Vad är partiell randomisering?
Partiell randomisering är en metod för att välja ut vilka ansökningar som ska få finansiering, där ett urval av ansökningar väljs ut med hjälp av slumpen – därav namnet partiell randomisering.
I Utforska 2025 använder vi en variant av partiell randomisering som delar upp ansökningarna i tre grupper: enastående ansökningar beviljas direkt; konkurrenskraftiga ansökningar av likvärdig kvalitet går till randomisering; och ansökningar som inte är tillräckligt konkurrenskraftiga får avslag.
Varför använder ni partiell randomisering i Utforska?
Utforska tar emot ett högt antal ansökningar från en mångfald av forskningsfält. Många ansökningar är av väldigt hög kvalitet. I Utforska 2025 fick nästan 300 ansökningar ett medelbetyg på 6 eller 7 – vilket är 2,5 gånger fler ansökningar är vad som kan beviljas.
Den stora mängden ansökningar, från en mångfald av forskningsfält, och där en stor andel är av väldigt hög kvalitet leder sammantaget till en situation där det är svårt för granskarna – och i förlängningen Formas – att på ett opartiskt och tydligt sätt motivera varför en ansökan ska gå före en annan. I en sådan situation bidrar partiell randomisering till att göra urvalsprocessen tydligare, mer transparent och mer rättvis eftersom alla ansökningar av likvärdig kvalitet får samma chans till beviljning.
Hur många ansökningar gick till randomisering?
I Utforska 2025 gick 220 ansökningar till randomisering. Detta motsvarar 20 procent av ansökningarna. Av de ansökningar som gick till randomisering är det 65 som beviljas finansiering. Beviljandegraden i randomiseringspoolen är därmed 30 procent.
Sammanlagt 20 ansökningar gick direkt till beviljning, motsvarande 2 procent av ansökningarna.
Totalt 784 ansökningar gick direkt till avslag. Detta motsvarar 77 procent av ansökningarna.
Vad avgjorde om en ansökan gick till randomisering eller inte?
För att dela in ansökningarna i grupper använder vi oss av ett samlat kvalitetsmått, kallat slutprodukt. Slutprodukten kombinerar ansökans standardiserade betyg och prioritetsvärden. Du kan läsa mer om hur detta går till i processbeskrivningen för partiell randomisering i Utforska 2025.
Var kan jag läsa mer om partiell randomisering?
Du kan läsa mer om partiell randomisering i utlysningens Frågor och svar och i processbeskrivningen för partiell randomisering i Utforska 2025.
Processbeskrivning partiell randomisering - Utforska 2025 (pdf) pdf, 1.1 MB.
Processbeskrivning partiell randomisering
Preliminärt beslut (endast beslutsmeddelande via Prisma är garanti för beviljat bidrag. Det kan ta upp till några dagar innan individuella beslut publiceras i Prisma. Felaktigheter i projektdatabasen och listan nedan kan finnas).
Dnr | Förnamn | Efternamn | Organisation | Titel | Totalt beviljat belopp (kronor) |
|---|---|---|---|---|---|
2025-01826 | Tapati | Sarkar | Uppsala universitet | Soldriven fotokatalys för kreativt återbruk av fluor i PFAS | 5 991 074 |
2025-01833 | Patrik | Oskarsson | Sveriges lantbruksuniversitet | Mot en koldioxidfri demokrati: Vägar mot en inkluderande energiomställning i Indien | 6 000 000 |
2025-01863 | Peter | Bozhkov | Sveriges lantbruksuniversitet | Utforskning av stressgranuler för att stärka växter mot kombinerad stress | 5 981 125 |
2025-01869 | Johan | Friberg | Lunds universitet | Förbättrade klimatprojektioner i CMIP med satellitbaserade lidar-klimatologier av stratosfärens aerosol | 5 996 391 |
2025-01876 | Josefin | Sundin | Sveriges lantbruksuniversitet | STEEL – Utsättningar, räddningen eller slutet för ålen? | 6 000 000 |
2025-01898 | Magnus | Carlquist | Lunds universitet | Bakteriell solubilisering av lignin och omvandling till biokemikalier – BIOSOLV | 5 999 456 |
2025-01917 | Michael | Busch | Luleå Tekniska Universitet | Mekanokemisk och elektrokemisk nedbrytning av PFAS: Från mekanismer till designregler för kortkedjiga PFAS | 5 999 228 |
2025-01919 | Fábio | Pértille | Uppsala universitet | Epigenetisk hemisfärisk asymmetri i hönshjärnan: kopplingar till stress och könsskillnader | 5 999 974 |
2025-01921 | Daniel | Adshead | Kungliga Tekniska högskolan | Resiliensbaserad elektrifiering: Att integrera klimatrelaterade multirisker och beslutsstöd i rumslig planering | 6 000 000 |
2025-01940 | Björn | Slaug | Lunds universitet | PRO-COG: Tillgängliga och användbara publika anläggningar som främjar delaktighet i samhället för personer med kognitiva funktionsnedsättningar | 5 997 432 |
2025-01961 | Anna | Jarstad | Uppsala universitet | Gräsrotsdeltagande och demokratisk fördjupning i den gröna omställningen | 6 000 000 |
2025-01990 | Natascha | Kljun | Lunds universitet | Optimerad återhämtning av skogens kolsänkor efter skogsbränder i fennoskandien | 5 999 820 |
2025-02005 | Bettina | Müller | Sveriges lantbruksuniversitet | Mikrober för hållbar sanering av stark förorenade platser från evighetskemikalier | 5 999 038 |
2025-02007 | Efthymia | Kyriakopoulou | Sveriges lantbruksuniversitet | Bygga uppåt, resa smart: Integration av höghusbebyggelse och transportpolitik för hållbara städer | 5 997 970 |
2025-02013 | Frida | Bender | Stockholms universitet | Kan aerosol-initierad ökning av molnreflektion användas för att motverka effekter av global uppvärmning? | 5 999 811 |
2025-02017 | Ullrika | Sahlin | Lunds universitet | Utveckling av ett protokoll för expert-elicitering av slutsatser i vetenskapliga bedömningar | 5 999 290 |
2025-02018 | Kristina | Jonas | Stockholms universitet | Bakteriella holdfast-strukturer – mot nästa generations hållbara bioadhesiver | 5 999 196 |
2025-02020 | Carles | Castaño Soler | Sveriges lantbruksuniversitet | Mikrobiell mångfald och funktioner i utkanter av odlade system (MODICUS) | 5 911 268 |
2025-02022 | Anna Karin | Rosberg | Sveriges lantbruksuniversitet | Organiska odlingssubstrat för klimatsmart växthusodling | 5 999 065 |
2025-02023 | Anders | Andersson | Kungliga Tekniska högskolan | Kartläggning av biomassaflöden i Östersjöns mikrobiella näringsväv med multiomik och encellsteknik | 5 991 011 |
2025-02038 | Sven | Adler | Sveriges lantbruksuniversitet | RAInHerd: AI- och drönarbaserad analys av renhjordars sociala beteenden, livsmiljöutnyttjande och födotillgångsdriven rörelseekologi i norra Sverige. | 5 999 324 |
