Policylabb: Hållbar markanvändning för att nå klimatmålen

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Genomförande av ett policylabb där beslutsfattare integrerar relevant forskning och användarperspektiv i utveckling av policyer eller arbetssätt för hållbar markanvändning för att nå klimatmålen.

Detta är en riktad utlysning inom det nationella forskningsprogrammet om klimat.

VEM KAN SÖKA?

Huvudsökande organisation ska vara en offentlig organisation eller universitet, högskola eller forskningsinstitut. Endast flerpartsansökningar med minst en part från offentlig sektor och en part från universitet, högskola eller forskningsinstitut kan få finansiering.

Vi uppmuntrar ytterligare deltagande från fler sektorer utöver dessa såsom näringsliv och civilsamhälle.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Du kan söka bidrag för projekt mellan 12 och 24 månader, med en budget på minst 3 miljoner kronor och max 6 miljoner kronor per projekt.

Öppen: 56 dagar kvar. Sök senast: 2025-04-10 14:00

Hur mark används har stor betydelse för både minskning av växthusgasutsläpp och anpassning till ett förändrat klimat. Frågor om markanvändning är därför centrala i samhällets klimatomställning och nära kopplade till andra hållbarhetsaspekter, särskilt den biologiska mångfalden. Hur vi använder och förvaltar marken behöver avvägas mellan olika intressen, perspektiv och behov hos samhällsaktörer. I denna utlysning erbjuder vi därför finansiering för policylabb där offentliga organisationer tillsammans med forskare och behovsägare kan skapa nya arbetssätt och policyer för hållbar markanvändning för klimatomställning.

Digitala informationsmöten om utlysningen

Policylabben ska utgå från behov och förutsättningar kopplade till en specifik plats i Sverige och inkludera aktörer som har rådighet eller inflytande över markanvändningen. För att kunna söka krävs deltagande från minst en offentlig organisation och en forskare knuten till ett lärosäte eller forskningsinstitut i Sverige, men vi ser gärna att fler aktörer, från exempelvis näringsliv och civilsamhälle, inkluderas i ansökningarna.

Markanvändning är central i samhällets klimatomställning och nära kopplad till andra hållbarhetsaspekter, särskilt den biologiska mångfalden. Hur mark används påverkar klimatförhållanden på en mängd olika sätt. Dessa områden för markanvändning inkluderar exempelvis – men begränsas inte till – resursutvinning eller energiproduktion; naturbaserade eller multifunktionella lösningar; bebyggelse och infrastruktur; klimatanpassning; friluftsliv, hälsa, välbefinnande och rekreation; rennäring, jordbruk och livsmedelsproduktion; skogsbruk; våtmarker och återvätning; marken som kolsänka; markanvändningens påverkan på det lokala klimatet eller markens roll för att bilda grundvatten eller ta upp vatten. Frågor om hur vi förvaltar, vårdar och använder marken är komplexa, och avvägningar mellan intressen, samhällsaktörers behov och olika tidsperspektiv behöver göras. Denna komplexitet skapar utmaningar när det gäller styrning och beslutsfattande. I denna utlysning erbjuder Formas därför finansiering för genomförande av policylabb för hållbar markanvändning som ska bidra till klimatmålen.

Policylabb är en metod som används för att främja utformandet av ändamålsenliga policyer, styrmedel och arbetssätt med förankring bland beslutsfattare och användare. Ett policylabb kan också formas kring befintliga styrmedel, regelverk och policyer för att bättre förstå hur de kan användas på ett mer ändamålsenligt sätt. I policylabbet kan kompetenser och kunskaper kombineras och användarinsikter inkluderas i beslutsfattande. Genom att aktörer med olika perspektiv, kunskaper och intressen därmed integreras, har policylabbet potential att ta fram väl förankrade policyer och arbetssätt som ligger nära till hands att använda. I denna utlysning vänder vi oss till beslutsfattande offentliga organisationer som vill arbeta tillsammans med forskare och inkludera vetenskaplig kunskap i ett policyutvecklande arbete. Ansökan behöver också inkludera aktörer som har rådighet eller inflytande över den mark som det utvecklande arbetet fokuserar på. För ett framgångsrikt policylabb välkomnar vi också deltagande från näringsliv, civilsamhälle, branschorganisationer och företrädare för markägare och markbrukare, samt expertis inom innovativ och ändamålsenlig policyutveckling.

Genom utlysningen ger vi forskare och behovsägare möjlighet att samverka kring specifika policyhinder och gemensamt ta sig an utmaningarna och hitta vägar framåt. Vi vill att vår finansiering av policylabb ska resultera i nya arbetssätt och policyer för hållbar markanvändning som bidrar till att uppfylla klimatmål såväl som andra hållbarhetsmål.

Att hantera klimatförändringarna kräver en genomgripande omställning – transformation – av vårt samhälle. Många av de åtgärder som behövs för att minska växthusgasutsläpp och för klimatanpassning kräver mark. Markens användning påverkar samtidigt våra utsläpp och anpassningsförmåga. Mark är dessutom en grundläggande resurs för många ändamål, fyller viktiga syften för en stor bredd av aktörer och är centralt för hur vi bygger vårt samhälle. Frågor om hur vi förvaltar, vårdar och använder marken är komplexa med inneboende värdekonflikter som kräver avvägningar mellan intressen och mellan olika tidsperspektiv. Denna komplexitet skapar utmaningar när det gäller styrning och beslutsfattande.

Det kan finnas flera orsaker till att möjliga lösningar för en hållbar markanvändning inte når genomförande. Utöver mål- och intressekonflikter kan det exempelvis handla om otillräcklig ansvarsfördelning och organisering, bristande styrmedel, rådande incitamentsstrukturer eller markägarförhållanden. Ett framgångsrikt arbete med hållbar markanvändning för klimatomställning främjas av arbetssätt som kan hantera komplexitet och som integrerar en bredd av sektorer, intressen, kunskaper och kompetenser.

