Datumen för utlysningen är preliminära och kan komma att ändras. Innehållet kommer att vidareutvecklas och preciseras till dess att utlysningen öppnar.
FutureFoodS är det europeiska partnerskapet som ska bidra till mer hållbara livsmedelssystem i framtiden. Syftet med denna utlysning är att finansiera transnationella forsknings- och/eller innovationsprojekt som adresserar ett av utlysningens teman. Varje tema berör flera högt prioriterade frågeställningar som identifierats inom partnerskapet.
Formas och Vinnova samarbetar för att göra det lättare för svenska aktörer att ta del av våra medel. Sammanlagt har Formas och Vinnova avlagt 2,7 miljoner euro.
Varje ansökan som lämnas in i denna utlysning ska fokusera på ett av de tre utlysningsteman som anges nedan. Det valda temat ska tydligt anges i ansökan:
- Vägen mot hållbara och resilienta livsmedelssystem
- Nya livsmedel – Främja innovationer inom livsmedelsdesign, förädling och distribution genom omorientering av efterfrågan och utbud
- Stärka hållbara livsmedelsval – Möjliggöra matmiljöer och kostförändringar
Observera att primärproduktion som odling av råvaror (inklusive sjömat), jordbruksproduktion och andra specifika aspekter relaterade till detta, samt närings- och livsstilsrelaterade sjukdomar inte är i fokus i detta partnerskap. Dessa aspekter täcks i andra Horizon Europe-partnerskap.
FutureFoodS vägledande principer
FutureFoodS har för ambition att finansiera FoI-initiativ som adresserar komplexa utmaningar som gör de nuvarande europeiska livsmedelssystemen ohållbara, vilket kräver att man mobiliserar kunskap, aktörer och resurser genom ett livsmedelssystemperspektiv. Ett sådant angreppssätt är viktigt eftersom det förespråkar en holistisk syn på hur man tar itu med svårlösta problem, genom att erkänna de långvariga beroendeförhållandena mellan aktörerna i livsmedelssystemet samt identifiera drivkrafter och påverkanspunkter inom systemen.
Partnerskapet har dessutom identifierat 4 principer som finansierade projekt ska förhålla sig till:
- Transformativt perspektiv: Forskning bör vara lösningsdriven och förankrad i en viss kontext. Mångfalden i europeiska livsmedelssystem innebär att lösningar för ett mer hållbart livsmedelssystem kan variera beroende på kontexten, t.ex. olika geografiska förhållanden, olika institutionella strukturer, olika demografiska eller kulturella förhållanden.
- Inter- och transdisciplinaritet: Projekt ska gynna integrering av vetenskapliga metoder från flera akademiska discipliner eller forskningsfält, inklusive samhällsvetenskap och humaniora. Nivån av tvärvetenskaplighet ska vara ändamålsenlig, dvs lämplig för de forsknings- och innovationsfrågor som undersöks, projektets specifika mål och tänkta effekter.
- Multiaktörssamverkan: Intressenter från olika sektorer, styrningsnivåer och länder bör inkluderas i alla steg av kunskapande, från design till genomförande och uppföljning, för att främja praktiknära forsknings- och innovationslösningar.
- Hållbarhetens alla tre dimensioner: Projekt bör ta hänsyn till alla tre dimensioner av hållbarhet (miljömässig/ekonomisk/social inkl. nutrition och hälsa), men behöver inte nödvändigtvis behandla alla dimensioner i samma omfattning.
Ämne 1: Vägen mot hållbara och resilienta samt motståndskraftiga matsystem
Det här temat fokuserar på att utveckla nya sätt att organisera och förbättra våra matsystem med hjälp av till exempel marknadslösningar, nya affärsmodeller, policyåtgärder och experimentella metoder. Målet är att göra matsystemet mer hållbart ur alla tre dimensioner av hållbarhet, så som ekonomisk lönsamhet, miljöhänsyn och samhällets välbefinnande.
Finansierade projekt ska särskilt arbeta för att stärka samarbetet och nätverksbyggandet mellan olika aktörer i matsystemet och livsmedelssektorn för att kunna ta till sig nya, innovativa lösningar som kan transformera sektorn.
Ämne 2: Nya livsmedel – Främja innovationer inom livsmedelsdesign, förädling och distribution genom omorientering av utbud och efterfrågan
Diversifiering av utbud och efterfrågan på livsmedel har potential att adressera flera utmaningar. Till exempel ohälsosamma matvanor, miljö- och klimatpåverkan samt beroendet av import av livsmedel och insatsvaror.
Det här temat syftar till att skapa nya metoder för att utforma, designa, tillverka och distribuera nya sorters livsmedel. Livsmedel som baseras på olika råvaror som växter, baljväxter, spannmål, nötter, frön, alger, ätbara svampar, mikroorganismer och cellkulturer. Inom detta område kan även lokala och traditionella livsmedel som har glömts bort, kallat ”forgotten foods”, men som kan berika vår kost med näringsmässiga och ekologiska fördelar utforskas.
Ämne 3: Stärka hållbara matval – Möjliggörande matmiljöer och kostförändringar
Att ställa om till mer hållbara matval kräver ändrade normer, attityder och vanor. Det är viktigt att förstå hur matmiljöer påverkar oss. Matmiljöer handlar om de sammanhang som påverkar våra val när vi köper och konsumerar mat, samt om de faktorer som underlättar eller hindrar oss från att välja hållbara matvanor. Det här temat fokuserar på att överkomma hinder för att kunna välja mer hållbara matvanor.
Målet är att göra det lättare för konsumenter att göra medvetna, hållbara matval. Genom att designa om både digitala och fysiska platser där mat säljs och konsumeras kan människors matvanor påverkas att bli säkrare, mer näringsrika, miljövänliga, prisvärda, tillgängliga, rättvisa, kulturellt accepterade och goda.
Observera att detta bara är utdrag ur de tematiska beskrivningarna och enbart ger en indikation på vad som ingår i utlysningen. Mer utförliga beskrivningar och exempel finns i den internationella utlysningstexten. I den mån beskrivningarna skiljer sig åt är det den internationella utlysningstexten som gäller.
En mer utvecklad beskrivning av utlysningen på svenska finns på Vinnovas hemsida.
Europeiska samarbeten för hållbara matsystem | Vinnova Länk till annan webbplats.
Den fullständiga utlysningstexten (på engelska) med information om omfattning och krav på sökande är publicerad på partnerskapets webbplats där också ansökan sker. Ansvarig för utlysningen är den internationella koordinatorn.
Preliminära datum
- Öppning: 6 november 2024
- Stängning Steg 1: 15 januari 2025
- Stängning Steg 2: juni 2025
- Beslut: december 2025