2025-02080 | Helena | Persson Hovmalm | Sveriges lantbruksuniversitet | Från Genom till Bord: Växtförädling av linser och produktutveckling för hållbara växtbaserade köttanaloger | 5 996 230 |
2025-02088 | Ståle | Holgersen | Stockholms universitet | The Östermalm Project: Urban Class Segregation and the Creative Destruction of Ladugårdslandet/Östermalm, 1870–1920. | 5 985 563 |
2025-02095 | May-Britt | Öhman | Uppsala universitet | Hållbara framtider i Arktis: Byggande av transformativa kapaciteter genom urfolksledarskap och styrning, genomik och avkolonisering av vetenskap | 6 000 000 |
2025-02104 | Tina | Martin | Lunds universitet | Geofysisk och hydrogeologisk övervakning av grundvattendynamik vid återvätning av ett skogsekosystem (GeoHydås) | 5 998 940 |
2025-02122 | Dalia | Mukhtar-Landgren | Lunds universitet | Kyrkomiljöer som resurs i hållbart samhällsbyggande: mellan det beständiga och det föränderliga | 5 998 295 |
2025-02124 | Henrik | Thorén | Lunds universitet | Regenerativt friluftsliv: Filosofi, praktik och institutioner för hållbar omställning | 5 897 048 |
2025-02126 | Josefin | Söder | Sveriges lantbruksuniversitet | Upptäcka, behandla, lyckas: Att främja tidig diagnos och terapeutisk framgång vid armbågsledsdysplasi hos hund | 5 997 717 |
2025-02127 | Stina | Jansson | Umeå universitet | Resursförädling av hydrotermiskt filtrat – En förbisedd restström som källa till produktion av sfäriskt kol och bioplast (RE-FIL) | 6 000 000 |
2025-02132 | Bregje | van Veelen | Lunds universitet | (O)ordnade omställningar: Den finansiella sektorns roll i rättvisa energiomställningar | 5 996 998 |
2025-02139 | Mikael | Sellin | Uppsala universitet | Organoid-modellering för att Förklara och Begränsa Bakteriespridning från och mellan Jordbrukets Djur | 5 998 231 |
2025-02158 | Mattias | Eriksson | Sveriges lantbruksuniversitet | Från smak till hållbarhet: Nya angreppssätt för att förebygga matsvinn inom omsorgsmåltider | 6 000 000 |
2025-02168 | Andrzej | Cwirzen | Luleå Tekniska Universitet | Kall syntes av strukturella bindemedel genom fysikaliskt inducerad stressökning | 5 994 162 |
2025-02179 | Max | Lundberg | Lunds universitet | Sambandet mellan genomisk variation, fitness och populationstrender ur ett bevarandebiologiskt perspektiv | 5 996 120 |
2025-02189 | Pär | Ågerfalk | Uppsala universitet | Datadriven hållbarhet i regionala värdekedjor för jordbruks- och livsmedelssektorn: En jämförande fallstudie på Gotland | 6 000 000 |
2025-02201 | Stefan | Backius | Karlstads universitet | Historien spelar roll: industrisamhällens omvandling inför framtiden | 5 992 104 |
2025-02216 | Ann-Sofie | Sandberg | Chalmers tekniska högskola | Bortom näringsinnehåll: Omdefinering av hållbar kost utgående från biotillgänglighet | 5 997 244 |
2025-02224 | Peter | Hambäck | Stockholms universitet | BALANS i Våtmarker: Balanserade åtgärder för lägre kol-läckage och naturvård samtidigt i våtmarker | 6 000 000 |
2025-02225 | Sonia | Yeh | Chalmers tekniska högskola | Mot resilienta och jämlika mobilitetssystem med dynamiska syntetiska populationer | 5 995 167 |
2025-02241 | Sascha | Müller | Lunds universitet | Nanoplast i underjordisk-ekosystem: Svampars roll i nedbrytning och mobilitet | 5 998 172 |
2025-02244 | Leo | Stockfelt | Västra Götalandsregionen | Frisk luft för friska barn – hur luftföroreningar och pollen påverkar barns sjukfrånvaro | 5 925 319 |
2025-02251 | Anneli | Selvefors | RISE Research Institutes of Sweden AB | Affärsutveckling och design för ekosystemregeneration - en kritisk granskning (Re:Biz) | 5 999 885 |
2025-02260 | Cecilia | Geijer | Chalmers tekniska högskola | BiViva: Gynnsamma Jästsvampar för Friskare Honungsbin | 6 000 000 |
2025-02297 | María-Eugenia | López | Sveriges lantbruksuniversitet | Genetisk utarmning och bevarande av svensk mal: evolutionära insikter genom helgenomanalys | 6 000 000 |
2025-02333 | Natalia | Vincens | Göteborgs universitet | Longitudinella effekter av exponering för järnvägsbuller och vibrationer:på kardiometabol hälsa i Sverige: Epivib follow-up | 5 999 928 |
2025-02350 | Kim | Bolton | Högskolan i Borås | AI-baserade smartbins för minskning av matsvinn | 5 804 374 |
2025-02376 | Ryan | Sponseller | Umeå universitet | Metanproduktion och export från mark till vatten: Betydelsen av klimat, hydrologi och historisk förorening | 5 789 325 |
2025-02390 | Henrik | Rönnberg (former: von Euler) | Sveriges lantbruksuniversitet | Jakten på den magiska kulan 2.0: Komparativt One Health-program för precisionsonkologi med hemnära OXC-101-behandling för hund med cancer | 5 957 356 |
2025-02394 | Mona | Lilja | Malmö universitet | Bilen som kulturyttring i klimatförändringarnas tid: Petro-maskulinitet, identitet och mobilitet i Sverige | 5 970 000 |
2025-02402 | Eva | Tyden | Sveriges lantbruksuniversitet | Från organoider till lösningar i fält: nya strategier för att bromsa läkemedelsresistenta parasiter | 5 999 729 |
2025-02442 | Linda | Soneryd | Örebro universitet | Transformativ förändring genom företagens hållbarhetsarbete | 5 999 718 |
2025-02456 | Mikael | Berg | Sveriges lantbruksuniversitet | Svenska Fladdermöss som Virala Reservoarer: Undersökning av den Virala Mångfalden och Värdspecificiteten | 5 977 320 |
2025-02489 | Ulf | Mörkenstam | Institutet för framtidsstudier (IFFS) | Urfolks självbestämmande och hållbar utveckling: markanvändning, kultur och ekonomisk utveckling på Grönland och Nya Kaledonien | 5 997 700 |
2025-02494 | Anna | Tompsett | Kungl. Vetenskapsakademien | Mot hållbar tillgång till säkert dricksvatten i Sydasien: Evidens från randomiserade experiment med vattenledningsnät i Bangladesh och Indien | 5 999 999 |
2025-02495 | Elin | Dahlgren | Sveriges lantbruksuniversitet | Toxic Tides - Algtoxiner i Östersjön och deras påverkan på fiskhälsa och beståndsdynamik | 6 000 000 |
2025-02515 | Hanna | Karlsson | Uppsala universitet | Immunologiska effekter av mikroplaster från urbana miljöer – en studie utifrån ett One Health-perspektiv | 5 981 214 |
2025-02517 | Erik | Elldér | Göteborgs universitet | CLOSE – Konsekvenser av lokala serviceetableringar | 5 997 232 |
