Vänligen notera att detta är en organisationsutlysning. Det innebär att ett sparat slutgiltigt utkast inte innebär att ansökan registrerats och signerats. När du som projektledare har sparat ett slutgiltigt utkast måste Organisationskontoansvarig/Ansökansansvarig registrera och signera ansökan. För att ansökan ska slutregistreras och inkomma till Formas behöver båda dessa steg vara slutförda innan utlysningens stängning.
Vad är det egentligen som gör att vissa platser upplevs som tryggare än andra? Och kan man planera och bygga bort brott? I utlysningen Trygga rum kan ni söka medel för att utveckla ny praktiknära kunskap om hur den byggda miljön och samhällsplaneringen kan bidra till ökad trygghet och minskad brottslighet.
Här kan ni söka medel för att ta fram ny praktiknära kunskap som bidrar till tryggare och säkrare byggda miljöer – både i staden och på landsbygden, och för olika grupper i samhället. Den byggda miljön omfattar alla de fysiska miljöer som människor har skapat för boende, arbete, skola, fritid och andra samhällsfunktioner – från enskilda byggnader eller lekplatser, till stadsdelar eller byar, till infrastruktur och landskap. I utlysningen välkomnas både projekt som studerar hur den byggda miljön kan utformas, användas och förvaltas på nya sätt, och projekt som studerar förutsättningarna för planering, utformning och förvaltning. I ny praktiknära kunskap inbegrips både behovsmotiverade projekt som utvärderar och tar fram nya metoder, processer, och arbetssätt, och projekt som utvecklar eller utmanar kunskapsfronten inom utlysningens inriktning.
Utlysningen genomförs inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Programmets riktning ges av den strategiska forskningsagendan, där denna utlysning har särskilt fokus på målet om tillgång till säkra och trygga offentliga platser under temat Säkerhet och trygghet samt målen under temat Hållbara boende- och vistelsemiljöer.
Att förebygga brott och främja trygghet är komplext där en mångfald av faktorer samverkar. Den byggda miljöns utformning och användning är viktiga faktorer, och hur den fysiska miljön är utformad kan både förenkla eller försvåra brottslighet och öka eller minska otryggheten. Samtidigt kan en och samma miljö upplevas på olika sätt, beroende på vem man frågar. Ålder, kön, etnisk bakgrund och socio-ekonomisk status är bara några aspekter som påverkar hur trygg man känner sig på en plats – men som också påverkar risken för att utsättas för brott. Åtgärder för att öka trygghet eller säkerhet kan därför ha olika effekter beroende på plats, målgrupp och kontext. En åtgärd som stärker tryggheten hos en grupp kan minska den hos en annan. Åtgärder kan också ge upphov till både synergier och målkonflikter med andra samhällsmål, till exempel tillgänglighet, klimatanpassning eller biologisk mångfald.
För att öka trygghet och säkerhet för olika grupper i samhället och på olika typer av platser behövs det mer vetenskapligt grundad och praktiknära kunskap kring trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön, särskilt i ett svenskt sammanhang. Det kan röra sig om hur den byggda miljön kan utformas, användas eller förvaltas på sätt som gör den tryggare och säkrare. Det behövs också mer kunskap om hur trygghet och säkerhet kan integreras i samhällsplanering och förvaltning, och om hur olika aktörer kan samverka för att öka trygghet och förebygga brott.
Trygghet och säkerhet kan definieras på olika sätt. I denna utlysning använder vi säkerhet för att beskriva den faktiska risken att utsättas för brott eller ordningsstörningar på en plats, medan trygghet är den känsla som utlöses när en person tolkar en plats utformning och användning. I upplevelsen av en plats kombineras sinnesintryck med egna erfarenheter, såväl som med andra personers eller mediers beskrivningar av risken för att utsättas för brott eller hotfulla situationer på platsen.
Den byggda miljön omfattar de fysiska miljöer som människor har skapat. Här ingår många olika typer av byggnader och platser. Olika slags bostadshus och deras gårdar, vägar och hållplatser, förskolor och fritidsgårdar, och offentliga rum så som bibliotek, medborgarhus, parker och torg är alla del av den byggda miljön. Den byggda miljön kan vara gles eller tät, monofunktionell eller blandad, välskött eller nedgången. Det finns med andra ord inte en byggd miljö utan flera. Det är inte heller så enkelt att den byggda miljön ensam avgör om människor känner sig trygga eller om brott begås. I stället är det en mångfald av faktorer som samspelar.
I den här utlysningen står offentliga och halvoffentliga byggda miljöer i fokus. Dessa kan till exempel vara torg, gator eller parker och parkeringshus, trapphus eller stationsområden.
