Projekt ska bidra till tryggare platser
Formas finansierar tretton projekt inom utlysningen Trygga rum. Projekten ska ge ny kunskap och nya lösningar för ökad trygghet och ett stärkt brottsförebyggande arbete i offentliga miljöer.
De finansierade projekten ska undersöka vad som krävs för att skapa långsiktigt trygga, säkra och inkluderande miljöer i städer, tätorter och på landsbygden. Det handlar om allt från enskilda platser som parker, gator och torg till hela stadsdelar, byar och olika slags infrastruktur.
– Trygghet är centralt för människors livskvalitet. De här projekten ger ny kunskap om hur den byggda miljön kan utvecklas så att fler känner sig trygga på de platser där de bor, vistas och rör sig, säger Lisa Larsson, forskningssekreterare på Formas.
I projekten arbetar forskare med kommuner, bostadsbolag, civilsamhälle eller andra lokala aktörer för att utveckla modeller, verktyg och arbetssätt som kan användas i praktiken. Flera projekt involverar också personer och lokala verksamheter som använder och vistas i de miljöer som studeras, till exempel boende, barn eller kvinnor i utsatta livssituationer.
– Det är glädjande att projekten arbetar så tydligt med samverkan och samskapande. Det ökar möjligheterna att resultaten kommer till nytta i praktiken, fortsätter Lisa Larsson.
Utlysningen genomförs inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande och har särskilt fokus på säkra och trygga offentliga platser samt hållbara boende- och vistelsemiljöer.
Mer om utlysningen och lista över finansierade projekt
Projekt som vi finansierar i utlysningen
Trygghetens röst – en samskapande planeringsprocess för trygga landsbygder
Projektet utvecklar en modell för att stärka tryggheten i landsbygder genom samskapande metoder. I Husum kombineras forskning, lokala erfarenheter och invånarnas perspektiv för att ta fram lösningar för ett tryggare och mer inkluderande centrum. Kunskapen ska kunna användas i andra landsbygder och bruksorter med liknande utmaningar.
Att bygga rättvis och inkluderande trygghet i postindustriella stadsmiljöer
Projektet undersöker hur kultur, stadsplanering och polisarbete tillsammans kan bidra till ökad trygghet. I Sofielund i Malmö prövas arbetssätt för mer inkluderande stadsmiljöer, med fokus på hur olika grupper påverkas av utvecklingen. Målet är att ta fram kunskap om hur trygghet kan stärkas utan att människor stängs ute.
Trygghet för dem som lever utan skydd: kvinnor, utsatthet och samproduktion av trygghet i stadens vardagsrum
Projektet undersöker hur trygghet upplevs av kvinnor i utsatta livssituationer. I Göteborg och Stockholm utvecklas åtgärder för att stärka skyddet i offentliga stadsmiljöer, med utgångspunkt i kvinnornas egna erfarenheter. Projektet ska ge ny kunskap om hur trygghetsarbete kan utformas för att bättre denna samhällsgrupp, vars behov annars ofta förbises.
BARNTRYGG – hur skapar vi en trygg fysisk miljö för barn på svenska asylboenden?
Projektet undersöker hur asylboenden kan utformas för att stärka barns trygghet. Genom platsanalyser, trygghets- och säkerhetsvandringar och andra samskapande metoder tas riktlinjer och arbetssätt fram. Resultaten ska ge stöd till myndigheter, kommuner och andra aktörer som ansvarar för tryggare boendemiljöer för barn.
Trygghet i förändrade grannskap: Allmännyttans bostadsområden och strategier för goda livsmiljöer på krympande platser
Projektet undersöker hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten i mindre kommuner. Studier i Bengtsfors, Ljusnarsberg och Tierp utvecklar platsanpassade arbetssätt för områden där befolkningen minskar och resurserna ofta är begränsade. På så sätt ska projektet bidra med kunskap om hur otrygghet kan motverkas och goda livsmiljöer skapas på krympande orter.