2025-02525 | Gunilla | Toth | Göteborgs universitet | Framtidens resilienta kelpskogar: mångfaldens roll för ekosystemfunktion och restaurering i ett förändrat klimat | 5 999 946 |
2025-02526 | Jonas | Nässén | Chalmers tekniska högskola | Kvantitet eller kvalitet? En blind fläck för analys av utsläpp och policy för hållbar konsumtion | 5 874 000 |
2025-02532 | Karina Engelbrecht | Clemmensen | Sveriges lantbruksuniversitet | CHEGDmate – diversitet, bevarande och ekologi av ängssvampar i svenska gräsmarker | 5 996 235 |
2025-02533 | Barbara | Locke Grandér | Sveriges lantbruksuniversitet | Darwins lösning för hållbar biodling: genomiska insikter från ett 20-årigt experiment med naturligt urval av sjukdomsresistens hos honungsbin | 5 998 006 |
2025-02542 | Astrid | Norén-Nilsson | Lunds universitet | Strävan för fred i en föränderlig världsordning: Insikter från gränsen mellan Thailand och Kambodja | 5 879 014 |
2025-02551 | Mats | Eriksson | Linköpings universitet | Snabb detektion av livskraftiga Escherichia coli-bakterier vid ultralåga koncentrationer för förbättrad vattensäkerhet | 5 955 178 |
2025-02556 | Beatrix | Alsanius | Sveriges lantbruksuniversitet | Legionella longbeachae kopplad till trädgårdsproduktion - nya vägar att hantera det ökande antal legionellainfektioner i Sverige | 6 000 000 |
2025-02558 | Debora | Rizzuto | Karolinska Institutet | Luftföroreningar, buller och demensrisk: biologiska mekanismer och resiliensfaktorer | 5 781 000 |
2025-02559 | Håkan | Johansson | Lunds universitet | Extrem rikedom i tider av klimatkris: Legitimitetssamspelet i elitens klimatfilantropi | 5 997 000 |
2025-02572 | Joyanto | Routh | Linköpings universitet | Sensor till cell till samhälle: ett ramverk för luftföroreningar, hälsorisker och vägen mot klimatberoende lösningar | 5 999 124 |
2025-02573 | Georgios | Sotiriou | Stockholms universitet | Decentraliserade pappersbaserade SERS-sensorer för hållbar livsmedelssäkerhet | 6 000 000 |
2025-02589 | Helena | Lundberg | Kungliga Tekniska högskolan | Från förorening till läkemedel - nya kemiska metoder för nedbrytning och cirkulär användning av PFAS | 6 000 000 |
2025-02611 | Qiong | Zhang | Stockholms universitet | Boreala skogars brytpunkter: lärdomar från dåtid och framtid för klimatanpassning i norra samhällen | 5 999 841 |
2025-02646 | Simon | Stael | Sveriges lantbruksuniversitet | ENCASE-PEST – Kapsling med kostnadseffektiva avancerade hållbara matriser för selektiv förbättring av bekämpningsmedels selektivitet | 5 999 894 |
2025-02663 | Henrik | Sundén | Göteborgs universitet | Ultraljudsstyrd Fasomkoppling för Effektiv kemikalieåtervinning | 5 703 695 |
2025-02677 | Gustav | Nestor | Sveriges lantbruksuniversitet | Enzymatisk funktionalisering av hemicellulosa för att producera biobaserade tvärbindare | 5 997 000 |
2025-02678 | Ola | Spjuth | Uppsala universitet | Identifiering av synergistiska kemikaliekombinationer: Mekanismer och relevans | 6 000 000 |
2025-02684 | Henrik | Kugelberg | Institutet för framtidsstudier (IFFS) | Hastig förändring, hållbara samhällen och rätten att genomföra livsplaner | 5 950 000 |
2025-02688 | Henrik | Sjödin | Sveriges lantbruksuniversitet | Avrinningsområden 2050: Holistisk restaurering av regnskog för Kunming–Montreal-målen för biologisk mångfald | 5 976 000 |
2025-02690 | Axel | Mie | Stockholms universitet | Identifiering och hantering av Korruption inom EU:s Kemikaliereglering: Ett Tvärvetenskapligt Angreppssätt | 6 000 000 |
2025-02711 | Richard | Walters | Lunds universitet | Tröskelvärden för naturrestaurering: Evidensbaserade mål för gynnsamma referensområden | 5 976 359 |
2025-02720 | Jens | Rennstam | Malmö universitet | Nerväxt och företagande? - vad vi kan lära oss av hantverk | 5 990 004 |
2025-02800 | Mahbube | Subhani | Chalmers tekniska högskola | Formade trälaminat för nästa generations lättviktskonstruktioner för fordons- och byggtillämpningar | 5 999 000 |
2025-02805 | Frank | Persson | Chalmers tekniska högskola | Mikrobiellt baserade strategier för att minska lustgasutsläpp från avloppsrening: Insikter från laboratorie- och fullskalesystem | 5 991 000 |
2025-02810 | Alexander | Stagnell | Uppsala universitet | Hållbara ekonomier? Sveriges Riksbank och klimatförändringarna | 5 952 302 |
2025-02855 | Joakim | Johansson (tidigare Krook) | Linköpings universitet | LocaLoops: Utveckling av en hållbar och cirkulär hantering av kritiska råmaterial i städer | 5 901 240 |
2025-02866 | Jianwu | Sun | Linköpings universitet | Innovativa 2D-hybridfotokatalysatorer för effektiv soldriven avlägsnande av kväveoxid från omgivningsluft | 6 000 000 |
2025-02869 | Laura | Carroll | Umeå universitet | När bra mjölk blir dålig: uppföljning av mjölkskämning i högsta upplösning med single-cell metagenomik | 6 000 000 |
Beviljandegrad
Utforska – Formas öppna utlysning för forskningsprojekt 2025
Huvudsökande | Antal ansökningar | Antal beviljade bidrag | Beviljandegrad |
|---|---|---|---|
Kvinnor | 447 | 38 | 8,5% |
Män | 577 | 47 | 8,1% |
Totalt | 1024 | 85 | 8,3% |
Medelsförvaltare
Medelsförvaltare | Antal beviljade projekt | Beviljandegrad* |
|---|---|---|
Sveriges lantbruksuniversitet | 22 | 10% |
Lunds universitet | 14 | 11% |
Uppsala universitet | 9 | 8% |
Stockholms universitet | 7 | 10% |
Chalmers tekniska högskola | 6 | 10% |
Göteborgs universitet | 4 | 5% |
Linköpings universitet | 4 | 7% |
Umeå universitet | 3 | 6% |
Kungliga Tekniska högskolan | 3 | 6% |
Institutet för framtidsstudier (IFFS) | 2 | 17% |
Luleå Tekniska Universitet | 2 | 4% |
Malmö universitet | 2 | 33% |
Högskolan i Borås | 1 | 8% |
Karlstads universitet | 1 | 6% |
Karolinska Institutet | 1 | 6% |
Kungl. Vetenskapsakademien | 1 | 50% |
RISE Research Institutes of Sweden AB | 1 | 5% |
Västra Götalandsregionen | 1 | 33% |
Örebro universitet | 1 | 8% |
Bedömare Utforska 2025
Här hittar du de personer som har bedömt utlysningen Utforska 2025
Aktuellt om utlysningen
- I Vanliga frågor och svar hittar du en sammanställning av huvudsakliga förändringar och nyheter i Utforska 2025
- Inspelning och presentation från informationsmöte pdf, 2.2 MB. 27 augusti
Om utlysningstexten har ändrats efter publicering anges ändringarna här.
