Aktuellt om utlysningen
Digitalt informationsmöte 16 februari kl 15.00
Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna här.
Formas utlyser medel för etablering och genomförande av en tioårig nationell forskarskola inom bioekonomi. Utlysningen vänder sig till konsortier om cirka 4–6 universitet, högskolor och forskningsinstitut som tillsammans vill koordinera och leda en sådan forskarskola. Utlysningen avser finansiering av den första femårsperioden av forskarskolan.
Forskarskolan ska, genom stärkt kompetensförsörjning inom området, främja bioekonomins konkurrenskraft och den gröna omställningen. Den ska vara tvärvetenskaplig och sektorsöverskridande och ha bred förankring i både akademi och näringsliv.
Näringslivet förväntas medfinansiera forskarskolan genom industridoktorander, mentorskap, delaktighet i genomförande av doktorandkurser med mera.
Utlysningens budget är 116 000 000 kronor för forskarskolans första fem år och omfattar både finansiering av den koordinerande funktionen samt doktorandprojekt inklusive kurser och andra aktiviteter.
Högst en ansökan kommer att beviljas medel i denna utlysning.
Detta är en så kallad organisationsutlysning. Det innebär att den är synlig i Prisma endast för organisationskontoansvariga på organisationskontot i Prisma. Läs mer under rubriken Så här ansöker ni.
Formas har ett regeringsuppdrag att etablera en tioårig nationell forskarskola inom bioekonomi. Formas utlyser därför medel för en första femårsetapp av denna forskarskolas koordinerande konsortium samt de första omgångarna av doktorander.
Utlysningen vänder sig till konsortier om cirka 4–6 universitet, högskolor och forskningsinstitut som representerar den tematiska och disciplinära bredd som är nödvändig för att ta sig an de centrala utmaningar som ingår i en utveckling av bioekonomin. Forskarskolans syfte ska vara att stärka den svenska bioekonomins konkurrenskraft och hållbarhet genom stärkt kompetensförsörjning inom området. Forskarskolan ska lägga stor vikt vid näringslivets kunskapsbehov och näringslivet förväntas medfinansiera genom aktivt deltagande i genomförandet av forskarskolan, exempelvis genom industridoktorander, mentorskap för doktorander, delaktighet i genomförande av doktorandkurser eller upplåtande av lokaler och utrustning. Det koordinerande konsortiet måste kunna uppvisa relevanta kontaktytor med näringslivet inom skog, jordbruk, livsmedel, textil, kemi och de blå näringarna samt god förståelse för dessa näringars kompetensbehov.
Doktorandprojekten ska utgå från näringslivsrelevanta frågeställningar. Det kan handla om frågeställningar som är relevanta för ett enskilt företag men även sådana som är gemensamma för en bransch eller branschövergripande utmaningar. Doktorander kan vara anställda vid företag, lärosäten, institut eller andra relevanta organisationer. Doktoranderna ska antas i omgångar och behöver inte vara knutna till endast de i konsortiet ingående lärosätena.
Formas fick under 2025 ett regeringsuppdrag att inrätta och genomföra en tioårig nationell forskarskola i bioekonomi (LI2025/00550) för att, genom stärkt kompetensförsörjning inom området, främja konkurrenskraft och den gröna omställningen. Även i den senaste forskningspropositionen (Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta, prop. 2024/25:60) nämns en sådan forskarskola. Där betonas vikten av att en sådan arbetar sektorsöverskridande och tvärvetenskapligt med bred representation från högskolor, universitet, forskningsinstitut och näringsliv.
Bioekonomin som område omfattar produktion av bioråvara, omvandling av denna råvara till livsmedel, material och produkter, samt produktion av bioenergi.
Sverige har en internationellt stark position inom bioekonomi, särskilt inom skogsbaserade näringar och biobaserade material, och bioekonomin är viktig för Sveriges ekonomi. Enligt data från Statistikmyndigheten SCB stod bioekonomin för 8,1 procent av Sveriges totala förädlingsvärde, 20,9 procent av det totala exportvärdet, och bioekonomiföretagen för 11,9 procent av den totala omsättningen i svenska företag år 2021. Antalet sysselsatta inom bioekonomin, i termer av antalet anställda, var nästan 345 000 personer,vilket motsvarar 6,4 procent av det totala antalet sysselsatta (SOU 2023:84 En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle).
Samtidigt visar nationella analyser att utvecklingen av en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi i Sverige hämmas av brist på tvärvetenskaplig kompetens och otillräcklig koppling mellan forskning, innovation och industriell tillämpning (SOU 2023:84 En hållbar bioekonomi – för ett välmående fossilfritt samhälle, bilaga 5). Det finns därför ett tydligt behov av långsiktiga insatser för att stärka kompetensförsörjningen på forskarnivå.
En nationell forskarskola inom bioekonomi kan skapa strukturer för samlad, långsiktig och kvalitetssäkrad forskarutbildning över lärosätes- och disciplingränser. Genom gemensamma kurser, industrinära doktorandprojekt och sektorsövergripande handledningsmiljöer stärks både den vetenskapliga kvaliteten och forskningens relevans för samhälle och näringsliv.
Bioekonomin spänner över flera etablerade och framväxande branscher, inklusive skog, jordbruk, livsmedel, kemi, material och blå näringar. För att forskningen ska bidra till faktisk omställning krävs näringslivets aktiva medverkan i behovsformulering, projektgenomförande och kompetensutveckling. Samverkan mellan akademi och näringsliv är särskilt viktig för att hantera komplexa samhällsutmaningar och för att underlätta kompetensöverföring, mobilitet och innovation.
Den europeiska kommissionen antog i november 2025 en ny strategi för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi i EU (eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52025DC0960 Länk till annan webbplats.), där tydligt fokus läggs på industriell uppskalning, marknadsutveckling och kompetensförsörjning. För Sverige, med en stark råvarubas och avancerade forskningsmiljöer, innebär detta både möjligheter och ökade krav. En nationell forskarskola inom bioekonomi stärker Sveriges förmåga att bidra till och dra nytta av EU:s satsningar, inklusive Horisont Europa och olika partnerskap inom området, samt att positionera svensk industri och forskning i framväxande europeiska och internationella värdekedjor.
