Färdigställda forskningssammanställningar
Här kan du läsa mer om de forskningssammanställningar som Formas har genomfört hittills. Den senast färdigställda forskningssammanställningen ligger överst i listan.
Effekter på växthusgasflöden av att fleråriga gräsmarker etableras på organogen jordbruksmark
Organogena jordar ackumulerar en hög andel organiskt material vid jordbildningsprocessen. Jordbruksmarker med sådana jordar har ofta skapats genom utdikning av torvmarker eller genom sjösänkning. Efter torrläggningen börjar dessvärre dessa marker läcka koldioxid och lustgas som är starka växthusgaser. Vi har undersökt vad forskningen säger om hur växthusgasavgången från organogena jordar påverkas av en övergång från odling av ettåriga grödor till etablering av olika typer av gräsmarker.
Läs hela rapporten
Hur påverkas den biologiska mångfalden i naturbetesmarker av att betesdjuren ges tillgång till extra näring?
Naturbetesmarker tillhör de artrikaste miljöerna i världen. Det beror bland annat på att dessa marker är relativt näringsfattiga. För att få miljöersättning för naturbetesmarker måste skötseln av dem uppfylla vissa villkor. På naturbetesmarker som bedöms vara särskilt värdefulla är det till exempel inte tillåtet att tillskottsutfodra betesdjuren. Syftet är att skydda den biologiska mångfalden. Lantbrukare vittnar dock om att förbud mot tillskottsutfodring kan skapa problem, vad gäller såväl produktivitet som djurvälfärd. Vi har undersökt vad forskningen säger om hur den biologiska mångfalden i naturbetesmarker påverkas av att betesdjuren ges tillgång till extra näring.
Läs hela rapporten
Effekter av stickmyggbekämpning med Bti på akvatiska och terrestra ekosystem
På några platser i Sverige bekämpas massförekomster av stickmyggor med det biologiska bekämpningsmedlet Bti, en bakterie. Jämfört med många kemiska bekämpningsmedel har Bti en liten eller ingen direkt effekt på andra organismer än de insekter som man vill få bukt med. Men det betyder inte att det är helt riskfritt att sprida Bti i miljön, och bekämpningen kan vara särskilt problematisk i naturskyddsområden. Vi har undersökt vad forskningen säger om hur myggbekämpning med Bti påverkar ekosystem.
Läs hela rapporten
Markretention av fosfor från enskilda avlopp
Det finns ungefär en miljon enskilda avloppsanläggningar i Sverige. De flesta av dem är markbaserade. Det innebär att avloppsvattnet släpps ut i marken efter att slammet skiljts av. Den fosfor som finns i avloppsvattnet kan leda till övergödning av sjöar, vattendrag och hav. Kommunerna kan därför ställa höga krav på anläggningarna vad gäller rening av fosfor, och fastighetsägare kan behöva vidta kostsamma åtgärder för att möta kraven. Då avloppsvattnet flödar från avloppsanläggningen mot det mottagande ytvattnet gör dock olika naturliga processer att fosfor hålls kvar i marken. Detta kallas markretention. Hur effektiv markretentionen är har betydelse för vilka krav man bör ställa på de enskilda avloppen vad gäller fosforrening. Vi har kartlagt den forskning som finns om markretention av fosfor från enskilda avlopp.
Läs hela rapporten
Hur påverkas grundvattenmagasinering av anläggning, restaurering och dränering av våtmarker?
Många våtmarker har tidigare dränerats med hjälp av diken för att kunna användas till jord- eller skogsbruk. Idag restaureras en del våtmarker för att samhället ska återfå de nyttor våtmarker kan ge. Restaureringen sker oftast genom att dikena fylls igen, vilket gör att grundvattnets nivå stiger. Frågan är dock hur stor effekten är, och om grundvattnet utanför själva våtmarken också påverkas. Vi har undersökt vad forskningen säger om hur anläggning, restaurering och dränering av våtmarker påverkar grundvattennivån.
Läs hela rapporten
Svenskt kommunalt avloppsvatten och dess påverkan på vattenlevande organismer
Kommunalt renat avloppsvatten släpps ut i närliggande sjöar, vattendrag och hav. Trots rening finns potentiellt skadliga ämnen kvar i avloppsvattnet. Frågan är hur dessa ämnen påverkar de organismer som lever i de mottagande ytvattnen och om mer avancerad rening av avloppsvattnet är nödvändig. Vi har undersökt vad forskningen säger om hur svenskt avloppsvatten påverkar vattenlevande organismer.
Läs hela rapporten
Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark
Länk till annan webbplats.
Långvarig och ensidig odling av grödor kan i många fall utarma jorden på organiskt kol, vilket leder till sämre bördighet. Dessutom kan en del av kolet omvandlas till växthusgaser och bidra till den globala uppvärmningen. Genom att varva olika grödor på samma åker kan kolförlusterna i jorden minska, och i vissa fall kan kolförrådet i marken till och med öka. Vi har undersökt vad forskningen säger om hur olika växtföljder inom jordbruket påverkar inlagringen av organiskt kol i marken.
Läs hela rapporten