Vanliga frågor och svar om Utforska 2025

I denna utlysning ställs särskilda krav på medelsförvaltaren. Enbart svenska lärosäten, vissa forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag godkänns. Medelsförvaltaren måste dessutom vara godkänd för alla typer av utlysningar hos Formas, när ansökan registreras.

Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.

Det finns ingen tydlig definition av forskningsinstitut. Därför har vi satt upp ett antal kriterier för att avgöra vilka organisationer som kan godkännas som medelsförvaltare för Utforska.

• Organisationen måste ha forskning som sin primära verksamhet.
  • Med forskning avses utveckling av ny vetenskaplig kunskap.
  • Med ny vetenskaplig kunskap avses sådan kunskap som kvalitetsprövats genom sakkunniggranskning eller annat liknande och inom forskningsfältet etablerat förfarande, och godkänts av en sådan.
• Organisationen måste vara väl etablerad som forskningsutförare i Sverige.
  • Med etablerad avses att organisationen har varit aktiv som forskningsutförare i Sverige under en längre tid eller ingår i en organisation som uppfyller detta krav.
• Organisationen måste ha disputerade forskare anställda i den utsträckning som motiveras av organisationens verksamhet. Dessa forskare måste vara anställda och aktiva som forskare. De behöver också vara väl etablerade både nationellt och internationellt.
  • Med anställda avses att ett anställningsförhållande föreligger mellan organisationen som arbetsgivare och forskaren som arbetstagare. Affiliering eller liknande räknas inte som anställning.
  • Med aktiva som forskare avses att personerna ägnar merparten av sin arbetstid åt att utveckla ny vetenskaplig kunskap.
  • Med väl etablerade nationellt och internationellt avses deltagande i vetenskapliga konferenser och seminarier, publicering och granskningsarbete i vetenskapliga tidskrifter, eller liknande.

Om du vill att vi prövar din organisation, skicka ett mejl till explore@formas.se och beskriv hur ni möter kriterierna ovan.

Följande forskningsinstitut har prövats mot kriterierna och är godkända som medelsförvaltare i Utforska 2025:

• Beijer-institutet vid Kungliga Vetenskapsakademien
• Institutet för framtidsstudier
• IVL Svenska Miljöinstitutet
• Nordregio
• RISE Research Institutes of Sweden AB
• SEI – Stiftelsen The Stockholm Environment Institute
• Skogforsk – Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

Organisationer prövas mot kriterierna av utlysningsledningen för Utforska 2025 tillsammans med ansvarig chef för utlysningen.

Om du vill att vi prövar din organisation, skicka ett mejl till explore@formas.se och beskriv hur ni möter kriterierna ovan.

Som myndighet med forskningsuppdrag avses alla statliga myndigheter som enligt instruktion ska bedriva forskning, samt universitetssjukhus i de regioner som ingår i ALF-avtalet.

Klinisk forskning i ALF-regionerna Länk till annan webbplats.

Karriärålder definieras här som den tid som har passerat från det att en person har fått sin doktorsexamen utfärdad till dess att utlysningen stänger.

För att ha en karriärålder på minst fyra år i denna utlysning behöver huvudsökande ha fått sin doktorsexamen utfärdad senast den 1 oktober 2021.

Karriärålder definieras här som den tid som har passerat från det att en person har fått sin doktorsexamen utfärdad till dess att utlysningen stänger. I denna utlysning påverkas karriäråldern inte av föräldraledighet, militärtjänstgöring, sjukskrivning, etc.

Det är datumet som står på ditt examensbevis.

För att kunna vara huvudsökande i denna utlysning krävs följande:

• Du har en karriärålder på minst fyra år.
• Du har en aktivitetsgrad i projektet på minst 20 procent. Denna kan finansieras genom det sökta bidraget eller andra källor, eller genom en kombination av dessa.
• Du är kommer att vara projektledare för projektet.
• Du kommer att vara anställd vid anställd vid medelsförvaltaren från och med projektstart till dess att projektet har avslutats och avrapporterats till Formas.
• Du är inte projektledare för ett pågående projekt som beviljats medel inom någon av Formas forskarinitierade utlysningar.
• Du är inte huvudsökande för en annan ansökan till Utforska 2025.