I forskningspropositionen pekas bioekonomin ut som ett centralt område för den gröna omställningen. Bioekonomin ska uppfylla flera syften, inklusive främja tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta samt en stärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället genom den biobaserade råvaran från skog, jordbruk samt de blå näringarna.
Bioekonomin spänner över många sektorer och är beroende av kunskap och framsteg inom många vetenskapliga discipliner. Därför behöver forskarskolan vara sektorsöverskridande och tvärvetenskaplig och bedrivas i bred samverkan mellan lärosäten och näringsliv. Synergieffekter mellan olika näringar ska stimuleras.
Sammantaget utgör forskarskolan ett centralt verktyg för att säkerställa att Sverige även framöver kan vara ett ledande land inom hållbar och konkurrenskraftig bioekonomi.
För att stärka och utveckla den svenska bioekonomin behövs forskning och kunskapsutveckling inom flera områden, som till exempel resurseffektivitet i de biobaserade näringarna, innovationstakt i omställningen till en mer cirkulär bioekonomi, liksom inom olika nära kopplade samhällsfrågor som konsumtion, drivkrafter till teknikskiften samt utveckling av effektiva regelverk och strategier för bioekonomin. Forskarskolan ska därför, med en högkvalitativ vetenskaplig ansats, arbeta med tvärvetenskapliga frågeställningar och områden som teknik, policyutveckling, samhälle och marknad ska inkluderas och integreras i forskarskolan. För att snabbare utveckla den biobaserade samhällsekonomin ska forskarskolan etableras i bred samverkan mellan akademi och näringsliv.
Ett av forskarskolans syften är att främja svensk bioekonomis konkurrenskraft och hållbarhet och stärka bioekonomins olika samhällsnyttor genom stärkt forskning och kompetensförsörjning inom bioekonomi. Ett av forskarskolans mål är därför att bidra till stärkt forskningskapacitet inom frågor och utmaningar som är av strategisk betydelse för näringslivet, deltagande akademi och samhället som helhet. Forskarskolans mål är också att bidra till att fler forskarutbildade med relevant kompetens på sikt ska komma ut i näringslivet - forskarutbildade med förmåga att implementera forskning och omsätta nya kunskaper praktiskt i näringslivet och i samhället. Forskarskolan ger också företag möjlighet att kompetensutveckla sina medarbetare. Forskarskolans mål är även att bidra till utvecklingen av akademiska miljöer med god kunskap om och förståelse för bioekonomins behov och förutsättningar samt alla de olika nyttor som skapas i näringsliv och i samhället som helhet. Genom koppling till grundutbildningen kan forskarskolan även stärka framtida kompetensförsörjningsbehov inom bioekonomin.
Ytterligare ett syfte med forskarskolan är att bidra till en bred gemensam kunskapsgrund för bioekonomins centrala områden som till exempel resurseffektiva industriprocesser, energi- och vattenåtgång, policyutveckling, styrmedel och regelverk, och marknadsfrågor. Ett mål är därmed att forskarskolan ska bidra till att skapa och stärka nätverk mellan i synnerhet näringsliv och akademi. Ytterligare ett syfte är att forskarskolan ska tillföra ett väsentligt mervärde för deltagande doktorander tack vare dessa nätverk, och genom sin sektorsövergripande och tvärvetenskapliga karaktär ge dem goda förutsättningar att möta bioekonomins skiftande utmaningar.
Forskning och innovation som fokuserar på utveckling av tekniska lösningar huvudsakligen för energiändamål eller utveckling av läkemedel ingår inte denna utlysning.
Utlysningen vänder sig till konsortier om cirka 4–6 parter som tillsammans vill bilda koordineringsfunktion för en nationell forskarskola inom bioekonomi i enlighet med utlysningen. Universitet, högskolor och forskningsinstitut i Sverige kan ingå som parter i konsortiet.
Konsortiet i sin helhet ska ha den kompetens och förmåga som krävs för att leda en forskarskola med den tematiska och disciplinära bredd som är nödvändig för att nå utlysningens syften och mål samt ta sig an de övergripande frågeställningar som krävs för detta. Konsortiet ska ledas av ett av de ingående lärosätena (ett lärosäte med examinationsrätt), som därmed har det övergripande ansvaret för forskarskolan. Konsortiet ska uppvisa för frågeställningarna relevanta befintliga nätverk med näringsliv och andra samhällsaktörer inom bioekonomin för att säkerställa forskarskolans relevans enligt uppdraget. Konsortiet ska även visa sin ambition och vilja att, under forskarskolans gång, utveckla nya sådana samverkansnätverk.
Forskarskolan ska kunna omfatta relevant deltagande i hela Sverige, vilket innebär att de doktorandprojekt och kurser som ingår i forskarskolan inte behöver begränsas till enbart de lärosäten som ingår i konsortiet.
Formas kommer bevilja medel till maximalt en (1) forskarskola.
Övergripande struktur
Denna utlysning innefattar etablering och drift av en första femårsetapp av forskarskolans koordineringsfunktion (2026–2030) samt finansiering av de doktorandprojekt som startar under samma tid. Doktorander ska rekryteras och tillsättas i omgångar cirka vartannat år. Doktorandprojekt som påbörjas under denna period kommer kunna fullföljas även om de sträcker sig bortom denna utlysnings finansieringstid.
Konsortiet ska verka för näringslivets aktiva deltagande i både utformning och genomförande av forskarskolan. Näringslivet förväntas medfinansiera forskarskolan genom att engagera sig i exempelvis medfinansiering av industridoktorander, handledning, utformning och genomförande av kurser (eller delar av sådana) och andra forskarskolegemensamma aktiviteter, föreläsningar, upplåtande av lokaler och utrustning, tillgång till processer och data, spridning av kunskap och resultat med mera. Med industridoktorand avses doktorand som har sin anställning i annan organisation än ett lärosäte eller forskningsinstitut. Doktorander kan vara anställda vid företag eller vid till exempel kommuner, regioner eller andra relevanta parter. Doktoranden kan vara en redan anställd, som genom forskarstudier får möjlighet till kompetenshöjning, eller någon som anställs för deltagande i forskarskolan.