Utlysningens syfte är att stärka kunskapsutvecklingen om hur planering, utformning, användning och förvaltning av byggda miljöer kan främja trygghet och förebygga brottslighet i en svensk kontext. För att utlysningen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling på både kort och lång sikt behövs både projekt som utvecklar praktiknära kunskap som är direkt användbar och projekt som utvecklar, förnyar och fördjupar kunskapsfältet. Projekten kan också bygga på breddade, kritiska och nya perspektiv - för att gå kunna gå bortom den kunskapsproduktion som sker idag
Utlysningen lägger stor vikt på samverkan och projekten ska genomföras i nära samverkan mellan forskare, utförare och behovsägare. Detta inkluderar både tvärvetenskapliga samarbeten och samarbeten mellan olika sektorer och aktörer för att tillsammans arbeta för att utveckla relevant praktiknära kunskap. För att kunskapen ska komma till användning behöver den vara både relevant och tillgänglig för de aktörer som planerar, utformar, använder och förvaltar den byggda miljön, och för de aktörer som arbetar med trygghet och brottsförebyggande arbete i den byggda miljön. Utlysningen lägger därför stor vikt vid aktiviteter för nyttiggörande, spridning och uppskalning av projektresultat.
Utlysningen välkomnar projekt som tar sig an hela eller delar av planering- och förvaltningsprocesser, inklusive deras förutsättningar så som ekonomi, geografi, policy och regelverk, ägandeförhållanden, etcetera, på lokal, regional eller nationell nivå. Utlysningen välkomnar också projekt som tar sig an olika typer av byggda miljöer och platser, och på olika skala - från enskilda byggnader eller lekplatser, till stadsdelar eller byar, till infrastruktur och landskap. Alla projekt behöver inte ta sig an alla dessa perspektiv, men vi uppmuntrar sökande att hitta nya ingångar, skärningar eller grepp.
Projekt om trygghet och brottsförebyggande arbete i byggd miljö och samhällsplanering kan till exempel handla om:
- Gestaltning av och rumsliga perspektiv på byggnader och offentliga rum.
- Renovering och omvandling av befintliga miljöer.
- Användning och upplevelser av olika typer av platser och byggda miljöer.
- Olika gruppers perspektiv, användning och utsatthet.
- Utformning av inkluderande platser som främjar aktivitet och engagemang för olika grupper.
- Samverkansmodeller och organisatoriska förutsättningar, som till exempel områdessamverkan mellan lokala aktörer i syfte att stärka trygghet eller säkerhet.
- Policy- och regelverksfrågor.
- Deltagandeprocesser och invånardeltagande i planering och förvaltning.
- Utvärdering av metoder och teorier inom trygghet och brottsförebyggande arbete i olika typer byggda miljöer.
- Metodutveckling både för att förstå och för att främja trygghet och minskad brottslighet i olika byggda miljöer.
Observera att ovanstående lista är exempel, och att utlysningen även välkomnar andra frågeställningar och projekt inom utlysningens inriktning.
Projekt kan med fördel koppla samman trygghet och säkerhet med andra frågeställningar och utmaningar, som stigmatisering, beredskap, attraktivitet eller klimatanpassning, för att skapa synergier som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Avgränsningar
För att kunna finansieras måste projekt tydligt och avsevärt bidra till utlysningens syfte: ny praktiknära kunskap om hur planering, utformning, användning och förvaltning av byggda miljöer kan öka trygghet eller förebygga brottslighet. Projekt som inte har ett tydligt fokus på hur den byggda miljön eller samhällsplanering kan bidra till ovanstående omfattas inte av utlysningen. Exempelvis omfattas inte projekt som i huvudsak fokuserar på arbetsmiljö eller sociala insatser av utlysningens inriktning. Den kunskap som produceras måste också vara tydligt och avsevärt relevant i ett svenskt sammanhang, men kan inkludera lärdomar från internationella exempel.
För att nå utlysningens syfte krävs en mångfald av aktörer. Utlysningen riktar sig därför till en bredd av organisationer, exempelvis kommuner, fastighetsägare, företag, bransch- och intresseorganisationer, ideella organisationer och forskare från alla discipliner.
Läs om vilka krav vi ställer på projektgruppens sammansättning, koordinerande projektpart och vad som krävs för att vara projektpart under avsnittet Krav på projektgruppen och koordinerande projektpart.
Innan ni ansöker
Ni som söker tillsammans utgör en projektgrupp. En projektgrupp består av ett flertal projektparter. Varje organisation utgör en enskild projektpart. Projektparterna ska tillsammans utforma projektets inriktning och innehåll, inklusive plan för genomförande och budget. Alla projektparter ska ha en tydlig och välmotiverad roll i projektets genomförande.Den projektpart som skickar in ansökan kallas koordinerande projektpart. Den koordinerande projektparten ska vara den organisation i projektgruppen som är mest lämpad att koordinera projektet. Det kan vara en forskningsutförare eller en annan organisation som ingår i projektgruppen, till exempel en kommun eller en region.
