Robust och resilient infrastruktur och bebyggelse – Centrumsatsning inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Nytänkande tvärvetenskapliga och tvärsektoriella centrumbildningar som bidrar till robust och resilient infrastruktur och bebyggelse för ett hållbart samhällsbyggande.

VEM KAN SÖKA?

En grupp av aktörer där huvudsökande organisation ska vara en akademisk part, det vill säga ett universitet, högskola, forskningsinstitut (eller myndighet med forskningsuppdrag).

Centrumet ska bestå av minst två (2) akademiska parter, och minst två (2) parter från näringslivet, offentlig sektor och/eller civilsamhället.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Ett centrum kan söka max 12,5 miljoner kronor per år under fyra år.

Maximalt sökt belopp motsvarar 50 miljoner kronor per centrum.

Total budget för utlysningen är 150 miljoner kronor.

Öppen: 98 dagar kvar. Sök senast: 2026-05-20 14:00

Aktuellt om utlysningen

Informationsmöte och matchmaking 12 mars

Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna här.

2026-02-06: Uppdaterade beskrivningar under avsnitten "Krav på centrumkoordinator" och "Krav på medverkande personer"

Formas utlyser nu medel för tvärvetenskapliga centrumbildningar om robust och resilient infrastruktur och bebyggelse för ett hållbart samhällsbyggande. Frågeställningar kring robusthet och resiliens, hållbarhet och samhällets konkurrenskraft ska vara i fokus för centrumen. Centrumbildningarna ska planeras, etableras och bedrivas av akademin tillsammans med aktörer från näringslivet, offentlig sektor eller civilsamhället.

Sveriges infrastruktur och bebyggelse behöver stärkas i relation till ett förändrat omvärldsläge med nya typer av säkerhets-, klimat- och hälsorelaterade risker och hot som gör systemen sårbara. Samtidigt ökar behovet av underhåll, och infrastrukturprojekt blir alltmer komplexa att hantera eftersom de involverar samarbeten mellan många aktörer. En välfungerande infrastruktur och ändamålsenlig bebyggelse som bidrar till låga klimatutsläpp är dessutom avgörande för att upprätthålla samhällets kritiska funktioner, stimulera dess konkurrenskraft och möta de behov som exempelvis industrietableringar för med sig. Den byggda miljön är också central för att upprätthålla och skapa ett attraktivt samhälle med goda och trygga livsmiljöer med hög livskvalitet för alla. Kännetecknande för utmaningar kopplade till infrastruktur och bebyggelse är att de kräver breda systemperspektiv som utgår från att se hållbarhet, motståndskraft, anpassningsförmåga, attraktivitet och samhällets konkurrenskraft som en integrerad helhet beroende av varandra. Detta är av stor vikt för att kunna hantera inbyggda konflikter kopplat till mål, intressen och värden.

Behovet av strukturella förändringar och nytänkande är stort för att möta de utmaningar som samhällets infrastruktur och bebyggelse står inför. Dessa förändringar omfattar exempelvis teknisk innovation, förändringar av arbetssätt, beteenden, kultur och normer samt förändringar av styrande institutioner och regelverk. Långsiktiga och transformativa forsknings- och innovationssatsningar som bedrivs i samarbete mellan aktörer med olika erfarenheter och kunskaper har möjlighet att ta sig an komplexa utmaningar genom att kraftsamla och utmana befintligt kunskapsläge och praktiker. Med nytänkande, breda systemperspektiv och tvärvetenskaplig kunskapsuppbyggande, som kombinerar excellens och samhällsrelevans, kan de bidra till strukturella förändringar för ett hållbart samhällsbyggande.

Utlysningen sker inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Upp till tre nya centrumbildningar på temat robust och resilient infrastruktur och bebyggelse kommer kunna finansieras.

Ett hållbart samhällsbyggande inkluderar processer för planering, byggande, användning och förvaltning av fysisk infrastruktur och bebyggelse såväl som planering och främjande av inkluderande, delaktiga och trygga samhällen där människor vill och kan leva. Att skapa robusthet innebär infrastruktur och bebyggelse med motståndskraft att stå emot störningar. Resiliens handlar om återhämtningsförmåga och hur väl infrastruktur och bebyggelse kan hantera de krav, hot och störningar som uppkommer, samt anpassa sig till förändringar som sker och fortfarande fungera. Infrastruktur utgör grunden för samhällsviktiga funktioner och omfattar system som möjliggör mobilitet, försörjning, informationsflöden och samhällsservice. Den kan vara fysisk eller en kombination av fysiska och digitala system, och förbinder platser med varandra. Infrastruktur kan finnas både ovan och under mark.

Infrastruktur och bebyggelse omfattar exempelvis transportinfrastruktur som vägar, järnvägar och hamnar; vatteninfrastruktur som vatten- och avloppssystem, kommunikationsinfrastruktur som bredbandsnät och mobilnät; samt energiinfrastrukturer. Det inkluderar också blågrön och grön infrastruktur. Dessutom inkluderar det social infrastruktur som gemensamma, kulturella och offentliga rum och platser, samt dess kunskapsinfrastruktur som består av människor och institutioner som tillsammans med den byggda miljön producerar och förmedlar kunskap. Utöver detta omfattas alla typer av byggnader och anläggningar för bostäder, verksamheter och samhällsservice som tillsammans formar den rumsliga strukturen i samhället.

Samhällets infrastruktur och bebyggelse står inför flera stora utmaningar. Klimatförändringar och svängningar i geopolitiken medför krav på infrastrukturen och bebyggelsen som delvis är svåra att förutsäga, men där det också finns mycket kunskap om vilka risker vi står inför. Flera befintliga infrastruktursystem och anläggningar börjar nå sin tekniska livslängd eller är inte uppdaterade efter de samhällsbehov som finns idag. Detta gör att kraven på nyinvesteringar, anpassning och underhåll av befintlig infrastruktur och bebyggelse är höga. Arbetet behöver samtidigt genomföras i hög takt, vara kostnadseffektivt och att ta framtidens utmaningar i beaktande genom att inkludera livscykelperspektiv, återvinningsfrågor och frågor om försörjningstrygghet. För att klara utmaningarna krävs även nya former för organisering, upphandling och finansiering. Existerande modeller, lösningar och regelverk kan behöva utvecklas eller ersättas, och arbetssätt kan behöva ses över. Exempelvis ansvarsfördelning mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv, samverkanslösningar, regelverk, och tillämpningar kan behöva ses över. Infrastrukturen och bebyggelsen behöver även vara flexibel över tid och kunna anpassas efter framtidens behov av hur den ska fungera och användas.