Samtliga doktorandprojekt ska utgå från näringslivsrelevanta frågeställningar. Det kan handla om frågeställningar som är relevanta för ett enskilt företag, gemensamma för en bransch eller branschövergripande. Urvalet av doktorandprojekt ska var tydligt behovsstyrt utifrån forskarskolans inriktning.
Det är viktigt att konsortiet i ansökan kan uppvisa ett brett akademiskt nätverk inom för bioekonomin relevanta områden. Forskarskolan är nationell, och därför ska doktorander från andra lärosäten än de som ingår i konsortiet kunna ingå i forskarskolan och finansieras inom de utlysta medlen. Även doktorandkurser och andra forskarskolegemensamma aktiviteter ska kunna genomföras vid andra lärosäten än de som ingår i konsortiet. Det förväntas också att doktorander inom relevanta områden som inte finansieras inom ramen för forskarskolan kan delta i delar av forskarskolans kurser och aktiviteter, vilket ytterligare kan stärka forskarskolans samverkansytor och bredd. I den mån det är möjligt ska doktorandkurser utvecklade inom ramen för forskarskolan göras tillgängliga för andra doktorander, nationellt och/eller internationellt.
Sökande ska i ansökan kunna redogöra för ett antal planerade doktorandprojekt för den första antagningsomgången och hur de planerade projekten bidrar till forskarskolans övergripande syfte, samt hur näringslivet varit involverat i diskussioner kring utformningen. Ansökan kan också omfatta doktorandprojekt där fortsatt utformning sker efter att ansökan har beviljats. Det ingår i konsortiets arbete det första året att arbeta med rekrytering av samverkansparter, doktorandprojekt och doktorander. De första doktorandprojekten ska kunna starta under 2027.
Konsortiet ska, tillsammans med näringslivet, arbeta fram inriktning, doktorandprojekt och kurser och, vid behov, involvera fler/andra universitet och högskolor. Doktorander kan finansieras med medel från Formas inom ramen för utlysningen och/eller från näringslivet. Doktorander kan vara anställda vid företag eller andra organisationer, lärosäten eller institut.
Forskarskolan ska genomföras som en sammanhållen satsning och integreras väl i akademiska miljöer vid deltagande lärosäten. Det är en fördel om, inom respektive omgång av doktorandprojekt, några av doktorandprojekten kompletterar varandra och har beröringspunkter sett till de frågor som studeras. Deltagande näringsliv, och eventuella andra organisationer, ska medverka aktivt och vara väl integrerat i forskarskolans utformning och genomförande.
Varje doktorand ska ha en handledare vid lärosätet och en handledare eller mentor inom näringslivet. Doktorandernas studietakt ska planeras till minst 80 procent av hel arbetstid. Resterande arbetstid bör utgöras av institutionstjänstgöring eller arbete inom arbetsgivaren.
Forskarskolan ska ha en referensgrupp med representation från både akademi och näringsliv. Även andra relevanta samhällsaktörer kan ingå. Referensgruppen bör innefatta internationell representation med expertis som ska kunna bidra till att utöka forskarskolans internationella nätverk och relevans.
En utvärdering av forskarskolans koordineringsfunktion samt inriktning och utfall hos de ingående doktorandprojekten planeras till slutet av satsningens första femårsperiod. Givet att forskarskolan utvecklas positivt och i enlighet med utlysningens övergripande syften och mål är Formas intention att koordineringsfunktionen ska kunna ansöka om fortsatt finansiering för perioden 2031–2035 samt för doktorandprojekt som påbörjas efter 2030.
Koordineringsfunktionen
Koordineringsfunktionen ansvarar för forskarskolans genomförande och övergripande resultat, och att den utvecklas i linje med forskarskolans syfte och mål. Det är viktigt att koordineringsfunktionen har en ambition att bedriva forskarskolan under hela tioårsperioden även om denna utlysning endast avser finansiering för den första femårsetappen.
I uppdraget ligger att koordinera och administrera doktorandprojekten, doktorandkurser och andra aktiviteter som ska genomföras inom forskarskolan. I uppdraget ligger också att säkerställa att forskarskolan i sin helhet har den tvärdisciplinära och tvärsektoriella bredd som ger relevans för breda samhälls- och näringslivsbehov inom bioekonomin. Vid behov ska fler aktörer involveras så att nödvändig kompetens finns tillgänglig. I uppdraget ligger också att koordinera och syntetisera forskningsresultat så att forskarskolan som helhet får en bred relevans för bioekonomins aktörer.
Koordineringsfunktionen ska som helhet ha kompetens inom den tematiska och disciplinära bredd som är nödvändig för att ta sig an forskarskolans övergripande frågeställningar och uppvisa för frågeställningarna relevanta kontaktytor med näringsliv och andra aktörer.
Koordineringsfunktionen ska ha en genomtänkt och förankrad organisation där samtliga ingående parter är aktivt delaktiga. Forskarskolan ska ha en koordinator med ansvar att hålla samman forskarskolans olika parter, aktiviteter och delar, och främja överhörning och erfarenhetsutbyte mellan dessa.
Koordineringsfunktionen ansvarar även för samverkan med omgivande aktörer, näringslivet (inklusive programkontoret för forsknings- och innovationsprogrammet Biosociety), dialog med och återrapportering till Formas samt strategisk planering inför kommande antagningsomgångar av doktorander.
Koordineringsfunktionen ska verka för att näringslivet tar en aktiv roll i etableringen och genomförandet av forskarskolan och bidrar till finansieringen både med direkta medel (finansiering av doktorander vid företag) och in kind (exempelvis medverkan i kurser och tillhandahållande av infrastruktur). Det finns inga på förhand specificerade krav på grad av medfinansiering men näringslivets engagemang kommer att vara en faktor som forskarskolan följs upp och utvärderas på.
