Nya centrum för en mer robust och resilient bebyggelse och infrastruktur

2026-10-21

Formas finansierar tre nya centrum inom utlysningen Robust och resilient infrastruktur och bebyggelse. Forskare ska tillsammans med näringsliv, offentliga aktörer och civilsamhälle arbeta med ett brett spann av forsknings- och innovationsfrågor. Syftet är att långsiktigt kraftsamla och utmana befintligt kunskapsläge och praktiker för ett hållbart samhällsbyggande med god anpassningsförmåga – som också skapar miljöer där det är attraktivt att leva, förflytta sig och bo i.

Ett förändrat omvärldsläge med nya typer av säkerhets-, klimat- och hälsorelaterade risker och hot har synliggjort behovet av en fungerande infrastruktur och bebyggelse för att upprätthålla samhällets kritiska funktioner och fortfarande ha ett välmående samhälle. De finansierade projekten i utlysningen ska bidra till nytänkande tvärvetenskaplig forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och lösningar för att skapa en mer robust och resilient infrastruktur och bebyggelse.

– Att stärka Sveriges bebyggelse och infrastruktur för framtiden kräver breda systemperspektiv som utgår från att se hållbarhet, motståndskraft, anpassningsförmåga, attraktivitet och samhällets konkurrenskraft som en integrerad helhet beroende av varandra. Genom de här centrumen skapar vi utrymme för större och längre partnerskap att utveckla både nytänkande och praktiknära kunskaper där de här perspektiven möter varandra, säger Josefin Thoresson, forskningssekreterare på Formas.

Totalt kom det in 37 ansökningar där större delen av svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut har gått samman med flera hundra aktörer från offentlig sektor, civilsamhälle och näringslivet. De centrum som nu ska börja sitt arbete har inriktning på adaptiv användning och cirkulära praktiker i den byggda miljön, hur den byggda miljön kan förbättra samhällets motståndskraft och stärka folkhälsan, samt på planering av resilienta elektrifierade transportsystem.

– Med den här utlysningen stärker vi utvecklingen av nya perspektiv på, och lösningar för ett hållbart samhällsbyggande som kan upprätthålla och skapa robusta livsmiljöer med god återhämtningsförmåga. Det behövs för att få ett attraktivt samhälle med hög livskvalitet för alla. De nya centrum som byggs upp möjliggör en nära samverkan mellan akademi och andra samhällsaktörer, vilket stärker forsknings- och innovationssystemet genom att knyta ihop hållbarhets- och resiliensfrågorna inom detta strategiskt viktiga område, säger Erik Bromander, avdelningschef på Formas.

Projekt som vi finansierar i utlysningen

 

REPLACES: Resilienta och robusta livsmiljöer: jämlika, trygga och hälsosamma

 

Svenska städer och regioner står inför växande och sammanlänkade utmaningar relaterade till klimatförändringar, demografiska skiften, ökande ojämlikheter och ökande ojämlikheter i folkhälsa. Förändringarna påverkar den byggda miljön, vardagslivet och rörelsemönster, samtidigt som rådande stadsstrukturer, karaktäriserade av fragmentering och bilberoende, ofta förstärker ojämlikheter, otrygghet, segregation och förutsättningar för upprätthållande av folkhälsa. För att möta dessa utmaningar krävs ny, evidensbaserad kunskap som kan koppla rumslig utformning till sociala, hälsorelaterade och klimatrelaterade utfall.

 

REPLACES föreslås som ett tvärdisciplinärt forskningscentrum med fokus på hur den byggda miljön kan bidra till långsiktig samhällelig robusthet och resiliens. Centret utvecklar integrerade sociospatiala ramverk som kopplar samman stadsmiljö, vardagliga praktiker och samhälleliga utfall, genom att kombinera perspektiv från arkitektur, stadsplanering, mobilitet, kriminologi och folkhälsa.

 

Genom ett missions-orienterat angreppssätt adresseras tre centrala utmaningar:

  • Jämlika livsvillkor och socialt inkluderande stadsmiljöer
  • Trygga och säkra livsmiljöer
  • Hälsofrämjande och förebyggande stadsutveckling

 

Med integrerade analyser och människocentrerade metoder stärks förmågan att analysera, förutse och utvärdera rådande förhållanden och förändringar. Nära samverkan med offentliga och privata aktörer säkerställer hög samhällsrelevans och möjliggör tillämpning i praktiken.