Det handlar ytterst om att skapa ett hållbart samhälle som samspelar med hur vi vill leva, arbeta, handla och förflytta oss, samt där vi kan producera och transportera de varor och tjänster vi behöver på ett hållbart sätt. Infrastruktur och bebyggelse ska dessutom bidra till livskvalitet, underlätta för gemenskap, samhörighet och jämlikhet, ha en genomtänkt gestaltning samt öka tillgängligheten för alla människor. Trots att mycket behöver hända snabbt, är det viktigt med långsiktiga perspektiv i planering, utveckling och ombyggnation. En stor del av den infrastruktur och bebyggelse vi har idag byggdes för mellan 50 till 100 år sen, och det vi gör nu kommer påverka samhället under lång tid framöver.

De olika behov och komplexa utmaningar med nya typer av frågor som finns och behöver hanteras utmanar befintliga forskningsområden och kan komma att kräva uppbyggnad av nya kunskapsområden med andra typer av aktörs- och samverkanskonstellationer mellan olika sektorer.

Syftet med utlysningen är att utveckla nytänkande tvärvetenskaplig forskning av hög vetenskaplig kvalitet med samhällsrelevans som adresserar de strukturella förändringar som behövs för att skapa en mer robust och resilient infrastruktur och bebyggelse. Centrumbildningarna ska ha hög potential att på längre sikt bidra till strukturella förändringar för en robust och resilient infrastruktur som både är miljömässigt hållbar, bidrar till samhällets konkurrenskraft och attraktivitet och som inkluderar aspekter av social och ekonomisk hållbarhet. Strukturella förändringar omfattar en kombination av teknisk innovation, förändringar av beteenden, kultur och normer, och förändringar hos våra styrande institutioner och regelverk. Utlysningen ska bidra till en mer robust och resilient infrastruktur och bebyggelse genom kunskapsförflyttning, ökad kapacitet och förmåga hos aktörer att hantera och arbeta för robust och resilient infrastruktur och bebyggelse.

Centrumen ska bestå av konstellationer av organisationer som kan ta sig an komplexa frågor som skär genom flera sektorer, samhällssystem och vetenskapliga kunskapsfält. Det innebär att centrumen ska ha en tvärvetenskaplig ansats och bidra med nytänkande och excellent kunskap. Detta eftersom komplexa utmaningar kräver transformativa ansatser med synsätt och lösningar från flera discipliner och arbetssätt. Med tvärvetenskap menas här en kunskapsproduktion där forskare från olika discipliner tar sig an en gemensamt formulerad utmaning. Tvärvetenskap för samman forskningsfrågor, perspektiv och metoder från fler än ett ämnesområde. Tvärvetenskap kan, men behöver inte, syfta till att integrera olika discipliner.

Centrumen ska utgöra en kraftsamling och skapa ett tydligt mervärde genom centrumets storlek och möjlighet att samla ytterligare resurser till sig, jämfört med enskilda projekt. Med det i åtanke ska centrumen byggas upp och skapa tvärsektoriella samarbeten och samla aktörer som tillsammans har kapacitet föra ihop flera kunskapsområden, bygga upp ny kunskap och utveckla nya arbetssätt och lösningar som skapar förutsättningar för strukturförändring. Detta skapar även visst utrymme för utforskande med osäker utgång.

Centrumbildningarna ska samtidigt vara praktiknära och arbeta för att den kunskap som byggs upp och de lösningar som tas fram kommer till användning och får genomslag i samhället. Det innebär att centrumbildningarna ska planeras, etableras och bedrivas gemensamt av alla projektets parter. Detta innefattar formulering av centrumets inriktning (vilken utmaning som står i centrum) och huvudsakliga frågeställningar, formulering av delområden och hur de hör ihop med varandra, samt former för kunskapande och erfarenhetsutbyte. Det innefattar även centrets arbete för att utforma aktiviteter så att den kunskap och de lösningar som tas fram involverar relevanta samhällsaktörer och får genomslag i samhället.

För att kunna finansieras måste centrumen tydligt och avsevärt bidra till utlysningens syfte. Utlysningen avgränsas till utmaningar för en robust och resilient infrastruktur och bebyggelse som har någon form av fysisk/materiell karaktär. Den kunskap som produceras måste också vara tydligt och avsevärt relevant i ett svenskt sammanhang, men kan inkludera lärdomar från internationella exempel. Centrum som inte har ett tydligt fokus på infrastruktur och bebyggelse som har någon form av fysisk/materiell karaktär eller relevans för den svenska kontexten omfattas inte av utlysningen.

Avgränsning för energitekniska lösningar

I denna utlysning omfattas inte centrumbildningar med primärt syfte att utveckla tekniska lösningar för utvinning, omvandling, överföring och/eller lagring av energi, för energieffektivisering, samt för infångning och lagring av koldioxid, CCS, eller infångning och användning av koldioxid, CCU. I tekniska lösningar ingår även komponenter, material och styr- och reglersystem för sådana lösningar. Här ingår även biobaserade och naturbaserade tekniska lösningar.

För att nå utlysningens syfte krävs en kraftsamling av relevanta aktörer. Centrumbildningen ska utvecklas av akademiska parter och andra samhällsaktörer tillsammans. Med akademiska parter avses här universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag. Med andra samhällsaktörer avses alla andra organisationer, exempelvis aktörer från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Det kan exempelvis vara myndigheter, kommuner, branschorganisationer, fastighets- och infrastrukturägare samt förvaltare och andra företag.

Centrumbildningarna ska ha en väl genomtänkt och förankrad organisation anpassad till den samhällsutmaning som centret arbetar med. Centret behöver ha en bred och ändamålsenlig sammansättning av aktörer i relation till den komplexa utmaning som centrumbildningen tar sig an. Centrumet ska bestå av minst två (2) akademiska parter, och minst två (2) parter från annan samhällsaktör. Läs mer om vilka krav vi ställer på projektgruppens deltagare under avsnittet Krav på centrumets projektparter och koordinerande projektpart.

Alla projektparter ska tydligt bidra till och delta i planering och genomförande av centrumet. För att räknas som projektpart i centrumbildningen ska organisationen finnas med som aktiv part i projektplanen, och ha en egen budget som visar kostnader för partens deltagande.

Centrumet ska ledas av en centrumkoordinator som har kapacitet och tydligt mandat att leda centrumets arbete hos den koordinerande projektparten. Centrumkoordinatorn förväntas ha tidigare ledarskapserfarenhet.

Centrumet ska bidra till kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad och bidra med nytänkande tvärvetenskaplig forskning. Det är viktigt att centrumets verksamhet drivs av en kombination av personer med olika kunskaper och nivå av erfarenheter inklusive kunskap om kommunikation och nyttiggörande. Centrumet kan finansiera doktorandtjänster, men en begränsning är att medel om högst tre miljoner kronor per centrumbildning och år kan sökas för finansiering av doktorandtjänster, inklusive handledning och administration.

Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning och innovation där vissa aktiviteter kan bedrivas utanför Sverige, men centrumbildningen ska vara initierad och ledd från Sverige. Aktiviteter utanför Sverige får endast bedrivas hos forskningsaktörer som universitet, högskolor och forskningsinstitut. Medelsförvaltaren är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller ersätta kostnader för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige, i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Eventuella aktiviteter inom centrumbildningen som bedrivs utanför Sverige, ska vara väl motiverade och får endast utgöra en begränsad del av centrumets verksamhet.

Centret får gärna skapa förutsättningar för och inkludera aktiviteter för nationell och internationell forskarmobilitet, och tvärsektoriell mobilitet mellan akademi och näringsliv, offentlig sektor eller civilsamhälle. Centrumen kan med fördel knytas till andra nationella och internationella satsningar, såsom Horisont Europa, och söka ytterligare finansiering från svenska och internationella finansiärer.

Innan du ansöker

All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.

Observera att detta ansökningsförfarande och formuläret skiljer sig från Formas ordinarie utlysningar för forskningsprojekt. I denna utlysning är den huvudsökande en organisation, och det krävs organisationsbehörighet för att initiera och skicka in en ansökan. Läs mer under rubriken Så här ansöker du.

I denna utlysning kan en medelsförvaltare vara koordinerande projektpart för maximalt två ansökningar. En medelsförvaltare kan dock vara medverkande projektpart i flera ansökningar.

Det är inte tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvud- och medsökanden.

Centrumet ska bestå av flera projektparter. Varje organisation utgör en enskild projektpart. Alla projektparter ska ha en tydlig och välmotiverad roll i projektets genomförande.

Antal parter

Centrumet ska bestå av minst två (2) parter från universitet, högskola eller forskningsinstitut, och minst två (2) parter från annan samhällsaktör, det vill säga minst fyra (4) olika parter. Centrumbildningen får innehålla maximalt 15 projektparter inklusive huvudsökande organisation/koordinerande organisation. Projektet ska genomföras av de organisationer och de personer som står med i ansökan.

Krav på koordinerande projektpart

Huvudsökande organisation som skickar in ansökan kallas koordinerande projektpart. Det ska vara en akademisk part med svenskt organisationsnummer som är godkänd medelsförvaltare för alla Formas utlysningar. Den koordinerande parten blir medelsförvaltare vid eventuell beviljad ansökan. Medelsförvaltaren tar emot och förvaltar alla de medel som Formas betalar ut till centrumet.

Koordinerande part ska bifoga ett intyg som styrker värdskapet, bekräftar centrumbildningens prioritet och relevans för organisationen samt intygar att nödvändiga resurser ställs till förfogande ska bifogas ansökan. Intyget ska vara undertecknat av rektor eller motsvarande. Se vidare under Obligatoriska bilagor.

En medelsförvaltare kan vara koordinerande projektpart på maximalt två ansökningar i denna utlysning. En medelsförvaltare kan dock vara medverkande projektpart i flera ansökningar.

Krav på centrumparter

För att kunna delta som part i centrumet måste organisationen:

  • Vara tillagd som projektpart i ansökningsformuläret.
  • Ha en tydlig, aktiv och välmotiverad roll som part i centrumet.
  • Ha en egen budget där det tydligt framgår vilka kostnader som kommer upparbetas av parten. Budgeten ska inkludera personalkostnader för alla parters deltagande i centrumets verksamhet, och parten måste vara registrerad som arbetsgivare. Partens kostnader för deltagande i centrumet kan finansieras via bidrag från Formas, via annan finansiering, eller genom en kombination av dessa. Annan finansiering kan vara finansiering via deltagande med egna ekonomiska medel eller via bidrag med egen arbetstid (så kallad finansiering in-kind).
  • Vara registrerad för F-skatt och moms om projektpartens organisationsform kräver det.
  • Ha en tillräckligt robust ekonomi för att ta emot medel (om projektparten söker finansiering från Formas) och delta i genomförandet av centrumet.
  • Bifoga ett skriftligt stödbrev, så kallade ”Letter of Intent” som visar att centrumbildningen är väl förankrad i organisationens ledning. Stödbrevet ska visa att det finns en långsiktighet i centrumbildningen och att parten stöttar i nyttiggörandet av den kunskap och de lösningar som tas fram. Stödbrevet ska vara undertecknat av behörig chef. Se vidare under Obligatoriska bilagor.

Vilka organisationer kan inte beviljas medel?

  • Verksamhetstypen enskild firma kan inte beviljas medel eller delta som projektpart i projekt som söker medel från Formas.
  • Nystartade organisationer kan inte beviljas medel eller delta som projektpart i den här utlysningen. Organisationer som ingår som part i centrumet ska ha varit verksamma i minst tre år för att säkerställa kapacitet att delta i och genomföra aktiviteter under centrumets gång. Med verksam avses att organisationen 1) registrerades senast den 20 maj 2023, och 2) har varit aktiva under denna period.
  • Företag, myndigheter, civilsamhällesorganisationer och liknande organisationer utan svenskt organisationsnummer kan inte beviljas medel i den här utlysningen, men kan delta som projektpart in-kind och genom egen finansiering. Universitet, högskolor och forskningsinstitut utan svenskt organisationsnummer kan beviljas stöd genom utlysningen.

Krav på centrumkoordinator

Alla centrum som söker medel hos Formas måste ha en centrumkoordinator som är ansvarig projektledare. Centrumkoordinator ska ha en aktivitetsgrad på minst 60% av en heltidstjänst totalt, utslaget över projekttiden. Rollen som centrumkoordinator kan delas mellan två personer, men bara en person kan vara huvudsökande för ansökan. Om rollen som centrumkoordinator delas mellan två personer, ska minst en av dessa vara anställd hos medelsförvaltaren, och ha en betydande andel av tjänsten. Den personen ska även vara huvudsökande för ansökan. En individ kan endast vara centrumkoordinator för ett centrum finansierat av Formas.

Krav på medverkande personer

Medverkande forskare och centrumkoordinator kan ha andra löpande projektbidrag från någon av Formas andra utlysningar, så länge en enskild individs totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100 % finansiering.

Centrumbildningen ska innefatta en kommunikatörstjänst eller motsvarande med minst 75% aktivitetsgrad över projekttiden, med ansvar att facilitera interna kunskaps- och erfarenthetutbyten, samt ta fram och genomföra planen för kommunikation och nyttiggörande. Denna roll kan delas mellan två personer. Tjänsten behöver inte ligga hos medelsförvaltaren. Läs mer under avsnittet Kommunikation och nyttiggörande.