Du kan inte vara huvudsökande i denna utlysning, om något av följande stämmer:

• Du har en karriärålder på mindre än fyra år.
• Du kommer inte ha en aktivitetsgrad i projektet på minst 20 procent.
• Du kommer inte att vara projektledare för projektet.
• Du kommer inte vara anställd vid anställd vid medelsförvaltaren från och med projektstart till dess att projektet har avslutats och avrapporterats till Formas.
• Du är projektledare för ett pågående projekt som beviljats medel inom någon av Formas forskarinitierade utlysningar.
• Du är huvudsökande för en annan ansökan till Utforska 2025.

Nej, du behöver inte vara anställd hos din medelsförvaltare vid ansökningstillfället, men du ska vara anställd under hela projekttiden, inklusive dispositionstiden och till dess att projektet är slutrapporterat till Formas.

Medverkande forskare är de disputerade forskare som i stor utsträckning bidrar till projektets genomförande. En medverkande forskare bjuds in till ansökan via Prisma. Det är bara huvudsökande och medverkande forskare som kan bifoga akademiska profil och CV till ansökan.

Medverkande forskare måste ha fått sin doktorsexamen utfärdad senast när utlysningen stänger.

• Varje ansökan får ha maximalt fyra medverkande forskare.
• Medverkande forskare är de forskare som är mest relevanta för projektet och som i stor utsträckning bidrar till projektets genomförande. Medverkande forskare anses vara medsökande för projektet.
• Medverkande forskare måste ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.
• Det finns inte någon övre åldersgräns för medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.

Projektdeltagare är de personer som bidrar till projektets genomförande och som avlönas inom projektet, antingen genom det sökta bidraget eller inkind. Personer som engageras genom köpta tjänster räknas inte som projektdeltagare.

Projektdeltagare innefattar exempelvis projektledare, medverkande forskare, doktorander och annan personal. I budget-delen av din ansökan ska du ange i vilken roll de olika personerna deltar i projektet.

I budget-delen av din ansökan ska du ange i vilken roll de olika personerna deltar i projektet. Följande roller finns att välja mellan:

• Projektledare. Projektledaren är ytterst ansvarig för projektets genomförande. Denna roll väljer du för huvudsökande. Huvudsökande måste vara projektledare. Du får bara ha en projektledare per projekt.
• Medverkande forskare. Denna roll väljer du för de disputerade forskare som i stor utsträckning bidrar till projektets genomförande. Medverkande forskare anses vara medsökande för projektet.
• Post-doc. Denna roll använder du om du ska rekrytera en post-doc till projektet.
• Doktorand. Denna roll använder du om du ska rekrytera en doktorand till projektet.
• Övrig disputerad personal. Denna roll använder du för personer som bidrar till projektet men i en mer begränsad omfattning än medverkande forskare. Denna kategori kan också användas för disputerade projektdeltagare som rekryteras vid projektstart, och som inte ska vara anställda som post-doc.
• Övrig icke-disputerad personal. Denna roll använder du för personer som bidrar till projektet men som saknar doktorsexamen. Det kan exempelvis handla om forskningsassistenter, labbassistenter, tekniker, etc.

Personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet kan inte motta medel från denna utlysning. Medel till sådana personer får därför inte ingå i den budget ni söker bidrag för. Undantag görs enbart för de forskningsinstitut och statliga myndigheter med forskningsuppdrag som är godkända som medelsförvaltare i Utforska 2025.

Ja, personer som är verksamma och är anställda på företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet kan vara med i projektet om de finansieras med medel från andra källor, exempelvis in-kind.