Det finns mycket forskning om markanvändning, som exempelvis sammanställts i IPCC:s specialrapport Climate Change and Land (Yamanoshita, M. (2019). IPCC special report on climate change and land. Institute for Global Environmental Strategies). Många samhällsaktörer har dessutom värdefulla kunskaper på området utifrån praktiska erfarenheter. Dessa kunskaper är värdefulla att integrera i beslutsfattande för att nå en hållbar markanvändning som bidrar till att uppfylla svenska och internationella klimatmål. Hur kan markanvändning styras med hänsyn till skilda intressen och värden och för att minimera riskerna att mark skadas eller förstörs? För bästa möjliga användning av marken kan ett landskapsperspektiv som samlar olika intressen och perspektiv vara värdefullt. Vi vill ge forskare och behovsägare möjlighet att samverka kring specifika policyhinder och gemensamt ta sig an utmaningarna och hitta vägar framåt.

Med allt snabbare takt på klimat- och samhällsförändringar ökar behovet av nya arbetssätt och metoder för offentliga organisationer. Policylabb är en form av samskapande utvecklingsprocess som samlar en grupp aktörer med olika kompetenser för att testa, experimentera och lära inom policyutveckling, och utveckla exempelvis nya arbetssätt, riktlinjer eller regelverk. Policylabb använder metoder som är designade för att integrera flera olika perspektiv och kompetenser. På så sätt är det ett användbart verktyg för att skapa träffsäkra policyer som kan hantera komplexitet och är välförankrade hos såväl beslutsfattare som intressenter. En samskapande process kan dessutom ge forskare och samhällsaktörer med olika behov och intressen djupare insikter och gemensam förståelse för varandras perspektiv och mer kraftfulla lösningar, samt främja fortsatt samverkan över sektorsgränser.

Utlysningen genomförs inom det nationella forskningsprogrammet om klimat. Sökande uppmuntras att ta del av programmets strategiska agenda (pdf) , 1.4 MB., där temana Hållbara innovationer för klimatarbetet, Styrning för att möta klimatutmaningarna, samt Systemintegrerade kunskaper om klimat, ekosystem och samhälle är särskilt relevanta för denna utlysning.

Den här utlysningen syftar till att möjliggöra genomförande av policylabb för utveckling av nya policyer och/eller arbetssätt som behövs i offentliga aktörers arbete för en hållbar markanvändning som bidrar till att nå klimatmålen. De policylabb som finansieras i utlysningen ska utgå från behov och förutsättningar kopplade till en specifik plats i Sverige där de aktörer som deltar i policylabbet har rådighet och/eller inflytande över markanvändning.

Hur mark används påverkar klimatförhållanden på en mängd olika sätt. Dessa områden för markanvändning inkluderar exempelvis – men begränsas inte till – resursutvinning eller energiproduktion; naturbaserade eller multifunktionella lösningar; biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bebyggelse och infrastruktur; klimatanpassning; friluftsliv, hälsa, välbefinnande och rekreation; rennäring, jordbruk och livsmedelsproduktion; skogsbruk; våtmarker och återvätning; marken som kolsänka; markanvändningens påverkan på det lokala klimatet eller markens roll för att bilda grundvatten eller ta upp vatten.

Som sökande väljer ni själva det område ni vill adressera utifrån era specifika behov och möjligheter. Klimatomställningsperspektivet ska vara centralt och drivande i frågeställningen. Oavsett område förväntas markanvändningens betydelse för rättvis omställning, resiliens och beredskap samt markhälsa och biologisk mångfald vara tvärgående perspektiv som inkluderas i alla ansökningar.

Aktuell forskning och verksamma forskare ska integreras i policylabben för att säkerställa tillgång till vetenskaplig kunskap. Forskare som deltar i ansökningar kan representera olika vetenskapliga discipliner och forskningsfält – det är upp till de sökande att motivera relevansen för det aktuella projektet. Vi välkomnar tvärvetenskapliga perspektiv och grupper som rymmer kompetens från flera olika discipliner.

Utlysningen syftar inte till att utveckla metoder eller teknik eller till att genomföra redan identifierade åtgärder för markanvändning, utan till att utveckla nya policyer, styrmedel och arbetssätt utifrån ett systemperspektiv som inkluderar en bredd av aktörer och kunskaper. De medel som kan sökas ska användas till att genomföra ett policylabb och kan inte användas för ny forskning eller sammanställande av forskningsresultat för akademisk publicering. Dock kan policylabb med fördel kopplas till pågående forskningsprojekt, för att skapa ytterligare synergier mellan forskning och beslutsfattande.

Utlysningen riktar sig till offentliga organisationer (kommuner, regioner, kommunalförbund, myndigheter) forskningsutförare, företag (ej enskild firma) och andra organisationer. För att kunna beviljas ska projektet drivas i samarbete mellan minst en part från offentlig organisation och en part från universitet, högskola eller forskningsinstitut. Forskare som deltar i ansökningar kan representera olika vetenskapliga discipliner och forskningsfält.

Utöver att integrera aktuell forskning förväntar vi oss att ett framgångsrikt policylabb behöver deltagande från behovsägare och intressenter såsom näringsliv, civilsamhälle, branschorganisationer och företrädare för markägare samt expertis inom innovativ policyutveckling, och uppmuntrar till att inkludera fler projektparter. Flera offentliga organisationer kan gå samman med gemensamma behov och målsättningar i utformandet av ett policylabb. Som sökande föreslår ni en projektgrupp som är ändamålsenlig för den frågeställning som ni tar er an. Det är upp till er att motivera projektdeltagarnas roll och relevans för den aktuella frågeställningen. Aktörer som har rådighet eller inflytande över den mark som projektets frågeställning adresserar behöver vara inkluderade i projektet.

