Centrumbildningar för robust och resilient infrastruktur och bebyggelse

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Nytänkande tvärvetenskapliga och tvärsektoriella centrumbildningar som bidrar till robust och resilient infrastruktur och bebyggelse för ett hållbart samhällsbyggande.

VEM KAN SÖKA?

En grupp av aktörer där huvudsökande organisation ska vara en akademisk part, det vill säga ett universitet, högskola eller forskningsinstitut. Endast flerpartsansökningar, med minst två (2) akademiska parter (universitet, högskola eller forskningsinstitut), och minst två (2) parter från näringslivet, offentlig sektor och/eller civilsamhället, kan få finansiering.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Ett centrum kan söka bidrag på max 12,5 miljoner kronor per år under fyra år.

Total budget för utlysningen är 150 miljoner kronor.

Kommande: Öppnar för ansökningar: 2026-01-22 14:00
Sista ansökningsdatum: 2026-05-20 14:00

Datumen för utlysningen är preliminära och kan komma att ändras. Innehållet kommer att vidareutvecklas och preciseras till dess att utlysningen öppnar.

Informationsmöte 5 februari kl 10.00

Formas utlyser nu medel för tvärvetenskapliga centrumbildningar som ska bidra till robust och resilient infrastruktur och bebyggelse för ett hållbart samhällsbyggande. Frågeställningar kring robusthet och resiliens, hållbarhet och samhällets konkurrenskraft ska vara i fokus för centrumen. Centrumbildningarna ska planeras, etableras och bedrivas av akademi, näringsliv, offentlig sektor och andra delar av samhället gemensamt. Arbetet ska ske i samverkan med relevanta aktörer utanför akademin.

Sveriges infrastruktur och bebyggelse behöver stärkas i relation till ett förändrat omvärldsläge med nya typer av säkerhets- och hälsorelaterade risker och hot som gör systemen sårbara. Parallellt som det finns ett stadigt ökande underhållsbehov att hantera blir infrastrukturprojekt alltmer komplexa att hantera med samarbeten mellan många aktörer. Hållbar infrastruktur med låga klimatutsläpp är centralt för att kunna öka takten i klimatomställningen, och den behöver även vara anpassad för klimatförändringar och att hantera risker det för med sig. Välfungerande infrastruktur och bebyggelse är dessutom avgörande för att upprätthålla samhällets konkurrenskraft och kunna möta behov som exempelvis industrietableringar för med sig. Fungerande infrastruktur och bebyggelse är också centralt för att upprätthålla och skapa ett attraktivt samhälle med goda och trygga livsmiljöer för alla människor. Dessa utmaningar för infrastruktur och bebyggelse kräver breda systemperspektiv som utgår från att se klimatmässig hållbarhet, motståndskraft, anpassningsförmåga, attraktivitet och konkurrenskraft som en integrerad helhet beroende av varandra. Samtidigt finns inbyggda konflikter kopplat till mål, intressen och värden som behöver hanteras.

Behovet av strukturella förändringar och nytänkande är stort för att klara de stora utmaningar som vi är mitt i och har framför oss för samhällets infrastruktur och bebyggelse. Sådana förändringar omfattar teknisk innovation, förändringar av beteenden, kultur och normer samt förändring hos våra styrande institutioner. Långsiktiga och transformativa forsknings- och innovationssatsningar som bedrivs i samarbete mellan aktörer med olika erfarenheter har möjlighet att ta sig an komplexa utmaningar med hjälp av breda systemperspektiv. Nytänkande och tvärvetenskaplig kunskapsuppbyggande, som kombinerar excellens och samhällsrelevans, kan ta de långsiktiga perspektiv som krävs för att på sikt kunna bidra till strukturella förändringar för ett hållbart samhällsbyggande.

Utlysningen sker inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Vi kommer att finansiera upp till tre nya centrumbildningar på temat robust och resilient infrastruktur och bebyggelse.

Robust och resilient infrastruktur och bebyggelse är en förutsättning för ett hållbart samhällsbyggande. Ett hållbart samhällsbyggande inkluderar processer för planering, byggande, användning och förvaltning av fysisk infrastruktur och bebyggelse såväl som planering och främjande av inkluderande, delaktiga och trygga samhällen där människor vill och kan leva. Att skapa robusthet innebär infrastruktur och bebyggelse med motståndskraft att stå emot störningar. Resiliens handlar om återhämtningsförmåga och hur väl infrastruktur och bebyggelse kan hantera de krav, hot och störningar som uppkommer, samt anpassa sig till förändringar som sker och fortfarande fungera.

Infrastruktur utgör grunden för samhällsviktiga funktioner och omfattar system som möjliggör mobilitet, försörjning, informationsflöden och samhällsservice. Den kan vara fysisk eller en kombination av fysiska och digitala system. Infrastruktur och bebyggelse omfattar alla former av transportinfrastruktur, såsom vägar, järnvägar och hamnar; vatteninfrastruktur som exempelvis omfattar infrastruktur för vatten- och avlopp, infrastruktur för kommunikation som bredbandsnät och mobilnät, samt energiinfrastrukturer. Det inkluderar också blågrön och grön infrastruktur. Infrastruktur kan finnas både ovan och under mark. Utöver detta omfattas alla typer av byggnader och anläggningar för bostäder, verksamheter och samhällsservice.