Du kan söka medel och medverka i projekt så länge som du deltar genom din anställning vid lärosätet. För personer med flera anställningar behöver det tydligt framgå i ansökan genom vilken anställning de medverkar i projektet.

Ja, det går bra att vara medverkande forskare, trots att du i dagsläget inte har en anställning. Du behöver dock vara anställd när bidragsperioden börjar och under hela bidragsperioden och dispositionstiden. Det är viktigt att det i ansökan tydligt framgår vilken organisation du ska vara anställd vid, när du utför den forskning som de sökta medlen ska finansiera.

Det går bra att söka medel för doktorander och post-docs. Du kan söka medel för projektrelaterade löner, driftskostnader, lokalkostnader och indirekta kostnader. Medel beviljas för årliga löneökningar.

Det går bra att söka medel för en, för stunden okänd, projektdeltagare som rekryteras vid projektstart. I Prisma väljer du lämplig roll för deltagaren, exempelvis doktorand, post-doc eller övrig disputerad personal. Okända projektdeltagare kan inte ha rollen medverkande forskare.

Precis som för övriga, kända projektdeltagare behöver du beskriva du vad den tänkta projektdeltagaren ska göra i projektet, och vilken kompetens och erfarenheter som projektdeltagaren behöver ha. Detta gör du i projektbeskrivningen.

Övrig disputerad personal är personer som bidrar till projektet men i en begränsad omfattning. Denna kategori kan också användas för disputerade projektdeltagare som rekryteras vid projektstart, och som inte ska vara anställda som post doc.

Du får använda max 15 procent av projektets budget till att finansiera projektdeltagare som är anställda i andra länder än Sverige. Gränsen på 15 procent gäller i genomsnitt över projektets tid.

Projektdeltagare innefattar huvudsökande, medverkande forskare, doktorander och annan personal. Personer som engageras genom köpta tjänster räknas inte som projektdeltagare.

Eventuella delar av projektet som utförs av projektdeltagare baserade i andra länder än i Sverige måste vara väl motiverade.

Ja, forskningstjänster, tekniskt kunnande, konsulttjänster och motsvarande tjänster kan köpas in. Dessa ska köpas eller licensieras från externa aktörer på marknadsmässiga villkor och användas uteslutande för projektet. I budgeten redovisar du sådana kostnader som driftkostnader. Inköpta tjänster redovisas exklusive moms. Driftskostnader ska specificeras i enlighet med den praxis som gäller hos medelsförvaltaren. För köpta tjänster ska den behövda kompetensen samt omfattning och former för medverkan beskrivas i budgetspecifikationen.

Detta bestäms av Formas instruktion (förordning 2009:1024). Där står att Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Formas ansvarsområden ska inte betraktas som tre separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller som är områdesövergripande. Det kan handla om människors förhållningssätt till hållbarhetsutmaningar och hur dessa kommer till uttryck i vardagsliv, kulturyttringar, organisationer och politik – i dåtiden, nutiden och framtiden. Det kan också handla om frågor om normer, praktiker och värderingar på individuell-, grupp- eller systemnivå, eller frågor om styrmedel, regelverk och politiska beslut.

Formas finansierar forskning inom alla discipliner och kombinationer av discipliner – så länge som projektet gör ett tydligt bidrag till våra ansvarsområden. För en del forskningsfält är det nästan ofrånkomligt att projekt bidrar till våra ansvarsområden. Exempelvis är det svårt att tänka sig ett projekt inom klimatmodellering som inte bidrar till området miljö, ett projekt om skogsbruksmetoder som inte bidrar till areella näringar, eller ett projekt om stadsutformning som inte bidrar till samhällsbyggande. Inom andra forskningsfält kan projekt ibland bidra till våra ansvarsområden och ibland inte, beroende på vad det är som studeras, hur det studeras och varför. Statsvetenskap, mikrobiologi, folkhälsovetenskap, ekonomi och tillämpad fysik är bara några exempel på forskningsfält som kan ta sig an frågor inom våra ansvarsområden, men också helt andra frågor. Det innebär att vi alltid måste titta på projektet i sig, snarare än forskningsfältet, när vi avgör om ett projekt är ”innanför” våra ansvarsområden eller inte.