Ambitionen med ett finansierat projekt är att den deltagande offentliga organisationen ges möjlighet att i dialog med forskare och intressenter utforma ändamålsenliga och förankrade arbetssätt och policyer för sitt arbete med markanvändning. Dessa arbetssätt och policyer ska bidra till att nå klimatmålen samtidigt som hänsyn tas till andra hållbarhetsmål. Det bör framgå av ansökan hur de policyer eller arbetssätt som utvecklas i projektet kommer att användas, och om och i så fall hur de är tänkta att följas upp, vidareutvecklas, spridas till andra platser och sammanhang och/eller skalas upp längre fram.

Endast ansökningar med minst en part från en offentlig organisation och en part från universitet, högskola eller forskningsinstitut kan få finansiering. Vi ser även att projekten i de flesta fall behöver inkludera fler parter, som behovsägare och andra intressenter och expertis, för ett framgångsrikt genomförande. Projektgruppen behöver inkludera en aktör som har rådighet/inflytande över den mark som projektet utformas kring. Den som står som projektledare ska antingen vara en forskare som är knuten till ett svenskt lärosäte, forskningsinstitut eller annan forskningsutövare, eller en individ knuten till en offentlig organisation. Representanter från andra medverkande organisationer kan inte stå som huvudsökande.

Inom ramen för projektets budget uppmuntrar vi att inkludera expertis om innovativ och ändamålsenlig policyutveckling. Sådan kompetens kan vara en del av projektet som projektpart eller upphandlas inom projektet.

Under projekttiden avser Formas att samla projektdeltagare för att dela kunskap och resultat och bygga relationer mellan projekten och till relevanta samhällsaktörer. Beviljade projekt förväntas delta i dessa aktiviteter. Kostnader för detta kan ingå i projektets budget.

För att räknas som projektpart ska organisationen finnas med som aktiv part i projektplanen och det ska tydligt framgå i projektbudgeten vilka kostnader som kommer att upparbetas av parten i fråga; antingen genom bidrag från Formas, egen eller annan finansiering eller en kombination av dessa. För projekt som får finansiering i utlysningen ska projektparterna, var för sig och efter besked om beviljande, underteckna ett skriftligt åtagande om att genomföra projektet i enlighet med Formas beslut om beviljande av medel. En förutsättning för första utbetalning av medel är att kopia av samtliga projektparters godkännande har inkommit i rätt tid och att eventuell efterfrågad komplettering inkommit.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och som vill söka medel från Formas omfattas av Regler för statligt stöd.

Innan du ansöker

Det är inte tillåtet att skicka in samma ansökan med olika huvudsökande till utlysningen Policylabb: Hållbar markanvändning för att nå klimatmålen. Alla slutregistrerade ansökningar som har samma innehåll kommer att avslås.

Huvudsökande person får endast inkomma med en ansökan i utlysningen Policylabb: Hållbar markanvändning för att nå klimatmålen. Det går däremot bra att vara medverkande deltagare i flera ansökningar så länge den sökandes totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100 procent finansiering.

Det går bra att huvudsökande samtidigt har ett löpande projektbidrag från någon av Formas andra riktade nationella och internationella utlysningar och/eller utlysningen Utforska!, så länge den sökandes totala lön, fördelat över projekten, ej överskrider 100 procent finansiering.

Alla projekt som söker medel hos Formas ska ha en ansvarig projektledare och genomföras av de personer som är angivna i ansökan. Projektledaren ska vara knuten till huvudsökande (koordinerande) part.

Huvudsökande organisation, koordinerande part, måste kunna ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till ett beviljat projekt. Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas för medelsförvaltare. Företag och civilsamhällsaktörer, branschorganisationer och övriga organisationer är välkomna att söka i utlysningen som projektparter och behöver då inte ha organisationskonto i Prisma.

Formas skiljer på medelsförvaltare som kan söka alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Huvudsökande organisation måste ha ett organisationskonto och vara godkänd som medelsförvaltare under någon av dessa två former.

I denna utlysning välkomnar vi forskningsutförare (universitet, högskolor och forskningsinstitut) eller offentliga organisationer (kommuner, regioner, kommunalförbund och myndigheter) att vara medelsförvaltare och koordinerande part.

Universitet, högskolor, myndigheter med forskningsuppdrag och de flesta forskningsinstitut är godkända som medelsförvaltare i alla utlysningar hos Formas. De flesta andra organisationer, så som kommuner och regioner, behöver vara godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt. Se vidare under rubriken ”Så här ansöker du”.

Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och som vill söka medel från Formas omfattas av Regler för statligt stöd.

Observera att verksamhetstypen enskild firma inte kan beviljas medel i utlysningen eller delta som part i projekt som söker i Formas utlysningar.

Organisationer som inte har ett svenskt organisationsnummer kan inte ta del av medel i den här utlysningen, utan får i förekommande fall delta in-kind.

Projektkonstellation och projektparter

Antal projektparter ska vara minst två (2), detta inkluderar den huvudsökande organisation som kallas koordinerande part och är medelsförvaltare. Projektgruppen ska inkludera minst en forskningsutförare (universitet, högskola eller forskningsinstitut) och minst en projektpart från offentlig sektor (kommun, region, kommunalförbund eller myndighet). Minst en medverkande forskare från forskningsutförare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.

Det är möjligt att vara koordinerande part för flera projekt med olika syften, samt att delta som projektpart i flera projekt.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader.

Direkta kostnader är kostnader som inte skulle ha uppkommit om inte projektet genomförts: Personalkostnader, kostnader för utrustning byggnader mark, kostnader för konsulter och licenser och övriga direkta kostnader. Projektpart, som ansöker om medel motsvarande tre miljoner kronor eller mer, också får ansöka om medel upp till 30 000 kronor för revisorsintyg från auktoriserad/godkänd revisor. Revisorsintyg från internrevisor accepteras för kommun, landsting, statliga myndigheter, universitet och högskola.