Du kan söka finansiering för kostnader som är knutna till centrumbildningens uppbyggnad och genomförande till exempel koordinering, forskningsaktiviteter och aktiviteter för kunskap- och kompetensutveckling inklusive för nyttiggörande. När ni ansöker om finansiering av centrumet kan ni söka medel för både direkta och indirekta kostnader. Kostnaderna ska ha en tydlig koppling till centrumet och finansiera insatser utöver ordinarie verksamhet.

Direkta kostnader

Direkta kostnader är kostnader som uppstår på grund av centrumets verksamhet. Här ingår:

  • Personalkostnader för koordinator, forskare och doktorander, teknisk och administrativ personal för den omfattning som de verkar inom centrumets verksamhet. Detta gäller samtliga deltagande projektparter i centret. Med personalkostnader menas bruttolön och lönebikostnad, som till exempel sociala avgifter, avtalsenliga pensionsavsättningar, avtalsenliga försäkringar och avgifter. Skattepliktiga förmåner ska inte inräknas. För anställda vid universitet, högskola eller forskningsinstitut får beloppet aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från Formas eller annan finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin lön.

    Posten får inkludera finansiering av doktorandtjänster inklusive handledning och administration om totalt högst tre miljoner kronor per år.
  • Utrustning, mark och byggnader i den utsträckning och under den tid som de används för centrumets verksamhet. Om instrumenten och utrustningen inte används under centrumets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar centrumets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar centrumets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning, byggnader och mark samt avskrivningskostnader för dem är sammanlagt maximalt fem procent av sökt budget.
  • Konsult- och licenskostnader med mera. Kostnader för underleverantörer som konsulttjänster köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor. Kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster får bara tas upp om de uteslutande används för centrumets verksamhet, och aktivitet och omfattning ska framgå av centrumbeskrivningen.
  • Övriga direkta kostnader som exempelvis materiel, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av centrumets verksamhet. Övriga direkta kostnader inkluderar även resor och konferenser samt publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Projektpart, som ansöker om medel motsvarande tre miljoner kronor eller mer, får också ansöka om medel upp till 30 000 kronor för revisorsintyg från auktoriserad/godkänd revisor. Revisorsintyg från internrevisor accepteras för kommun, landsting, statliga myndigheter, universitet och högskola.

Indirekta kostnader

Indirekta kostnader är kostnader som inte uppkommer som en omedelbar följd av centrets verksamhet men som ändå kan relateras till det, exempelvis för administration och IT. Indirekta kostnader kallas ibland för overheadkostnader eller allmänna omkostnader.

Som huvudregel får varje projektpart lägga till indirekta kostnader med upp till 30 procent av sina stödberättigande personalkostnader. Indirekta kostnader beräknas alltid per projektpart. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller för lokaler.

Följande undantag från huvudregeln gäller:

  • Lärosäten får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Universitet och högskola behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet.
  • Vissa forskningsinstitut, stiftelser och statliga myndigheter med forskningsuppdrag får göra påslag för faktiska indirekta kostnader upp till 45 procent av sina stödberättigande personalkostnader, om de deltar med icke-ekonomisk verksamhet. Till den här kategorin räknas forskningsorganisationer som är aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Det gäller också stiftelser där regeringen utser en eller flera styrelseledamöter. Hit räknas även statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning. Villkoret om högst 45 % gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning.

Mer om vilka kostnader Formas finansierar

För att ansöka om rätt kostnader är det viktigt att ni tar del av detaljerad information om vilka kostnader Formas kan finansiera:

Medel kan enbart sökas för en fyraårsperiod (48 månader).

Det går att söka mer än 12,5 miljoner kronor ett år så länge det sökta beloppet ett annat år är lägre, det går inte att söka för mindre än fyra år och det går inte att söka mer än 50 miljoner kronor totalt.

Utlysningen har inget krav på medfinansiering, det vill säga att det ska finnas en viss medfinansieringsgrad för centrumbildningen som helhet. Observera att företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet som får bidrag från Formas omfattas av regler om statligt stöd som påverkar vilken stödnivå som maximalt kan beviljas. Se avsnittet Regler för statligt stöd till företag och annan ekonomisk verksamhet.

Projektstart i Prisma är 1 februari 2027. Detta datum är förvalt och går inte att ändra. Centrumbildningarna kan dock behöva tid att startas upp och förväntas ha full verksamhet under hösten 2027. Budgeten i ansökan ska redogöra för hur medel planeras att användas och sökande registrerar budget enligt hur de faktiska kostnaderna förväntas inträffa. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid.

Ansökningar med ett sökt belopp eller omfattning i tid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås av Formas i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.

Bidrag till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler för statsstöd. För att ett stöd ska utgöra statsstöd ska flera kriterier vara uppfyllda. Det ska handla om statliga medel, som är gynnande för mottagaren och ges selektivt. Reglerna finns för att skydda konkurrensen på EU:s inre marknad.

Innan ni ansöker ska ni ta del av de regler för statligt stöd som gäller för att ta emot medel från Formas:

Hur vet jag om min organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses enligt statsstödsreglerna bedriva ekonomisk verksamhet. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har - det vill säga, om det till exempel är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Regler för organisationer som delvis bedriver ekonomisk verksamhet

Organisationer som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet omfattas delvis av regler om statsstöd. Stöd till ekonomisk verksamhet omfattas av reglerna. Stöd till icke-ekonomisk verksamhet gör det inte, så länge verksamheterna redovisas separat och stödet från Formas eller finansierade aktiviteter inte gynnar den ekonomiska delen.

Exempel på organisationer som kan bedriva ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet är vissa forskningsinstitut, kommunala bolag och civilsamhällesorganisationer.

För att Formas ska kunna bevilja medel till en projektpart utan att det omfattas av reglerna för statligt stöd, måste projektparten i ansökan intyga att de söker medel för icke-ekonomisk verksamhet och uppfyller kraven på separerad redovisning.

Under handläggningen av ansökningarna kan Formas komma att ställa kompletterande frågor eller begära in intyg för att säkerställa att projektparten söker medel för icke-ekonomisk verksamhet. Om det vid granskning visar sig att separat redovisning saknas, kan Formas begära kompletterande uppgifter eller besluta att stödet inte betalas ut. Om det framkommer att stödet i praktiken har gynnat ekonomisk verksamhet utan att det finns en giltig statsstödsrättslig grund, kan Formas kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta.

Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet. Länk till annan webbplats.