Varje lärosäte/institut i konsortiet ska ge minst en senior forskare en betydande del av sin tid till att arbeta med forskarskolan. Syftet med detta är dels att ge goda möjligheter att skapa den starka miljö som ger mervärde och sammanhang för doktoranderna och dels att ge möjlighet för dessa forskare att tillsammans bedriva forskning som förstärker de tvärvetenskapliga och sektorsöverskridande aspekterna av bioekonomin som betonas i regeringsuppdraget.
Konsortiet ska som helhet ha kapacitet att:
- Samla forskare inom bioekonomins områden: skog, jordbruk, livsmedel, kemi, textil och andra material samt blå ekonomi och verka för sektorsöverskridande kunskapsuppbyggnad.
- Förstå både aktuella forskningsfronter inom bioekonomin och näringslivets kunskapsbehov och uppvisa god förståelse för bioekonomins olika samhällsnyttor.
- Uppvisa kontaktytor med näringslivet inom bioekonomins branscher, samt med andra relevanta aktörer, som kan ligga till grund för formulering av doktorandprojekt och rekrytering av industridoktorander.
- Verka för långsiktig kompetensförsörjning för både akademins och näringslivets behov.
Koordineringsfunktionens aktiviteter inkluderar att:
- Utveckla doktorandkurser relevanta för den bredd forskarskolan ska ha samt säkra tvärvetenskapligheten även i kurserna.
- Säkerställa att näringslivet deltar aktivt i doktorandprojekt, handledning, mentorskap, seminarier, kurser, företagsvistelser med mera.
- Ha kontakt med handledare vid universitet eller högskola och ha överblick över de ingående doktorandprojekten.
- Skapa kopplingar till grundutbildning och utbildning på avancerad nivå (kursutveckling, gästföreläsningar, examensarbeten etc).
- Ha kontakt med programkontoret för forsknings- och innovationsprogrammet Biosociety och koppla ihop forskarskolans aktiviteter med Biosocietys programverksamhet. Detta kan till exempel ske genom workshops, presentationer av doktorandprojekten och gemensamma aktiviteter.
- Involvera andra lärosäten och institut än konsortiets parter för att komplettera konsortiets kompetenser. Det kan till exempel gälla förläggning av doktorandprojekt, utformning och genomförande av kurser och andra aktiviteter.
- Organisera handledarkurser och utgöra stöd för handledare under forskarskolans gång.
- Arrangera regelbundna möten för doktorander och handledare från akademi och näringsliv.
- Bedriva forskning inom relevanta tvärvetenskapliga och tvärsektoriella områden.
- Sprida kunskap och resultat som kan ha relevans för bioekonomins aktörer.
- Samverka med andra relevanta aktörer och initiativ, både nationellt och internationellt, för att skapa relevanta kontaktytor och nätverk för doktoranderna och säkerställa internationell utblick och relevans.
- Genom aktiv dialog med näringslivet, forskarskolans referensgrupp, Formas, programkontoret för Biosociety och andra relevanta samhällsaktörer samt genom behovsanalyser och omvärldsbevakning arbeta fram inriktning och doktorandprojekt för kommande etapper och då, vid behov, involvera andra universitet och högskolor.
- Löpande följa upp storleken på näringslivets medfinansiering.
- Ha kontinuerlig dialog med Formas för bland annat uppföljning, utvärdering och återrapportering.
Doktorandprojekten
Forskarskolan bör ha en för syftet lämplig balans mellan akademi- och industridoktorander. Detta bidrar till att doktorandgruppen som helhet förankras i såväl akademi som näringsliv. Företagsanställda doktorander gynnar näringslivet som får möjlighet att kompetensutveckla medarbetare, vilket bidrar till företagens kompetensförsörjningsbehov. Även forskningsmiljöerna gynnas av ett sådant upplägg då de får möjlighet att utveckla kompetens inom näringslivsrelevant forskning.
Doktorandprojekten inom forskarskolan ska tas fram i samarbete mellan akademi och näringsliv, och samtliga doktorandprojekt ska utgå från näringslivsrelevanta frågeställningar. Det kan handla om frågeställningar som är relevanta för ett enskilt företag men även sådana som är gemensamma för en bransch eller utgör branschövergripande utmaningar.
Doktoranderna antas i omgångar, cirka vartannat år. Forskarskolan ska sträva efter att anta doktorander så samlat som möjligt i respektive omgång. Antagning, inskrivning och examination av doktorander görs enligt gällande regler vid det lärosäte där doktoranden är antagen. Doktoranderna kan vara anställda vid företag, lärosäte, institut eller andra relevanta organisationer.
Varje enskilt doktorandprojekt behöver inte vara tvärvetenskapligt men helheten av projekten ska fylla det sektorsövergripande och tvärvetenskapliga behov som betonas i regeringsuppdraget.
Formas finansierar fyra års heltidsstudier. Doktorandprojekten kan pågå i maximalt 5 år, motsvarande en studietakt om minst 80 procent. Kostnader och löner för institutionstjänstgöring eller arbete inom näringslivet är inte stödberättigande och finansieras av det lärosäte eller företag där doktoranden är anställd.
Doktorander behöver inte vara knutna till endast de i konsortiet ingående lärosätena, utan även doktorander vid andra lärosäten och institut ska kunna ingå i forskarskolan och finansieras inom de utlysta medlen. Det ska också vara möjligt för doktorander inom relevanta områden som inte finansieras inom ramen för forskarskolan att delta i delar av forskarskolans kurser och aktiviteter.
Innan ni ansöker
I denna utlysning ska den organisation som koordinerar konsortiet och därmed blir medelsförvaltare skapa och registrera ansökan i Prisma. Den organisation som skapar ansökan ska ha organisationskonto i Prisma. Utlysningen är synlig endast för organisationskontoansvariga på organisationskontot i Prisma.
När ett utkast för ansökan skapats kan den som är ansvarig på organisationskontot bjuda in en projektledare. Projektledaren kan fylla i uppgifter för ansökan men endast organisationskontoansvarig kan registrera ansökan.