Indirekta kostnader är kostnader som inte uppkommer som en omedelbar följd av projektet men som ändå kan relateras till det, exempelvis för administration och IT. Indirekta kostnader kallas ibland för overheadkostnader eller allmänna omkostnader. Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Universitet och högskola behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet.

Följande organisationer får, när de deltar i projektet med icke-ekonomisk verksamhet, ta upp faktiska indirekta kostnader till ett belopp motsvarande högst 45 procent av sina stödberättigande personalkostnader:

  • forskningsorganisationer som är
    • aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller
    • stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter
  • statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning,

Villkoret om högst 45 procent gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning. Om organisationen även bedriver ekonomisk verksamhet som exempelvis uppdragsforskning ska verksamheterna redovisas separat. Om organisationen deltar i projektet med ekonomisk verksamhet gäller villkoret om övriga projektparter nedan.

Övriga Projektparter får ta upp faktiska indirekta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar 30 procent av sina stödberättigande personalkostnader.

De sökta medlen ska vara tydligt kopplade till det aktuella projektet och användas för att finansiera insatser utöver ordinarie verksamhet.

Här kan du läsa mer om vilka kostnader Formas finansierar:

Det här kan du söka finansiering för

Kostnader Formas finansierar med stödordningen (pdf) , 234.8 kB.

Finansiering kan sökas för minst 12 och maximalt 24 månader med ett bidrag på minst 3 miljoner kronor och maximalt 6 miljoner kronor per projekt.

För denna utlysning kommer utbetalning för projektets första budgetår påbörjas i november 2025. Startdatum, 1 november 2025, är därför förvalt i Prisma. Du som sökande kan dock välja att påbörja projektet under 2026 års första sex månader. Budgeten i ansökan ska redogöra för planer hur medel ska användas och sökande registrerar budget enligt hur de faktiska kostnaderna förväntas inträffa, per verksamhetsår. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid.

Ansökningar med ett sökt belopp eller omfattning i tid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås.

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr både vilka slags kostnader och hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms för varje organisation individuellt. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på

  • Partens verksamhet och storlek
  • Vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet

Regler för organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet

För organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet finns det möjlighet att söka medel i utlysningen och få full kostnadstäckning i projektet. Offentliga organisationer som universitet, högskolor, kommuner, regioner, myndigheter betraktas vanligtvis som organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet.

Regler för statligt stöd till företag och andra organisationer som uteslutande bedriver ekonomisk verksamhet

Statsstödsreglerna blir tillämpliga när Formas ger bidrag till företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet. Reglerna finns för att skydda konkurrensen på EU:s inre marknad.

I denna utlysning kommer Formas primärt tillämpa artikel 25 i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER, EU-förordning nr 651/2014). När stödet grundas på GBER beror stödnivån på typen av projekt och verksamhetens storlek. Organisationens storlek bedöms med hjälp av EU:s definition av små- och medelstora företag. I denna utlysning bedömer Formas att typen av projekt kommer falla inom kategorin ”experimentell utveckling ”. Hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera – det vill säga den maximala stödnivån – beror på organisationens storlek och typ av aktivitet. Verksamhetens storlek bedöms utifrån EU:s definition av små och medelstora företag.

Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den stödnivå som är tillåten enligt reglerna för statligt stöd i den aktuella stödgrunden och organisationens storlek.

Maximal stödnivå per projektpart och aktivitet

Nivåerna nedan utgår från att beviljade projekt innebär faktiskt samarbete eller spridning av resultat.

  • Litet företag:
    Stödnivå 60 procent.
  • Mellanstort företag:
    Stödnivå 50 procent.
  • Stort företag
    Stödnivå 40 procent.

Här kan du läsa mer om de statsstödsregler som gäller när Formas ger bidrag:

Regler för statligt stöd

Stödnivåer enligt Formas stödordning (pdf) , 297 kB.

Projektpart som skulle ta emot statsstöd vid utförande av Projekt, i det fall projektansökan beviljas medel från Formas, behöver vara medveten om att kraven för transparensredovisning av beviljade statsstöd har skärpts 2023. Detta innebär att statsstöd över 100 000 euro till en projektpart i ett projekt (eller om det rör primär jordbruksproduktion eller fiskeri- och vattenbrukssektorn 10 000 euro), måste redovisas publikt inom EU. Formas ansvarar för denna transparensredovisning. Den som skickar in en ansökan anses vara införstådd med detta krav på transparensredovisning och anses ha godkänt att sådan publik redovisning sker över de gällande beloppsgränserna.

Inför beslut genomför Formas kreditkontroller av de företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljande.

Försumbart stöd

I denna utlysning kan Formas också tillämpa kommissionens förordning (EU) 2023/2831om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, även kallat försumbart stöd eller de minimis-stöd. Totalt försumbart stöd till ett företag får inte överstiga ett takbelopp om 300 000 € under en period om tre år. Vid beräkning av takbeloppet ska allt stöd av mindre betydelse som företaget har erhållit från olika offentliga stödgivare (stat, region eller kommun) under treårsperioden räknas ihop. Om ett företag ingår i en koncern gäller stödtaket 300 000 € (ca 3 000 0000 kr) hela koncernen. Som företag räknas varje enhet som oavsett juridisk form bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte, t. ex. ekonomiska föreningar, ideella föreningar, stiftelse och aktiebolag. Beloppet avser bruttobelopp, det vill säga, före avdrag för skatt eller annan avgift. Stödet kan ha beviljats i form av kontantbelopp eller i annan form. Stöd i annan form räknas ut med hjälp av en bruttobidragsekvivalent, till exempel ska stöd i form av lån beräknas på grundval av de marknadsräntor som gällde när lånet beviljades. Om stödtaket 300 000 € överskrids kommer stödet att återkrävas.