Infrastruktur och bebyggelse står inför flera utmaningar. Flera befintliga infrastruktursystem och anläggningar börjar nå sin tekniska livslängd eller är inte uppdaterade efter de samhällsbehov som finns idag. Kraven på nyinvesteringar, respektive anpassning och underhåll av befintlig infrastruktur och bebyggelse är höga, och arbetet behöver samtidigt gå snabbare och ta framtidens utmaningar i beaktande. Nya organisations- och finansieringsformer samt arbetssätt behöver ersätta traditionella modeller, regelverk och dess tillämpning kan behöva ses över. Infrastrukturen och bebyggelsen behöver även vara flexibel över tid och kunna anpassas efter framtidens behov med det sammanhang den ska verka i. Det handlar ytterst om hur vi vill att samhället ska fungera genom hur vi vill leva och förflytta oss, och hur vi vill producera och transportera de varor och tjänster vi behöver. Trots att mycket behöver hända snabbt, är det viktigt med långsiktiga perspektiv i planering, utveckling och ombyggnation. En stor del av den infrastruktur och bebyggelse vi har idag byggdes för mellan 50 till 100 år sen, och det vi gör nu kommer påverka samhället under lång tid framöver.

Detta kan utmana befintliga forskningsområden och nya frågor, perspektiv och områden kan komma att kräva uppbyggnad av nya kunskapsområden med andra typer av aktörskonstellationer och samverkanskonstellationer mellan olika sektorer.

Syftet med utlysningen är att utveckla nytänkande tvärvetenskaplig forskning av hög vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans som bidrar till strukturella förändringar och transformation för att skapa en mer robust och resilient infrastruktur och bebyggelse. Kunskapsuppbyggnaden och lösningsförmågan ska stödjas och stärkas genom att stödja centrum som innehåller konstellationer av organisationer som kan ta sig an komplexa frågor som skär genom flera sektorer, samhällssystem och vetenskapliga kunskapsfält.

Centrumbildningarna ska ta sin utgångspunkt i en tydligt formulerad utmaning. De ska kunna bidra till robust och resilient infrastruktur som är miljömässigt hållbar, och som bidrar till samhällets konkurrenskraft som inkluderar aspekter av både social och ekonomisk hållbarhet. Dessutom ska centrumbildningarna ha hög potential att kunna bidra till strukturella förändringar inom vald utmaning på sikt. Strukturella förändringar omfattar teknisk innovation, förändringar av beteenden, kultur och normer, samt förändring hos våra styrande institutioner. Utlysningen avgränsas till utmaningar för en robust och resilient infrastruktur och bebyggelse som har någon form av fysisk/materiell karaktär, och är av relevans för infrastruktur och bebyggelse i en svensk kontext.

Centrumen ska ha en tvärvetenskaplig ansats och bidra med nytänkande kunskap som är praktiknära. Detta eftersom komplexa utmaningar kräver transformativa ansatser med synsätt och lösningar från flera discipliner och arbetssätt. Med tvärvetenskap menas här en kunskapsproduktion där forskare från olika discipliner tar sig an en gemensamt formulerad utmaning. Tvärvetenskap för samman forskningsfrågor, perspektiv och metoder från fler än ett ämnesområde. Tvärvetenskap kan, men behöver inte, syfta till att integrera olika discipliner.

Centrumen ska vara gränsöverskridande mellan forskning och praktik med ett flertal aktörer som tillsammans har kapacitet bygga upp ny kunskap, integrera kunskaper och utveckla nya arbetssätt och lösningar. Centrumbildningarna ska även arbeta för att den kunskap som byggs upp och de lösningar som tas fram kommer till användning och får genomslag i samhället. Det innebär att centrumbildningarna planeras, etableras och bedrivas gemensamt av alla projektets parter från start. Detta innefattar formulering av centrumets inriktning (vilken utmaning som står i centrum) samt huvudsakliga frågeställningar, formulering av delområden och hur de hör ihop med varandra, samt former för kunskapande och erfarenhetsutbyte. Det innefattar även centrets arbete för att utforma aktiviteter så att den kunskap och de lösningar som tas fram involverar relevanta samhällsaktörer och får genomslag i samhället.

Centrumbildningen ska utvecklas av akademiska parter och andra samhällsaktörer tillsammans. Med akademiska parter avses här universitet, högskolor och forskningsinstitut. Med andra samhällsaktörer avses alla andra organisationer, exempelvis aktörer från näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor.

Utlysningen riktar sig därmed till en grupp av aktörer där huvudsökande organisation ska vara en svensk forskningsaktör med svenskt organisationsnummer som uppfyller Formas krav på medelsförvaltare. Endast flerpartsansökningar, med deltagande av minst två (2) parter från universitet, högskola eller forskningsinstitut, och minst två (2) parter från annan samhällsaktör, kan få finansiering. Varje centrum ska sätta samman forskare från minst två olika forskningsparter (universitet, högskolor eller forskningsinstitut). Endast aktörer med ett svenskt organisationsnummer kan delta som part i utlysningen.

Centrumbildningarna ska planeras, etableras och bedrivas gemensamt av alla projektets parter från start. Detta innefattar formulering av centrumets inriktning (vilken utmaning som står i centrum) samt huvudsakliga frågeställningar, formulering av eventuella inriktningar och hur de hör ihop med varandra, samt former för kunskapande och erfarenhetsutbyte. Alla parter bör även aktivt medverka till centret och den kunskapsproduktion som sker där.

För att räknas som projektpart ska organisationen finnas med som aktiv part i projektplanen och det visas tydligt i projektbudgeten vilka kostnader som kommer att upparbetas av parten i fråga; antingen genom bidrag från Formas, egen eller annan finansiering eller en kombination av dessa.

En medelsförvaltare kan vara huvudsökande på maximalt två ansökningar i denna utlysning. En medelsförvaltare kan dock vara medverkande projektpart i flera ansökningar.

Det kommer inte vara tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvud- och medsökanden.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:19 december 2025