Att möjliggöra finansiering och investering för en hållbar klimatomställning

Det finns fortfarande tid att agera mot de kriser vi står inför på grund av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Avsevärda finansiella resurser behövs för att agera och genomföra klimatomställningen. Men idag flödar det globala, nationella, regionala och lokala kapitalet främst i traditionella fåror som dagens system skapat.

De flesta delar av samhället är på något sätt beroende av finanssektorn, och på samma sätt påverkas finanssektorn av de flesta andra sektorer i samhället. Förutsättningar för klimatomställningen har många beröringspunkter med finanssektorn, där konkurrenskraft och lönsamhet är avgörande för de flesta företag när det gäller investeringar och finansiering. Det finns nya initiativ och ansatser för att göra finanssektorn till en drivkraft för klimatomställningen, men en mer genomgripande förändring av finansiering och investering på flera nivåer kan behövas för att möjliggöra och driva en hållbar klimatomställning.

Behov av förändrade kapitalflöden har identifierats av en rad aktörer. I samband med öppnandet av FN:s generalförsamling i september 2024 betonades behovet av att reformera den internationella finansiella arkitekturen så att den blir välfungerande för dagens behov och verklighet. FN:s klimatpanel, IPCC, skriver i sin syntesrapport från 2023 att det finns tillräckligt med globalt kapital för att överbrygga de globala investeringsgapen för att nå klimatmålen, men att det finns hinder för att omdirigera kapital till klimatåtgärder. Dessa omfattar institutionella och regleringsmässiga hinder såväl som marknadstillträdesbarriärer. Kopplingar mellan klimatförändringar, klimatanpassning och biologiska mångfald, och nyttan av att dessa adresseras gemensamt lyfts av många aktörer. Omfördelning av kapital så att den biologiska mångfalden främjas är avgörande för en hållbar klimatomställning.

Olika regleringar kopplade till finanssektorn har tagits fram i bland annat EU, dessa har främst fokus på rapportering och transparens. Metoder utvecklas och data genereras för att stödja detta. I samband med det finns behov av att tillgängliggöra tillförlitliga och prioriterade data som accelererar omställningen, men även att lyfta blicken och agera så att verkliga effekter kommer till stånd. Det kan till exempel handla om att prioritera resurser för att ta fram specifika data, eller att fokusera på vissa regioner där aspekter av biologisk mångfald är kritiska eller på vissa aktörer som bidrar mycket till klimatpåverkan. Olika perspektiv på risk, riskvärdering och riskhantering är viktigt. Detta inkluderar systemiska risker.

Utlysningens syfte är att möjliggöra och främja finansiering och investering för en hållbar klimatomställning genom att generera, stärka och implementera ny kunskap i samverkan med relevanta samhällsaktörer och utifrån ett helhetsperspektiv.

Existerande och framtida finansiella flödena och investeringsmönster behöver främja den hållbara klimatomställningen, och även bidra till acceleration. För att kunna uppnå detta kan till exempel policys, regleringar och marknadsaktörers beteenden behöva förändras. Det kan också behövas nya förutsättningar gällande marknadsförhållanden, normer, riskbedömning och ansvarsfördelning, regleringar och lagstiftning. För att möjliggöra detta behöver flera delar adresseras och drivas parallellt och på flera nivåer samtidigt (lokalt, regionalt, nationellt och globalt). Förändringar kan behöva samordnas inom och mellan olika sektorer i samhället, samt utvecklas och genomföras i det globala nord och syd.

Projekten kan fokusera på en specifik sektor som har stor betydelse för klimatomställningen, men projekten kan också ha en mer tvärgående ansats och fokusera på exempelvis institutionella ramverk, affärsmodeller eller styrmedel. Projekten bör ta helhetsperspektiv, vilket kan innebära att beakta hela eller flera olika värdekedjor för att adressera avgörande problem och möjliga synergier och sido-nyttor. Projekt kan överskrida både geografiska och sektoriella gränser. Samstämmighet mellan parallella policy- och beslutsprocesser i offentlig liksom privat sektor och på flera nivåer kan adresseras i projekten, inklusive hur olika flaskhalsar och andra hinder kan undanröjas och målkonflikter hanteras på lokal, regional, nationell och global nivå.

På sikt förväntas portföljen av finansierade projekt kunna bidra till att utveckla och stödja policy samt beslut på flera nivåer och därigenom främja att kapital allokeras för en hållbar klimatomställning samt att kapitalflöden som motverkar omställningen förhindras. Minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning samt att bevara och öka den biologiska mångfalden är centrala delar för en hållbar klimatomställning. För att undvika lösningar som skapar nya, eller förstärker nuvarande, hållbarhetsproblem bör dessa frågor hanteras gemensamt. Även andra faktorer, såsom sociala och kulturella värden, kan beaktas i detta helhetsperspektiv.