- 2025-08-22: Förtydligande tillagt, i sektionen om internationella projektdeltagare, om att det fortsatt inte går att få medel för projekt som involverar samarbete med statliga eller federala institutioner i Ryssland och Belarus.
I Utforska kan du söka medel för nytänkande forskningsprojekt. Här får du fritt formulera en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande – eller inom övergripande perspektiv på hållbar utveckling. Viktigt är att ditt projekt är av högsta vetenskapliga kvalitet och har stor potential att bidra till en hållbar utveckling och andra samhällsnyttor.
Med Utforska vill vi främja vetenskapliga genombrott inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad. Och vi vill göra det på ett sätt som stärker samhällets förmåga att lösa nationella och globala utmaningar, på kort eller lång sikt. Den forskning som finanserias genom Utforska ska därför vara nytänkande, av högsta vetenskapliga kvalitet och ha potential att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.
För att möta olika behov och samhällsutmaningar behöver forskning bygga på ett rikt utbud av idéer och perspektiv. Därför välkomnar Utforska både grundforskning och behovsmotiverad forskning, inom alla discipliner och kombinationer av discipliner.
Utforska är Formas återkommande utlysning för nytänkande forskningsprojekt. Här får du fritt formulera en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande – eller med fokus på övergripande perspektiv på hållbar utveckling.
Nytänkande forskning skiljer sig från annan forskning genom att den syftar till att avsevärt utveckla och utmana kunskapsläget och state of the art. Det kan handla om att ta fram empirisk kunskap inom områden där sådan saknas, utveckla helt nya metoder och modeller för datainsamling eller analys, utmana antaganden, teorier och koncept, eller anlägga radikalt nya perspektiv på annars välbeforskade frågor. Gemensamt för all nytänkande forskning är att den inbegriper element av både kreativitet och relevant risktagande. Det gäller oavsett forskningen försöker lösa problem här och nu, eller om den primärt bidrar till samhällets långsiktiga kunskapsuppbyggnad.
Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom tre ansvarsområden: miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för ansvarsområdena. Detta står i Formas instruktion.
Tre områden med många skärningspunkter
Formas ansvarsområden beskrivs under tre separata rubriker nedan men ska inte betraktas som separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller är av en övergripande natur.
Miljö
Ansvarsområdet miljö handlar om samspelet mellan människa och miljö och främjandet av hållbara samhällen och livskraftiga ekosystem. Här ingår frågor som gäller klimat, miljö, hav och vatten, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, resurseffektivitet och en kemikaliesäker framtid. Till området hör även frågor om jordsystemet och processer i mark, luft eller vatten. I klimat ingår exempelvis klimatsystemet och dess förändringar, åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, ökad kunskap om klimatförändringarnas effekter och/eller anpassningsåtgärder. Till miljöområdet hör också frågor om mer miljövänliga och socio-ekonomiskt hållbara sätt att nyttja befintliga resurser på liksom hållbara produkter, processer, material och konsumtionsmönster. Miljöområdet inkluderar även frågor om hur människan förhåller sig till naturen och dess värden, samt hur dessa ändras över tid. I området ingår också frågor kring samhällets förmåga att värdera och hantera exempelvis miljöföroreningar, klimatrisker och miljöförändringar.
Areella näringar
Ansvarsområdet areella näringar handlar om skog, jordbruk, mark, livsmedel samt djurhälsa och djurvälfärd ur en mångfald av perspektiv. Här ingår frågor om skogens olika användningsområden och värden, och synergier och avvägningar dem emellan. Frågor om jordbruk och livsmedel innefattar hela livsmedelssystemet, med produktion, förädling, distribution, tillagning och konsumtion av livsmedel och hantering av restprodukter. Här ingår frågor om olika gruppers tillgång till säkra, näringsrika, hälsosamma, miljövänligare och smakrika livsmedel. I djurhälsa och djurvälfärd ingår sport- och sällskapsdjur, försöksdjur, livsmedelsproducerande djur på land och i vatten, och deras hälsa och välbefinnande. Här ingår smittspridning mellan djur, samt mellan människor och djur. Området areella näringar innefattar också frågor om markanvändning, markhälsa och markfrågor kring utvinning av strategiska mineraler och råmaterial.
Samhällsbyggande
Ansvarsområdet samhällsbyggande handlar om samhällsplanering, gestaltning, design och byggande, samt om användning, förvaltning, återanvändning och rivning av byggnader, bostäder, platser, landskap och infrastrukturer. Det handlar också om relationer mellan platser, byggnader och samhällsfunktioner och hur de används, samt hur vi människor förflyttar oss. I samhällsbyggnad ingår både kultur- och naturmiljöer samt hur samhällen och den byggda miljön kan göras inkluderande, trygg och anpassad inför framtida utmaningar. Ansvarsområdet samhällsbyggande innefattar alla aspekter av hållbar utveckling med fokus på att tillgodose behovet av goda livsmiljöer för alla, nu och i framtiden. Det innefattar avvägningar mellan olika intressen och målkonflikter kring vilka värden som ska styra och hur ett bra samhälle för människa och miljö planeras, byggs och förvaltas.