För att säkerställa att alla projektparter är aktiva i projektet kräver vi i denna utlysning att varje projektpart redovisar personalkostnader i budgeten. Projekt som enbart bygger på ensidigt genomförande eller underleverantörsförhållanden mellan parterna kan inte beviljas medel i denna utlysning.
Krav på projektgruppens sammansättning
Antal parter
Projektgruppen ska bestå av minst två (2) och högst fem (5) projektparter. Den koordinerande organisationen räknas som en projektpart.
Typ av parter
Projektgruppen ska bestå av:
- Minst en projektpart som räknas som forskningsutförare. Här ingår lärosäten, vissa forskningsinstitut och statliga myndigheter med forskningsuppdrag.
- Minst en projektpart som är en annan typ av organisation. Denna organisation kan exempelvis vara en kommun, fastighetsägare, företag, bransch- och intresseorganisation eller ideell organisation.
Projektet ska genomföras av de organisationer och de personer som står med i ansökan.
Minst en medverkande forskare från forskningsutförare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.
Projektledare
Alla projekt som söker medel hos Formas måste ha en ansvarig projektledare. Projektledaren ska vara anställd hos den koordinerande projektparten.
Krav på projektparter
För att kunna delta som projektpart måste organisationen:
- Vara är tillagd som projektpart i ansökningsformuläret.
- Ha en tydlig, aktiv och välmotiverad roll som projektpart.
- Ha personalkostnader i projektet, som är redovisade i ansökans budget, och vara registrerade som arbetsgivare.
- Vara registrerade för F-skatt och moms om projektpartens organisationsform kräver det.
- Ha en tillräckligt robust ekonomi för att ta emot medel (om projektparten söker finansiering från Formas) och genomföra projektet.
Vilka organisationer kan inte beviljas medel?
- Verksamhetstypen enskild firma kan inte beviljas medel eller delta som projektpart i projekt som söker medel från Formas.
- Nystartade organisationer kan inte beviljas medel eller delta som projektpart i den här utlysningen. Organisationer som ingår som projektpart ska ha varit verksamma i minst tre år för att säkerställa kapacitet att delta i och genomföra aktiviteter under projektets gång. Med verksam avses att organisationen 1) registrerades senast den 11 februari 2023, och 2) har varit aktiva under denna period.
- Internationella organisationer utan svenskt organisationsnummer kan inte beviljas medel i den här utlysningen, men kan delta som projektpart in-kind och genom egen finansiering.
Krav på koordinerande projektpart
Utöver att uppfylla de krav som ställs på projektparter måste den koordinerande projektparten kunna ta emot och förvalta alla de medel som Formas betalar ut till projektet. Det innebär att den koordinerande projektparten har rollen som projektets medelsförvaltare.
Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Koordinerande projektpart måste ha ett organisationskonto och vara godkänd som medelsförvaltare under någon av dessa två former.
Läs om medelsförvaltare och hur ni ansöker om organisationskonto under Medelsförvaltare och organisationskonto.
När ni ansöker om projektfinansiering kan ni söka medel för både direkta och indirekta kostnader. Kostnaderna ska ha en tydlig koppling till projektet och finansiera insatser utöver ordinarie verksamhet.
Direkta kostnader
Direkta kostnader är kostnader som uppstår på grund av projektets genomförande. Här ingår:
- Personalkostnader för projektdeltagare i den omfattning som de arbetar med projektet. Med personalkostnader menas bruttolön och lönebikostnad, som till exempel sociala avgifter, avtalsenliga pensionsavsättningar, avtalsenliga försäkringar och avgifter. Skattepliktiga förmåner ska inte inräknas.
Det belopp du kan få beviljat för lön till en enskild anställd får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön.
Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön. - Utrustning, mark och byggnader i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar projektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar projektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.
- Konsult- och licenskostnader mm Kostnader för kontraktsforskning, kunskap, konsulttjänster och patent som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor. Kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster får bara tas upp om de uteslutande används för projektet
- Övriga direkta kostnader som exempelvis materiel, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av projektet. Övriga direkta kostnader inkluderar även resor och konferenser samt publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter.
Indirekta kostnader
Indirekta kostnader är kostnader som inte uppstår som en omedelbar följd av projektet men som ändå kan relateras till det. Olika organisationer kan ha olika sätt att definiera indirekta kostnader men här ingår exempelvis kostnader för organisationens gemensamma administration, IT och/eller lokaler. Indirekta kostnader kallas ibland för overhead eller allmänna omkostnader.
Som huvudregel får varje projektpart lägga till indirekta kostnader med upp till 30 procent av sina stödberättigande personalkostnader. Indirekta kostnader beräknas alltid per projektpart.
Följande undantag från huvudregeln gäller:
- Lärosäten får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar.
- Vissa forskningsinstitut, stiftelser och statliga myndigheter med forskningsuppdrag får göra påslag för faktiska indirekta kostnader upp till 45 procent av sina stödberättigande personalkostnader, om de deltar med icke-ekonomisk verksamhet.