Nej, bedömningen av huruvida en projektidé är inom Formas ansvarsområden görs endast baserat på en slutregistrerad ansökan. Detta beror dels på att vi behöver en hel ansökan för att kunna avgöra hur pass omfattande och relevant bidraget är. Men det handlar också om rättssäkerhet. Innan du har slutregistrerat din ansökan kan du göra både större och mindre ändringar. Om vi har gett ett positivt förhandsbesked och du sedan ändrar din ansökan så kan det hända att vi behöver ändra vår bedömning.

Om du är osäker på om din projektidé ryms inom Formas ansvarsområden eller inte rekommenderar vi att du tar hjälp av en kollega och ber den läsa din ansökan med konstruktiva och kritiska ögon. Du kan också ta kontakt med grants office eller liknande funktion inom din organisation.

Nej, i denna utlysning är projekttiden fastställd till 48 månader. Det går inte att söka för kortare eller längre projekt. Projektet måste vara tydligt planerat att pågå under hela projekttiden, exempelvis genom att ha planerade aktiviteter och kostnader under samtliga 48 månader.

Ja, det går bra. I budgeten kan du kan lägga löneökningen per år eller räkna ett genomsnitt. Beskriv tydligt i budgetspecifikationen hur du har räknat.

Du kan vara huvudsökande i både Karriärstöd för forskare tidigt i karriären och Utforska, förutsatt att du uppfyller villkoren för vem som kan söka i båda dessa utlysningar.

Om du står som huvudsökande för ett projekt som beviljas finansiering i Karriärstöd 2025 och har skickat in en ansökan som huvudsökande till Utforska 2025, behöver du dra tillbaka en av dessa ansökningar. Det samma gäller om du blir beviljad finansiering i Utforska 2025 och har skickat in en ansökan till Karriärstöd 2026.

Det går bra att skicka in samma eller en liknande ansökan till Utforska som du har skickat in till en annan utlysning – förutsatt att den ansökan du skickat in till en annan utlysning inte har beviljats finansiering.

Om båda ansökningarna beviljas finansiering kan du behöva du dra tillbaka en av dessa, beroende på hur lika ansökningarna är.

Din ansökan får dock inte omfatta kostnader för ändamål som redan är finansierade av Formas eller någon annan finansiär. Ansökningar som är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär kommer att avslås.

Vi tillåter inte ändringar av slutregistrerade ansökningar. Du kan med andra ord inte ändra in din ansökan till Utforska, för att överlappen med en annan ansökan ska minska.

Det är också så att det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida 100 procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering från en finansiär under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön.

Du kan bara vara huvudsökande för en ansökan till Utforska.

Det är inte tillåtet att inkomma med samma ansökan med olika huvudsökanden. Samtliga slutregistrerade ansökningar, som har snarlikt innehåll, kommer att avslås.

Ja, du kan vara medverkande forskare i fler än en ansökan. Däremot kan inte lönebelopp i beviljade projekt från Formas eller andra finansiärer överstiga 100 procent av en heltidsanställning.

Det är inte tillåtet att vara huvudsökande i denna utlysning om du är projektledare för ett pågående projekt som är beviljat i någon av Formas forskarinitierade utlysningar och som har en bidragsperiod som inkluderar 2026.

Formas forskarinitierade utlysningar innefattar:

• Mobilitetsstöd för forskare tidigt i karriären.
• Årliga öppna utlysningen.
• Karriärstöd för forskare tidigt i karriären.
• Utforska – Formas öppna utlysning för forskningsprojekt.

Ansökningar där projektledare har ett pågående projekt från någon av Formas forskarinitierade utlysningar och en bidragsperiod som inkluderar 2026 kommer att avslås.