Utvärdering av parksäkerhet och trygghet genom belysning och användarperspektiv: Evidens från Stockholm
Projektet undersöker hur belysning och parkdesign påverkar tryggheten. I Stockholm analyseras användares upplevelser av parker och brottslighet för att förstå hur olika grupper använder och upplever gröna miljöer. Resultaten ska ge bättre kunskap om hur belysning kan öka tryggheten utan att samtidigt skapa negativa effekter för parkmiljön, till exempel genom onödig energianvändning eller störningar för växt- och djurliv.
GÖRA PLATS – Konstnärlig platsaktivering med barn och unga för att stärka trygghet i stadsrummet
Projektet undersöker hur konstnärlig platsaktivering med barn kan stärka trygghet och sociala relationer. I Örebro utvecklas metoder där barn är med och formar stadsmiljöer genom workshops och gemensamt byggande. Projektet ska ge ny kunskap om hur barns delaktighet och aktiviteter över tid kan göra offentliga miljöer mer använda, levande och trygga.
Kommunala bostadsbolags arbete för trygghet genom torgutveckling – samspelet utformning, förvaltning och användning
Projektet undersöker hur utformning, användning och förvaltning av torg påverkar tryggheten. I Göteborg studeras sju torg där kommunala bostadsbolag arbetar med ombyggnationer, trygghetsvärdar och platsaktivering för att stärka tryggheten. Projektet ska ge ny kunskap om hur sådana insatser kan kombineras för att göra torg mer trygga, använda och inkluderande över tid.
Från fragment till flöden: Trygga rum i centrala utkanter
Projektet undersöker hur handel och kreativa näringar kan bidra till tryggare stadsmiljöer. I Gåsebäck i Helsingborg testas nya verksamheter, delade ytor och kreativa installationer som ska öka aktivitet, närvaro och lokal attraktionskraft i området. Projektet ska ge kunskap om hur vardagliga verksamheter och den byggda miljön tillsammans kan användas för att stärka tryggheten.
Betydelsen av lokala sociala bostadsprojekt för upplevelsen av rumslig trygghet – lärdomar från Farsta Strand
Projektet analyserar hur nya former av bostadsförvaltning och samverkan kan stärka tryggheten. I Farsta Strand studeras bland annat relationell förvaltning och boendeinflytande för att förstå hur trygghet kan byggas genom delaktighet och samarbete mellan aktörer. Resultaten ska ge stöd för tryggare bostadsområden utan att utgå från mer kontrollinriktade lösningar.
Levande gator – Barns medskapande av trygga stadsrum
Projektet undersöker hur barns delaktighet kan bidra till tryggare och mer levande stadsmiljöer. I Malmö utvecklas och testas en metod där barn är med och analyserar gator, tar fram idéer och genomför förändringar i sin närmiljö. Projektet ska ge kunskap om hur barns erfarenheter kan användas mer aktivt i planering och trygghetsarbete.
Trygga rum och urban grönska: balansera upplevd trygghet och naturrestaurering i städer (GREENSAFE)
Projektet undersöker hur satsningar på mer grönska i svenska städer, i linje med nya EU-krav och policys, påverkar både biologisk mångfald och människors trygghet. Genom att kombinera data om grönstruktur, brottslighet och invånares upplevelser ska projektet ta fram konkreta riktlinjer för hur framtidens urbana grönområden kan utformas så att de både stärker naturvärden och bidrar till trygga och säkra stadsmiljöer.
Visualisering för Trygghet och Tillgänglighet
Projektet undersöker hur trygghet och tillgänglighet kan integreras utan att exkludera grupper. I Göteborg används en så kallad digital tvilling för staden för att testa hur utformningar av offentliga miljöer påverkar människor med olika behov och förutsättningar. Projektet ska ge bättre stöd för att planera miljöer som är tillgängliga och trygga för fler.
Kontaktpersoner