För projektparter som söker medel med stöd av mindre betydelse, ska intyg om försumbart stöd biläggas ansökan genom att fylla i mallen för intyget Formas intyg om försumbart stöd Länk till annan webbplats. som undertecknas av behörig företrädare för organisationen och biläggas ansökan. Formas kan även under handläggningens gång komma att begära ett intyg om försumbart stöd för projekt när Formas bedömer att det finns ett behov av det.

Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har – det vill säga, om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Regler för organisationer som delvis bedriver ekonomisk verksamhet

För organisationer som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, exempelvis forskningsinstitut, kommunala bolag och civilsamhällesorganisationer, finns det möjlighet att söka medel i utlysningen och få bidrag med icke-statsstöd förutsatt att de avser delta inom sin icke-ekonomiska verksamhet. En organisation som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet ska betraktas som ett företag endast när det gäller den ekonomiska verksamheten.

Om en organisation som sökande bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet måste den genom separat redovisning hålla verksamheterna klart åtskilda. Det är av avgörande betydelse dels att kostnader och finansiering av organisationens olika verksamheter hålls separerade, dels att organisationen som stödmottagare inte får använda resultat från aktiviteter som bedrivits inom ramen för den icke-ekonomiska verksamheten, med finansiering från Formas, i sin ekonomiska verksamhet. För att Formas ska kunna bevilja organisationen stöd i form av finansiering inom ramen för er icke-ekonomiska verksamhet, krävs sammanfattningsvis att organisationen som sökande intygar att dess icke-ekonomiska verksamhet hålls klart åtskild från eventuell ekonomisk verksamhet samt att det projekt för vilket finansiering söks kommer att bedrivas inom er icke-ekonomiska del av verksamheten.

För sökande som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, och som i utlysningen avser delta i sin icke-ekonomiska del av verksamheten, kräver Formas därför att intyg om separat redovisning Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet , 57.8 kB. undertecknas av behörig företrädare för organisationen och biläggas ansökan. Formas kan även under handläggningens gång komma att begära ett intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet för projekt när Formas bedömer att det finns ett behov av det.

Det går bra att skriva din ansökan på svenska eller engelska. Ansökningar i denna utlysning kommer att granskas av svenskspråkiga bedömare.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att det genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete.

Så här ansöker du

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan.

Den organisation som huvudsökande representerar, så kallad koordinerande projektpart, behöver vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto i Prisma. Därutöver behöver den enskilde huvudsökanden ha ett personkonto i Prisma. Medverkande organisationer, så kallade projektparter, och medverkande personer behöver inte ha konto i Prisma för den här utlysningen.

Nedan följer information och instruktioner om organisations- och personkonton.

Personkonto

För att kunna fylla i information i ansökan behöver du ett personkonto i Prisma. Huvudsökande som ska fylla i informationen i ansökan och registrera den i ansökningssystemet behöver ett personkonto i Prisma.

Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats..

Organisationskonto

Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas i Formas ansökningssystem för medelsförvaltare. Organisationen behöver vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto.

Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt.

Huvudsökande från medelsförvaltare godkända för alla Formas utlysningar

Universitet, högskolor, de flesta forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan organisationskonto.

Huvudsökande från medelsförvaltare som behöver bli enskilt godkända

De flesta andra offentliga och privata organisationer behöver bli enskilt godkända som medelsförvaltare i denna utlysning.

Organisationskonto för organisationer som kan bli medelsförvaltare för ett enskilt projekt

  • Om organisationen redan har ett konto i Prisma, kontakta ansvarig forskningshandläggare Anna Kuznetcova via e-post för att organisationen ska bli tillagd som möjlig medelsförvaltare för denna utlysning. Ange organisationsnummer i ditt meddelande. Detta gäller även om organisationen blivit godkänd som medelsförvaltare för ett projekt för i någon av Formas tidigare utlysningar.
  • Saknar din organisation ett konto i Prisma sedan tidigare, ska en lämplig företrädare (huvudorganisationskontoansvarig) ansöka om ett organisationskonto på Prismas webbplats. Ange i motiveringen för ansökan att ni vill söka i utlysningen Policylabb – Hållbar markanvändning för att nå klimatmålen, vilken typ av organisation det gäller samt organisationsnummer. Det är viktigt att huvudsökanden i god tid ansöker om ett organisationskonto för den tilltänkta koordinerande projektparten (medelsförvaltaren) om ett sådant saknas i Prisma, dock senast den 31 mars 2025 Ansök om organisationskonto i Prisma. Länk till annan webbplats.
  • Om du inte vet om organisationen har ett konto i Prisma, kontakta ansvarig forskningshandläggare Anna Kuznetcova via e-post kuznetcova@formas.seinnan ni ansöker om ett nytt konto. Ange ert organisationsnummer.

Hemvist - skapa en struktur för att beskriva organisationen

För att kunna registrera en ansökan måste en hemvist inom organisationen anges, en hemvist kan exempelvis vara en institution eller en avdelning. Den som är organisationskontoansvarig ska bygga upp en struktur med enheter och underenheter (hemvister) i två nivåer. Om organisationen saknar avdelningar ange en underenhet som heter samma som organisationen. Information om hur du gör detta finns i Prismas användarstöd Länk till annan webbplats..

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor.

Observera att om du skriver din ansökan i ordbehandlingsprogram och sedan klistrar in din ansökan i Prisma riskerar formateringarna att försvinna.