Mer om vilka kostnader Formas finansierar
För att ansöka om rätt kostnader är det viktigt att ni tar del av detaljerad information om vilka kostnader Formas kan finansiera:
Projekttid
I den här utlysningen kan ni söka medel för projekt som pågår i två (2) eller tre (3) år. Projekten ska starta den 1 september 2026.
Totalt sökt bidrag
Varje projekt kan som mest söka 2,5 miljoner kronor per år i genomsnitt. Det betyder att ni får fördela summan olika mellan åren och söka mer ett enskilt år - så länge genomsnittet inte överstiger 2,5 miljoner kronor per år.
Maximalt bidrag:
- Tvåårigt projekt: 5 miljoner kronor
- Treårigt projekt: 7,5 miljoner kronor
Stödnivåer
Formas finansiering styrs av regler för statligt stöd. Reglerna avgör både vilka kostnader som kan finansieras och hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera. Detta bedöms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag hela projektet kan få, och hur mycket varje projektpart kan få:
- Organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet kan söka och beviljas bidrag på upp till 100 procent av sina stödberättigande kostnader. I denna kategori ingår lärosäten, statliga myndigheter med forskningsuppdrag och forskningsinstitut som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Även andra offentliga aktörer, som kommuner och regioner, kan omfattas om projektet sker inom ramen för deras offentliga uppdrag och inte innebär att de konkurrerar på en marknad.
- Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan maximalt söka och beviljas bidrag motsvarande 65 procent av sina stödberättigande kostnader i denna utlysning oavsett verksamhetens storlek. Observera att offentliga medel inte godkänns som medfinansiering.
Läs om regler för statligt stöd och stödgrund under avsnittet Regler för statligt stöd till företag och annan ekonomisk verksamhet.
Bidrag till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler för statsstöd. För att ett stöd ska utgöra statsstöd ska flera kriterier vara uppfyllda. Det ska handla om statliga medel, som är gynnande för mottagaren och ges selektivt. Reglerna finns för att skydda konkurrensen på EU:s inre marknad.
Innan ni ansöker ska ni ta del av de regler för statligt stöd som gäller för att ta emot medel från Formas:
Hur vet jag om min organisation bedriver ekonomisk verksamhet?
En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses enligt statsstödsreglerna bedriva ekonomisk verksamhet. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har - det vill säga, om det till exempel är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.
Regler för organisationer som delvis bedriver ekonomisk verksamhet
Organisationer bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet och omfattas delvis av regler om statsstöd. Stöd till ekonomisk verksamhet omfattas av reglerna. Stöd till icke-ekonomisk verksamhet gör det inte, så länge verksamheterna redovisas separat och stödet från Formas eller finansierade aktiviteter inte gynnar den ekonomiska delen.
Exempel på organisationer som kan bedriva ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet är vissa forskningsinstitut, kommunala bolag och civilsamhällesorganisationer.
För att Formas ska kunna bevilja medel till en projektpart utan att det omfattas av reglerna för statligt stöd, måste projektparten i ansökan intyga att de söker medel för icke-ekonomisk verksamhet och uppfyller kraven på separerad redovisning.
Under handläggningen av ansökningarna kan Formas komma att ställa kompletterande frågor eller begära in intyg för att säkerställa att projektparten söker medel för icke-ekonomisk verksamhet. Om det vid granskning visar sig att separat redovisning saknas, kan Formas begära kompletterande uppgifter eller besluta att stödet inte betalas ut. Om det framkommer att stödet i praktiken har gynnat ekonomisk verksamhet utan att det finns en giltig statsstödsrättslig grund, kan Formas kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta.
Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet Länk till annan webbplats..
Industriell forskning
I denna utlysning kommer Formas tillämpa artikel 25 i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER, EU-förordning nr 651/2014). Formas bedömer, med utgångspunkt i utlysningens syfte och mål, att de aktiviteter som utlysningen stödjer ska falla inom kategorin ”industriell forskning”.
Industriell forskning är planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga sådana. Stödnivåer på upp till 65 procent kan tillämpas eftersom Formas bedömer att samtliga förväntade projekt kommer att uppfylla kraven på omfattande spridning av resultat, till exempel genom konferenser, offentliggörande, publikationer, öppna databaser eller programvara med öppen källkod.
Beroende på projektpartens verksamhet samt vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet kan Formas besluta om en lägre maximal stödnivå än den sökta.
Inför beslut genomför Formas kreditkontroller av de företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljande.
Transparensredovisning
Projektparter som kan komma att ta emot statsstöd om projektet beviljas medel från Formas, bör vara medvetna om att kraven på transparensredovisning inom EU har skärpts från 2023. Statsstöd som överstiger 100 000 euro (eller 10 000 euro för primär jordbruksproduktion samt fiske och vattenbruk) ska redovisas offentligt. Formas ansvarar för denna redovisning. Den som skickar in en ansökan anses vara införstådd med kravet på transparensredovisning och anses ha godkänt att sådan publik redovisning sker över de gällande beloppsgränserna.