Industriell forskning

I denna utlysning kommer Formas tillämpa stödgrunden artikel 25 i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER, EU-förordning nr 651/2014). I denna utlysning bedömer Formas att typen av projekt primärt kommer falla inom kategorin industriell forskning.

Verksamhetens storlek kommer enbart att bedömas utifrån EU:s definition av stora företag. Stödnivåer på upp till 65 procent kan tillämpas eftersom Formas bedömer att samtliga förväntade projekt kommer att uppfylla kraven på omfattande spridning av resultat, till exempel genom konferenser, offentliggörande, publikationer, öppna databaser eller programvara med öppen källkod. Det innebär att parten behöver bidra med egen finansiering, antingen via deltagande med egna ekonomiska medel eller via bidrag med egen arbetstid (så kallad finansiering in-kind), om minst 35 procent av sina egna kostnader, oavsett storlek på verksamheten. Observera att offentliga medel inte godkänns som medfinansiering.

Beroende på projektpartens verksamhet samt vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet kan Formas besluta om en lägre maximal stödnivå än den sökta.

Inför beslut genomför Formas kreditkontroller av de företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljande.

Transparensredovisning

Projektparter som kan komma att ta emot statsstöd om projektet beviljas medel från Formas, bör vara medvetna om att kraven på transparensredovisning inom EU har skärpts från 2023. Statsstöd som överstiger 100 000 euro (eller 10 000 euro för primär jordbruksproduktion samt fiske och vattenbruk) ska redovisas offentligt. Formas ansvarar för denna redovisning. Den som skickar in en ansökan anses vara införstådd med kravet på transparensredovisning och anses ha godkänt att sådan publik redovisning sker över de gällande beloppsgränserna.

Under första året ska beviljade centrumbildningar skicka in en detaljerad plan för kommunikation och nyttiggörande till Formas. I denna plan behöver följande ingå:

  • identifiering av målgrupper och plan för att sprida resultat
  • utveckling av en hemsida för att tillgängliggöra centrumbildningens resultat och informera om planerade aktiviteter
  • plan för vetenskapliga publikationer med Open Access
  • plan för publicering av delrapporter, policy briefs eller research briefs, eller liknande för att tillgängliggöra och sammanfatta resultat till olika målgrupper
  • plan för att skapa, genomföra och tillgängliggöra centrumets aktiviteter och resultat på ett inkluderande sätt

Beviljade centrumbildningar förväntas delta vid kommunikation och nyttiggörandeaktiviteter på begäran av Formas, som exempelvis seminarier, dialogträffar med andra centrum, samt konferenser och liknande aktiviteter. Syftet är att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyten mellan centrumbildningar och med andra relevanta satsningar, och med olika aktörer i näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället.

På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som bedömer ansökan består av både nationella och internationella granskare. Om du väljer att skriva på svenska kommer ansökan att översättas till engelska inför bedömningen. Observera att du inte kommer att ha möjlighet att se eller göra ändringar i den översatta texten innan ansökan går vidare till beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.

Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.

Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Så här ansöker du

Ansökan till Formas görs i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger ni in den information som behövs för ansökan.

Detta är en organisationsutlysning. Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om centrumbildningen beviljas kallas i Formas ansökningssystem för medelsförvaltare, och behöver vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto.

Utlysningen listas under organisationskonto i Prisma, och är endast synlig när du loggar in på organisationskontot. Utlysningen måste öppnas av organisationskontoansvarig för Prisma hos din organisation (medelsförvaltaren). Klicka först på fliken organisationskonto och gå sedan vidare till länken för organisationsutlysningar. Organisationskontoansvarig bjuder sedan in dig som centrumkoordinator så att du kan fylla i ansökan som vanligt. Se Prismas användarstöd Länk till annan webbplats. för instruktioner om hur man hittar utlysningen i Prisma

Koordinerande projektpart (medelsförvaltare) ansvarar för all administration i Prisma och fyller i informationen som behövs för ansökan för samtliga parter. För att du som centrumkoordinator ska kunna fylla i ansökan behöver du ha ett personkonto i Prisma. Om utsedd centrumkoordinator saknar personkonto, ska personen ansöka om det i god tid innan utlysningen stänger och senast 2026-05-15.

Ansök om personkonto i Prisma. Länk till annan webbplats.

När ansökan ska skickas in är det organisationskontoansvarig som gör detta i Prisma. Du kan läsa mer om organisationsutlysningar i Prismas användarstöd under rubriken Söka bidrag, organisation - Prisma support Länk till annan webbplats.

Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Denna utlysning är bara öppen för medelsförvaltare godkända för alla Formas utlysningar. Universitet, högskolor, de flesta forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan organisationskonto. Observera att centrumet ska inkludera minst två projektparter från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle, men dessa projektparter kan inte vara medelsförvaltare i denna utlysning.

Teckenmängd, teckensnitt och formatering

  • Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag.
  • Välj gärna förvalt teckensnitt och teckenstorlek för den information som skrivs in i textrutorna i Prisma.
  • Text som klistras in i Prisma förlorar ibland sin formatering. Se därför till att förhandsgranska ansökan i PDF-format innan den skickas in.
  • Notera att maximalt antal tecken eller filstorlek för flera poster i ansökan har utökats jämfört med många andra utlysningar på Formas.

Centrumbildningens inramning och omfattning

Var noga med att tydligt beskriva allt som behövs för att granskaren ska kunna bedöma centrumets verksamhet.

Ansökan ska presentera centrumbildningens organisation, vision och mål för den fyraåriga bidragsperioden. Beskrivningen bör dock ta höjd för ett längre tidsperspektiv, exempelvis genom en eventuell förlängning av Formas-finansiering eller en fortsättning genom andra initiativ och medel. Beskrivningen bör även inkludera hur centrumet planerar att knyta annan nationell och internationell finansiering till sin verksamhet under bidragsperioden.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av centrumbildningen under följande delar:

Grundinformation

  • Sökt antal månader 48 månader.
  • Startmånad 1 februari 2027. Observera att centrumets startdatum är förvalt i Prisma och inte går att ändra.
  • Centrumtitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om ansökan beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Sammanfattningarna kommer, om ansökan beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Beskrivning av centret

Läs bakgrundstexten och utlysningens syfte och inriktning noga. Ta även del av bedömningskriterierna under ”Hur går bedömningsprocessen till” innan ni fyller i beskrivning av centrumbildningen i Prisma. Adressera alla kriterier i er ansökan och tänk på att centrumets resultatmål och aktiviteter ska omfatta fyra år, men ansökan ska också ta höjd för ett längre tidsperspektiv samt innehålla beskrivning och mål av tilltänkta effekter.