Tabeller och figurer med avancerade formateringar eller formler ska du ladda upp som bilaga i pdf-format för att inte riskera att förlora värdefull information.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande:

Grundinformation

  • Sökt antal år/månader som ansökan avser.
  • Startmånad november 2025
  • Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Projektbeskrivning

Ansökan bedöms utifrån det som står i ansökan. Projektbeskrivningen behöver därför tydligt adressera alla bedömningskriterier. I bedömningen kommer stor vikt läggas på hur väl ansökningarna ger en komplett bild av både problem och lösningsförslag och behovsägarnas engagemang i projektet.

Projektets relevans och potential (max 6 000 tecken inklusive mellanslag)

Bakgrund

  • Beskriv bakgrunden till projektet och specifikt de medverkande parternas olika behov och hur de behoven adresseras i detta projekt.
  • Konkretisera hur de frågeställningar och utmaningar ni adresserar gällande markanvändning har identifierats, deras policyrelevans och hur projektet är tänkt att bidra till att möta dem. Relatera även era utmaningar till de tvärgående perspektiven; markanvändningens betydelse för rättvis omställning, resiliens och beredskap samt markhälsa och biologisk mångfald
  • Beskriv den vetenskapliga kunskap som medverkande forskare ska bidra med i projektet, dess relevans och potential att göra skillnad i en policykontext.

Syfte och mål

  • Beskriv syftet med projektet, vilka gemensamma mål ni har med projektet och hur det kopplar till utlysningens syfte och inriktning.

Förväntat resultat och effekt

  • Beskriv väntade resultat från projektet, hur dessa ska användas och kommuniceras, och deras potential att spridas till andra sammanhang och/eller skalas upp.
  • Beskriv hur ni planerar att hantera eventuella hinder som identifieras under projektets gång, både sådana ni själva kan påverka och sådana som andra aktörer har rådighet över.
  • Beskriv vilka nyttor (effekter) som projektets resultat kan väntas få. Beskriv inom vilka områden nyttan har potential att uppstå och vad som krävs för att effekterna ska kunna realiseras. Relatera även förväntade effekter till de tvärgående perspektiven.

Genomförande (max 6 000 tecken inklusive mellanslag)

  • Beskriv och motivera hur projektet ska genomföras med exempelvis arbetspaket, aktiviteter och metod.
  • Beskriv hur projektparternas olika perspektiv och expertis (inklusive forskningsexpertis) integreras i genomförandets alla delar.
  • Beskriv hur ni knyter till er nödvändig kompetens för projektets genomförande, exempelvis expertis inom designmetoder för innovativ policyutveckling.
  • Beskriv det planerade arbetet med hur projektets resultat ska komma till användning och kunna skapa nytta.
  • Beskriv hur jämställdhet har integrerats i projekts genomförande och gruppsammansättning.
  • Beskriv eventuella risker, hur de kan påverka genomförandet och hur de kan hanteras ifall de uppstår.

Aktörer (max 3 000 tecken inklusive mellanslag)

  • Beskriv och motivera val av projektparter, kompetenser, roller och delaktighet.
  • Beskriv hur relevanta intressenters perspektiv och behov utanför projektet kan tas tillvara.
  • Beskriv hur projektet inkluderar aktörer som har inflytande/rådighet över den mark som projektets frågeställning adresserar

Referenser (max 5000 tecken inklusive mellanslag)

Lista de referenser som använts för att styrka projektbeskrivningen. Det kan vara forskning, rapporter, utredningar, tidigare arbeten relevanta för projektet, etcetera. Du väljer själv i vilket format du skriver referenserna.

Budget och övrig information

Projektets kostnader, finansiering och övrig information om samtliga organisationer som deltar i ansökan redogör du för i Prisma. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan maximalt söka och beviljas bidrag motsvarande procent av sina stödberättigade kostnader i denna utlysning. Se avsnittet Maximal stödnivå per projektpart och aktivitet.

Följande uppgifter ska anges i projektets budget:

Information om huvudsökande organisation och varje projektpart

Detta är obligatoriska uppgifter som måste fyllas i per part för samtliga parter i projektet. Uppgifterna samlas in och fylls i av huvudsökande. Huvudsökandes organisation ska vara samma som anges som medelsförvaltare.

  • Organisationens namn
  • Organisationsnummer
  • Adress, postnummer, postort, land
  • Årsomsättning (avser universitetets, högskolans, institutets, företagets eller organisationens totala omsättning respektive försäljning under förevarande beskattningsår, anges i siffror exempelvis 3 500 000)
  • Balansomslutning (avser summan av tillgångssidan alternativt summan av skulder och eget kapital i ett företags eller organisations balansräkning, anges i siffror exempelvis 5 500 000)
  • Antal anställda
  • Kontaktperson
  • E-post till kontaktperson
  • Namn på arbetsplats, adress, postnummer, postort, land där huvuddelen av arbetet kommer att genomföras.

Kostnader

Kostnader Formas finansierar med stödordningen (pdf) , 234.8 kB.

  • Personalkostnader för forskare, tekniker och annan personal i den omfattning som de arbetar med projektet. För anställda vid universitet, högskola eller forskningsinstitut får beloppet aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som redan får fullständig lönefinansiering från någon finansiär, inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
  • Utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.
  • Kostnader för konsulter och licenser med mera, som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.
  • Övriga direkta kostnader, som kostnader för till exempel materiel, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt. Övriga direkta kostnader inkluderar även resor och konferenser samt publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Formas beviljar endast medel för vissa författaravgifter. Läs mer under rubriken. Kostnader för att publicera.
  • Indirekta kostnader: Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Forskningsorganisationer och statliga myndigheter som bedriver forskning enligt sin instruktion, får göra påslag för indirekta kostnader med högst 45 procent på sina stödberättigande personalkostnader när de deltar i projektet med icke-ekonomisk verksamhet. Företag och organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet får göra påslag med högst 30 procent på sina stödberättigande personalkostnader. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller för lokaler.