Ett projekt räknas som pågående under dess bidragsperiod, det vill säga under de år som medel betalas ut från Formas. I dokumentet Godkännande av villkor, som huvudsökande mottagit i Prisma i samband med beslut om beviljat bidrag, finns information om bidragsperioden.

Om projektet har en bidragsperiod som innefattar en eller flera utbetalningar under 2026 räknas det som pågående under 2026.

Så här hittar du dokumentet Godkännande av villkor i Prisma:

1. Gå in i fliken ”Ansökningar och bidrag” i ditt konto i Prisma
2. I menyn till vänster, klicka på ”Bidrag”
3. Under ”Beviljade ansökningar”, gå in i aktuellt projekt genom att klicka på ”Visa”
4. Under rubriken Signering kan du ladda ner ”Godkännande av villkor” genom att trycka på länken ”Ladda ner”.

I dokumentet Godkännande av villkor, som huvudsökande mottagit i Prisma i samband med beslut om beviljat bidrag, finns information om vilken inriktning projektet är finansierat inom.

Om det står ”forskarinitierad” vid inriktning omfattas ditt projekt av begränsningen gällande pågående projekt.

Så här hittar du dokumentet Godkännande av villkor i Prisma:

1. Gå in i fliken ”Ansökningar och bidrag” i ditt konto i Prisma
2. I menyn till vänster, klicka på ”Bidrag”
3. Under ”Beviljade ansökningar”, gå in i aktuellt projekt genom att klicka på ”Visa”
4. Under rubriken Signering kan du ladda ner ”Godkännande av villkor” genom att trycka på länken ”Ladda ner”.

Ett projekt räknas som pågående under dess bidragsperiod, det vill säga under de år som medel betalas ut från Formas. Om projektets bidragsperiod har passerats men dispositionstiden fortfarande löper under 2026 kan du vara huvudsökande i utlysningen.

Det finns en relevant skillnad mellan att, å ena sidan, beskriva och reflektera kring projektets vetenskapliga utgångspunkter i termer av vilka teorier, metoder, empiriskt material, och/eller kontexter man har valt och varför, och att, å andra sidan, beskriva hur detta är tänkt att omsättas i praktisk forskning.

För vissa discipliner och projekt kanske det inte faller sig naturligt att ta ett par steg tillbaka från utförandet, och beskriva och reflektera kring val av teori, metod, empiriskt material och/eller kontext. Vi ser dock att det finns flera fördelar med att göra så, inte minst för att ge granskarna så goda förutsättningar som möjligt för att bedöma projektet.

En akademisk profil är en form av narrativt CV där du kan beskriva dina kunskaper, erfarenheter och meriter på ett mer utförligt sätt. Den akademisk profilen fungerar som en brygga mellan projektbeskrivningen och det mer traditionella CV:t.

Projektbeskrivning, akademisk profil och CV kompletterar varandra. I projektbeskrivningen ska granskaren lätt kunna se vilka kompetenser som finns i projektgruppen och på vilket sätt detta bidrar till projektets genomförande. Akademisk profil och CV fokuserar på individer. Här beskriver huvudsökande och medverkande forskare sina kompetenser och erfarenheter mer utförligt. Detta ger granskaren en tydligare bild av nyckelpersonerna och i vilken utsträckning de har kompetenser och erfarenheter som krävs för att genomföra projektet.

