa och välstånd och därmed samhällets konkurrenskraft. Företag som aktivt bidrar till omställningen kan gynnas på framtidens marknader, där efterfrågan på till exempel fossilfria innovationer och lösningar för klimatanpassning ökar. Detta förutsätter incitament och styrning där insatser som ska bidra till ökad konkurrenskraft även tar hänsyn till sociala och miljömässiga värden och säkerställer att omställningen inte skapar nya regionala eller sociala klyftor. En alltför långsam eller otillräcklig omställning innebär risk för minskad attraktionskraft för investeringar och brist på kompetent arbetskraft, förlorade exportmöjligheter och ökade kostnader - inte minst kopplat till klimatskador. Samtidigt kan bristande klimatanpassning leda till störningar i produktion och distribution och därmed ytterligare försvaga konkurrenskraften.
Klimatarbetet hänger också nära samman med aktuella utmaningar gällande civilt försvar och beredskap. Klimatförändringar skapar risker som ökar kraven på samhällets förmåga att stå emot och hantera kriser, exempelvis genom fler extrema väderhändelser, och påverkan på kritisk infrastruktur och försörjningssäkerhet. Detta innebär att beredskapsarbetet behöver inkludera klimatscenarier och klimatanpassning för att stärka motståndskraft och minska sårbarhet. Beredskap handlar även om att planera för återhämtning och resiliens. Utsläppsminskningar, inklusive omställning till förnybar energi och energieffektivisering, kan också bidra till beredskap genom att reducera framtida risker, men kan också generera nya typer av risker som behöver hanteras i framtida beredskap.
Många beslut som fattas och vägval som vi gör idag har effekter på klimatområdet och kommer att avgöra livsvillkoren för nu levande och kommande generationer, och för andra arter och hela ekosystem. Klimatomställningen behöver innefatta ett aktivt arbete för rättvis fördelning och demokratiskt deltagande, och åtgärder behöver vidtas för att inte vissa individer och grupper ska drabbas oproportionerligt av negativa konsekvenser av såväl klimatförändringarna i sig som arbetet för att hantera dem. Förutom att rättvisa är ett starkt värde i sig, bidrar ett rättviseperspektiv i klimatomställningen till att nå brett folkligt stöd för ambitiösa klimatåtgärder och att bibehålla tillit till demokratiska institutioner, vilket skapar förutsättningar för en mer långsiktigt hållbar samhällsomställning.
Att uppnå en hållbar och rättvis klimatomställning, som samtidigt stärker samhällets konkurrenskraft och bygger beredskap för olika typer av kriser, förutsätter betydande insatser på alla nivåer av beslutsfattande samt innovativa arbetssätt och samverkan som överskrider organisatoriska och sektoriella gränser. Ett effektivt och långsiktigt hållbart klimatarbete behöver vila på aktuell vetenskaplig forskning från en bredd av discipliner, men också inkludera kunskap och erfarenheter från aktörer utanför forskarvärlden. Samverkan mellan forskare, näringsliv, offentliga aktörer och civilsamhälle är avgörande för att stärka kapacitet och handlingskraft – och därmed möjliggöra en omställning som fungerar i praktiken.
I denna utlysning finansieras upp till sex centrumbildningar. En centrumbildning är en forskningsmiljö som samlar forskare och samhällsaktörer för att gemensamt ta sig an komplexa utmaningar. Samtliga centrum ska bidra till ökad kapacitet och handlingskraft för en effektiv klimatomställning som samtidigt stärker samhällets konkurrenskraft och/eller bidrar till ökad beredskap. De ska även bidra till att klimatomställningen genomförs med hänsyn till rättviseaspekter. Utlysningen görs inom det nationella forskningsprogrammet om klimat. Programmet har som övergripande mål att bidra med kunskap för ”en genomgripande samhällsomställning som hanterar klimatutmaningarna”. De frågor och utmaningar som centrumen tar sig an ska vara relevanta i förhållande till de mål och teman som identifieras i klimatprogrammets strategiska forskningsagenda Länk till annan webbplats..
Utlysningen syftar till att främja tvärvetenskaplig forskning av högsta kvalitet med potential att vara verkligt transformativ. Den ska bidra till att utveckla och fördjupa kunskapsläget och samtidigt möta samhällets behov av ny kunskap och kreativa lösningar. Utlysningen ska även stimulera samarbeten och samverkan som stärker samhällets förmåga att genomföra klimatomställningen. Centrumbildningarna ska samla olika aktörer och organisationer i konstellationer som kan hantera de komplexa frågor som följer med samhällets klimatomställning. Genom att bygga kunskap och handlingskraft skapas förutsättningar för långsiktig och systemisk förändring.
Centrumen ska utgöra en kraftsamling och skapa ett tydligt mervärde genom deras storlek och möjlighet att samla ytterligare nationella eller internationella resurser till sig, jämfört med enskilda projekt. Med det i åtanke ska centrumen byggas upp och skapa möjligheter för nytänkande och handlingskraft genom att engagera aktörer som har kapacitet att föra ihop flera kunskapsområden, bygga upp ny kunskap och utveckla nya arbetssätt och lösningar som skapar förutsättningar för en samhällsomställning som uppfyller klimatmålen. Detta skapar även visst utrymme för utforskande med osäker utgång.
De finansierade centrumen ska fördjupa sig i frågor om vad en genomgripande omställning i linje med klimatmålen innebär, vilka förutsättningar som krävs och hur omställningen kan organiseras. Arbetet behöver också belysa vilka beslut och vägval som kan och bör göras utifrån olika tidshorisonter och med hänsyn till andra samhällsutmaningar. Vart och ett av centrumen förväntas fokusera på utmaningar kopplat till klimatomställningen relaterat till specifika områden eller specifika aspekter. Det kan vara exempelvis en värdekedja, en sektor eller samverkan mellan flera sektorer, eller ett eller flera områden med särskilda egenskaper, till exempel kustkommuner eller Arktis. Varje centrum identifierar och motiverar betydelsen av de områden eller specifika aspekter som står i fokus. Centrumen ska bygga upp kunskap och kapacitet och konkret bidra till att skapa förutsättningar för omställning inom respektive specifika område eller aspekt. Samtidigt förväntas centrumen anlägga ett systemperspektiv, där det fokuserade området förstås och analyseras i en bredare kontext. Nuvarande problem ska adresseras utan att de förskjuts till en annan plats eller sektor. Centrumen ska vara innovativa och kreativa, och bidra med ny kunskap och ny samverkan, snarare än att utgöra en fortsättning på redan etablerade arbetssätt och samarbeten.