Övergripande perspektiv på hållbar utveckling
Formas ansvarsområden ska inte betraktas som tre separata områden. Kunskapsbehov berör ofta komplexa frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan miljö, areella näringar och samhällsbyggande, eller som är områdesövergripande. Det kan handla om människors förhållningssätt till hållbarhetsutmaningar och hur dessa kommer till uttryck i vardagsliv, kulturyttringar, organisationer och politik – i dåtiden, nutiden och framtiden. Det kan också handla om frågor om normer, praktiker och värderingar på individuell-, grupp- eller systemnivå, eller frågor om styrmedel, regelverk och politiska beslut.
Hur bedömer vi om ett projekt är innanför våra ansvarsområden?
Formas kan bara finansiera forskning som bidrar till våra ansvarsområden. När vi bedömer om ett projekt ligger innanför Formas ansvarsområden eller inte tittar vi på vilket bidrag projektet planerar att göra. För att vi ska bedöma ett projekt som ”innanför” våra ansvarsområden behöver bidraget vara både tydligt och omfattande. Det räcker alltså inte med att en mindre del av projektet bidrar till våra ansvarsområden eller att bidraget är indirekt. Det behöver också tydligt framgå av ansökan på vilket sätt projektet bidrar till våra områden, och vilket eller vilka områden det bidrar till. Om en ansökan inte bidrar till våra områden i tillräcklig utsträckning kommer vi att avslå den.
Tekniska lösningar för hållbar energi
I denna utlysning kan du inte söka medel för projekt med primärt syfte att utveckla tekniska lösningar för utvinning, omvandling, överföring och/eller lagring av energi, för energieffektivisering, samt för infångning och lagring av koldioxid, CCS, eller infångning och användning av koldioxid, CCU. I tekniska lösningar ingår även komponenter, material, modeller och styr- och reglersystem för sådana lösningar. Här ingår även biobaserade och naturbaserade tekniska lösningar.
Nyttiggörande
Utforska finansierar projekt där det primära syftet är att utveckla ny vetenskaplig kunskap. I denna utlysning kan du inte söka medel för projekt som primärt syftar till att nyttiggöra forskningsresultat och vetenskaplig kunskap. Här ingår exempelvis genomförbarhetsstudier, pilotanläggningar och demonstrationsprojekt. Projekt som inte syftar till att utveckla ny vetenskaplig kunskap, eller där detta utgör en begränsad del av projektet, finansieras inte heller i denna utlysning.
Utlysningen vänder sig till disputerade forskare vid svenska lärosäten, vissa forskningsinstitut och svenska myndigheter med forskningsuppdrag.
Formas fortsätter samarbetet inom det europeiska initiativet Weave – Forskningsfinansiering utan gränser. Formas samarbetar för närvarande med tre forskningsfinansiärer i tre länder: Schweizerischer Nationalfonds, SNSF, i Schweiz, Luxembourg National Research Fund, FNR, i Luxemburg och Research Foundation Flanders, FWO, i Belgien. Inom Weave kan forskare från två till tre europeiska länder skicka in en gemensam forskningsansökan till någon av de deltagande finansiärerna.
För att söka ett Weave-projekt genom utlysningen Utforska behöver du vara huvudsökande för den gemensamma ansökan. Genom att skicka in ansökan till Utforska blir Formas huvudansvarig forskningsfinansiär, på engelska Lead Agency.
Weave – förenklad finansiering för projekt med deltagare från flera länder
Innan du ansöker
All information om krav på dig och din organisation, vad din ansökan ska innehålla och hur du går till väga för att söka finns beskrivet här nedan.
I utlysningen ställs följande krav på medelsförvaltare, huvudsökande och projektdeltagare:
Krav på medelsförvaltare
Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt lärosäte, vissa forskningsinstitut, eller statlig myndighet med forskningsuppdrag. Medelsförvaltaren måste dessutom vara godkänd för alla typer av utlysningar.
Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.
- Svenska lärosäten innefattar universitet och högskolor.
- Forskningsinstitut måste uppfylla ett antal kriterier för att kunna vara medelsförvaltare i Utforska. Kriterierna handlar om förutsättningarna för att bedriva forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans, förutsättningarna för kontinuitet och långsiktighet i forskningen, och förutsättningarna för att skapa internationellt framstående forskningsmiljöer.
I Vanliga frågor och svar kan du läsa mer om kriterierna och vilka forskningsinstitut som är godkända
- Myndighet med forskningsuppdrag avser alla statliga myndigheter som enligt instruktion ska bedriva forskning, samt universitetssjukhus i de regioner som ingår i ALF-avtalet.
Klinisk forskning i ALF-regionerna Länk till annan webbplats.
Krav på huvudsökande
- Huvudsökande måste ha en karriärålder på minst fyra år (48 månader), vid utlysningens stängning. Karriärålder definieras här som den tid som har passerat sedan en person har fått sin doktorsexamen utfärdad.
- Huvudsökande måste ha en aktivitetsgrad i projektet på minst 20 procent. Denna kan finansieras genom det sökta bidraget eller andra källor, eller genom en kombination av dessa.
- Huvudsökande ska vara projektledare för det projekt som ansökan gäller.
- Huvudsökande ska vara anställd vid medelsförvaltaren från och med projektstart till dess att projektet har avslutats och avrapporterats till Formas.
- Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
- En person kan bara vara huvudsökande för en ansökan till Utforska 2025.
Krav på medverkande forskare
- Varje ansökan får ha maximalt fyra medverkande forskare.
- Medverkande forskare är de forskare som är mest relevanta för projektet och som i stor utsträckning bidrar till projektets genomförande. Medverkande forskare anses vara medsökande för projektet.
- Medverkande forskare måste ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.
- Det finns inte någon övre åldersgräns för medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.
Begränsningar för huvudsökande – andra pågående projektbidrag
Din ansökan får inte omfatta kostnader för ändamål som redan är finansierade av Formas eller någon annan finansiär. Ansökningar som är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär kommer att avslås.
Om du är projektledare för ett pågående projekt som är beviljat i någon av Formas forskarinitierade utlysningar får du inte vara huvudsökande i Utforska 2025. För Utforska 2025 räknas ett projekt räknas som pågående om bidragsperioden inkluderar 2026. Du hittar information om bidragsperioden i villkoren för projektet. Villkoren hittar du i Prisma.
Formas forskarinitierade utlysningar innefattar:
- Mobilitetsstöd för forskare tidigt i karriären.
- Årliga öppna utlysningen – bidragsformerna Forskningsprojekt och Forskningsprojekt för forskare tidigt i karriären.
- Karriärstöd för forskare tidigt i karriären.
- Utforska – Formas öppna utlysning för forskningsprojekt.
Ansökningar där projektledare har ett pågående projekt från någon av Formas forskarinitierade utlysningar och en bidragsperiod som inkluderar 2026 kommer att avslås.
Mer information om hur du tar reda på om ditt projekt är pågående eller inte finns i Vanliga frågor och svar.
Begränsningar – personer verksamma vid företag och andra organisationer med ekonomisk verksamhet
Personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet kan inte motta medel från denna utlysning. Undantag görs enbart för de forskningsinstitut och statliga myndigheter med forskningsuppdrag som är godkända som medelsförvaltare i Utforska 2025.