Resultat från projekten förväntas möjliggöra och främja förändringar, som kan underlätta finansiering och investering för en hållbar klimatomställning. Utlysningen i sin helhet kan bidra till att ompröva definitioner och praxis kopplat till riskbedömning och ansvarsfördelning. Den kan även bidra till att tillgängliggöra prioriterade och tillförlitliga data som möjliggör för fler aktörer att utveckla relevanta strategier, åtgärder och rapportering. Resultat från projektportföljen kan bidra med erfarenheter och analys av betydelse för att utveckla nya affärsmodeller och omställningsplaner, samt finansiella instrument som stödjer dessa.

Projekten ska inkludera samhällsaktörers syn på vilka förutsättningar som behövs för att främja investeringar för en hållbar klimatomställning och aktivt agera för att kunskap och resultat implementeras och kommer till användning under och efter projektets gång. Kunskap och praktiker som tas fram i projekten ska vara ett resultat av samverkan mellan forskare (inom olika discipliner) och samhällsaktörer. Projektets kommunikations- och nyttiggörandeinsatser ska vara tydligt beskrivna i ansökan.

Parter utanför akademin kan ta del av projektmedel i den här utlysningen.

Vi förutser att forskare från olika discipliner behöver samverka i projekten för att omfatta och integrera flera perspektiv, och samverkan ska ske med parter utanför akademin. Projekten behöver inte begränsas till svenska förhållanden eller svenska aktörer.

Sökande uppmanas att planera projektet för att minska projektets eget klimatavtryck. Se vidare under rubriken ”Integrera klimat- och miljöhänsyn i planeringen av ditt projekt”.

Projekt som enbart syftar till utveckling av tekniker eller material kan inte finansieras. Forskningsprojekt som bedöms ligga utanför utlysningens syfte och inriktning kan inte beviljas bidrag och kommer att avslås före beredning. Bedömning av huruvida en ansökan ligger inom utlysningens område eller inte görs utifrån en fullständig ansökan. Sådana bedömningar görs därför endast efter utlysningens stängning.

Utlysningen riktar sig till forskningsutförare (universitet, högskola eller forskningsinstitut), företag (ej enskild firma), offentliga organisationer på olika nivåer (kommuner, regioner och myndigheter) och andra organisationer.

Huvudsökande organisation ska vara ett svenskt universitet, högskola eller forskningsinstitut. Deltagare från minst två parter ska medverka som projektpart i ansökan; minst en part från universitet, högskola eller forskningsinstitut och minst en part från övriga samhället. Även organisationer utanför akademin kan söka medel från Formas i den här utlysningen.

Internationellt samarbete:

Formas bidrag kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs av forskare eller övriga projektdeltagare som är anställda vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Forskning ska vara initierad och ledd från Sverige. Medelsförvaltaren måste vara belägen i Sverige och godkänd av Formas och är ansvarig för att vid behov anställa utländsk personal eller betala för aktiviteter eller tjänster utanför Sverige i enlighet med medelsförvaltarens riktlinjer. Utländskt deltagande ska vara begränsat, väl definierat och väl motiverat i projektansökan.

Undantag - forskningssamarbete med Ryssland och Belarus:

På grund av kriget i Ukraina kommer det inte att vara möjligt att få medel för projekt som involverar forskningssamarbete med statliga eller federala forskningsinstitutioner i Ryssland och Belarus.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och som vill söka medel från Formas omfattas av Regler för statligt stöd.

Huvudsökande organisation, koordinerande part, måste kunna ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut till ett beviljat projekt. Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas för medelsförvaltare. I denna utlysning välkomnar vi universitet, högskolor och forskningsinstitut som medelsförvaltare. Övriga organisationer är välkomna att söka i utlysningen som projektparter.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och som vill söka medel från Formas omfattas av Regler för statligt stöd.

Observera att verksamhetstypen enskild firma inte kan beviljas medel i utlysningen eller delta som part i projekt som söker i Formas utlysningar.

Företag som inte har ett svenskt organisationsnummer kan inte ta del av medel i den här utlysningen, utan får i förekommande fall delta in-kind.

Alla projekt som söker medel hos Formas ska ha en ansvarig projektledare och genomföras av de personer som är angivna i ansökan. Projektledaren ska vara knuten till huvudsökande (koordinerande) part, som är medelsförvaltare, och vara disputerad vid utlysningens stängning.