Centrumbildningarna ska ta sig an frågeställningar som omfattar en kombination av olika utmaningar och motiverar deras betydelse i förhållande till utlysningens inriktning. Det kan exempelvis handla om:
- Hur arbetet för klimatomställning kan kombineras med att främja konkurrenskraft och social hållbarhet.
- Utformning av styrmedel som främjar både utsläppsminskning, klimatanpassning och biologisk mångfald.
- Utveckling av nya former för privat-offentlig samverkan som ökar kapacitet för omställning.
- Omställning av arbetsmarknad och utbildningssystem för nya och förändrade behov.
- Säkerställande av välfärd, social rättvisa och minskade regionala klyftor i omställningen.
- Finansieringsmodeller som ger möjlighet att accelerera både utsläppsminskning och anpassning, och där innovativa lösningar möjliggörs.
- Ansvarsfördelning och samverkan mellan aktörer och sektorer för klimatanpassning.
- Markanvändningens och de areella näringarnas roll i klimatomställningen.
- Hur klimatrelaterade berättelser i media, politisk debatt, AI‑genererad kommunikation eller populärkultur påverkar förståelse, folkligt engagemang och politisk vilja, och driver samhällelig omställning.
- Betydelsen av identitet, värderingar och kulturella föreställningar för acceptans för eller motstånd mot klimatåtgärder.
- Möjligheter och målkonflikter kopplat till satsningar inom energiintensiva industrier eller för koldioxidinlagring.
- Effektivisering av energi- och resursflöden i samhällssystem, som samtidigt stärker beredskap och konkurrenskraft
När det gäller den geografiska ramen för utlysningen ska centrumen inriktas på utmaningar eller frågeställningar som har relevans för en svensk kontext. Denna kontext kan även innefatta internationella institutioner som till exempel EU eller FN-organisationer. Om inriktningen för ett centrum omfattar utvinning av råvaror eller resurser, eller produktion eller konsumtion av varor eller energi, är det relevant att inkludera värdekedjor även utanför Sveriges gränser. Sökande behöver visa på en förståelse för den globala kontexten för de utmaningar som centrumet ska adressera.
Centrumbildningarna ska vara praktiknära och arbeta för att den kunskap som byggs upp och de lösningar som tas fram kommer till användning och får genomslag i samhället. Centrumen ska planeras, etableras och drivas gemensamt av alla projektets parter från start. Detta innefattar formulering av centrumets inriktning (vilka utmaningar som centrumet tar sig an), huvudsakliga frågeställningar, samt former för kunskapande och erfarenhetsutbyte. Forskningen ska vara av högsta kvalitet och ligga i framkant internationellt, samtidigt som centrumen förväntas bidra till innovation och samhällsnytta såväl på kortare som längre sikt. Under hela projekttiden ska centrumen omfatta arbetssätt som är tvärvetenskapliga samt gränsöverskridande mellan forskning och praktik. Dessutom förväntas centrumen kontinuerligt kommunicera med och sprida forskningsresultat till relevanta samhällsaktörer.
Avgränsningar
För att kunna finansieras måste centrumen tydligt och avsevärt bidra till utlysningens syfte.
Ansökningar som är snävt inriktade på att utveckla material, energiteknik, tekniska lösningar eller produkter utan att ta hänsyn till samhällsaspekter och med en bredare systemsyn kan inte finansieras i denna utlysning.
För att nå utlysningens syfte krävs en kraftsamling av relevanta aktörer. Centrumbildningen ska utvecklas av akademiska parter och andra samhällsaktörer tillsammans. Med ”akademiska parter” avses här universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag. Med ”andra samhällsaktörer” avses alla andra organisationer, exempelvis aktörer från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Det kan exempelvis vara myndigheter, kommuner, regioner, branschorganisationer och företag.
Centrumbildningarna ska ha en väl genomtänkt och förankrad organisation anpassad till de samhällsutmaningar som centret arbetar med. Centret behöver ha en bred och ändamålsenlig sammansättning av aktörer i relation till den komplexa utmaning som centrumbildningen tar sig an. Centrumet ska bestå av minst två (2) akademiska parter, och minst två (2) parter från annan samhällsaktör. Läs mer om vilka krav vi ställer på projektgruppens deltagare under avsnittet Krav på centrumets projektparter och koordinerande projektpart.
Alla projektparter ska tydligt bidra till och delta i planering och genomförande av projektet. För att räknas som projektpart i centrumbildningen ska organisationen finnas med som aktiv part i projektplanen, och ha en egen budget som visar kostnader för partens deltagande.
Centrumet ska ledas av en centrumkoordinator som har kapacitet och tydligt mandat att leda centrumets arbete hos den koordinerande projektparten. Centrumkoordinatorn förväntas ha tidigare ledarskapserfarenhet.
Centrumet ska bidra till kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad och bidra med nytänkande tvärvetenskaplig forskning. Det är viktigt att centrumets verksamhet drivs av en kombination av personer med olika kunskaper och nivå av erfarenheter, inklusive kunskap om kommunikation och nyttiggörande. Centrumet kan finansiera doktorandtjänster, men en begränsning är att medel om högst tre miljoner kronor per centrumbildning och år kan sökas för finansiering av doktorandtjänster, inklusive handledning och administration.
Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning och innovation där vissa aktiviteter kan bedrivas utanför Sverige, men centrumbildningen ska vara initierad och ledd från Sverige. Aktiviteter utanför Sverige får endast bedrivas hos forskningsaktörer som universitet, högskolor och forskningsinstitut. Medelsförvaltaren är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller ersätta kostnader för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige, i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Eventuella aktiviteter inom centrumbildningen som bedrivs utanför Sverige, ska vara väl motiverade och får endast utgöra en begränsad del av centrumets verksamhet.
Centret får gärna skapa förutsättningar för och inkludera aktiviteter för nationell och internationell forskarmobilitet, och tvärsektoriell mobilitet mellan akademi och näringsliv, offentlig sektor eller civilsamhälle. Centrumen kan med fördel knytas till andra nationella och internationella satsningar, såsom Horisont Europa, och söka ytterligare finansiering från svenska och internationella finansiärer.
Innan du ansöker
All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.
Observera att detta ansökningsförfarande och formuläret skiljer sig från Formas ordinarie utlysningar för forskningsprojekt. I denna utlysning är den huvudsökande en organisation, och det krävs organisationsbehörighet för att initiera och skicka in en ansökan. Läs mer under rubriken Så här ansöker du.