På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.
Ni kan skriva ansökan på svenska eller engelska. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska vara på svenska. Sammanfattningen ska finnas både på svenska och engelska.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.
Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Så här ansöker ni
Ansökan till Formas görs i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger ni in den information som behövs för ansökan. Den koordinerande projektparten ansvarar för all administration i Prisma.
Utlysningen finns under Organisationsutlysningar i Prisma. Du måste vara inloggad på ett organisationskonto för att kunna se den. Läs om hur ni hittar utlysningen här: Hitta utlysningen i Prisma Länk till annan webbplats.
Ansökan startas via den koordinerande projektpartens organisationskonto i Prisma. Kontots ansvariga blir automatiskt projektledare. Vill ni byta projektledare, kan den ansvariga bjuda in en annan person med eget personkonto.
Om ett nytt personkonto behöver skapas, ska det göras i god tid innan utlysningen stänger. Läs om hur du ansöker om personkonto här: Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats.
Den koordinerande projektparten måste kunna ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till projektet. Det innebär att den koordinerande projektparten har rollen som projektets medelsförvaltare.
Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Koordinerande projektpart måste ha ett organisationskonto i Prisma och vara godkänd som medelsförvaltare under någon av dessa två former.
Medelsförvaltare godkända för alla Formas utlysningar
Lärosäten, de flesta forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan ett organisationskonto.
Medelsförvaltare som behöver bli enskilt godkända
De flesta andra offentliga och privata organisationer behöver bli enskilt godkända som medelsförvaltare för projektet.
- Om organisationen har ett konto i Prisma, kontakta forskningshandläggare Lina Westlund Hult via e-post lina.westlundhult@formas.se för att bli tillagd som möjlig medelsförvaltare i denna utlysning. Kom ihåg att ange organisationens organisationsnummer. Detta gäller även om organisationen har varit medelsförvaltare i tidigare.
- Om organisationen saknar ett konto i Prisma, behöver en lämplig företrädare (organisationskontoansvarig) ansöka om ett organisationskonto på Prismas webbplats. I ansökan ska det framgå att ni vill söka i utlysningen Trygga rum, vilken typ av organisation det gäller samt organisationsnummer. Det är viktigt att koordinerande projektpart ansöker om organisationskonto i god tid, dock senast den 3 februari 2026. Läs om hur ni ansöker om organisationskonto här: Ansök om organisationskonto i Prisma. Länk till annan webbplats.
- Om du är osäker på om organisationen redan har ett konto i Prisma, kontakta forskningshandläggare Lina Westlund Hult via e-post, innan ni ansöker om ett nytt konto. Kom ihåg att ange organisationens organisationsnummer.
Hemvist - skapa en struktur för att beskriva organisationen
För att kunna registrera er ansökan måste en hemvist inom organisationen anges. En hemvist kan exempelvis vara en institution eller en avdelning. Den som är organisationskontoansvarig ska bygga upp en struktur med enheter och underenheter (hemvister) i två nivåer. Om organisationen saknar avdelningar - ange en underenhet som heter samma som organisationen. Läs om hur du som organisationskontoansvarig skapar en struktur här: Struktur - Prisma support Länk till annan webbplats..
Teckenmängd, teckensnitt och formatering
- Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag.
- Välj gärna förvalt teckensnitt och teckenstorlek för den information som skrivs in i textrutorna i Prisma.
- Text som klistras in i Prisma förlorar ibland sin formatering. Se därför till att förhandsgranska ansökan i PDF-format innan den skickas in.
Vem du skriver för
Granskarna i beredningsgruppen är i första hand experter på ett område, snarare än på ett specifikt studieobjekt, teori eller metod. Skriv därför ansökan så att en granskare med generalistkompetens inom området förstår vad ni vill göra och varför. Var också noga med att tydligt beskriva alla aspekter och kontexter som behövs för att granskaren ska kunna följa projektets idé.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
- Sökt antal år som ansökan avser.
- Startmånad 1 september 2026.
- Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
- Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
- Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Sammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.
Projektbeskrivning
Läs bakgrundstexten och utlysningens syfte och inriktning noga. Ta även del av bedömningskriterierna under avsnittet Hur går bedömningsprocessen till?. Bedömningen baseras enbart på det ni har skrivit i ansökan. Projektbeskrivningen bör därför tydligt adressera alla bedömningskriterier.
Om ni vill bifoga bilder, tabeller eller figurer till ansökan, kan de laddas upp som en bilaga (PDF, max 4 MB). Det är inte obligatoriskt att bifoga sådana filer.
Följande delar ska beskrivas i ansökan:
Projektets bakgrund, mål och förväntade effekter (max 12 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv den eller de utmaningar, behov, problem eller kunskapsluckor som projektet adresserar.