• Projektbeskrivningen. Här beskriver du hur projektgruppens kompetens tillsammans uppfyller vad som krävs för att genomföra projektet. För projektdeltagare som inte är huvudsökande eller medverkande forskare är detta enda stället du kan beskriva deras kompetens. För projektdeltagare som ännu inte är namngivna, exempelvis om en doktorand ska rekryteras, skriver du vilken kompetens som personen ska bidra med till projektet.
• Akademisk profil. Här beskriver huvudsökande och medverkande forskare sina respektive kompetenser och erfarenheter mer utförligt. Ge gärna konkreta exempel och hänvisa till relevanta meriter och/eller publikationer som är tillagda i CV-delen.
• CV. Här lägger huvudsökande och medverkande forskare till relevanta meriter och publikationer. Dessa fungerar som underlag eller ”bevis” för de kompetenser och erfarenheter som beskrivs i akademisk profil och projektbeskrivning. I CV kan du lägga till information om utbildning och arbetsliv. Du kan också lägga till upp till tio meriter och upp till tio publikationer. Meriter kan handla om dokumenterad erfarenhet av samverkan, öppen vetenskap, forskningskommunikation, projektledning, mång- och tvärvetenskapligt arbete, handledning av doktorander, etc. Publikationer kan vara vetenskapliga artiklar, rapporter, böcker eller annat.

Det är upp till dig att avgöra vilken detaljnivå du vill använda. Ett tips är att försöka tänka dig in i granskarnas situation, och fråga dig vilken detaljnivå de behöver för att bedöma om du har den kompetens som behövs för att framgångsrikt genomföra projektet. För lite detaljer kan göra det svårt att förstå din kompetens, kunskap och erfarenhet. För mycket detaljer kan göra att den viktiga informationen försvinner i mängden.

Det sätt på vilka sökande beskriver sina kunskaper, erfarenheter och meriter måste vara ändamålsenligt i relation till utlysningens syfte och mål. Beslutet att använda en akademisk profil har gjorts med utgångspunkt i följande:

• Formas finansierar forskning inom en rad olika discipliner och områden. Olika discipliner och forskningsfält leder till olika slags resultat, har olika sätt att publicera sig, och olika meriteringssystem. För att skapa jämlika förutsättningar behöver den sökande själv kunna bestämma vilka erfarenheter, bidrag och meriter som den vill lyfta, och i vilken ordning.
• Den pågående rörelsen för – och omställningen till – ett öppet vetenskapssystem, kräver nya typer av vetenskapliga bedömningar som tar fasta på alla slags resultat och bidrag som forskning och innovation kan innebära. Det kan till exempel handla om olika typer av publikationer, kunskapsspridning och utbildning, öppna data, patent, bidrag till policy, eller andra former av nyttiggörande. Den sökande behöver därför kunna beskriva en mångfald av resultat och bidrag, på likvärdiga sätt.
• Kompetensen hos projektdeltagarna ska bedömas i relation till det sökta projektet. Den sökande behöver därför kunna beskriva och motivera på vilket sätt de anförda erfarenheterna, bidragen och meriterna är relevanta för det sökta projektet.

Ja, Utforska är ansluten till Weave.

Weave – förenklad finansiering för projekt med deltagare från flera länder

I Utforska 2025 kommer vi att skapa beredningsgrupper induktivt, även kallat bottom-up, baserat på de ansökningar som kommer in.

Ett skäl är att skapa bättre förutsättningar för att bedöma projekt som befinner sig i skärningspunkten mellan olika kunskapsfält och sakfrågor. Ett annat skäl är att de tidigare beredningsgrupperna inte på ett tillfredställande sätt representerade bredden av forskning inom Formas ansvarsområden. Ett tredje skäl är att undvika strukturer som kan verka både styrande och begränsande av forskningen. Genom att skapa beredningsgrupper induktivt kan dessa bättre anpassas till forskningsfronten.

Partiell randomisering är en metod för att välja ut vilka ansökningar som ska få finansiering, där vissa ansökningar väljs ut med hjälp av slumpen. Partiell randomisering har utvecklats som ett sätt att hantera eller mildra de utmaningar och begränsningar som sakkunniggranskning kan medföra.

Partiell randomisering kan göras på många olika sätt beroende på vad man vill uppnå och hur stort inflytande man vill att sakkunniggranskningen ska ha över utfallet (Shaw 2023). För de flesta finansiärer som har testat partiell randomisering är detta inget som ersätter sakkunniggranskningen, utan som kompletterar denna.