I denna utlysning kan en medelsförvaltare vara koordinerande projektpart för maximalt två ansökningar. En medelsförvaltare kan dock vara medverkande projektpart i flera ansökningar.
Det är inte tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvud- och medsökanden.
Centrumet ska bestå av flera projektparter. Varje organisation utgör en enskild projektpart. Alla projektparter ska ha en tydlig och välmotiverad roll i projektets genomförande.
Antal parter
Centrumet ska bestå av minst två (2) akademiska parter, och minst två (2) parter från annan samhällsaktör, det vill säga minst fyra olika parter. Centrumbildningen får innehålla maximalt 15 projektparter inklusive huvudsökande organisation/koordinerande organisation. Projektet ska genomföras av de organisationer och de personer som står med i ansökan.
Krav på koordinerande projektpart
Huvudsökande organisation som skickar in ansökan kallas koordinerande projektpart. Det ska vara en akademisk part med svenskt organisationsnummer som är godkänd medelsförvaltare för alla Formas utlysningar. Den koordinerande parten blir medelsförvaltare vid eventuell beviljad ansökan. Medelsförvaltaren tar emot och förvaltar alla de medel som Formas betalar ut till centrumet.
Koordinerande part ska bifoga ett intyg som styrker värdskapet, bekräftar centrumbildningens prioritet och relevans för organisationen samt intygar att nödvändiga resurser ställs till förfogande. Intyget ska vara undertecknat av rektor eller motsvarande. Se vidare under Obligatoriska bilagor.
En medelsförvaltare kan vara koordinerande projektpart på maximalt två ansökningar i denna utlysning. En medelsförvaltare kan dock vara medverkande projektpart i flera ansökningar.
Krav på centrumparter
För att kunna delta som part i centrumet måste organisationen:
- Vara tillagd som projektpart i ansökningsformuläret.
- Ha en tydlig, aktiv och välmotiverad roll som part i centrumet.
- Ha en egen budget där det tydligt framgår vilka kostnader som kommer upparbetas av parten. Budgeten ska inkludera personalkostnader för alla parters deltagande i centrumets verksamhet, och parten måste vara registrerad som arbetsgivare. Partens kostnader för deltagande i centrumet kan finansieras via bidrag från Formas, via annan finansiering, eller genom en kombination av dessa. Annan finansiering kan ske via deltagande med egna ekonomiska medel eller via bidrag med egen arbetstid (så kallad finansiering in-kind).
- Vara registrerad för F-skatt och moms om projektpartens organisationsform kräver det.
- Ha en tillräckligt robust ekonomi för att ta emot medel (om projektparten söker finansiering från Formas) och delta i genomförandet av centrumet.
- Bifoga ett skriftligt stödbrev, så kallade ”Letter of Intent” som visar att centrumbildningen är väl förankrad i organisationens ledning. Stödbrevet ska visa att det finns en långsiktighet i centrumbildningen och att parten stöttar i nyttiggörandet av den kunskap och de lösningar som tas fram. Stödbrevet ska vara undertecknat av behörig chef. Se vidare under Obligatoriska bilagor.
Vilka organisationer kan inte beviljas medel?
- Verksamhetstypen enskild firma kan inte beviljas medel eller delta som projektpart i projekt som söker medel från Formas.
- Nystartade organisationer kan inte beviljas medel eller delta som projektpart i den här utlysningen. Organisationer som ingår som part i centrumet ska ha varit verksamma i minst tre år för att säkerställa kapacitet att delta i och genomföra aktiviteter under centrumets gång. Med verksam avses att organisationen 1) registrerades senast den 20 maj 2023, och 2) har varit aktiva under denna period.
- Företag, myndigheter, civilsamhällesorganisationer och liknande organisationer utan svenskt organisationsnummer kan inte beviljas medel i den här utlysningen, men kan delta som projektpart in-kind och genom egen finansiering. Universitet, högskolor och forskningsinstitut utan svenskt organisationsnummer kan beviljas stöd genom utlysningen.
Krav på centrumkoordinator
Alla centrum som söker medel hos Formas måste ha en centrumkoordinator som är ansvarig projektledare. Centrumkoordinator ska ha en aktivitetsgrad på minst 60% av en heltidstjänst totalt, utslaget över projekttiden. Rollen som centrumkoordinator kan delas mellan två personer, men bara en person kan vara huvudsökande för ansökan. Om rollen som centrumkoordinator delas mellan två personer, ska minst en av dessa vara anställd hos medelsförvaltaren, och ha en betydande andel av tjänsten. Den personen ska även vara huvudsökande för ansökan. En individ kan endast vara centrumkoordinator för ett centrum finansierat av Formas.
Krav på medverkande personer
Medverkande forskare och centrumkoordinator kan ha andra löpande projektbidrag från någon av Formas andra utlysningar, så länge en enskild individs totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100 % finansiering.
Centrumbildningen ska innefatta en kommunikatörstjänst eller motsvarande med minst 75% aktivitetsgrad över projekttiden, med ansvar att facilitera interna kunskaps- och erfarenthetutbyten, samt ta fram och genomföra planen för kommunikation och nyttiggörande. Denna roll kan delas mellan två personer. Tjänsten behöver inte ligga hos medelsförvaltaren. Läs mer under avsnittet Kommunikation och nyttiggörande.
Kostnader du kan söka finansiering för
Du kan söka finansiering för kostnader som är knutna till centrumbildningens uppbyggnad och genomförande till exempel koordinering, forskningsaktiviteter och aktiviteter för kunskap- och kompetensutveckling inklusive för nyttiggörande. När ni ansöker om finansiering av centrumet kan ni söka medel för både direkta och indirekta kostnader. Kostnaderna ska ha en tydlig koppling till centrumet och finansiera insatser utöver ordinarie verksamhet.
Direkta kostnader
Direkta kostnader är kostnader som uppstår på grund av centrumets verksamhet. Här ingår:
- Personalkostnader för koordinator, forskare och doktorander, teknisk och administrativ personal för den omfattning som de verkar inom centrumets verksamhet. Detta gäller samtliga deltagande projektparter i centret. Med personalkostnader menas bruttolön och lönebikostnad, som till exempel sociala avgifter, avtalsenliga pensionsavsättningar, avtalsenliga försäkringar och avgifter. Skattepliktiga förmåner ska inte inräknas. För anställda vid universitet, högskola eller forskningsinstitut får beloppet aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från Formas eller annan finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin lön. Posten får inkludera finansiering av doktorandtjänster inklusive handledning och administration om totalt högst tre miljoner kronor per år.