Projektkonstellation och projektparter

Antal projektparter ska vara minst två (2) detta inkluderar den huvudsökande organisation som kallas koordinerande part och är medelsförvaltare. Projektgruppen ska inkludera minst en forskningsutförare (universitet, högskola eller forskningsinstitut) och minst en av annan organisationstyp. Sådan annan organisationstyp kan omfatta aktörer inom finanssektorn (till exempel banker, försäkringsbolag, kapitalförvaltare, utvecklingsbanker), kommuner och regioner, myndigheter, företag, eller civilsamhällesorganisationer.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är kostnader som inte skulle ha uppkommit om inte projektet genomförts: Personalkostnader, kostnader för utrustning, byggnader och mark, kostnader för konsulter och licenser och övriga direkta kostnader. Indirekta kostnader är kostnader som inte uppkommer som en omedelbar följd av projektet men som ändå kan relateras till det, exempelvis för administration och IT. Indirekta kostnader kallas ibland för overheadkostnader eller allmänna omkostnader. Medlen ska alltså vara tydligt kopplade till projektet du söker medel för och finansiera insatser utöver ordinarie verksamhet.

Här kan du läsa mer om vilka kostnader Formas finansierar:

• Det här kan du söka finansiering för
• Kostnader Formas finansierar med stödordningen (pdf) , 234.8 kB.

I den här utlysningen går det att söka bidrag för projekt som är fem år långa. Bidraget får högst uppgå till 20 miljoner kronor.

Bidraget till projektet kan maximalt omfatta 4 miljoner kronor per år i genomsnitt över de år ansökan avser. Det går alltså att söka för mer än 4 miljoner kronor ett år så länge det sökta beloppet ett annat år av projekttiden är lägre än 4 miljoner kronor. Om det totalt sökta beloppet överskrider 20 miljoner kronor totalt kommer ansökan att avslås.

Projektets startdatum är förvalt i Prisma och går inte att ändra, eftersom medel för hela första projektåret kommer att betalas ut under 2025. Projektmedel får disponeras 6 månader efter projektavslut. Därefter lämnas slutlig ekonomisk återrapportering in inom tre månader.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr både vilka slags kostnader och hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms för varje organisation individuellt. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på

• Partens verksamhet och storlek
• Vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet

Regler för organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet

För organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet finns det möjlighet att söka medel i utlysningen och få full kostnadstäckning i projektet. Offentliga organisationer som universitet, högskolor, kommuner, regioner, myndigheter betraktas vanligtvis som organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet.

Regler för organisationer som delvis bedriver ekonomisk verksamhet

En projektpart som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet och avser att söka bidrag från Formas måste genom separat redovisning hålla verksamheterna klart åtskilda. Det är av avgörande betydelse dels att kostnader och finansiering av olika verksamheter hålls separerade, dels att projektparten som stödmottagare inte får använda resultat från aktiviteter som bedrivits inom ramen för den icke-ekonomiska verksamheten med finansiering från Formas i sin ekonomiska verksamhet. För att Formas ska kunna bevilja denna projektpart stöd i form av finansiering inom ramen för dess icke-ekonomiska verksamhet krävs sammanfattningsvis att projektparten som sökande intygar att dess icke-ekonomiska verksamhet hålls klart åtskild från eventuell ekonomisk verksamhet samt att det projekt för vilket finansiering söks kommer att bedrivas inom dess icke-ekonomiska del av verksamheten.

För sökande som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, exempelvis forskningsinstitut, kommunala bolag och civilsamhällesorganisationer, och som i utlysningen avser delta i sin icke-ekonomiska del av verksamheten, kräver Formas därför intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet. Formas kan även under handläggningens gång komma att begära ett intyg om separerad redovisning eller underordnad verksamhet för projekt när Formas bedömer att det finns ett behov av det.

Intyg om separerad redovisning eller underordnad ekonomisk verksamhet , 57.8 kB., som styrker ett av nedanstående kriterier, undertecknas av för organisationen behörig företrädare och biläggas ansökan.

Intyget ska styrka att:

• En berörd projektpart skiljer på kostnader, finansiering och intäkter från sådan verksamhet som är av ekonomisk respektive icke-ekonomisk karaktär. Det gör projektparten för att korssubventionering av den ekonomiska verksamheten inte ska kunna ske. Stöd som mottages i projektet kommer endast att gå till den icke-ekonomiska delen av er verksamhet.

eller

• En organisation är en forskningsorganisation, vars främsta syfte är att bedriva oberoende forskning. Den ekonomiska delen av verksamheten är underordnad den icke-ekonomiska delen. Det innebär att den ekonomiska delen utgör maximalt 20 procent av årskapaciteten för er organisations forskningsverksamhet.