I samband med att organisationskontoansvarig registrerar en ansökan visas en sammanställning över de obligatoriska fält som ännu inte är ifyllda. All obligatorisk information måste fyllas i för att organisationskontoansvarig ska kunna registrera ansökan.
Utlysningen riktar sig till ett konsortium av universitet och högskolor samt forskningsorganisationer där staten utövar inflytande. (länk Formas indirekta kostnader Länk till annan webbplats.) Alla parter i konsortiet ska vara godkända medelsförvaltare för alla typer av Formas utlysningar. Huvudsökande organisation som ska ha det övergripande ansvaret för forskarskolan ska vara ett lärosäte med examinationsrätt och kommer bli medelsförvaltare vid eventuellt beviljad ansökan.
Endast flerpartsansökningar kan beviljas finansiering. Projektpart definieras som en organisation som har en budget i projektet samt att parten redogörs för i Prisma – oavsett om parten söker stöd från Formas eller inte.
Ett avtal mellan projektparterna ska upprättas för forskarskolan vid eventuellt beviljad ansökan.
Ett skriftligt intyg från rektor/vd vid var och en av parterna i konsortiet som tydliggör och bekräftar stöd och engagemang ska bifogas ansökan.
Forskare som arbetar i konsortiet ska ha avlagt doktorsexamen. Koordinatorn ska ha minst docent-kompetens. Annan personal som medverkar i konsortiet behöver inte ha avlagt doktorsexamen. Det finns inte någon övre åldersgräns för koordinator eller medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
När ni ansöker om finansiering för ett projekt kan ni söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader. Här finns viktig information om vilka indirekta kostnader olika organisationer kan söka för: Formas indirekta kostnader Länk till annan webbplats.
Finansiering av koordineringsfunktionen
Formas medel kan användas till lönekostnader för personer i konsortiet engagerade i koordineringen av forskarskolan. Här förväntas deltagande parter lägga tillräckligt med tid och engagemang för att forskarskolans ledning ska ha kompetens och kapacitet att genomföra satsningen framgångsrikt. Medel förväntas också användas för att möjliggöra för deltagande forskare i konsortiet att med utgångspunkt i doktorandprojekten initiera och bedriva gemensam forskning inom relevanta tvärvetenskapliga och tvärsektoriella områden, samt att generera och sprida resultat som kan ha bredare relevans för bioekonomins aktörer.
Formas medel kan också användas för kostnader kopplade till etablering och drift av forskarskolan. Här ingår kostnader för rekrytering av doktorander och dialog med samverkansparter, administration, kursutveckling, gemensamma aktiviteter (till exempel arrangemang av möten, studiebesök, seminarier etc.) och kommunikation.
Finansieringen av koordineringsfunktionen ska inkludera möjlighet att, där så är lämpligt, ta in andra lärosäten och/eller institut att hålla kurser eller delta i andra aktiviteter.
Formas finansiering av koordineringsfunktionens första fem år uppgår till 6–8 miljoner kronor per år.
Finansiering av doktorandprojekt
Formas medel ska användas till doktorandlöner, handledning och andra direkta kostnader för doktoranderna. Då doktoranderna förväntas delta vid forskarskolans gemensamma aktiviteter kan även kostnader relaterade till dessa, såsom exempelvis resor och logi, tas upp i budgeten.
Doktorander som anställs vid lärosäten eller forskningsinstitut finansieras enligt respektive gängse lönenivåer. Formas förutsätter att det sker enligt lärosätets och forskningsinstitutets egna regler.
Det är möjligt att överföra en viss del av Formas medel till deltagande företag, eller andra organisationer, för att bekosta upp till 50 procent av lönekostnaden för industridoktorander, under förutsättning att dessa är antagna till och bedriver sin utbildning inom ramen för ett lärosätes ordinarie forskarutbildning. Det totala bidraget från medel erhållna från Formas för industridoktoranders lön får som mest motsvara lönen för en akademianställd doktorand.
Medverkande företag (och eventuella andra aktörer) förväntas medfinansiera satsningen. Medfinansiering kan utgöras av in-kindinsatser samt delar av lön för doktorander. För industridoktorander kan Formas medel inte användas för mentorer/handledare på företag. Detta kan däremot inkluderas i näringslivets medfinansiering. Formas medel kan inte heller användas till resor, drift etc. som inte är direkt relaterat till doktorandprojektet utan kopplat till annat arbete vid företaget.
På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.
Projekttiden är fem år (60 månader) för koordinering av forskarskolan. För genomförande av doktorandprojekten kan medel budgeteras för ytterligare max fyra år. Medel kan därefter disponeras i ytterligare 12 månader. Det går inte att söka för mindre än fem år och det går inte att söka annat belopp än 116 000 000 kronor totalt.
Projektstart i Prisma är 1 november 2026. Detta datum är förvalt och går inte att ändra. Arbetet med forskarskolan förväntas starta under sista kvartalet av 2026 och forskarskolan förväntas gå in i en operativ fas, med doktorander på plats, under 2027.
Budgeten i ansökan ska tydligt redogöra för hur sökande planerar att medlen ska användas över tid, och sökande registrerar budget i enlighet med hur de faktiska kostnaderna förväntas inträffa, per verksamhetsår. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid.
Ni bör skriva ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som bedömer ansökan består av både nationella och internationella granskare. Om ni väljer att skriva på svenska kommer ansökan att översättas till engelska inför bedömningen. Observera att ni inte kommer att ha möjlighet att se eller göra ändringar i den översatta texten innan ansökan går vidare till beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.
Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Så här ansöker ni
Ansökan till Formas görs i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger ni in den information som behövs för er ansökan. Samtliga medverkande organisationer behöver ett organisationskonto i Prisma och utöver det behöver den tilltänkta projektledaren/koordinatorn ett personligt konto.
Ansök om personkonto i Prisma. Länk till annan webbplats.
I denna utlysning ska den organisation som koordinerar ert projekt samt agerar som medelsförvaltare för projektet skapa och registrera ansökan i Prisma. Den organisation som skapar ansökan ska ha organisationskonto i Prisma. Utlysningen är synlig endast för organisationskontoansvariga på organisationskontot i Prisma.