- Utrustning, mark och byggnader i den utsträckning och under den tid som de används för centrumets verksamhet. Om instrumenten och utrustningen inte används under centrumets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar centrumets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar centrumets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning, byggnader och mark samt avskrivningskostnader för dem är sammanlagt maximalt fem procent av sökt budget.
- Konsult- och licenskostnader med mera. Kostnader för underleverantörer som konsulttjänster köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor. Kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster får bara tas upp om de uteslutande används för centrumets verksamhet, och aktivitet och omfattning ska framgå av centrumbeskrivningen.
- Övriga direkta kostnader som exempelvis materiel, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av centrumets verksamhet. Övriga direkta kostnader inkluderar även resor och konferenser samt publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Projektpart, som ansöker om medel motsvarande tre miljoner kronor eller mer, får också ansöka om medel upp till 30 000 kronor för revisorsintyg från auktoriserad/godkänd revisor. Revisorsintyg från internrevisor accepteras för kommun, landsting, statliga myndigheter, universitet och högskola.
Indirekta kostnader
Indirekta kostnader är kostnader som inte uppkommer som en omedelbar följd av centrets verksamhet men som ändå kan relateras till det, exempelvis för administration och IT. Indirekta kostnader kallas ibland för overheadkostnader eller allmänna omkostnader.
Som huvudregel får varje projektpart lägga till indirekta kostnader med upp till 30 procent av sina stödberättigande personalkostnader. Indirekta kostnader beräknas alltid per projektpart. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller för lokaler.
Följande undantag från huvudregeln gäller:
- Lärosäten får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Universitet och högskola behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet.
- Vissa forskningsinstitut, stiftelser och statliga myndigheter med forskningsuppdrag får göra påslag för faktiska indirekta kostnader upp till 45 procent av sina stödberättigande personalkostnader, om de deltar med icke-ekonomisk verksamhet. Till den här kategorin räknas forskningsorganisationer som är aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Det gäller också stiftelser där regeringen utser en eller flera styrelseledamöter. Hit räknas även statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning. Villkoret om högst 45 % gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning.
Mer om vilka kostnader Formas finansierar
För att ansöka om rätt kostnader är det viktigt att ni tar del av detaljerad information om vilka kostnader Formas kan finansiera:
Medel kan enbart sökas för en fyraårsperiod (48 månader).
Det går att söka mer än 12,5 miljoner kronor ett år så länge det sökta beloppet ett annat år är lägre, det går inte att söka för mindre än fyra år och det går inte att söka mer än 50 miljoner kronor totalt.
Utlysningen har inget krav på medfinansiering. Observera att företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet som får bidrag från Formas omfattas av regler om statligt stöd som påverkar vilken stödnivå som maximalt kan beviljas. Se avsnittet Regler för statligt stöd till företag och annan ekonomisk verksamhet.
Projektstart i Prisma är 1 december 2026. Detta datum är förvalt och går inte att ändra. Centrumbildningarna kan dock behöva tid att startas upp och förväntas ha full verksamhet från och med hösten 2027. Budgeten i ansökan ska redogöra för hur medel planeras att användas och sökande registrerar budget enligt hur de faktiska kostnaderna förväntas inträffa, per år. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid.
Ansökningar med ett sökt belopp eller omfattning i tid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås av Formas i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.
Bidrag till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler för statsstöd. För att ett stöd ska utgöra statsstöd ska flera kriterier vara uppfyllda. Det ska handla om statliga medel, som är gynnande för mottagaren och ges selektivt. Reglerna finns för att skydda konkurrensen på EU:s inre marknad.
Innan ni ansöker ska ni ta del av de regler för statligt stöd som gäller för att ta emot medel från Formas:
- Regler för statligt stöd Länk till annan webbplats.
- Stödnivåer enligt Formas stödordning Länk till annan webbplats.
Hur vet jag om min organisation bedriver ekonomisk verksamhet?
En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses enligt statsstödsreglerna bedriva ekonomisk verksamhet. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har - det vill säga, om det till exempel är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.
Regler för organisationer som delvis bedriver ekonomisk verksamhet
Organisationer som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet omfattas delvis av regler om statsstöd. Stöd till ekonomisk verksamhet omfattas av reglerna. Stöd till icke-ekonomisk verksamhet gör det inte, så länge verksamheterna redovisas separat och stödet från Formas eller finansierade aktiviteter inte gynnar den ekonomiska delen.
Exempel på organisationer som kan bedriva ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet är vissa forskningsinstitut, kommunala bolag och civilsamhällesorganisationer.
För att Formas ska kunna bevilja medel till en projektpart utan att det omfattas av reglerna för statligt stöd, måste projektparten i ansökan intyga att de söker medel för icke-ekonomisk verksamhet och uppfyller kraven på separerad redovisning.
Under handläggningen av ansökningarna kan Formas komma att ställa kompletterande frågor eller begära in intyg för att säkerställa att projektparten söker medel för icke-ekonomisk verksamhet. Om det vid granskning visar sig att separat redovisning saknas, kan Formas begära kompletterande uppgifter eller besluta att stödet inte betalas ut. Om det framkommer att stödet i praktiken har gynnat ekonomisk verksamhet utan att det finns en giltig statsstödsrättslig grund, kan Formas kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta.
Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet. Länk till annan webbplats.
Industriell forskning
I denna utlysning kommer Formas tillämpa stödgrunden artikel 25 i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER, EU-förordning nr 651/2014). I denna utlysning bedömer Formas att typen av projekt primärt kommer falla inom kategorin industriell forskning.
Verksamhetens storlek kommer enbart att bedömas utifrån EU:s definition av stora företag. Stödnivåer på upp till 65 procent kan tillämpas eftersom Formas bedömer att samtliga förväntade projekt kommer att uppfylla kraven på omfattande spridning av resultat, till exempel genom konferenser, offentliggörande, publikationer, öppna databaser eller programvara med öppen källkod. Det innebär att parten behöver bidra med egen finansiering, antingen via deltagande med egna ekonomiska medel eller via bidrag med egen arbetstid (så kallad finansiering in-kind), om minst 35 procent av sina egna kostnader, oavsett storlek på verksamheten. Observera att offentliga medel inte godkänns som medfinansiering.
Beroende på projektpartens verksamhet samt vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet kan Formas besluta om en lägre maximal stödnivå än den sökta.
Inför beslut genomför Formas kreditkontroller av de företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljande.