Följande delar ska finnas med i ansökan:

Kontext, syfte och mål (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)

Kontext

  • Beskriv den forskning och kunskap som ligger till grund för centrumbildningen (state-of-the-art).
  • Beskriv existerande verksamhet inom relevant policy och praktik.
  • Beskriv och motivera centrumbildningens position, nytänkande och originalitet och hur det utvecklar och utmanar tidigare och pågående forskning och innovationssatsningar, samt relevant policy och praktik.

Syfte och mål

  • Beskriv centrumbildningens övergripande mål, samt hur de relaterar till utlysningens syfte och inriktning.
  • Beskriv de komplexa utmaningar som centrumbildningen tar sig an.
  • Beskriv mervärdet av en centrumbildning för att hantera valda samhällsutmaningar.

Kunskapsutveckling, innovation och nytta (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)

  • Beskriv hur centrumbildningen utvecklar och utmanar kunskapsläget både i Sverige och internationellt.
  • Beskriv hur centrumbildningen bidrar till kompetensutveckling för utpekade målgrupper samt ökad kapacitet att agera för att hantera identifierade utmaningar.
  • Beskriv centrumbildningens mervärde.
  • Beskriv hur förväntade resultat, som kan omfatta metoder, arbetssätt och skalbara lösningar, ska komma till nytta i samhället samt vad som krävs för att detta ska vara möjligt.
  • Beskriv vad centret ska resultera i på kort och lång sikt. Här kan ni med fördel använda er av förändringsteori, effektlogik eller liknande. Använd gärna ett diagram för att visualisera detta och hur målen hänger samman med planerade aktiviteter (”Bilaga: Illustrationer”).

Genomförande (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)

  • Beskriv det arbete som ska göras inom centrumbildningen. Gör gärna en uppdelning i arbetspaket och motivera hur dessa bidrar till centrumets mål. Beskriv och motivera även roll- och arbetsfördelning mellan parter. En arbetsfördelning mellan nyckelpersoner/parter ska bifogas (se avsnitt Bilagor).
  • Beskriv det tvärvetenskapliga angreppssättet, samt hur centrumbildningen planerar att engagera parter från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle i utformning, genomförande och nyttiggörande av forskningsresultat.
  • Beskriv hur centrumbildningen kommer att mobilisera och öka kapaciteten hos identifierade målgrupper, vilka aktiviteter och processer som kommer att användas för det, samt hur resultat ska nå dessa målgrupper och komma till användning.
  • Beskriv centrumbildningens bidrag till kompetensutveckling. Detta kan innefatta ökad forskarmobilitet nationellt och internationellt, samt tvärsektoriell mobilitet mellan akademi, näringsliv, den offentliga sektorn och/eller civilsamhälle.
  • Beskriv eventuella risker eller hinder som kan uppkomma i genomförandet och vad centrumbildningen föreslår för att förebygga eller hantera dessa.

Organisation och aktörer (Maximalt 15 000 tecken, inklusive mellanslag)

  • Beskriv centrumbildningens organisation, inklusive lednings- och styrningsstruktur. Inkludera en beskrivning av hur centrumbildningen arbetar med jämställdhets- och jämlikhetsaspekter i sin organisation.
  • Beskriv hur den föreslagna organisationen säkerställer vetenskapliga bidrag och innovativa lösningar på hög internationell nivå.
  • Beskriv de akademiska parternas vetenskapliga kompetenser och roller, samt hur dessa kompletterar varandra och bidrar till centrumbildningens syfte och mål.
  • Beskriv de icke-akademiska parternas kompetenser och roller, samt hur deras perspektiv och kompetenser tas till vara och bidrar till centrumbildningens syfte och mål.
  • Beskriv centrumkoordinatorns och andra nyckelpersoners erfarenhet och kompetens för att leda större grupperingar av aktörer inom tvärvetenskaplig forskning och innovation och i samverkan med icke-akademiska parter.

Referenser

Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (8 000 tecken inklusive mellanslag).

Budget och övrig information

Här anger ni projektets kostnader, finansiering och övrig information om samtliga projektparter. Skriv ut hela det sökta beloppet i hela svenska kronor (ej tusentals kronor).

Huvudsökande organisation registrerar budget för varje deltagande part i ansökan enligt hur de faktiska, identifierbara kostnaderna förväntas inträffa, per år (det vill säga År 1, År 2 År 3 samt År 4). Medel får nyttjas 12 månader efter projekttidens slut men inga nya medel betalas ut under denna period.

Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska. En svensk budgetspecifikation översätts inte utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan som mest söka och få bidrag som motsvarar 65 procent av sina stödberättigade kostnader i denna utlysning.

Läs om stödnivåer i avsnittet ”Bidragets storlek och projekttid” och om stödgrunder under avsnittet ”Regler för statligt stöd till företag och annan ekonomisk verksamhet”.

Följande uppgifter ska anges i centrets budget:

Information om koordinerande part och varje deltagande projektpart

Här anger ni information om de organisationer som deltar i projektet. Informationen ska fyllas i för varje projektpart. Den koordinerande projektparten ansvarar för att samla in och fylla i uppgifterna. Den koordinerande projektparten ska också vara projektets medelsförvaltare.

  • Organisationens namn
  • Organisationsnummer
  • Adress, postnummer, postort, land
  • Årsomsättning (avser universitetets, högskolans, institutets, företagets eller organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
  • Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
  • Antal anställda
  • Kontaktperson
  • E-post till kontaktperson
  • Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.

Kostnader

  • Personalkostnader
  • Kostnader för utrustning, byggnader och mark
  • Kostnader för konsulter och licenser med mera
  • Övriga direkta kostnader
  • Indirekta kostnader

Finansiering

Här anger ni hur ni planerar att finansiera centrumets kostnader.

Ni kan uppge fyra typer av finansiering:

  • Sökt bidrag från Formas: Anger vilket belopp som söks från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet kan inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under ”Egen finansiering”.
  • Annat stöd (offentligt): Om medel för relaterade projekt har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär.
  • Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till centrumbildningen. Observera att en projektpart inte får finansiera en annan projektpart inom ramen för centrumets verksamhet. Det innebär att finansiering som anges under ”Annat stöd (privat)” inte får utgöras av stöd från en annan projektpart inom centrumet.
  • Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i centrumet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering.

Motivering av personalkostnader i budgeten

Här specificerar ni den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader. Med personalkostnader avses löner inklusive sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter kopplade till lön. (Maximalt 500 tecken inklusive mellanslag).

Budgetspecifikation

Här motiverar huvudsökande budgeten i ord. Här anges de overheadkostnader som tillämpas i ansökan. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.