- Beskriv den forskning och kunskap som ligger till grund för projektet. Ni kan även beskriva tidigare lösningar och erfarenhet som har relevans för projektet.
- Beskriv projektets syfte och mål samt hur projektet bidrar till utlysningens syfte och inriktning.
- Beskriv projektets förväntade resultat och motivera hur detta ligger i framkant i sitt fält.
- Beskriv projektets förväntade effekter, på både kort och lång sikt, och hur dessa förhåller sig till de identifierade utmaningarna, behoven, problemen eller kunskapsluckorna som projektet adresserar.
- Beskriv vilka samhällsgrupper som primärt berörs av projektets resultat, och på vilka sätt projektet svarar mot deras behov och förutsättningar.
Genomförande, deltagare och aktörer (max 12 000 tecken inklusive mellanslag)
- Beskriv och motivera plan för genomförande inklusive tidsplan och budget.
- Beskriv och motivera val av projektparter, deras kompetenser, roller, delaktighet och aktiviteter i projektet. Beskriv också hur samverkan mellan projektparterna kommer att ske.
- Beskriv hur ni planerar att inkludera intressen och perspektiv från behovsägare och andra som berörs av projektet.
- Beskriv projektets bidrag till öppen vetenskap och kommunikation, under projektets gång och/eller genom spridning av metoder, databaser och resultat. Beskriv vilka målgrupper de olika bidragen är relevanta för och på vilket sätt.
- Beskriv hur projektet planerar att nyttiggöra uppnådda resultat. Ange till exempel hur och av vem resultaten kan användas samt vilka insatser som planeras för att resultaten ska omsättas i praktiken, spridas eller skalas upp.
- Identifiera och beskriv etiska frågor, överväganden och aspekter och hur dessa hanteras i projektet. Beskriv hur jämställdhet och jämlikhet har integrerats i projektet.
- Identifiera risker i projektet och beskriv hur de hanteras. Beskriv också om projektets framgång är beroende av externa faktorer eller av resultat från andra projekt, och i så fall hur dessa beroenden hanteras.
Referenser (max 8 000 tecken inklusive mellanslag)
Här listar ni de referenser som använts för att styrka projektbeskrivningen. Det kan vara forskning, rapporter, utredningar, tidigare arbeten relevanta för projektet, etcetera. Ni väljer själva i vilket format ni skriver referenserna.
Budget och övrig information
Här anger ni projektets kostnader, finansiering och övrig information om samtliga projektparter. Skriv ut hela det sökta beloppet i hela svenska kronor (ej tusentals kronor).
Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan som mest söka och få bidrag som motsvarar 65 procent av sina stödberättigade kostnader i denna utlysning.
Läs om stödnivåer i avsnittet Bidragets storlek och projekttid och om stödgrunder under avsnittet Regler för statligt stöd till företag och annan ekonomisk verksamhet.
Information om koordinerande projektpart och varje projektpart
Här anger ni information om de organisationer som deltar i projektet. Informationen ska fyllas i för varje projektpart. Den koordinerande projektparten ansvarar för att samla in och fylla i uppgifterna. Den koordinerande projektparten ska också vara projektets medelsförvaltare.
- Organisationens namn
- Organisationsnummer
- Adress, postnummer, postort, land
- Årsomsättning (avser organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
- Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
- Antal anställda
- Kontaktperson
- E-post till kontaktperson
- Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.
Kostnader
Här anger ni projektets:
- Personalkostnader
- Kostnader för utrustning, byggnader och mark
- Kostnader för konsulter och licenser med mera
- Övriga direkta kostnader
- Indirekta kostnader
Uppgifterna ska lämnas för varje projektpart, år och kostnadstyp. Observera att alla projektparter måste redovisa personalkostnader i projektets budget.
För mer information om vilka kostnader Formas kan finansiera, se avsnittet Kostnader ni kan söka finansiering för.
Finansiering
Här anger ni hur ni planerar att finansiera kostnaderna.
Ni kan ange fyra typer av finansiering:
- Sökt bidrag från Formas: Det belopp ni söker från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet får inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under ”Egen finansiering”.
- Annat stöd (offentligt): Om medel för projektet har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär.
- Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till projektet. Observera att en projektpart inte får finansiera en annan projektpart inom ramen för projektet. Det innebär att finansiering som anges under ”Annat stöd (privat)” inte får utgöras av stöd från en annan projektpart inom projektet.
- Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i projektet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering.
Söker projektparten bidrag för icke-ekonomisk verksamhet?
Här anger ni om projektparten söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet.
Ange om projektparten:
- Ja, söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet och bedriver bara icke-ekonomisk verksamhet.
- Ja, söker bidrag för icke-ekonomisk verksamhet och bedriver även ekonomisk verksamhet, men uppfyller kraven på separerad redovisning.
- Nej, bedriver ekonomisk verksamhet och omfattas av statsstödsreglerna.