Transparensredovisning
Projektparter som kan komma att ta emot statsstöd om projektet beviljas medel från Formas, bör vara medvetna om att kraven på transparensredovisning inom EU har skärpts från 2023. Statsstöd som överstiger 100 000 euro (eller 10 000 euro för primär jordbruksproduktion samt fiske och vattenbruk) ska redovisas offentligt. Formas ansvarar för denna redovisning. Den som skickar in en ansökan anses vara införstådd med kravet på transparensredovisning och anses ha godkänt att sådan publik redovisning sker över de gällande beloppsgränserna.
Under första året ska beviljade centrumbildningar skicka in en detaljerad plan för kommunikation och nyttiggörande till Formas. I denna plan behöver följande ingå:
- identifiering av målgrupper och plan för att sprida resultat
- utveckling av en hemsida för att tillgängliggöra centrumbildningens resultat och informera om planerade aktiviteter
- plan för vetenskapliga publikationer med Open Access
- plan för publicering av delrapporter, policy briefs eller research briefs, eller liknande för att tillgängliggöra och sammanfatta resultat till olika målgrupper
- plan för att skapa, genomföra och tillgängliggöra centrumets aktiviteter och resultat på ett inkluderande sätt
Beviljade centrumbildningar förväntas delta vid kommunikation och nyttiggörandeaktiviteter på begäran av Formas, som exempelvis seminarier, dialogträffar med andra centrum, samt konferenser och liknande aktiviteter. Syftet är att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyten mellan centrumbildningar och med andra relevanta satsningar, och med olika aktörer i näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället.
På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.
Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som bedömer ansökan består av både nationella och internationella granskare. Om du väljer att skriva på svenska kommer ansökan att översättas till engelska inför bedömningen. Observera att du inte kommer att ha möjlighet att se eller göra ändringar i den översatta texten innan ansökan går vidare till beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.
Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Så här ansöker du
Ansökan till Formas görs i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger ni in den information som behövs för ansökan.
Detta är en organisationsutlysning. Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om centrumbildningen beviljas kallas i Formas ansökningssystem för medelsförvaltare, och behöver vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto.
Utlysningen listas under organisationskonto i Prisma, och är endast synlig när du loggar in på organisationskontot. Utlysningen måste öppnas av organisationskontoansvarig för Prisma hos din organisation (medelsförvaltaren). Klicka först på fliken organisationskonto och gå sedan vidare till länken för organisationsutlysningar. Organisationskontoansvarig bjuder sedan in dig som centrumkoordinator så att du kan fylla i ansökan som vanligt. Se Prismas användarstöd Länk till annan webbplats. för instruktioner om hur man hittar utlysningen i Prisma
Koordinerande projektpart (medelsförvaltare) ansvarar för all administration i Prisma och fyller i informationen som behövs för ansökan för samtliga parter. För att du som centrumkoordinator ska kunna fylla i ansökan behöver du ha ett personkonto i Prisma. Om utsedd centrumkoordinator saknar personkonto, ska personen ansöka om det i god tid innan utlysningen stänger och senast 2026-05-15.
Ansök om personkonto i Prisma. Länk till annan webbplats.
När ansökan ska skickas in är det organisationskontoansvarig som gör detta i Prisma. Du kan läsa mer om organisationsutlysningar i Prismas användarstöd under rubriken Söka bidrag, organisation - Prisma support Länk till annan webbplats.
Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Denna utlysning är bara öppen för medelsförvaltare godkända för alla Formas utlysningar. Universitet, högskolor, de flesta forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan organisationskonto. Observera att centrumet ska inkludera minst två projektparter från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle, men dessa projektparter kan inte vara medelsförvaltare i denna utlysning.
Teckenmängd, teckensnitt och formatering
- Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag.
- Välj gärna förvalt teckensnitt och teckenstorlek för den information som skrivs in i textrutorna i Prisma.
- Text som klistras in i Prisma förlorar ibland sin formatering. Se därför till att förhandsgranska ansökan i PDF-format innan den skickas in.
- Notera att maximalt antal tecken eller filstorlek för flera poster i ansökan har utökats jämfört med många andra utlysningar på Formas.
Centrumbildningens inramning och omfattning
Var noga med att tydligt beskriva allt som behövs för att granskaren ska kunna bedöma centrumets verksamhet.
Ansökan ska presentera centrumbildningens organisation, vision och mål för den fyraåriga bidragsperioden. Beskrivningen bör dock ta höjd för ett längre tidsperspektiv, exempelvis genom en eventuell förlängning av Formas-finansiering eller en fortsättning genom andra initiativ och medel. Beskrivningen bör även inkludera hur centrumet planerar att knyta annan nationell och internationell finansiering till sin verksamhet under bidragsperioden.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av centrumbildningen under följande delar:
Grundinformation
- Sökt antal månader 48 månader.
- Startmånad 1 december 2026. Observera att centrumets startdatum är förvalt i Prisma och inte går att ändra.
- Centrumtitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om ansökan beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Sammanfattningarna kommer, om ansökan beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Beskrivning av centret
Läs bakgrundstexten och utlysningens syfte och inriktning noga. Ta även del av bedömningskriterierna under ”Hur går bedömningsprocessen till” innan ni fyller i beskrivning av centrumbildningen i Prisma. Adressera alla kriterier i er ansökan och tänk på att centrumets resultatmål och aktiviteter ska omfatta fyra år, men ansökan ska också ta höjd för ett längre tidsperspektiv samt innehålla beskrivning och mål av tilltänkta effekter.
Följande delar ska finnas med i ansökan:
Kontext, syfte och mål (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)
Kontext
- Beskriv den forskning och kunskap som ligger till grund för centrumbildningen (state-of-the-art).
- Beskriv existerande verksamhet inom relevant policy och praktik.
- Beskriv och motivera centrumbildningens position, nytänkande och originalitet och hur det utvecklar och utmanar tidigare och pågående forskning och innovationssatsningar, samt relevant policy och praktik.
Syfte och mål
- Beskriv centrumbildningens övergripande mål, samt hur de relaterar till utlysningens syfte och inriktning.
- Beskriv de komplexa utmaningar som centrumbildningen tar sig an.
- Beskriv mervärdet av en centrumbildning för att hantera valda samhällsutmaningar.
Kunskapsutveckling, innovation och nytta (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)
- Beskriv hur centrumbildningen utvecklar och utmanar kunskapsläget både i Sverige och internationellt.
- Beskriv hur centrumbildningen bidrar till kompetensutveckling för utpekade målgrupper samt ökad kapacitet att agera för att hantera identifierade utmaningar.