När ett utkast för organisationsansökan skapats kan den som är ansvarig på organisationskontot bjuda in en projektledare. Projektledaren kan fylla i uppgifter för ansökan men endast organisationskontoansvarig kan registrera ansökan.
I samband med att organisationskontoansvarig registrerar en ansökan visas en sammanställning över de obligatoriska fält som ännu inte är ifyllda. All obligatorisk information måste fyllas i för att organisationskontoansvarig ska kunna registrera ansökan.
Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.
Obligatoriska bilagor (se rubriken Bilagor) ska vara ifyllda och bifogade.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
- Sökt antal år/månader som ansökan avser.
- Startmånad 2026-11-01, går ej att ändra
- Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Beskrivning av forskarskolan
Syfte och mål (högst 30 000 tecken inklusive mellanslag).
Beskriv hur forskarskolan uppfyller utlysningens syften och mål.
Beskriv de övergripande frågeställningar, utifrån samhälls- och näringslivsrelevanta utmaningar, som forskarskolan ska ta sig an samt hur detta bidrar till att uppfylla utlysningens syften och mål på både kort och lång sikt. Beskrivningen bör vara mer konkret för de första fem åren och endast övergripande för de efterkommande fem.
Beskriv hur forskarskolans frågeställningar utvecklar, fördjupar och utmanar det aktuella kunskapsläget/forskningen inom området.
Beskriv hur frågeställningarna kan adressera tvärvetenskapliga och sektorsövergripande utmaningar.
Beskriv inriktning på planerade doktorandprojekt (på en övergripande nivå), preliminära frågeställningar och hur dessa bidrar till utlysningens syften och mål.
Beskriv hur doktorandprojekten kompletterar varandra och bidrar till forskarskolans övergripande frågeställningar.
Beskriv hur forskarskolan säkrar en hög vetenskaplig kvalitet på doktorandprojekt, kurser och andra aktiviteter.
Beskriv hur forskarskolan säkrar näringslivsrelevansen.
Genomförande (högst 40 000 tecken inklusive mellanslag).
Beskriv de forskningsmiljöer som ingår i forskarskolan. Beskriv miljöerna i termer av vetenskaplig position och inriktning på pågående forskning. Beskriv särskilt hur miljöerna kan bidra till forskarskolans syften, mål och utveckling.
Beskriv hur verksamheten i forskarskolan ska bedrivas. Inkludera exempelvis planer för utformning av doktorandprojekt, rekrytering av doktorander, rekryteringsunderlag, gemensamma aktiviteter, handledning, samt en översiktlig aktivitets- och tidsplan.
Beskriv forskarskolans planerade kursutbud. Beskriv hur doktorandkurser ska utvecklas inom ramen för forskarskolan samt eventuella befintliga doktorandkurser som planeras ingå i forskarskolans kursutbud.
Beskriv forskarskolans övriga planerade aktiviteter, deras syfte och koppling till forskarskolans mål. Det kan exempelvis handla om gemensamma gruppaktiviteter såsom årsmöten, kickoff-möten, workshops, konferenser eller kommunikationsinsatser.
Beskriv hur interaktionen med näringslivet generellt och Biosocietys programkontor i synnerhet samt med övriga relevanta samhällsaktörer ska ske.
Beskriv hur deltagande från näringsliv och andra intressenter ska främjas.
Beskriv planerna för hur andra lärosäten än konsortiets parter ska kunna vara delaktiga i planering och genomförande av kurser och doktorandprojekt.
Beskriv forskarskolans arbete för att främja forskarskolans sektorsöverskridande och tvärvetenskapliga karaktär.
Beskriv forskarskolans utveckling och progression under genomförandetiden. Beskrivningen ska fokusera på de första fem åren men även visa planering för alla de tio åren.
Inkludera en översiktlig riskanalys för att identifiera hinder och fallgropar och beskriv hur dessa kan hanteras.
Aktörer (högst 30 000 tecken inklusive mellanslag)
Beskriv och motivera konsortiets sammansättning, organisation, ledning och bemanning.
Beskriv konsortiets kompetens, kapacitet och tidigare relevanta erfarenheter. Redogör för nyckelpersoners roll och arbetsinsatser och motivera respektive deltagares aktivitetsgrad.
Beskriv konsortiets kunskap om både aktuella forskningsfronter inom bioekonomin och näringslivets kunskapsbehov samt konsortiets förståelse för områdets olika samhällsnyttor. Beskriv hur parterna kompletterar varandra och hur detta bidrar till att uppnå forskarskolans syften och mål.
Ange vilka företag och andra intressenter som planerar att delta i forskarskolan, samt deras roll, behov och insatser. Beskriv hur forskarskolan ska arbeta för näringslivets engagemang och delaktighet på det sätt som beskrivs i utlysningen.
Beskriv hur näringsliv och andra intressenter varit delaktiga i utformningen av forskarskolan och dess olika delar.
Beskriv konsortiets nätverk med relevanta delar från näringsliv och andra samhällsaktörer.
Beskriv hur forskarskolan hanterar frågor om jämställdhet, likabehandling och mångfald, där så är relevant.
Beskriv och motivera referensgruppens sammansättning och arbete och hur den stärker forskarskolan.
Samhällsrelevans (högst 20 000 tecken inklusive mellanslag).
Beskriv hur forskarskolan utvecklar och stärker svensk bioekonomi och dess olika samhällsnyttor i enlighet med utlysningens syfte.
Beskriv på vilket sätt näringslivet stärks genom sitt deltagande och engagemang i forskarskolan samt hur det bidrar till forskarskolans mål att få fler personer med forskarkompetens i näringslivet.
Beskriv hur forskarskolan stärker forskning och kompetensförsörjning på både kort och lång sikt inom strategiska frågor av vikt för såväl akademi som näringsliv inom området.
Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (högst 5000 tecken inklusive mellanslag).
Budget och övrig information
Projektets kostnader, finansiering och övrig information om samtliga organisationer som deltar i ansökan redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Följande uppgifter ska anges i projektets budget:
Information om huvudsökande organisation och varje projektpart
Detta är obligatoriska uppgifter som måste fyllas i per part för samtliga parter i projektet. Uppgifterna samlas in och fylls i av huvudsökande. Huvudsökandes organisation ska vara samma som anges som medelsförvaltare.