Om det vid granskning visar sig att separat redovisning saknas, kan Formas begära kompletterande uppgifter eller besluta att stödet inte betalas ut. Om det framkommer att stödet i praktiken har gynnat ekonomisk verksamhet utan att det finns en giltig statsstödsrättslig grund, kan Formas kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta.
Budgetspecifikation
Här förklarar och motiverar ni budgeten med ord och anger de indirekta kostnader som tillämpas.
Här anger ni också eventuella konsultkostnader och omfattningen på konsultens medverkan. Ange även vilken eller vilka projektparter som står för konsultkostnaderna. Beskriv tydligt alla kostnader i relation till de aktuella aktiviteterna inom projektet. (max 9 000 tecken inklusive mellanslag.)
Etiska aspekter som kräver etikprövning
Viss forskning får bara genomföras om den har godkänts vid en etikprövning. Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel måste du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken eller forskningen påbörjas.
Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde
Välj projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod)
Välj minst ett forskningsämne och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling
Välj minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans.
Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
- Nyckelord
Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare
- Välj medelsförvaltare i rullistan. Om du inte hittar den koordinerande projektparten i listan, se avsnittet Medelsförvaltare och organisationskonto.
- Välj hemvist i rullistan. Om du inte hittar rätt hemvist, se avsnittet Medelsförvaltare som behöver bli enskilt godkända.
CV och nyckelpersoner
Lista över nyckelpersoner
Här listar ni alla nyckelpersoner (projektdeltagare inklusive projektledare) med:
- För- och efternamn
- Organisation
- Eventuell doktorsexamen inklusive datum för examen
CV
Här bifogar ni CV för alla nyckelpersoner. Inkludera erfarenheter och meriter som är relevanta för projektet. Motivera också varför projektdeltagaren är en nyckelperson.
Alla CVn ska läggas in i ett dokument och bifogas in som en PDF-bilaga (PDF, max 10 MB). Använd anvisad mall, högst 1 sida per person.
CV-mall Trygga rum 2025 docx, 108.5 kB.
I denna utlysning kan forskare vid Formas allmänt godkända medelsförvaltare inte länka till tidigare inlagda CV-uppgifter i Prisma. Alla CV:n ska lämnas in på samma sätt för att säkerställa en likvärdig bedömning.
Illustrationer, figurer, kartor
Om ni vill bifoga bilder, tabeller eller figurer till ansökan, kan de laddas upp som en bilaga (PDF, max 4 MB). Det är inte obligatoriskt att bifoga sådana filer.
När ansökan är klar måste den registreras, skickas in och signeras av den organisationskontoansvariga i Prisma.
Signering av en registrerad ansökan kan ske på två sätt:
- Om organisationskontoansvarig även är projektledare, registreras och signeras ansökan automatiskt när den skickas in.
- Om projektledaren är en annan person, gör projektledaren ansökan klar. Därefter måste den organisationskontoansvariga, eller en användare med rollen ansökansansvarig, registrera och skicka in ansökan. Signeringen sker då automatiskt vid registreringen.
Projektledaren kan när som helst under arbetet gå in på fliken Kontrollera och registrera för att se om något saknas eller hindrar att ansökan kan registreras.
Observera: Utlysningen stänger den 11 februari 2026 kl. 14.00. Alla ansökningar ska vara registrerade innan denna deadline och inga kompletteringar eller efterregistreringar är tillåtna (om de inte särskilt efterfrågas av Formas). Var därför ute i god tid med er ansökan.
Efter ni har lämnat in er ansökan
Formas kontrollerar att ansökan uppfyller de formella krav som gäller för utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven, kan vi avslå den. Beslut om avslag kan inte överklagas.
Följande formella krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
Krav på projektgruppen och projektparter
- Att ansökan innehåller minst två (2) och maximalt fem (5) projektparter med budgeterade personalkostnader i projektets budget. Detta inkluderar både parter som mottar medel och sådana som deltar genom egen eller annan finansiering.
- Att minst en (1) projektpart är forskningsutförare och minst en (1) projektpart är en annan typ av organisation. För information om vilka organisationer som räknas som forskningsutförare, se avsnitt Krav på projektgruppens sammansättning.
- Att alla projektparter är juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta som projektparter.
- Att alla projektparter som söker medel från Formas har svenskt organisationsnummer.
- Att alla projektparter är registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket senast vid utlysningens stängning.
- Att alla projektparter vars organisationsform kräver det är registrerade för F-skatt och moms.
- Att de kreditkontroller som Formas gör på projektparterna visar en tillräckligt robust ekonomi för att ta emot medel (om projektparten söker finansiering från Formas) och genomföra projektet enligt ansökan och Formas villkor för beviljade medel. Projektparter får inte ha ekonomiska svårigheter eller vara nystartade.
- Att minst en medverkande forskare vid en forskningsutförare innehar doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.