Finansiering

I ansökan kan fyra typer av finansiering anges:

  • Sökt bidrag från Formas: Anger vilket belopp som söks från Formas inom ramen för utlysningen. Beloppet kan inte överstiga totala kostnader. Om sökt belopp understiger totala kostnader kommer resterande belopp automatiskt räknas ut och redovisas under Egen finansiering.
  • Annat stöd (offentligt): Om medel för relaterade projekt har erhållits med finansiering från Formas eller annan offentlig finansiär
  • Annat stöd (privat): Om medel från annat privat företag eller organisation bidrar med finansiering till projektet.
  • Egen finansiering: Om projektparten går in med egen finansiering i projektet räknas den automatiskt fram i fältet för egen finansiering.

Motivering av personalkostnader i budget

Här specificerar ni den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader. Med personalkostnader avses löner inklusive sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter kopplade till lön. (Maximalt 500 tecken inklusive mellanslag.)

Budgetspecifikation

Här motiverar huvudsökande budgeten i ord. Här anges de overheadkostnader som tillämpas i ansökan. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.

Här anger du också eventuella konsultkostnader och omfattningen på konsultens medverkan. Ange även vilken eller vilka projektparter som står för konsultkostnaderna. Sökande uppmanas att vara tydlig med att beskriva samtliga kostnader i relation till de aktuella aktiviteterna inom projektet. (Maximalt 9 000 tecken inklusive mellanslag.)

Här ska också intyg om en separerad och/eller underordnad ekonomisk verksamhet och, om relevant, försumbart stöd bifogas.

Intyg för organisationer som delvis bedriver ekonomisk verksamhet

Projektparter som delvis bedriver ekonomisk verksamhet och avser att söka med icke-statsstöd ska intyga att de avser delta inom sin icke-ekonomiska verksamhet.

Intyget undertecknas av behörig företrädare för organisationen och laddas därefter upp som pdf i Prisma (max 4 MB). Formas godtar e-signatur. Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet , 57.8 kB.

Intyg om försumbart stöd

Projektparter som bedriver ekonomisk verksamhet och avser att söka försumbart stöd ska redovisa att stödtaket för försumbart stöd inte överskrids. Intyget undertecknas av behörig företrädare för organisationen och laddas därefter upp som pdf i Prisma (max 4 MB). Formas godtar e-signatur Formas intyg om försumbart stöd Länk till annan webbplats..

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du lämna in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten och få den godkänd. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett gällande etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde
    Välj projektets ämnesområde och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod)
    Välj minst ett forskningsämne och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Nyckelord
    Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till beviljade projekt kallas medelsförvaltare.

  • Välj medelsförvaltare i rullistan. Om du inte hittar den organisation som ska stå som huvudsökande, se rubriken Organisationskonto under avsnittet Så här ansöker du.
  • Välj hemvist i rullistan. Om du inte hittar rätt hemvist, se rubriken Sökande från medelsförvaltare som behöver bli enskilt godkända under avsnittet Så här ansöker du.

Medverkande

Lista över projektdeltagare

Lista samtliga projektdeltagare med namn, organisation samt roll och arbetstid i projektet. Fyll i uppgifterna i tabellformat: förnamn, namn, doktorsexamen om relevant, datum för doktorsexamen om relevant, organisationsnamn för projektpart, spara dokumentet som en PDF-fil (max 4 MB) och ladda upp under obligatoriska bilagor i Prisma. Det går endast att ladda upp PDF-format i Prisma.

Notera att datum för doktorsexamen används för att avgöra ifall projektansökan fyller kravet på att minst en medverkande forskare från forskningsutförare ska ha avlagt doktorsexamen senast vid utlysningens stängning.

CV för projektledare och nyckelpersoner

Utöver lista på medverkande, bifoga CV inklusive relevanta meriter för projektledare och nyckelpersoner som en samlad PDF i Prisma (max 10 MB). Rekommenderad längd per CV är max 2 A4-sidor. I CV ska relevanta uppgifter som visar de kompetenser som är viktiga i projektet för respektive nyckelperson redovisas. Exempelvis erfarenhet från relevant forskning, implementering, samverkan och projektledning.

CV bör innehålla följande:

  • Namn
  • Kön
  • Organisation
  • Titel
  • Roll i projektet
  • Relevant kompetens och erfarenhet
  • Motivering till varför personen är en nyckelperson
  • Övrigt

Eventuell publikationslista integreras i CV och får innehålla max 10 publikationer. I denna utlysning kan forskare vid våra allmänt godkända medelsförvaltare inte länka till redan inlagda CV uppgifter i Prisma. Detta för att en likvärdig bedömning av ansökningar och CV:n ska kunna göras.

Illustrationer, figurer, kartor

Det finns möjlighet men är inget krav att ladda upp till exempel kartor, figurer, tabeller och illustrationer som är relevanta för ansökan. Ladda upp dessa som en samlad PDF i Prisma (max 4 MB).