- Organisationens namn
- Organisationsnummer
- Adress, postnummer, postort, land
- Årsomsättning (avser universitetets, högskolans, institutets, företagets eller organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
- Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
- Antal anställda
- Kontaktperson
- E-post till kontaktperson
- Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.
Kostnader
Personalkostnader för forskare, tekniker och annan personal i den omfattning som de arbetar med projektet. För anställda vid universitet, högskola eller forskningsinstitut får beloppet aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
Utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.
Kostnader för konsulter och licenser med mera, som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.
Övriga direkta kostnader, som kostnader för till exempel materiel, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt. Övriga direkta kostnader inkluderar även resor och konferenser samt publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken Kostnader för att publicera Länk till annan webbplats..
Indirekta kostnader:
Indirekta kostnader fördelas enligt tre nivåer:
- Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Universitet och högskola behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet.
- Följande organisationer får, när de deltar i projektet med icke-ekonomisk verksamhet, ta upp faktiska indirekta kostnader till ett belopp motsvarande högst 45 % av sina stödberättigande personalkostnader:
2.1 forskningsorganisationer som är
- aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller
- stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter
2.2 statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning,
Villkoret om högst 45 % gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning. Om organisationen även bedriver ekonomisk verksamhet som exempelvis uppdragsforskning ska verksamheterna redovisas separat. Om organisationen deltar i projektet med ekonomisk verksamhet gäller villkoret i 3) nedan.
3. Övriga Projektparter får ta upp faktiska indirekta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar 30 % av sina stödberättigande personalkostnader.
Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller för lokaler.
Finansiering
I ansökan kan fyra typer av finansiering anges:
- Sökt bidrag från Formas: Anger vilket belopp som söks från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet kan inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under Egen finansiering.
- Annat stöd (offentligt): Om medel för relaterade projekt har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär
- Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till projektet.
- Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i projektet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering.
Motivering av personalkostnader i budget
Här specificerar ni den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader. Med personalkostnader avses löner inklusive sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter kopplade till lön. (Maximalt 500 tecken inklusive mellanslag.)
Budgetspecifikation
Här specificerar ni budgeten i ord. Här ges en kortfattad motivering till de kostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive eventuell finansiering från andra källor, ska också ingå. Maximalt 9000 tecken inklusive mellanslag.
I bilagan Övergripande kostnadsfördelning ska ni beskriva en plan för hur kostnaderna ska fördelas mellan forskarskolans olika delar, se Obligatoriska bilagor.
Etik
Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.
Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.
Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde. Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod). Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling. Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
- Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget
I den här utlysningen kan enbart universitet, högskolor och forskningsinstitut inkomma med en ansökan. Det är huvudsökande organisation som blir medelsförvaltare.
- Välj medelsförvaltare i rullistan.
- Välj hemvist i rullistan.
CV
Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.
Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:
Utbildning
- Forskarutbildning
- Utbildning på grund- och avancerad nivå
Arbetsliv
- Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
- Postdoc-vistelser
- Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
- Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
Meriter och utmärkelser:
- Docentur
- Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
- Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
- Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
- Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning:
- Under övriga meriter ska andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
- Här ska även huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag). Denna summering bör inkludera följande:
- Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
- Summeringen ska inte innehålla information om Journal Impact Factors eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.
Publikationer
Högst 10 publikationer per forskare
Obligatoriska bilagor
Spara varje bilaga som pdf-fil (maximalt 10 MB per bilaga) och ladda upp under obligatoriska bilagor i Prisma. Det går endast att ladda upp pdf-format i Prisma.
Bilaga 1. Planerade doktorandprojekt inom antagningsomgång 1
Beskriv en tänkt fördelning mellan akademi- respektive industridoktorander.
Redovisa i tabellform en skiss för planerade doktorandprojekt för den första antagningsomgången. I tabellen ska framgå vid vilket lärosäte som respektive doktorand planeras att antas, vilket eller vilka företag/bransch/annan aktör som deltar i doktorandprojektet samt om det planeras genomföras av en akademi- eller industridoktorand. Vid ansökningstillfället ska det finnas en förankring hos näringslivet, som också kan styrkas av näringslivet genom stödbrev, för ett antal av doktorandprojekten. Tabellen kan också innehålla idéer på lämpliga och möjliga doktorandprojekt där fortsatt förankring och utformning tillsammans med näringslivet kommer ske efter att ansökan beviljats.
Namn på doktorander och detaljerade genomförandeplaner behöver inte ingå i ansökan. Vid ett eventuellt beviljande ska detta redovisas till Formas i ett senare skede.
Bilaga 2. Övergripande kostnadsfördelning
Bifoga en skiss som övergripande visar hur forskarskolans totala finansiering förväntas se ut, där även medfinansieringen från näringslivet (och eventuella andra aktörer) ingår och framgår. Det ska framgå hur kostnader budgeterats, på totalen, för koordineringsfunktionen, doktorandprojekten samt förväntad medfinansiering från näringsliv, både kontant och in-kind.
Det finns ingen mall för denna bilaga men det ska framgå hur finansieringen fördelas mellan kategorierna koordineringsfunktionen, doktorandprojekt och förväntad medfinansiering. Underrubrikerna till respektive kategori kan sökande välja och anpassa utifrån behov, och specificera/exemplifiera vad som inkluderats i respektive underkategori, men förslag till underrubriker är:
- Lön: kan inkludera exempelvis lön till koordinering, administration, doktorander, handledare/mentorer, genomförande av kurser. Beskriv vilka lönekostnader som inkluderats i denna kategori.
- Aktiviteter: kan inkludera exempelvis kostnader för möten, seminarier, kurser, föreläsningar och andra forskarskolegemensamma aktiviteter. Beskriv vilka aktiviteter som inkluderats i denna kategori.
- Övrigt: kan inkludera exempelvis kostnader för lokaler, utrustning etc. Beskriv vilka kostnader som inkluderats i denna kategori.