Här anger du också eventuella konsultkostnader och omfattningen på konsultens medverkan. Ange även vilken eller vilka projektparter som står för konsultkostnaderna. Sökande uppmanas att vara tydlig med att beskriva samtliga kostnader i relation till de aktuella aktiviteterna inom projektet. (Maximalt 9 000 tecken inklusive mellanslag.)

Frivillig budgetbilaga

Eftersom antal tecken för budgetspecifikationen ovan är begränsad finns det en möjlighet att också bifoga en samlad bilaga som förklarar budgeten för centret och de deltagande organisationerna (maximal storlek 4 MB).

Söker projektparten bidrag för icke-ekonomisk verksamhet?

Här anger ni om projektparten söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet.

Ange om projektparten:

  • Ja, söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet och bedriver bara icke-ekonomisk verksamhet.
  • Ja, söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet och bedriver även ekonomisk verksamhet, men uppfyller kraven på separerad redovisning.
  • Nej, bedriver ekonomisk verksamhet och omfattas av statsstödsreglerna.

Om projektparten svarar ja och söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet, ska bilagan Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet Länk till annan webbplats. fyllas i och bifogas som PDF med ansökan.

Om det vid granskning visar sig att separat redovisning saknas, kan Formas begära kompletterande uppgifter eller besluta att stödet inte betalas ut. Om det framkommer att stödet i praktiken har gynnat ekonomisk verksamhet utan att det finns en giltig statsstödsrättslig grund, kan Formas kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta.

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde
    Välj projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod)
    Välj minst ett forskningsämne och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Nyckelord
    Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till beviljade projekt kallas medelsförvaltare.

  • Välj medelsförvaltare i rullistan. Om du inte hittar den organisation som ska stå som huvudsökande, se rubriken Ni ansöker i Prisma under avsnittet Så här ansöker du.
  • Välj hemvist i rullistan.

Obligatoriska bilagor

Intyg från koordinerande projektpart

Ett intyg från koordinerande projektpart som är huvudsökande organisation som styrker värdskapet, bekräftar centrumbildningens prioritet och relevans för organisationen samt intygar att nödvändiga resurser ställs till förfogande ska bifogas ansökan (max 4 MB). Intyget ska vara undertecknat av rektor eller motsvarande.

Observera att en medelsförvaltare kan vara koordinerande projektpart på maximalt två ansökningar i denna utlysning.

Stödbrev från samtliga deltagande parter

Stödbrev från samtliga deltagande parter (akademiska så väl som icke-akademiska) som styrker organisationens aktiva deltagande och engagemang i centrumbildningen, samt eventuell medfinansiering, ska bifogas ansökan som en samlad PDF-bilaga (max 10 MB). Stödbrev ska vara undertecknat av behörig chef.

CV

CV för centrumkoordinator, kommunikatör och andra nyckelpersoner hos medverkande parter läggs till ansökan som en samlad PDF-bilaga om max 10 MB. Det går alltså inte att länka till redan inlagda CV:n via Prisma. Detta är för att en likvärdig bedömning av ansökningar CV från olika typer av organisationer ska kunna göras.

Rekommenderad längd per CV är max 2 A4-sidor. CV bör innehålla de erfarenheter och meriter som är relevanta i relation till den utmaning och de frågeställningar som centrumbildningen tar sig an, samt i relation till centrumbildningens organisation och planerade verksamhet.

Rollbeskrivning

Beskriver aktivitetsgrad, ansvarsområden och roller för medverkande personer och organisationer i centrumbildningen. Observera att centrumkoordinatorsrollen ska ha en aktivitetsgrad om minst 60 procent av en heltidstjänst, och rollen för en kommunikatör eller motsvarande ska ha en aktivitetsgrad om minst 75 procent av en heltidstjänst. Bifoga som PDF (max 4 MB).

Publikationslista

Publikationslista för parter där detta är tillämpligt, bifogas som PDF (max 4 MB). Ange vilken part som publikationslistan avser.

Frivilliga bilagor

Behövs figurer, bilder eller tabeller för att beskriva centrumverksamheten kan dessa laddas upp som ”Bilaga: Illustrationer”. Bilagan är frivillig. Maximalt en bilaga (PDF om max 8 MB) kan laddas upp.

Efter du har lämnat in din ansökan

Först kontrolleras om er ansökan ligger inom Formas ansvarsområden och inom utlysningens ramar. Gör den det går den vidare till en beredningsgrupp för bedömning. Om den inte gör det, avslås den. En ansökan kan också avslås om den innehåller formella fel eller är ofullständig, det vill säga brister i den information som krävs i ansökningsformuläret.

Formas genomför en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den. Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att de krav som ställs på centrumkoordinator, deltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
    • Koordinerande projektpart är en akademisk part, det vill säga ett universitet, högskola, forskningsinstitut samt myndigheter med forskningsuppdrag, som är godkända medelsförvaltare för alla utlysningar.
    • Centrumbildningen består av:
      • minst två (2) akademiska parter (universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag)
      • minst två (2) parter från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle
      • maximalt 15 projektparter inklusive koordinerande projektpart.
    • Att alla projektparter är juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta som projektparter.
    • Intyg från koordinerande projektpart som tydliggör och bekräftar stöd och engagemang är bifogat ansökan.
    • Stödbrev, så kallade ”Letter of Intent”, från alla medverkande projektparter är bifogat ansökan.
    • Att de kreditkontroller som Formas gör på projektparterna visar en tillräckligt robust ekonomi för att ta emot medel (om projektparten söker finansiering från Formas) och delta i centrumets verksamhet enligt ansökan och Formas villkor för beviljade medel. Projektparter får inte ha ekonomiska svårigheter eller vara nystartade.
  • Att varje medelsförvaltare är koordinerande projektpart på maximalt två (2) ansökningar i denna utlysning.
  • Att inte flera ansökningar med samma innehåll inkommit till denna utlysning och till utlysningen Vägval för klimatet – centrumbildningar inom ramen för det nationella forskningsprogrammet om klimat.

Kreditkontroll görs av alla parter som är företag och andra organisationer med ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljning. Kontroll av Intyg om separerad verksamhet eller underordnad ekonomisk verksamhet görs för de parter där detta kan bli aktuellt.

Bedömningsprocessen består av två faser: (1) bedömning av ansökans kvalitet och (2) myndighetens portföljurval.