Regler för statligt stöd till företag och annan ekonomisk verksamhet

Statsstödsreglerna blir tillämpliga när Formas ger bidrag till företag och andra som uteslutande bedriver ekonomisk verksamhet. Reglerna finns för att skydda konkurrensen på EU:s inre marknad.

I denna utlysning kommer Formas primärt tillämpa artikel 25 i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER, EU-förordning nr 651/2014). I denna utlysning bedömer Formas att typen av projekt kommer falla inom kategorin ”industriell forskning”. När stödet grundas på GBER beror stödnivån på typen av projekt och verksamhetens storlek.

Företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan maximalt söka och beviljas bidrag motsvarande 50% av sina stödberättigade kostnader i denna utlysning oavsett verksamhetens storlek.

Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den stödnivå som är tillåten i denna utlysning.

Sökande av statsstöd behöver vara medveten om att en förutsättning för att stöd kan beviljas av Formas är att stödmottagaren samtycker till offentliggörande av stödet, så kallad transparensredovisning. Detta gäller för varje beslut om statsstöd över 100 000 euro till en projektpart i ett projekt (eller om det rör primär jordbruksproduktion eller fiskeri- och vattenbrukssektorn 10 000 euro). Stöd över dessa beloppsgränser måste redovisas publikt inom EU. Som stödgivare är Formas ansvarig för denna transparensredovisning. Den som ger in en ansökan samtycker till offentliggörandet för att kraven på transparensredovisning avseende beslut om beviljat stöd över de gällande beloppsgränserna ska kunna uppfyllas.

Inför beslut genomför Formas kreditkontroller av de företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet som kan komma i fråga för beviljande.

Här kan du läsa mer om de statsstödsregler som gäller när Formas ger bidrag:

• Regler för statligt stöd
• Stödnivåer enligt Formas stödordning (pdf) , 297 kB.

Försumbart stöd

Formas kan i utlysningen också tillämpa kommissionens förordning (EU) 2023/2831om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse Länk till annan webbplats., även kallat försumbart stöd eller de minimis-stöd. Totalt försumbart stöd till ett företag får inte överstiga ett takbelopp om 300 000 euro under en period om tre år. Vid beräkning av takbeloppet ska allt stöd av mindre betydelse som företaget har erhållit från olika offentliga stödgivare (stat, region eller kommun) under treårsperioden räknas ihop. Om ett företag ingår i en koncern gäller stödtaket 300 000 euro (ca 3 000 000 kr) hela koncernen. Som företag räknas varje enhet som oavsett juridisk form bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte, till exempel ekonomiska föreningar, ideella föreningar, stiftelser och aktiebolag. Beloppet avser bruttobelopp, det vill säga, före avdrag för skatt eller annan avgift. Stödet kan ha beviljats i form av kontantbelopp eller i annan form. Stöd i annan form räknas ut med hjälp av en bruttobidragsekvivalent, till exempel ska stöd i form av lån beräknas på grundval av de marknadsräntor som gällde när lånet beviljades. Om stödtaket 300 000 euro överskrids kommer stödet att återkrävas. Läs mer om stödnivåer i Stödnivåer och definitioner för bidrag enligt Formas stödordning (pdf). , 297 kB.

För projektparter som uteslutande bedriver ekonomisk verksamhet och avser att söka Formas bidrag med försumbart stöd, ska intyg om försumbart stöd biläggas ansökan genom att fylla i mallen för intyget som undertecknas av behörig företrädare för organisationen. Formas intyg om försumbart stöd , 68.6 kB. Därefter skannas dokumentet och laddas upp som pdf i Prisma. Formas kan även komma att efterfråga ett intyg om försumbart stöd för projekt där detta är aktuellt.

Hur avgör du om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

Ett av de kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska räknas som ett statsstöd är att mottagaren av stödet är ett ”företag”, enligt företagskriteriet Länk till annan webbplats.. Den statsstödsrättsliga definitionen av ett företag är att det är en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet oberoende av dess rättsliga ställning och oberoende av hur verksamheten finansieras - det vill säga, om den är offentligt eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. All verksamhet som går ut på att erbjuda någon form av varor eller produkter och tjänster på en marknad utgör en ekonomisk verksamhet och stöd som beviljas är anse som statsstöd.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver själva projektarbetet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Budgetspecifikation och CV översätts inte.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi ser i dagsläget inga problem med att du som sökande använder AI som ett hjälpmedel när du utformar din ansökan. Det är dock viktigt att du är medveten om att ansvaret för att uppfylla de åtaganden som du gör i ansökan ligger hos dig som sökande. Du som sökande ansvarar för att innehållet i både ansökan och projektplanen är korrekt och att forskningen genomförs som du beskrivit. Detta intygar du i samband med att ansökan registreras. Du som sökande ska följa god forskningssed vid ansökningsförfarandet, vilket innebär att plagiat, falsifiering eller fabricering av innehåll i ansökan inte får förekomma.