Bilaga 3. Intyg från konsortiets parter
Intyg från konsortiets parter som styrker värdskapet för respektive delaktighet i forskarskolan, bekräftar forskarskolans prioritet och relevans för organisationen samt intygar att nödvändiga resurser ställs till förfogande ska bifogas ansökan. Intygen ska vara undertecknade av rektor eller vd.
Intygen ska samlas ihop till ett (1) pdf-dokument inför uppladdning.
Bilaga 4. Stödbrev från näringsliv och andra organisationer
I syfte att tydligt visa ansökans näringslivsrelevans ska stödbrev från näringsliv, och i förekommande fall andra organisationer, bifogas. Dessa ska innefatta förväntat resultat och nytta av medverkan; planerade insatser och deltagande i projektets genomförande samt förmåga att bidra i överensstämmelse med projektplan och budget. Stödbreven ska vara undertecknade av forskningschef eller motsvarande med behörighet att underteckna sådana dokument.
Intygen ska samlas ihop till ett (1) pdf-dokument inför uppladdning.
Frivilliga bilagor
Valfri bilaga 1. Behövs figurer, bilder eller tabeller kan dessa laddas upp som ett (1) pdf-dokument (maximalt 10 MB).
Valfri bilaga 2. Finns behov att bifoga ytterligare CV:n (som inte finns i Prisma) kan dessa laddas upp samlat som ett (1) pdf-dokument (maximalt 10 MB).
Efter ni har lämnat in er ansökan
Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.
Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att de krav som ställs på konsortiet som helhet och alla ingående parter och personer som beskrivs under Krav på sökande konsortier är uppfyllda.
Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med och att varje bedömningskriterium är adresserat. Varje ansökan bedöms av flera personer i beredningsgruppen.
Bedömningen av inkomna ansökningar kommer att inkludera ett intervjutillfälle med sökande.
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:
Syfte och mål
- Forskarskolans övergripande frågeställningar är tydliga, logiska och i linje med utlysningens syften och mål.
- Forskarskolan adresserar frågeställningar som utvecklar, fördjupar och utmanar det aktuella kunskapsläget inom områden av strategisk betydelse för såväl akademi som näringsliv.
- Forskarskolans vetenskapliga ansats är hög, vilket avspeglas i både koordinering, doktorandprojekt och aktiviteter.
- Forskarskolans övergripande frågeställningar adresseras med en relevant kombination av discipliner och forskningsfält.
Genomförande
- Organisation och plan för forskarskolans koordinering och genomförande är konkreta, realistiska och ändamålsenliga.
- Budget och aktivitetsgrader är realistiska, rimliga och ändamålsenliga.
- Forskarskolans planerade doktorandprojekt, utbildningsutbud och aktiviteter är konkreta, realistiska och ändamålsenliga.
- Planen för hur doktorandprojekt ska tas fram är realistisk och i linje med utlysningens syften och mål.
- Forskarskolan främjar näringslivets aktiva deltagande i genomförandet av forskarskolan.
- Forskarskolan stärker sektorsövergripande och tvärvetenskapliga arbetssätt inom området.
- Plan för hur andra lärosäten än konsortiets ska kunna vara delaktiga i forskarskolan, exempelvis i doktorandprojekt och planering och genomförande av kurser, är konkret, realistisk och ändamålsenlig.
- Mervärdet av forskarskolan för deltagande doktorander framgår tydligt.
- Forskarskolans riskanalys och riskhanteringsplaner är konkreta, realistiska och ändamålsenliga.
Aktörer
- Konsortiet uppvisar tillgång till de kompetenser och erfarenheter som krävs för ett framgångsrikt genomförande av forskarskolan, antingen direkt tillgängliga i projektkonsortiet eller indirekt tillgängliga via exempelvis nätverk, samarbetsparter och referensgrupp.
- Konsortiet har god kunskap om både akademins och näringslivets kunskaps- och forskningsbehov samt områdets olika samhällsnyttor.
- Konsortiet uppvisar och använder etablerade och relevanta nätverk med för området relevant näringsliv.
- Forskarskolans hantering av frågor om jämställdhet, likabehandling och mångfald är konkret, realistisk och ändamålsenlig.
Samhällsrelevans
- Forskarskolan adresserar samhällsrelevanta frågor som utvecklar och stärker svensk bioekonomi i enlighet med utlysningens syften.
- Forskarskolan skapar och stärker nätverk mellan aktörer av relevans för en konkurrenskraftig och hållbar svensk bioekonomi.
- Forskarskolan stärker forskning och kompetensförsörjning på både kort och lång sikt inom strategiska frågor av vikt för såväl akademi som näringsliv inom området.
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas i oktober 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och ni får ett e-postmeddelande när ni kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Beviljande av medel kan komma att villkoras med avseende på vad som framkommit i bedömningen. Dessa villkor kan komma att följas upp av Formas.
Projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat. Återrapporteringsfrekvens framgår i beslut om beviljande. Slutrapportering ska ske tre månader efter dispositionstidens slut. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.
Återrapporteringen är en del av den uppföljning som Formas kommer göra av forskarskolan.
En utvärdering av forskarskolans koordineringsfunktion samt inriktning och utfall i de ingående doktorandprojekten planeras till slutet av satsningens första femårsperiod.
Så här rapporterar du utgifter och resultat Länk till annan webbplats.
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Utöver den formella återrapporteringen behöver koordineringsfunktionen ha dialog med Formas för uppföljning om forskarskolans utveckling.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Formas för regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris Länk till annan webbplats. som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:
- Projekttitel på svenska
- Projekttitel på engelska
- Sammanfattning på svenska
- Sammanfattning på engelska
- Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
- Totalt beviljat belopp
- Namn på koordinerande organisation på svenska
- Namn på koordinerande organisation på engelska
- Organisationsnummer för koordinerande organisation
- Forskningsämne SCB-kod
- Namn på sökande och medverkande personer
- Kön för sökande och medverkande personer
- ORCID för sökande och medverkande personer.
Kontaktinformation
För frågor om utlysningens innehåll