- Beskriv centrumbildningens mervärde.
- Beskriv hur förväntade resultat, som kan omfatta metoder, arbetssätt och skalbara lösningar, ska komma till nytta i samhället samt vad som krävs för att detta ska vara möjligt.
- Beskriv vad centret ska resultera i på kort och lång sikt. Här kan ni med fördel använda er av förändringsteori, effektlogik eller liknande. Använd gärna ett diagram för att visualisera detta och hur målen hänger samman med planerade aktiviteter (”Bilaga: Illustrationer”).
Genomförande (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)
- Beskriv det arbete som ska göras inom centrumbildningen. Gör gärna en uppdelning i arbetspaket och motivera hur dessa bidrar till centrumets mål. Beskriv och motivera även roll- och arbetsfördelning mellan parter. En arbetsfördelning mellan nyckelpersoner/parter ska bifogas (se avsnitt Bilagor).
- Beskriv det tvärvetenskapliga angreppssättet, samt hur centrumbildningen planerar att engagera parter från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle i utformning, genomförande och nyttiggörande av forskningsresultat.
- Beskriv hur centrumbildningen kommer att mobilisera och öka kapaciteten hos identifierade målgrupper, vilka aktiviteter och processer som kommer att användas för det, samt hur resultat ska nå dessa målgrupper och komma till användning.
- Beskriv centrumbildningens bidrag till kompetensutveckling. Detta kan innefatta ökad forskarmobilitet nationellt och internationellt, samt tvärsektoriell mobilitet mellan akademi, näringsliv, den offentliga sektorn och/eller civilsamhälle.
- Beskriv eventuella risker eller hinder som kan uppkomma i genomförandet och vad centrumbildningen föreslår för att förebygga eller hantera dessa.
Organisation och aktörer (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)
- Beskriv centrumbildningens organisation, inklusive lednings- och styrningsstruktur. Inkludera en beskrivning av hur centrumbildningen arbetar med jämställdhets- och jämlikhetsaspekter i sin organisation.
- Beskriv hur den föreslagna organisationen säkerställer vetenskapliga bidrag och innovativa lösningar på hög internationell nivå.
- Beskriv de akademiska parternas vetenskapliga kompetenser och roller, samt hur dessa kompletterar varandra och bidrar till centrumbildningens syfte och mål.
- Beskriv de icke-akademiska parternas kompetenser och roller, samt hur deras perspektiv och kompetenser tas till vara och bidrar till centrumbildningens syfte och mål.
- Beskriv centrumkoordinatorns och andra nyckelpersoners erfarenhet och kompetens för att leda större grupperingar av aktörer inom tvärvetenskaplig forskning och innovation och i samverkan med icke-akademiska parter.
Referenser
Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (8 000 tecken inklusive mellanslag).
Budget och övrig information
Här anger ni projektets kostnader, finansiering och övrig information om samtliga projektparter. Skriv ut hela det sökta beloppet i hela svenska kronor (ej tusentals kronor).
Huvudsökande organisation registrerar budget för varje deltagande part i ansökan enligt hur de faktiska, identifierbara kostnaderna förväntas inträffa, per år (det vill säga År 1, År 2 År 3 samt År 4). Observera att medel för första verksamhetsåret kommer att betalas ut till beviljade centrum redan under 2026, därefter betalas medel ut månadsvis under 2027 till 2030. Medel får nyttjas 12 månader efter projekttidens slut men inga nya medel betalas ut under denna period.
Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska. En svensk budgetspecifikation översätts inte utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är.
Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan som mest söka och få bidrag som motsvarar 65 procent av sina stödberättigade kostnader i denna utlysning.
Läs om stödnivåer i avsnittet ”Bidragets storlek och projekttid” och om stödgrunder under avsnittet ”Regler för statligt stöd till företag och annan ekonomisk verksamhet”.
Följande uppgifter ska anges i centrets budget:
Information om koordinerande part och varje deltagande projektpart
Här anger ni information om de organisationer som deltar i projektet. Informationen ska fyllas i för varje projektpart. Den koordinerande projektparten ansvarar för att samla in och fylla i uppgifterna. Den koordinerande projektparten ska också vara projektets medelsförvaltare.
- Organisationens namn
- Organisationsnummer
- Adress, postnummer, postort, land
- Årsomsättning (avser universitetets, högskolans, institutets, företagets eller organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
- Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
- Antal anställda
- Kontaktperson
- E-post till kontaktperson
- Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.
Kostnader
Här anger ni centrumets:
- Personalkostnader
- Kostnader för utrustning, byggnader och mark
- Kostnader för konsulter och licenser med mera
- Övriga direkta kostnader
- Indirekta kostnader
Finansiering
Här anger ni hur ni planerar att finansiera centrumets kostnader.
Ni kan uppge fyra typer av finansiering:
- Sökt bidrag från Formas: Anger vilket belopp som söks från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet kan inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under ”Egen finansiering”.
- Annat stöd (offentligt): Om medel för relaterade projekt har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär.
- Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till centrumbildningen. Observera att en projektpart inte får finansiera en annan projektpart inom ramen för centrumets verksamhet. Det innebär att finansiering som anges under ”Annat stöd (privat)” inte får utgöras av stöd från en annan projektpart inom centrumet.
- Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i centrumet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering.
Motivering av personalkostnader i budgeten
Här specificerar ni den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader. Med personalkostnader avses löner inklusive sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter kopplade till lön. (Maximalt 500 tecken inklusive mellanslag).
Budgetspecifikation
Här motiverar huvudsökande budgeten i ord. Här anges de overheadkostnader som tillämpas i ansökan. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
Här anger du också eventuella konsultkostnader och omfattningen på konsultens medverkan. Ange även vilken eller vilka projektparter som står för konsultkostnaderna. Sökande uppmanas att vara tydlig med att beskriva samtliga kostnader i relation till de aktuella aktiviteterna inom projektet. (Maximalt 9 000 tecken inklusive mellanslag.)
Frivillig budgetbilaga
Eftersom antal tecken för budgetspecifikationen ovan är begränsad finns det en möjlighet att också bifoga en samlad bilaga som förklarar budgeten för centret och de deltagande organisationerna (maximal storlek 4 MB).
Söker projektparten bidrag för icke-ekonomisk verksamhet?
Här anger ni om projektparten söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet.
Ange om projektparten:
- Ja, söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet och bedriver bara icke-ekonomisk verksamhet.
- Ja, söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet och bedriver även ekonomisk verksamhet, men uppfyller kraven på separerad redovisning.