- Begränsningen gäller för huvudsökande, medverkande forskare och andra slags projektdeltagare som avlönas inom projektet.
- Begränsningen gäller för personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet, om de deltar i projektet genom denna anställning.
- För personer med flera anställningar behöver det tydligt framgå genom vilken anställning de medverkar i projektet.
- Personer som är anställda vid företag eller andra organisationer med ekonomisk verksamhet, och som deltar genom denna anställning, kan delta i projektet om deras deltagande finansieras med medel från andra källor, exempelvis in-kind.
Ansökningar där budgeten innehåller medel till personer som är anställda vid företag och andra organisationer med ekonomisk verksamhet kommer att avslås.
Begränsningar – projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige
Formas bidrag kan i mindre omfattning användas för att finansiera projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige. Forskningen måste dock vara initierad och ledd från Sverige. Eventuella delar i projektet som bedrivs av projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige, ska vara väl motiverade och får endast utgöra en begränsad del av projektet. Medelsförvaltaren är ansvarig att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer.
- En begränsad del definieras som max 15 procent av projektets sökta bidrag, i genomsnitt över projektets tid.
- Med projektdeltagare baserade i andra länder än Sverige menas projektdeltagare som har sin anställning i ett annat land än Sverige.
- Projektdeltagare innefattar huvudsökande, medverkande forskare och andra slags projektdeltagare som avlönas genom det sökta bidraget.
- Personer som engageras genom köpta tjänster räknas inte som projektdeltagare.
Det är fortsatt inte möjligt att få medel för projekt som involverar samarbete med statliga eller federala institutioner i Ryssland och Belarus.
Du kan söka medel för både direkta och indirekta kostnader. I direkta kostnader ingår exempelvis kostnader för löner, utrustning, resor och köpta tjänster.
Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader. Villkoren för indirekta kostnader skiljer sig åt mellan olika organisationer.
I utlysningen ställs följande krav på bidragets storlek och projekttid:
- Du ska söka minst 5 miljoner kronor och som mest 6 miljoner kronor.
- Projekttiden är fyra år (48 månader). Det går inte att söka för kortare eller längre projekt. Projektet måste vara tydligt planerat att pågå under hela projekttiden, exempelvis genom att ha planerade aktiviteter och kostnader under samtliga 48 månader.
- Projektstart i Prisma kommer att vara förvalt till den 1 september 2026. Detta datum går inte att ändra.
Den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Skriv därför din ansökan på engelska, där inte annat anges. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del av ansökan som kallas projektbeskrivning till engelska. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen.
Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan. Ansökan bör inte heller innehålla känsliga personuppgifter, om så inte är av tydlig relevans för projektet.
Om projektet beviljas medel kommer den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Undvik därför att skriva känslig information i dessa delar.
Vi ser i dagsläget inga problem att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.
Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.
Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete Länk till annan webbplats..
Så här ansöker du
Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.
Teckenmängd, teckensnitt och formatering
- Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag.
- Välj gärna det förvalda teckensnittet för den information som skrivs in i textrutorna i Prisma. Välj gärna även den förvalda teckenstorleken.
- Text som klistras in i Prisma förlorar ibland sin formatering. Se därför till att förhandsgranska din ansökan i PDF-format innan du skickar in den.
Vem du skriver för
- Granskarna i beredningsgrupperna är i första hand är experter på ett område, snarare än på ett specifikt studieobjekt, teori eller metod. Skriv därför din ansökan så att någon som har generalistkompetens inom ditt område förstår vad du vill göra och varför.
- Granskarna i beredningsgrupperna kommer från olika delar av världen. Var därför noga med att skriva fram alla aspekter och kontexter som en granskare behöver förstå för att kunna följa vad du vill göra och varför.
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:
Grundinformation
Antal månader som ansökan avser: 48 månader är förvalt i Prisma.
Startmånad 1 september 2026. Startdatum är förvalt i Prisma och går inte att ändra.
Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
Sammanfattning på svenska och engelska (2 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Sammanfattningen kommer att användas för att placera din ansökan i en beredningsgrupp. Den ska därför spegla projektplanen och bör innehålla följande information:
- vetenskapligt syfte och mål
- teori, metod och/eller data
- förväntade resultat
- potentiell samhällsnytta.
Sammanfattningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
Projektbeskrivning
Nytänkande och originalitet (8 000 tecken inklusive mellanslag).
- Beskriv projektets syfte och mål.
- Beskriv befintligt kunskapsläge och state of the art inom projektets område, nationellt och internationellt, inklusive pågående forskning.
- Beskriv även projektets potential att avsevärt utveckla eller utmana kunskapsläge och state of the art. Om så är relevant, beskriv projektets potential att utmana etablerade tankemodeller, antaganden eller andra delar av vetenskapliga paradigm.
Vetenskaplig ansats (8 000 tecken inklusive mellanslag).
- Beskriv och motivera de teorier, metoder, empiriska material, fallstudier och/eller kontexter som kommer att användas i projektet.
- Reflektera kring ditt projekt ur ett forskningsetiskt perspektiv och beskriv vilka etiska frågor som är aktuella. Beskriv hur du planerar att hantera de etiska aspekterna i projektet och hur du balanserar olika legitima intressen. Beskriv hur du i utformningen av projektet och dess förväntade resultat har tagit relevant hänsyn till olika gruppers behov och förutsättningar. Om inga etiska överväganden är aktuella ska du motivera varför så är fallet. Om du är osäker på vad som avses med forskningsetik och etiska frågor bör du bekanta dig med detta innan du skriver detta avsnitt, exempelvis genom att läsa Vetenskapsrådets skrift God forskningssed Länk till annan webbplats..
Genomförande och kompetens (8 000 tecken inklusive mellanslag).
- Beskriv projektets plan för genomförande, inklusive tidplan. Beskriv relevanta risker och hur du planerar att hantera dessa. Beskriv tillgång till infrastruktur, material och andra resurser som krävs för att genomföra projektet.
- Beskriv och motivera valet av projektdeltagare. Beskriv kortfattat vilka kompetenser och erfarenheter de bidrar med. Beskriv och motivera i vilka delar av projektet projektdeltagarna deltar och med vilka aktivitetsgrader.
Bidrag till samhället (8 000 tecken inklusive mellanslag).
- Beskriv den potentiella samhällsnytta som projektet kan bidra till och hur projektet bidrar till en hållbar utveckling. Tydliggör vilka delar av samhället som kan gagnas av samhällsnyttan. Beskriv vad som krävs för att projektets potentiella samhällsnytta ska realiseras, och om detta förväntas kunna ske på kort och/eller lång sikt.