"Partiell randomisering erbjuder ett verktyg för att förbättra [finansiärers] urvalsprocesser samtidigt som den centrala mekanismen för kvalitetskontroll behålls: sakkunniggranskarnas bedömning." (Bendiscioli m.fl. 2022, s. 72, översättning av Formas)

Om man vill att sakkunniggranskning fortsatt ska utgöra grunden för bedömningsprocessen är partiell randomisering med tröskelvärden uppåt och nedåt den rekommenderade och mest välanvända modellen (Shaw 2023). Detta innebär att ansökningarna, efter sakkunniggranskning, delas in i grupper baserat på ansökningarnas kvalitet.

• Grupp 1: Ansökningar av enastående kvalitet ingår inte i randomiseringen – dessa blir beviljade.
• Grupp 2: Ansökningar av hög och likvärdig kvalitet – här används randomisering för att välja vilka som blir beviljade och vilka som får avslag.
• Grupp 3: Ansökningar som inte är konkurrenskraftiga eller är av låg kvalitet – dessa får avslag.

Det är alltså bara ansökningar i Grupp 2 som går till randomisering, därav namnet partiell randomisering.

Grupp 2 motsvarar det som inom litteraturen om partiell randomisering ofta kallas för ”gråzonen”, och som är ett av de huvudsakliga skälen till att partiell randomisering kan förväntas stärka likabehandling i beredningsprocessen:

”En av begränsningarna med sakkunniggranskning är oförmågan att rangordna ansökningar när dessa är väldigt lika. Detta inträffar typiskt efter ett urval eller rangordning av de ansökningar som definitivt bör finansieras, samt av de ansökningar som definitivt inte bör finansieras. Däremellan finns en ”gråzon” av ansökningar som skiljer sig så lite från varandra att de i praktiken kan anses vara likvärdiga i kvalitet, och som granskare har svårt att välja mellan.” (Bendiscioli & Garfinkel 2021, s.5, översättning av Formas)

Det vanligaste skälet till att använda partiell randomisering är för att göra bedömningsprocesser mer rättvisa och transparenta (Woods & Wilsdon 2021). I utlysningar som tar emot en stor mängd ansökningar från olika forskningsfält, där många ansökningar är av hög kvalitet, och där man vill främja nytänkande och originalitet, är risken stor att ett antal utmaningar uppstår, som påverkar beredningsprocessens kvalitet negativt:

• Granskarnas förmåga att, på ett tillförlitligt sätt, urskilja små skillnader i kvalitet mellan likvärdiga ansökningar är begränsad.
• Ansökningarna i en beredningsgrupp kan vara så olika att det är omöjligt att jämföra dem.
• Den samlade expertisen i en beredningsgrupp kan inte likvärdigt täcka alla forskningsfält, inte minst i utlysningar som välkomnar projekt från en mångfald av forskningsfält.
• Granskare har en tendens att gynna mindre risktagande och konventionella projekt, framför allt i processer som kräver konsensus.

Dessa begränsningar kan påverka beredningsprocessens kvalitet på flera sätt, både vad gäller likabehandling och ändamålsenlighet:

• En ökad risk att medveten eller omedveten partiskhet (bias) styr urvalet.
• En ökad risk att en okontrollerad slump styr urvalet.
• Nischade eller underrepresenterade forskningsområden kan ha mindre chans att få finansiering.
• Nytänkande, riskfyllda eller okonventionella projekt kan ha mindre chans att få finansiering.