- Nej, bedriver ekonomisk verksamhet och omfattas av statsstödsreglerna.
Om projektparten svarar ja och söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet, ska bilagan Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet Länk till annan webbplats. fyllas i och bifogas som PDF med ansökan.
Om det vid granskning visar sig att separat redovisning saknas, kan Formas begära kompletterande uppgifter eller besluta att stödet inte betalas ut. Om det framkommer att stödet i praktiken har gynnat ekonomisk verksamhet utan att det finns en giltig statsstödsrättslig grund, kan Formas kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta.
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde
Välj projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod)
Välj minst ett forskningsämne och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling
Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans.
Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
- Nyckelord
Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till beviljade projekt kallas medelsförvaltare.
- Välj medelsförvaltare i rullistan. Om du inte hittar den organisation som ska stå som huvudsökande, se rubriken Ni ansöker i Prisma under avsnittet Så här ansöker du.
- Välj hemvist i rullistan.
Obligatoriska bilagor
Intyg från koordinerande projektpart
Ett intyg från koordinerande projektpart som är huvudsökande organisation som styrker värdskapet, bekräftar centrumbildningens prioritet och relevans för organisationen samt intygar att nödvändiga resurser ställs till förfogande ska bifogas ansökan (max 4 MB). Intyget ska vara undertecknat av rektor eller motsvarande.
Observera att en medelsförvaltare kan vara koordinerande projektpart på maximalt två ansökningar i denna utlysning.
Stödbrev från samtliga deltagande parter
Stödbrev från samtliga deltagande parter (akademiska så väl som icke-akademiska) som styrker organisationens aktiva deltagande och engagemang i centrumbildningen, samt eventuell medfinansiering, ska bifogas ansökan som en samlad PDF-bilaga (max 10 MB). Stödbrev ska vara undertecknat av behörig chef.
CV
CV för centrumkoordinator, kommunikatör och andra nyckelpersoner hos medverkande parter läggs till ansökan som en samlad PDF-bilaga om max 10 MB. Det går alltså inte att länka till redan inlagda CV:n via Prisma. Detta är för att en likvärdig bedömning av ansökningar CV från olika typer av organisationer ska kunna göras.
Rekommenderad längd per CV är max 2 A4-sidor. CV bör innehålla de erfarenheter och meriter som är relevanta i relation till den utmaning och de frågeställningar som centrumbildningen tar sig an, samt i relation till centrumbildningens organisation och planerade verksamhet.
Rollbeskrivning
Beskriver aktivitetsgrad, ansvarsområden och roller för medverkande personer och organisationer i centrumbildningen. Observera att centrumkoordinatorsrollen ska ha en aktivitetsgrad på minst 60% av en heltidstjänst, och rollen för en kommunikatör eller motsvarande ska ha en aktivitetsgrad på minst 75% av en heltidstjänst. Bifoga som PDF (max 4 MB).
Publikationslista
Publikationslista för parter där detta är tillämpligt, bifogas som PDF (max 4 MB). Ange vilken part som publikationslistan avser.
Frivilliga bilagor
Behövs figurer, bilder eller tabeller för att beskriva centrumverksamheten kan dessa laddas upp som ”Bilaga: Illustrationer”. Bilagan är frivillig. Maximalt en bilaga (PDF om max 8 MB) kan laddas upp.
Efter att du har lämnat in din ansökan
Först kontrolleras om er ansökan ligger inom Formas ansvarsområden och inom utlysningens ramar. Gör den det går den vidare till en beredningsgrupp för bedömning. Om den inte gör det, avslås den. En ansökan kan också avslås om den innehåller formella fel eller är ofullständig, det vill säga brister i den information som krävs i ansökningsformuläret.
Kontroll av ansökan
Formas genomför en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den. Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
- Att de krav som ställs på centrumkoordinator, deltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
- Koordinerande projektpart är en akademisk part, det vill säga ett universitet, högskola, forskningsinstitut samt myndigheter med forskningsuppdrag, som är godkända medelsförvaltare för alla utlysningar.
- Centrumbildningen består av:
- minst två (2) akademiska parter (universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag)
- minst två (2) parter från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle
- maximalt 15 projektparter inklusive koordinerande projektpart.
- Att alla projektparter är juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta som projektparter.
- Intyg från koordinerande projektpart som tydliggör och bekräftar stöd och engagemang är bifogat ansökan.
- Stödbrev, så kallade ”Letter of Intent”, från alla medverkande projektparter är bifogat ansökan.
- Att de kreditkontroller som Formas gör på projektparterna visar en tillräckligt robust ekonomi för att ta emot medel (om projektparten söker finansiering från Formas) och delta i centrumets verksamhet enligt ansökan och Formas villkor för beviljade medel. Projektparter får inte ha ekonomiska svårigheter eller vara nystartade.
- Att varje medelsförvaltare är koordinerande projektpart på maximalt två (2) ansökningar i denna utlysning. Att inte flera ansökningar med samma innehåll inkommit till denna utlysning och till utlysningen Robust och resilient infrastruktur och bebyggelse – Centrumsatsning inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.
Kreditkontroll görs av alla parter som är företag och andra organisationer med ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljning. Kontroll av Intyg om separerad verksamhet eller underordnad ekonomisk verksamhet görs för de parter där detta kan bli aktuellt.
Bedömningsprocessen består av två faser: (1) bedömning av ansökans kvalitet och (2) myndighetens portföljurval.
- Varje ansökan bedöms först utifrån sina egna kvalifikationer. Alla ansökningar bedöms av en extern internationell beredningsgrupp. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför akademin med kompetens att bedöma ansökans relevans. Beredningsgruppen utses av Formas. Kvalitetsbedömningen utförs i två steg. Först bedöms ansökan utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är tydlig och att all relevant information finns med. Varje ansökan bedöms av minst fyra granskare. I det andra steget kommer de topprankade centrumansökningarna att bli inbjudna till en hearing, som utförs av hela eller delar av beredningsgruppen digitalt eller på Formas. Hearingen kommer äga rum mellan 21 och 25 september 2026. Efter hearingen görs en samlad bedömning och slutranking av de centrumansökningar som deltagit vid hearingen.
- Formas kommer att förbehålla sig rätten att tillämpa ett portföljperspektiv vid urvalet av ansökningar som beviljas inom ramen för denna utlysning. Portföljperspektivet kan tillämpas först efter att alla ansökningar har bedömts på sina egna meriter och rankats. Att beakta portföljen för denna utlysning innebär att vi strävar efter att finansiera centrumbildningar som kompletterar varandra. De beviljade centrumbildningar förväntas sammanlagt adressera bredden av utmaningar i relation till utlysningens syfte och målsättningar som utlysningen ska bidra till, samt engagera relevanta forskningsmiljöer och samhällsaktörer. De beviljade centrumbildningarna bör även komplettera redan pågående nationella större satsningar.
Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna, exempelvis på grund av kön.
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier på en skala 1-7, där 1 är lägst och 7 är högst. Samtliga kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier.
Relevans
- Centrumbildningen är väl motiverad i relation till nuvarande forskningsläge, policy och praktik.
- Centrumbildningen bidrar i hög grad till utlysningens syfte och mål.
- Centrumbildningen ger ett tydligt mervärde för att hantera de identifierade utmaningarna.
Potential
- Centrumbildningen ökar deltagande aktörer och målgruppers kompetens och kapacitet att hantera identifierade utmaningar.
- Centrumbildningen uppvisar nytänkande och originalitet genom att utveckla och utmana rådande kunskapsläge, och håller hög vetenskaplig kvalitet i ett svenskt och internationellt perspektiv.
- Centrumbildningens förväntade resultat omfattar metoder, arbetssätt och skalbara lösningar, som möjliggör utveckling och förändringar i samhället.
Genomförande
- Centrumbildningens arbetsplan och arbetsfördelning är tydlig, realistisk och ändamålsenlig.
- Centrumbildningens tvärvetenskapliga angreppsätt bygger på en relevant kombination av discipliner och forskningsfält.
- Deltagande parters respektive roller, samt deras medverkan i centrumbildningens olika faser, är väl motiverad och ändamålsenlig.
- Dialog med och mobilisering av målgrupper i samhället är väl motiverad och ändamålsenlig.
- Riskanalysen är tydlig och ändamålsenlig.
Organisation
- Centrumbildningens organisation, ledning och styrningsstruktur är tydlig, väl motiverad och ändamålsenlig.
- Centrumbildningens samlade kompetenser och erfarenheter är väl motiverade och ändamålsenliga för att uppnå centrumbildningens syfte och mål.
- Nyckelpersoner, i synnerhet centrumkoordinator, har de erfarenheter och den kompetens som krävs för att uppnå centrumbildningens syfte och mål.
- Jämställdhets- och jämlikhetsaspekter är integrerade i centrumbildningens organisation.
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
Formas forskarråd förväntas fatta beslut om vilka centrum som beviljas bidrag den 21 oktober 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och centrumkoordinatorn får en e-post när det går att ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
För centrum som får finansiering i utlysningen ska projektparterna, var för sig och efter besked om beviljande, underteckna ett skriftligt åtagande om att driva centrumet och dess verksamhet i enlighet med Formas beslut om beviljande av medel. En förutsättning för första utbetalning av medel är att kopia av samtliga projektparters godkännande har inkommit i rätt tid och att eventuell efterfrågad komplettering inkommit.
Formas villkor för beviljade medel Länk till annan webbplats.
Ett avtal mellan ingående parter upprättas under centrumbildningens första år. En kopia på avtalet ska skickas in till Formas.
Samtliga beviljade centrumbildningar ska återrapportera till Formas genom periodiska ekonomiska rapporter samt läges- och slutrapportering i enlighet med det avtal som skrivs efter beslut.
Läs om vilka uppgifter som behövs för den ekonomiska återrapporteringen här: Ekonomisk återrapportering i Prisma. Länk till annan webbplats.
Efter två år ska en lägesrapport för centrumbildningen, samt en beskrivning och motivering av eventuella förändringar, lämnas in till Formas. Denna verksamhetsuppföljning fungerar också som underlag för kommande utvärdering.
Formas kan ställa krav på hur centrumet ska redovisa innehåll och resultat, för att underlätta spridning och nyttiggörande. Under löpande bidragsperiod kommer Formas följa samtliga centrumbildningar för att stödja deras arbete med lärande, måluppfyllelse och nyttiggörande i enlighet med centrumbildningarnas syfte och mål. Formas kan komma att ställa krav på detta, och kraven framgår av beslutet med tillhörande villkor vid eventuell finansiering. Formas kan exempelvis kräva att centrumet deltar i konferenser eller liknande aktiviteter för att främja samverkan, lärande och kunskapsutbyte.
Centrumbildningarna kommer att utvärderas summativt efter knappt fyra års verksamhet. Denna utvärdering kommer att sammanställa och analysera respektive centrumbildnings samtliga prestationer och resultat i relation till mål och förändringsteori. Centrumbildningarna kommer att få ta del av utvärderarnas slutsatser och rekommendationer. En mer utförlig beskrivning av upplägget för den summativa utvärderingen ges i en utvärderingsplan, som bilaga till beslutet vid eventuell finansiering.
Formas planerar för att finansierade centrumbildningar får möjlighet att söka en eventuell förlängning genom en s.k. stängd utlysning efter den summativa utvärderingen, där enbart centrumbildningar som har beviljats medel i nuvarande utlysning får söka medel. Förlängningsansökningar kommer att granskas av en extern bedömarpanel. Om en ansökan om förlängning avslås kan utfasningsmedel tilldelas. En eventuell förlängning förutsätter ett positivt utfall av den summativa utvärderingen, samt att budget finns tillgänglig inom det nationella forskningsprogrammet om klimat.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Formas för regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris Länk till annan webbplats. som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:
- Projekttitel på svenska
- Projekttitel på engelska
- Sammanfattning på svenska
- Sammanfattning på engelska
- Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
- Totalt beviljat belopp
- Namn på koordinerande organisation på svenska
- Namn på koordinerande organisation på engelska
- Organisationsnummer för koordinerande organisation
- Forskningsämne SCB-kod
- Namn på sökande och medverkande personer
- Kön för sökande och medverkande personer
- ORCID för sökande och medverkande personer.
Stöd och genvägar
- Formas villkor för beviljade medel
- Prisma Länk till annan webbplats.
- Prisma användarstöd och support Länk till annan webbplats.
- Etikpolicy Länk till annan webbplats.
- Vägledning i hur det går att ta fram mål, utfall och effekt för projektet Länk till annan webbplats. (Publicerat av det Nederländska forskningsrådet NWO)
- Effektlogik för innovationsprojekt (framtagen av Vinnova) Länk till annan webbplats.
- Guide för att utforma mål och effekter (framtagen av Vinnova) Länk till annan webbplats.
Kontaktinformation
För frågor om utlysningens innehåll
För administrativa frågor och frågor om Prisma