- Beskriv projektets bidrag till öppen vetenskap och forskningskommunikation, under projektets gång och/eller genom spridning av metoder, databaser och resultat. Beskriv vilka målgrupper de olika bidragen är relevanta för och på vilket sätt. Om du är osäker på vad öppen vetenskap innebär bör du bekanta dig med det, exempelvis genom att läsa Unesco:s rekommendationer för öppen vetenskap Länk till annan webbplats. (på engelska).
Referenser (8 000 tecken inklusive mellanslag).
Här listar du de referenser som använts i projektbeskrivningen. Använd gärna något av referensformaten Harvard eller Vancouver. Ange gärna DOI-nummer där ett sådant finns.
Budget
Projektets budget redogör du för i Prisma. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.
Budgeten beskrivs i form av följande poster:
Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Skillnaden mellan angiven aktivitetsgrad och procent av lönen visar om projektdeltagaren bidrar med in-kind eller annan finansiering för sin arbetstid.
Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor och konferenser. Det kan även avse publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken Kostnader för att publicera Länk till annan webbplats.. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan.
Lokaler. Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i de indirekta kostnaderna i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
Totalt sökt och Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som automatiskt förs över till dessa poster.
Indirekta kostnader avser overheadkostnader. Villkoren för indirekta kostnader skiljer sig åt mellan olika organisationer: Nya villkor för indirekta kostnader Länk till annan webbplats.. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan i stället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att genomföra projektet. Det kan exempelvis handla om medfinansiering från deltagande organisationer eller samarbetspartners. Här anger du även om projektet erhåller medel från andra källor.
Total kostnad avser en budgetsummering.
Budgetspecifikation (max 7 000 tecken inklusive mellanslag) är en beskrivning och motivering av den sökta budgeten. Budgetspecifikationen ingår i bedömningen av projektet. Beskriv projektets totala budget, inklusive eventuell medfinansiering eller finansiering från andra källor. Ge en kortfattad motivering till de kostnader som angetts i budgeten, inklusive lönekostnader och andra kostnader såsom resor, deltagande vid konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Om medel ska överföras till annan organisation ska du beskriva hur det sökta bidraget ska fördelas gällande belopp per år och totalbelopp per organisation.
Etiska aspekter som kräver etikprövning (max 2000 tecken inklusive mellanslag)
Viss forskning får bara genomföras om den har godkänts vid en etikprövning. Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter kan du behöva lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd.
Djurförsök får bara utföras när det inte finns några alternativa metoder och ska följa principerna för 3R – att ersätta, minska och förfina djurförsök. Om det handlar om försök på djur måste du ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.
Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel måste du ha ett etiskt godkännande innan du påbörjar den del av forskningen som kräver ett sådant.
Om inga etiska godkännanden är aktuella ska du skriva detta, och motivera varför så är fallet. Din beskrivning av de etiska aspekterna ingår i bedömningen av projektet.
Klassificeringar
Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.
- Ämnesområde. Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
- Forskningsämne (SCB-kod). Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
- Globala målen för hållbar utveckling. Ange minst ett och upp till tre globala hållbarhetsmål som projektet kan bidra till i prioriteringsordning efter grad av relevans. Mer om målens innebörd. Länk till annan webbplats.
- Nyckelord. Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.
Medelsförvaltare – organisationen som tar emot bidraget
I den här utlysningen måste medelsförvaltaren vara ett svenskt lärosäte, vissa forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag. Medelsförvaltaren måste dessutom vara godkänd för alla Formas utlysningar.
- Kontrollera att din medelsförvaltare är godkänd för Utforska.
- Välj din medelsförvaltare i rullistan.
- Välj hemvist i rullistan.
Medverkande forskare
- Maximalt fyra medverkande forskare kan bjudas in till varje ansökan.
- Huvudsökande bjuder in medverkande forskare till ansökan i Prisma.
- Alla medverkande forskare måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma för att kunna bjudas in till Prisma.
- För att huvudsökande ska kunna registrera (skicka in) ansökan måste alla inbjudna medverkande forskare ha accepterat inbjudan att vara medverkande och fyllt i de obligatoriska fälten korrekt.
- Huvudsökande bjuder in medverkande forskare genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma. Exakt rätt stavning av namn och e-postadress krävs.
Medverkande administratörer
- Huvudsökande kan bjuda in medverkande administratörer.
- Medverkande administratörer är inte delaktiga i projektet, utan är personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret.
- Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste huvudsökande göra.
- Huvudsökande bjuder in medverkande administratör genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma. Exakt rätt stavning av namn och e-postadress krävs.
Akademisk profil (max 2000 tecken, inklusive mellanslag)
I den akademiska profilen beskriver huvudsökande och medverkande forskare sina respektive kompetenser och erfarenheter mer utförligt än i projektbeskrivningen. Ge gärna konkreta exempel och hänvisa till relevanta meriter och/eller publikationer som du har lagt till i CV-delen. Den akademiska profilen får vara max 2000 tecken, inklusive mellanslag, per person.
Det är bara huvudsökande och medverkande forskare som får skriva akademisk profil. För övriga projektdeltagare kan en beskrivning av kompetenser och erfarenheter inkluderas i projektbeskrivningen. Detta gäller även för projektdeltagare som ännu inte är namngivna, exempelvis om en doktorand ska rekryteras. Skriv då vilken kompetens som personen ska bidra med till projektet.
CV
Det är bara huvudsökande och medverkande forskare som kan lägga till CV till ansökan. Huvudsökande respektive medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan.
I denna utlysning är enbart vissa av posterna i CV-delen är aktiverade. Detta för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för personer med olika slags akademiska karriärvägar att beskriva sina kompetenser och erfarenheter.
Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan, för huvudsökande och för varje medverkande forskare:
Utbildning
- Forskarutbildning
- Utbildning på grund- och avancerad nivå
Arbetsliv
- Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
- Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag). Formas har begränsad möjlighet att belägga personuppgifter med sekretess, så undvik att ange exempelvis namn på barn, sjukdomar, tjänstgöringsort eller namn på politiskt parti.
Meriter och utmärkelser
- Docentur
- Andra meriter. Här anger du de meriter som du tycker är relevanta för projektet. Ange meriter där du har gjort ett betydande bidrag och som tydligt visar att du har den kunskap, kompetens och erfarenheter som hänvisas till i projektbeskrivning och akademisk profil. Det kan exempelvis handla om dokumenterad erfarenhet av samverkan, öppen vetenskap, forskningskommunikation, projektledning, mång- och tvärvetenskapligt arbete, handledning av doktorander, etc. Du kan ange som mest 10 meriter.
Publikationer
Här anger du de publikationer som du tycker är relevanta för projektet. Ange publikationer där du har gjort ett betydande bidrag och som tydligt visar att du har den kunskap, kompetens och erfarenheter som hänvisas till i projektbeskrivning och akademisk profil. Publikationerna kan vara vetenskapliga artiklar, rapporter, böcker eller annat som är relevant för ditt forskningsfält. Du kan ange som mest 10 publikationer.