I Utforska är antalet excellenta ansökningar långt över det antal som kan beviljas finansiering. Detta innebär att alla ansökningar som skulle ha diskuterats vid ett panelmöte – om vi hade använt oss av Formas vanliga process – är av så hög kvalitet att det blir nästan omöjligt att rättvist och tillförlitligt identifiera relevanta skillnader i kvalitet. Jämförelser försvåras ytterligare av att ansökningarna i Utforska kommer från en mångfald av forskningsfält, vilket även leder till utmaningar vad gäller en likvärdig bedömning av ansökningarna. Sammantaget leder detta till en situation där risken är hög att okontrollerad slump och olika former av partiskhet (medveten och omedveten) påverkar utfallet och där det blir svårt för granskarna att på ett tydligt och objektivt sätt motivera varför en ansökan ska gå före en annan. I en sådan situation bidrar partiell randomisering till att göra urvalet tydligt, förutsägbart och rättvist eftersom alla ansökningar av likvärdig kvalitet får samma chans till beviljning.

I Utforska vill vi att sakkunniggranskning fortsatt ska utgöra grunden för bedömningsprocessen. Därför kommer vi att använda oss av partiell randomisering med tröskelvärden uppåt och nedåt. Tröskelvärden är de värden som avgör om en ansökan går direkt till beviljning, om den går till randomisering, eller om den går direkt till avslag.

Tröskelvärdena definieras så att de ansökningar som ingår i randomiseringsgruppen kan anses vara av likvärdig kvalitet. I Utforska kommer tröskelvärdena att utgöras av en kombination av standardiserade betyg och prioritetsvärde. Anledningen till att vi använder oss av standardiserade betyg är för att hantera att granskare använder betygsskalan på olika sätt. Prioritetsvärdet kompletterar betygen och ger en sammanvägd bedömning av hur konkurrensstark en ansökan anses vara.

Randomiseringen kan göras på flera sätt. Först behöver man bestämma om alla ansökningar ska ha samma chans att beviljas (oviktad randomisering) eller om man vill att randomiseringen ska göras på ett sätt som säkrar att fördelningen mellan beviljade ansökningar följer en särskild princip (viktad randomisering). Det kan exempelvis handla om att fördelningen ska göras så att kvinnor och män får samma beviljandegrader, eller att man vill tillämpa ett portföljperspektiv på discipliner eller forskningsfält.

Sen behöver man bestämma hur själva randomiseringsmomentet ska utgöras. Här står valet mellan att använda sig av fysisk lottning eller av en mjukvara. Fördelen med att använda sig av fysisk lottning är att alla som följer processen enkelt kan förstå vad som sker. Nackdelen är att det, i vissa avseenden, blir svårare att dokumentera processen och att säkerställa att lottningen inte påverkades av annat än slumpen. Om man använder sig av en mjukvara går det lätt att dokumentera processen och att kontrollera att inget annat än slumpen har påverkat urvalet. Nackdelen är att det blir svårare för den utan förkunskaper att förstå processen.

I Utforska 2025 kommer vi att göra randomiseringen i R, som är en gratis och öppen mjukvarumiljö. En fördel med att använda R, eller liknande metoder för pseudorandomisering, är att de blir replikerbara. Alla med tillgång till R och med information om randomiseringen (diarienummer, startvärde, kod, etc.) kan upprepa förfarandet och få samma resultat.

All information om randomiseringen, inklusive startvärden etc., loggas och diarieförs, vilket innebär att alla som är intresserade kan begära ut informationen.

I andra utlysningar blir sakkunniggranskningens begränsningar inte ett problem på samma sätt som i Utforska. Det kan handla om riktade utlysningar där ansökningarna är mer lika varandra, eller där antalet ansökningar inte är så stort, eller där nytänkande och risktagande inte är centrala faktorer.

Vi har inget förbud mot att du använder generativ AI när du utvecklar eller skriver din ansökan. Du behöver inte heller uppge huruvida du har använt dig av generativ AI.

Däremot behöver du vara vaksam. Generativ AI kan plagiera både sig själv och andra texter utan att uppge källan. Generativ AI kan också ”hallucinera”, det vill säga hitta på fakta som inte stämmer och referenser som inte finns. AI tenderar också att reproducera olika former av bias, exempelvis gällande kön och genus.

Det är du som sökande som ansvarar för att allt innehåll i ansökan är korrekt.