  1. Varje ansökan bedöms först utifrån sina egna kvalifikationer. Alla ansökningar bedöms av en extern internationell beredningsgrupp. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför akademin med kompetens att bedöma ansökans relevans. Beredningsgruppen utses av Formas. Kvalitetsbedömningen utförs i två steg. Först bedöms ansökan utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är tydlig och att all relevant information finns med. Varje ansökan bedöms av minst fyra granskare. I det andra steget kommer de topprankade centrumansökningarna att bli inbjudna till en hearing, som utförs av hela eller delar av beredningsgruppen digitalt eller på Formas. Hearingen kommer äga rum mellan 21 och 25 september 2026. Efter hearingen görs en samlad bedömning och slutranking av de centrumansökningar som deltagit vid hearingen.
  2. Formas kommer att förbehålla sig rätten att tillämpa ett portföljperspektiv vid urvalet av ansökningar som beviljas inom ramen för denna utlysning. Portföljperspektivet kan tillämpas först efter att alla ansökningar har bedömts på sina egna meriter och rankats. Att beakta portföljen för denna utlysning innebär att vi strävar efter att finansiera centrumbildningar som kompletterar varandra. De beviljade centrumbildningar förväntas sammanlagt adressera bredden av utmaningar i relation till utlysningens syfte och målsättningar som utlysningen ska bidra till, samt engagera relevanta forskningsmiljöer och samhällsaktörer. De beviljade centrumbildningarna bör även komplettera redan pågående nationella större satsningar.

Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna, exempelvis på grund av kön.

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier på en skala 1-7, där 1 är lägst och 7 är högst. Samtliga kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier.

Relevans

  • Centrumbildningen är väl motiverad i relation till nuvarande forskningsläge, policy och praktik.
  • Centrumbildningen bidrar i hög grad till utlysningens syfte och mål.
  • Centrumbildningen ger ett tydligt mervärde för att hantera de identifierade utmaningarna.

Potential

  • Centrumbildningen ökar deltagande aktörer och målgruppers kompetens och kapacitet att hantera identifierade utmaningar.
  • Centrumbildningen uppvisar nytänkande och originalitet genom att utveckla och utmana rådande kunskapsläge, och håller hög vetenskaplig kvalitet i ett svenskt och internationellt perspektiv.
  • Centrumbildningens förväntade resultat omfattar metoder, arbetssätt och skalbara lösningar, som möjliggör utveckling och förändringar i samhället.

Genomförande

  • Centrumbildningens arbetsplan och arbetsfördelning är tydlig, realistisk och ändamålsenlig.
  • Centrumbildningens tvärvetenskapliga angreppsätt bygger på en relevant kombination av discipliner och forskningsfält.
  • Deltagande parters respektive roller, samt deras medverkan i centrumbildningens olika faser, är väl motiverad och ändamålsenlig.
  • Dialog med och mobilisering av målgrupper i samhället är väl motiverad och ändamålsenlig.
  • Riskanalysen är tydlig och ändamålsenlig.

Organisation

  • Centrumbildningens organisation, ledning och styrningsstruktur är tydlig, väl motiverad och ändamålsenlig.
  • Centrumbildningens samlade kompetenser och erfarenheter är väl motiverade och ändamålsenliga för att uppnå centrumbildningens syfte och mål.
  • Nyckelpersoner, i synnerhet centrumkoordinator, har de erfarenheter och den kompetens som krävs för att uppnå centrumbildningens syfte och mål.
  • Jämställdhets- och jämlikhetsaspekter är integrerade i centrumbildningens organisation.

Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.

Formas forskarråd förväntas fatta beslut om vilka centrum som beviljas bidrag den 21 oktober 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och centrumkoordinatorn får en e-post när det går att ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

För centrum som får finansiering i utlysningen ska projektparterna, var för sig och efter besked om beviljande, underteckna ett skriftligt åtagande om att driva centrumet och dess verksamhet i enlighet med Formas beslut om beviljande av medel. En förutsättning för första utbetalning av medel är att kopia av samtliga projektparters godkännande har inkommit i rätt tid och att eventuell efterfrågad komplettering inkommit.

Formas villkor för beviljade medel

Ett avtal mellan ingående parter upprättas under centrumbildningens första år. En kopia på avtalet ska skickas in till Formas.

Samtliga beviljade centrumbildningar ska återrapportera till Formas genom periodiska ekonomiska rapporter samt läges- och slutrapportering i enlighet med det avtal som skrivs efter beslut.

Läs om vilka uppgifter som behövs för den ekonomiska återrapporteringen: Ekonomisk återrapportering i Prisma. pdf, 187 kB.

Efter två år ska en lägesrapport för centrumbildningen, samt en beskrivning och motivering av eventuella förändringar, lämnas in till Formas. Denna verksamhetsuppföljning fungerar också som underlag för kommande utvärdering.

Formas kan ställa krav på hur centrumet ska redovisa innehåll och resultat, för att underlätta spridning och nyttiggörande. Under löpande bidragsperiod kommer Formas följa samtliga centrumbildningar för att stödja deras arbete med lärande, måluppfyllelse och nyttiggörande i enlighet med centrumbildningarnas syfte och mål. Formas kan komma att ställa krav på detta, och kraven framgår av beslutet med tillhörande villkor vid eventuell finansiering. Formas kan exempelvis kräva att centrumet deltar i konferenser eller liknande aktiviteter för att främja samverkan, lärande och kunskapsutbyte.

Centrumbildningarna kommer att utvärderas summativt efter knappt fyra års verksamhet. Denna utvärdering kommer att sammanställa och analysera respektive centrumbildnings samtliga prestationer och resultat i relation till mål och förändringsteori. Centrumbildningarna kommer att få ta del av utvärderarnas slutsatser och rekommendationer. En mer utförlig beskrivning av upplägget för den summativa utvärderingen ges i en utvärderingsplan, som bilaga till beslutet vid eventuell finansiering.

Formas planerar för att finansierade centrumbildningar får möjlighet att söka en eventuell förlängning genom en s.k. stängd utlysning efter den summativa utvärderingen, där enbart centrumbildningar som har beviljats medel i nuvarande utlysning får söka medel. Förlängningsansökningar kommer att granskas av en extern bedömarpanel. Om en ansökan om förlängning avslås kan utfasningsmedel tilldelas. En eventuell förlängning förutsätter ett positivt utfall av den summativa utvärderingen, samt att budget finns tillgänglig inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.

Läs mer om rapportering

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.

Formas för regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris Länk till annan webbplats. som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:

  • Projekttitel på svenska
  • Projekttitel på engelska
  • Sammanfattning på svenska
  • Sammanfattning på engelska
  • Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
  • Totalt beviljat belopp
  • Namn på koordinerande organisation på svenska
  • Namn på koordinerande organisation på engelska
  • Organisationsnummer för koordinerande organisation
  • Forskningsämne SCB-kod
  • Namn på sökande och medverkande personer
  • Kön för sökande och medverkande personer
  • ORCID för sökande och medverkande personer.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:10 februari 2026