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan.

Personkonto

Huvudsökande som ska fylla i informationen i ansökan och registrera den i ansökningssystemet behöver ett personkonto i Prisma.

Ansök om personkonto i Prisma Länk till annan webbplats..

Organisationskonto

Den organisation som ska ta emot och förvalta de medel som Formas betalar ut om projektet får sin ansökan beviljad kallas i Formas ansökningssystem för medelsförvaltare. Organisationen behöver vid ansökningstillfället ha ett organisationskonto.

Formas skiljer på medelsförvaltare som kan ta emot medel i alla Formas utlysningar, och medelsförvaltare som kan bli godkända att ta emot medel för ett enskilt projekt.

Universitet, högskolor, och de flesta forskningsinstitut är godkända som medelsförvaltare för alla Formas utlysningar och har redan organisationskonto. Medverkande organisationer, så kallade projektparter, behöver inte ha organistionskonto i Prisma för den här utlysningen.

Formas genomför först en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

• Att medelsförvaltaren har signerat ansökan, detta måste ske inom sju veckodagar efter att utlysningen stängt.
• Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
• Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
• Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
• Att ansökan följer utlysningens ramar avseende bland annat budget, projekttid, typ av projektparter, antal projektparter, etc.
• Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
• Att inte flera ansökningar med samma innehåll inkommit.
• Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.

Alla ansökningar bedöms av en extern beredningsgrupp och enbart utifrån det som är beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med. Beredningsgruppen består av aktiva forskare och användare av forskningsresultat, det vill säga personer som är sakkunniga och som arbetar i offentlig eller privat sektor. Varje ansökan granskas av flera granskare.

I denna utlysning kan Formas komma att tillämpa ett portföljperspektiv för att i utlysningen som helhet möjliggöra finansiering av projekt som adresserar en bredd av sektorer, utmaningar och perspektiv. Portföljperspektivet kan tillämpas av beredningsgruppen först efter att varje ansökan bedömts på sina egna meriter.

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier:

Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier på en skala 1-7, där 1 är lägst och 7 är högst. Samtliga kriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier. Alla kriterier är lika viktiga.

Relevans

• Projektet kan väsentligt bidra till utlysningens syfte och inriktning, vilket både motiveras i text och tydliggörs i den presenterade effektlogiken.
• Utformningen av projektet tar relevant hänsyn till olika gruppers utmaningar, behov och förutsättningar.

Potential

• Projektets förväntade resultat har ett betydande vetenskapligt värde.
• Det tvärvetenskapliga angreppsättet bygger på en relevant kombination av discipliner och forskningsfält.
• Projektet har betydande potential att ge konkret effekt med bäring på utlysningens syfte.
• Projektet har betydande potential för skalbarhet och spridning.

Genomförande

• Planerade aktiviteter och metoder är ändamålsenliga.
• Tidsplan och budget är realistiska och ändamålsenliga.
• Plan för hur projektets resultat ska nyttiggöras under projektets gång är väl beskriven och ändamålsenlig, och det finns en rimlig budget avsatt för detta.
• Etiska överväganden är väl beskrivna och planen för hur dessa hanteras är ändamålsenlig.

Aktörer

• Projektets organisation och samlade kompetens är tydligt motiverad och ändamålsenlig för genomförande av projektet, inklusive nyttiggörandet av projektets resultat.
• Projektet sker i samverkan med relevanta samhällsaktörer och medverkan av aktörer utanför akademin är väl motiverad och ändamålsenlig.

Våra granskare får i dagsläget inte använda AI-verktyg som stöd i granskningen av ansökningar. Det finns flera skäl till detta. Dels finns det en stor risk att information som laddas upp sprids vidare. Det finns även risker kopplat till sekretess och behandling av personuppgifter. Att ladda upp en ansökan eller information från en ansökan till någon form av AI-verktyg innebär en olovlig spridning av information. Detta gäller inte bara för AI-verktyg utan även många andra tjänster och verktyg för lagring och delning av data.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 21 oktober 2025. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får en e-post när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Ekonomisk återrapportering i Prisma (pdf). , 187 kB.

En lägesrapportering ska lämnas in i Prisma efter 36 månader. Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet (med tillhörande villkor) till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i möten, konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Villkor för beviljade medel - Formas

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång.

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.