- Att koordinerande projektpart är vald som medelsförvaltare för projektet.
Krav på ansökan
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att sökt belopp ligger inom angivna ramar. Det gäller även medel för indirekta kostnader, som ska följa Formas riktlinjer för respektive organisation. För organisationer som deltar inom sin ekonomiska verksamhet får sökt finansiering från Formas inte överstiga 65 procent av stödgrundande kostnader.
- Att alla kostnader som redovisas i budgeten är stödberättigande kostnader och uppfyller Formas villkor för beviljade medel.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att inte flera ansökningar med samma eller liknande innehåll inkommit.
- Att ansökan uppfyller Formas villkor för beviljade medel.
- Att ansökan och projektgruppen följer utlysningens övriga ramar avseende bland annat budget, projektparter, medfinansieringsnivå och projekttid.
Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Varje ansökan granskas av flera granskare. Beredningsgruppen är sammansatt av representanter från akademi och relevanta aktörer i samhället.
I denna utlysning kan Formas tillämpa ett portföljperspektiv för att i utlysningen som helhet möjliggöra finansiering av projekt som adresserar en bredd av utmaningar och perspektiv inom ramen för utlysningens inriktning. Portföljperspektivet kan tillämpas först efter att varje ansökan bedömts på sina egna meriter.
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:
Relevans
- Projektet kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och inriktning.
- Projektet har identifierat de viktigaste områdena där resultatet eller lösningen kan bidra till nytta.
- Projektet är utformat med relevant hänsyn till olika samhällsgruppers behov och förutsättningar.
Potential
- Projektets problemformulering och syfte är tydliga, logiska och i linje med utlysningens syfte och inriktning.
- Den forskning och samlade kunskap som ligger till grund för projektet håller hög kvalitet och är relevant.
- Projektets förväntade resultat eller lösning ligger i framkant inom sitt fält.
- Projektet har betydande potential för skalbarhet eller spridning.
Genomförande
- Planerade aktiviteter och metoder är ändamålsenliga för att uppnå förväntat resultat. Tidsplan och budget är realistiska och ändamålsenliga.
- Projektets planerade hantering av eventuella hinder eller risker som kan påverka genomförandet av projektet är ändamålsenlig.
- Plan för hur projektets resultat ska nyttiggöras är ändamålsenlig.
- Projektet hanterar etiska överväganden på ett tillfredställande sätt.
Aktörer
- Projektets organisation och samlade kompetens är ändamålsenlig för genomförandet av projektet, inklusive nyttiggörandet av projektets resultat.
- Projektet inkluderar intressen och perspektiv från relevanta intressenter och användare på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt.
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 16 juni 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får en e-post när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
När ett projekt har beviljats medel behöver koordinerande projektpart signera Formas villkor för beviljade medel i Prisma för att acceptera bidraget. Alla projektparter behöver också underteckna ett åtagande som innebär att de förbinder sig att genomföra projektet enligt beslutet, inklusive villkoren och den projektbeskrivning som Formas har godkänt. Formas betalar ut medel först när alla undertecknanden inkommit.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.
Läs om vilka uppgifter som behövs för den ekonomiska återrapporteringen här: Ekonomisk återrapportering i Prisma. Länk till annan webbplats.
Formas kan ställa krav på hur projektet ska redovisa innehåll och resultat, till exempel genom att ta fram en policy brief vid slutrapporteringen. Syftet är att främja spridning och nyttiggörande av resultaten. Kraven framgår av beslutet med tillhörande villkor vid eventuell finansiering. Formas kan även kräva att projektet deltar i konferenser eller liknande aktiviteter för att främja samverkan, lärande och kunskapsutbyte.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Formas för regelbundet över data från beviljade ansökningar till databasen Swecris Länk till annan webbplats. som förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen. Följande data från beviljade ansökningar förs över till Swecris och tillgängliggörs som öppna data:
- Projekttitel på svenska
- Projekttitel på engelska
- Sammanfattning på svenska
- Sammanfattning på engelska
- Beräknad projekttid (startdatum och slutdatum)
- Totalt beviljat belopp
- Namn på koordinerande organisation på svenska
- Namn på koordinerande organisation på engelska
- Organisationsnummer för koordinerande organisation
- Forskningsämne SCB-kod
- Namn på sökande och medverkande personer
- Kön för sökande och medverkande personer
- ORCID för sökande och medverkande personer.
Revisionshistorik
Om vi behöver göra ändringar i utlysningstexten efter att den öppnar anger vi ändringarna här.
2025-12-16: Förtydligande om vad som ingår i personalkostnader under Innan ni ansöker > Kostnader ni kan söka finansiering för > Direkta kostnader > Personalkostnader
Informationsmöte 18 november kl 10.00
Informationsmöte 22 januari kl 10.00
Kontaktinformation
För frågor om utlysningens innehåll
För administrativa frågor och frågor om Prisma