Så fyller du som huvudsökande i och kontrollerar budget och övrig information

Koordinerande projektpart

Fyll i information om koordinerande projektpart

  1. Ange företag/organisation och organisationens tillhörande uppgifter
  2. Ange arbetsplats, plats där huvuddelen av projektet kommer att genomföras, och arbetsplatsens tillhörande uppgifter
Förstora bilden

Fyll i kostnader för koordinerande projektpart

  1. Klicka på Redigera
  2. Kolumnerna avseende år kommer av den projekttid som angetts i Grundinformation.
  3. Fyll i kostnader för varje kostnadsslag och år.
  4. Spara och stäng fönstret.
  5. Totala kostnader räknas ut automatiskt summeringsfälten.
Förstora bilden
Förstora bilden
Förstora bilden

Fyll i finansiering för koordinerande projektpart

  1. Klicka på Redigera
  2. Fyll i sökt bidrag från Formas, per år
  3. Fyll i förekommande fall i stöd som erhålls från annan offentlig finansiär.
  4. Fyll i förekommande fall i stöd som erhålls från annan privat finansiär.
  5. Egen finansiering räknas ut automatiskt baserat på vad som angivits i kostnads- och finansieringsavsnitten.
  6. Spara och stäng fönstret.
  7. Total finansiering räknas ut automatiskt i summeringsfälten.
  8. Ange finansiärens namn om annat stöd erhålls.
  9. Stödnivån räknas ut automatiskt i procent.
  10. Medfinansieringsgrad räknas ut automatiskt i procent.
  11. I motiveringsfältet anger du hur den genomsnittliga timkostnaden för budgeterade personalkostnader har framräknats.
Förstora bilden
Förstora bilden
Förstora bilden

Projektpart

Klicka på Lägg till projektpart för den eller de projektparter som ska delta i projektet, utöver koordinerande projektpart, dvs. medelsförvaltaren.

Förstora bilden

Fyll i, för varje projektpart, avsnitten för information, budget och finansiering på samma sätt som beskrivs för koordinerande projektpart. Se avsnitt Koordinerande projektpart ovan. Uppgifter för projektpart fylls i oavsett om man söker bidrag, dvs. finansiering, från Formas eller ej. Om projektparter inte söker medel från Formas utan deltar in-kind, ska budgeterade kostnader anges för dessa projektparter men ange ”0” kr i fältet ”Sökt bidrag från Formas” under finansiering. Notera att en underleverantör till sökande inte utgör projektpart i ansökan.

Projektets kostnader och finansiering

Längst ner beräknas projektets totala kostnader respektive projektets totala finansiering automatiskt baserat på summor som aggregeras från budgettabeller för koordinerande projekt part och andra projektparter.

Förstora bilden

Kontrollera hur du fyllt i budgettabeller i god tid innan du registrerar din ansökan. Ansökningar med felaktigt ifyllda budgetar kan avslås. Kontrollera alla budgettabeller per projektpart inklusive koordinerande projektpart samt tabeller för Projektets kostnader respektive Projektets finansiering som aggregerar summor från tabeller per projektpart enligt nedan:

  • Du har lagt in alla projektparter som deltar i projektet.
  • Du angett sökta medel från Formas för de projektparter som avser att ta emot bidrag från Formas.
  • Du angett övrig annat stöd för de projektparter som i förekommande fall har det.

Efter du har lämnat in din ansökan

Du kan göra ändringar i din registrerade ansökan, avregistrera den och registrera på nytt, fram till utlysningen stänger kl. 14:00 torsdagen den 10 april 2025. Efter det kommer status hos din ansökan att ändras från ”registrerad” till ”slutregistrerad”. Inga kompletteringar eller efterregistreringar är tillåtna, om inte särskilt efterfrågade av Formas. Din slutregistrerade ansökan går automatiskt ut till medelsförvaltare när utlysningen stängts. Viktigt: ansökan behöver signeras digitalt i Prisma av medelsförvaltaren inom sju veckodagar efter att utlysningen har stängt.

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan, detta måste ske inom sju kalenderdagar efter att utlysningen stängt.
  • Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan följer utlysningens ramar avseende bl.a. budget, projekttid, typ av projektparter, parts-sammansättning, etc.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att inte flera ansökningar med samma innehåll inkommit
  • Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Varje ansökan granskas av flera granskare. Beredningsgruppen är sammansatt av representanter från akademi och relevanta aktörer i samhället. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:

Relevans

  • Projektet kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och inriktning.
  • Projektdeltagarna har identifierat relevanta frågeställningar som utgår från aktuella och väl förankrade behov av policyutveckling.
  • Utformningen av projektet har tagit relevant hänsyn till olika gruppers behov och förutsättningar kopplade till det aktuella markområdet och dess användning.
  • Projektdeltagarna har formulerat en gemensam utmaning som inkluderar de tvärgående perspektiven: markanvändningens betydelse för rättvis omställning, resiliens och beredskap, samt markhälsa och biologisk mångfald

Potential

  • Den forskning eller samlade kunskap som ligger till grund för projektet är relevant.
  • Projektet är nyskapande och har potential att bidra med nya arbetssätt eller lösningar som ligger i framkant.
  • Projektets arbetssätt har potential att spridas till andra platser och sammanhang.

Genomförande

  • Planerade aktiviteter och metoder är realistiska och ändamålsenliga för att uppnå förväntat resultat under projekttiden. Eventuella risker som identifierats är väl beskrivna, med reflektioner kring hur dessa kan hanteras.
  • Tidsplan och budget är realistisk och ändamålsenlig i förhållande till projektets syfte och mål.
  • Planen för hur projektets resultat ska implementeras är väl beskriven och ändamålsenlig.
  • Etiska överväganden är väl beskrivna och planen för hur dessa hanteras är ändamålsenlig.
  • Jämställdhetsaspekter är väl integrerade i projektets genomförande.

Aktörer

  • Projektets organisation och samlade kompetens är ändamålsenlig för genomförandet av projektet och inkluderar aktörer med inflytande/rådighet över den mark som projektets frågeställning adresserar.
  • Projektet sker i samverkan med relevanta intressenter eller användare.
  • Projektdeltagarnas medverkan är väl beskriven och ändamålsenlig för projektets mål.
  • Projektgruppen (nyckelpersoner) är väl sammansatt med avseende på könsfördelning, samt fördelning av inflytande mellan kvinnor och män. Relevant när projektgruppen består av fler än 3 personer.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 21 oktober 2025. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får e-post när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Ekonomisk återrapportering i Prisma. , 187 kB.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet (med tillhörande villkor) till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Villkor för beviljade medel - Formas

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:16 januari 2025