 

Medelsförvaltare: KTH

 

Samverkande parter: Göteborgs stad, Stockholm stad, Karolinska Institutet, Arkitekturinstitutet, Region Stockholm, Uppsala Kommun.

 

CARE: Centrum för adaptiv och regenerativ omställning av byggda miljöer

 

CARE är ett nationellt centrum för forskning och lärande kring hållbar renovering, adaptiv användning och cirkulära praktiker i den byggda miljön. Centret samlar universitet, kommuner, regioner, fastighetsägare, bygg- och hantverksföretag samt civilsamhällesorganisationer för att utveckla och testa nya arbetssätt för omställning av befintlig bebyggelse. Utgångspunkten är att framtidens hållbara samhälle i hög grad måste byggas av det som redan finns. Istället för rivning och nyproduktion utvecklar CARE kunskap om hur byggnader kan användas mer flexibelt, resurser tas tillvara och material återbrukas, samtidigt som sociala, kulturella och ekonomiska värden stärks.

 

CARE kombinerar forskning om kulturmiljö, arkitektur, byggteknik, material, hantverk, bostadsutveckling och samhällsplanering. Särskilt fokus ligger på hur praktisk kunskap, lokala materialflöden och adaptiva arbetssätt kan integreras i framtidens bygg- och förvaltningsprocesser. Centret arbetar i konkreta projekt och fastighetsmiljöer runt om i landet – från skolor, sjukhus och universitetscampus till bostadsområden och kommersiella fastigheter.

 

Genom nära samverkan mellan forskning och praktik utvecklar CARE nya modeller för transformativ förvaltning, återbruk och socialt hållbar bostadsförsörjning. CARE bidrar därmed till omställningen från ett byggsystem präglat av hög resursförbrukning till ett system byggt på långsiktig förvaltning, transformation och regenerativ användning av den byggda miljön.

 

Medelsförvaltare: Göteborgs Universitet

 

Samverkande parter: Chalmers tekniska högskola; Göteborgs stad; Luleå kommun, Luleå tekniska Universitet; Malmö stad, Malmö Universitet, Region Kronoberg; Akademiska Hus AB; Stiftelsen för byggandets managementfrågor (CMB); Byggnadsvårdsföretagen i Sverige; Alekta Fastigheter AB; Egnahemsfabriken Ideell förening; Svenska byggnadsvårdsföreningen; Västra Götalandsregionen

 

ReMIC - Nationellt centrum för resilienta elektrifierade transportsystem

 

ReMIC (Resilient e-Mobility Infrastructure Centre) är ett nationellt kompetenscentrum för resilienta elektrifierade transportsystem. Centret tar sig an en växande samhällsutmaning: att transport-, energi- och digitala infrastruktursystem blir allt mer beroende av varandra samtidigt som klimatrelaterade, geopolitiska och cybersäkerhetsrelaterade risker ökar.

 

Trots snabb elektrifiering saknas idag tillräcklig kunskap och samordning kring hur elektrifierade transportsystem ska planeras, styras och fungera under störningar och långvarig osäkerhet. ReMIC behandlar därför ladd- och mobilitetsinfrastruktur som kritisk samhällsinfrastruktur och en del av den byggda miljön. Centret utvecklar metoder för robust och resilient infrastrukturplanering, beredskap, kontinuitet, styrning och rättvis tillgång till elektrifierade mobilitetssystem. ReMIC integrerar transport, energi, digital infrastruktur, logistik, samhällsplanering och beredskap genom scenariobaserad analys, omvärldsbevakning, operativa fallstudier och samverkan mellan forskning och praktik.

 

ReMIC samlar SEI Stockholm Environment Institute, KTH Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskolan, VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, Lindholmen Science Park och 2030-sekretariatet med bl.a. myndigheter, kommuner och branschaktörer. Centret ska stärka Sveriges långsiktiga kapacitet inom resilienta transportsystem och bidra till hållbar samhällsplanering, ökad beredskap och internationell konkurrenskraft.

 

Medelsförvaltare: Stockholm Environmental Institute

 

Samverkande parter: Chalmers tekniska högskola, KTH; Region Gotland, VTI; Lindholmen Science Park AB; 2030-sekretariatet; Drivkraft Sverige; Energiföretagen; Transportföretagen TF AB; Luleå Lokaltrafik Aktiebolag

Kontaktpersoner

Uppdaterad:21 oktober 2026