Bilagor
Om du behöver använda kartor, figurer, tabeller eller bilder för att beskriva ditt projekt kan du ladda upp dessa som en samlad PDF-fil i Prisma (max 4 MB).
Efter du har lämnat in din ansökan
Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.
Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:
- Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
- Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
- Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
- Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
- Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
- Att ansökan inte är helt eller i stora delar den samma som en ansökan som beviljats medel hos Formas eller en annan finansiär.
- Att samma eller en snarlik ansökan inte har registrerats med olika huvudsökanden.
- Att de krav som ställs på medelsförvaltare, huvudsökande, medverkande forskare och andra projektdeltagare under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
- Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.
Beredningsgruppens kompetens
Varje beredningsgrupp består av en relevant kombination av aktiva forskare samt användare av forskningsresultat. I varje beredningsgrupp kommer det att finnas bred kompetens som täcker in Formas ansvarsområden, discipliner samt kombinationer av discipliner i form av mång- och tvärvetenskap.
De ansökningar som kommer in till Formas uppvisar ofta en slående mångfald vad gäller sakfrågor, studieobjekt, teori och metod. För att beredningsgruppen ska kunna matcha denna mångfald behöver vi använda oss av granskare som i första hand är experter på ett område, snarare än på ett specifikt studieobjekt, teori eller metod. Du bör därför skriva din ansökan så att någon som har generalistkompetens inom ditt område förstår vad du vill göra och varför.
Beredningsgrupper
I denna utlysning finns inga på förhand definierade beredningsgrupper. I stället kommer beredningsgrupper att skapas induktivt, baserat på de ansökningar som skickas in.
När vi skapar beredningsgrupper kommer vi att ta stöd av ett digitalt verktyg kallat Prophy. Verktyget identifierar ansökningar med liknande innehåll genom en semantisk analys. Prophy klassificeras som ett AI-system, enligt AI-förordningens definition.
Den enda data från ansökningarna som vi tillgängliggör för verktyget är projektens titel, sammanfattning och nyckelord. Se därför till att dessa delar tydligt speglar projektet.
Sakkunniggranskning följt av partiell randomisering
I denna utlysning kommer vi att använda en bedömningsprocess baserad på sakkunniggranskning följt av partiell randomisering. Varje ansökan bedöms först av tre granskare. Granskarna tilldelar individuellt betyg för de olika bedömningskriterierna. De ger också en prioritetspoäng (1–3) baserat på hur konkurrenskraftig de anser att ansökan är.
Baserat på betyg och prioritetspoäng placeras ansökningarna i tre grupper. Grupp 1 omfattar ansökningar som är verkligt enastående. Dessa ansökningar beviljas finansiering. Grupp 2 omfattar konkurrenskraftiga ansökningar med excellenta och likvärdiga kvalitéer. Dessa placeras i en pool för randomisering. Grupp 3 omfattar ansökningar som inte är konkurrenskraftiga. Dessa ansökningar avslås.
Den partiella randomiseringen ersätter de panelmöten som används i Formas vanliga granskningsprocesser. Det huvudsakliga skälet till att vi använder partiell randomisering i Utforska är att förbättra kvaliteten i bedömningsprocessen. I Utforska är antalet excellenta ansökningar långt över det antal som kan beviljas finansiering. Detta innebär att alla ansökningar som skulle ha diskuterats vid ett panelmöte – om vi hade använt den traditionella processen – är av så hög kvalitet att det blir nästan omöjligt att rättvist och tillförlitligt identifiera relevanta skillnader i kvalitet. Jämförelser försvåras ytterligare av att ansökningarna i Utforska kommer från en mångfald av forskningsfält.
Det slumpmässiga urvalet av ansökningar i Grupp 2 genomförs i R, som är en gratis och öppen källkodsprogramvara. All information om randomiseringen loggas och registreras som allmän handling, vilket innebär att alla som är intresserade kan begära tillgång till den.
Du kan läsa mer om partiell randomisering i Vanliga frågor och svar
Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier och med en sjugradig skala där 1 är lägsta betyg och 7 är högsta betyg. Alla kriterier värderas lika.
Nytänkande och originalitet
- Vad är projektets potential att utveckla eller utmana kunskapsläge och state of the art?
Vetenskaplig ansats
- I vilken utsträckning är teori, metod, empiriskt material och/eller kontext ändamålsenliga i relation till varandra och i relation till projektets mål?
- I vilken utsträckning adresseras etiska aspekter och överväganden i forskningen på ett tillfredställande sätt?
Genomförande och kompetens
- I vilken utsträckning är genomförandeplanen för projektet, inklusive aktivitetsgrader och budget, realistisk och ändamålsenlig i relation till projektets mål?
- I vilken utsträckning har projektdeltagarna de kompetenser och erfarenheter som krävs för att framgångsrikt kunna genomföra projektet?
Bidrag till samhället
- Vad är projektets potential att bidra till samhällsnytta och en hållbar utveckling, på kort och/eller lång sikt?
- I vilken utsträckning bidrar projektet till öppen vetenskap och forskningskommunikation, under projektets gång och/eller genom att tillgängliggöra metoder och resultat?
Betygsmatris
Som stöd för granskare att använda bedömningskriterierna på ett konsekvent sätt har vi tagit fram en betygsmatris. I betygsmatrisen beskrivs vad som krävs för att nå ett visst betyg för respektive betygskriterium. Matrisen beskriver fyra betygsnivåer. Granskarna kan dock använda hela den sjugradiga betygsskalan i sin bedömning, genom att välja betyg som ligger mellan de fyra som är beskrivna. Exempelvis definieras betyget Excellent (6) som mellan Väldigt bra (5) och Enastående (7).
Betygsmatrisen är också tänkt att kunna användas som vägledning för den som skriver en ansökan, genom att artikulera vilka förväntningar som finns kopplat till respektive betygsnivå. Betygsmatrisen finns enbart på engelska.
AI som stöd i granskningen av ansökningar
Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg, innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.
AI som stöd i andra delar av beredningsprocessen
I Utforska 2025 kommer vi att skapa beredningsgrupper induktivt, även kallat bottom-up. När vi skapar beredningsgrupper kommer vi att ta stöd av ett digitalt verktyg. Verktyget identifierar ansökningar med liknande innehåll genom en semantisk analys. Verktyget klassificeras som ett AI-system, enligt AI-förordningens definition. Den enda data från ansökningarna som vi tillgängliggör för verktyget är projektens titel, sammanfattning och nyckelord.
Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas i april 2026. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.
Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.
Så här rapporterar du utgifter och resultat Länk till annan webbplats.
Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.
Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).
Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.
Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.
Formas överför information om beviljade bidrag till Swecris, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.
Kontaktinformation
Vanliga frågor och svar
Börja gärna med att besöka vanliga frågor och svar om utlysningen, och se om din fråga finns besvarad där.
För frågor där du inte hittar svaret, kontakta oss på explore@formas.se.