Utlysning tar slumpen till hjälp
I Utforska kan du söka medel för nytänkande forskningsprojekt där du fritt formulerar en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande.
Utforska är en av Formas tuffaste utlysningar med hård konkurrens. För att få finansiering krävs en riktigt stark ansökan – men också ett visst mått av tur. Nu tar Formas ytterligare steg i att utveckla beredningsprocessen och låter slumpen fungera som ett stöd, i stället för en utmaning, genom så kallad partiell randomisering.
I Utforska kan forskare söka medel för nytänkande forskningsprojekt inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande. Utlysningen för 2025 har stängt för ansökningar och är nu inne i beredningsprocessen. Eftersom partiell randomisering innebär en förändring i beredningsprocessen jämfört med tidigare år, vill vi uppmärksamma frågan och klargöra vad det innebär för dig som forskare.
Partiell randomisering är en metod för att välja ut vilka ansökningar som ska få finansiering, där vissa ansökningar väljs ut med hjälp av slumpen. Partiell randomisering har utvecklats som ett sätt att hantera eller mildra de utmaningar och begränsningar som sakkunniggranskning kan medföra.
Partiell randomisering kan göras på många olika sätt beroende på vad man vill uppnå och hur stort inflytande man vill att sakkunniggranskningen ska ha över utfallet (Shaw 2023). För de flesta finansiärer som har testat partiell randomisering är detta inget som ersätter sakkunniggranskningen, utan som kompletterar denna.
"Partiell randomisering erbjuder ett verktyg för att förbättra [finansiärers] urvalsprocesser samtidigt som den centrala mekanismen för kvalitetskontroll behålls: sakkunniggranskarnas bedömning." (Bendiscioli m.fl. 2022, s. 72, översättning av Formas)
Om man vill att sakkunniggranskning fortsatt ska utgöra grunden för bedömningsprocessen är partiell randomisering med tröskelvärden uppåt och nedåt den rekommenderade och mest välanvända modellen (Shaw 2023). Detta innebär att ansökningarna, efter sakkunniggranskning, delas in i grupper baserat på ansökningarnas kvalitet.
- Grupp 1: Ansökningar av enastående kvalitet ingår inte i randomiseringen – dessa blir beviljade.
- Grupp 2: Ansökningar av hög och likvärdig kvalitet – här används randomisering för att välja vilka som blir beviljade och vilka som får avslag.
- Grupp 3: Ansökningar som inte är konkurrenskraftiga eller är av låg kvalitet – dessa får avslag.
Det är alltså bara ansökningar i Grupp 2 som går till randomisering, därav namnet partiell randomisering.
Grupp 2 motsvarar det som inom litteraturen om partiell randomisering ofta kallas för ”gråzonen”, och som är ett av de huvudsakliga skälen till att partiell randomisering kan förväntas stärka likabehandling i beredningsprocessen:
”En av begränsningarna med sakkunniggranskning är oförmågan att rangordna ansökningar när dessa är väldigt lika. Detta inträffar typiskt efter ett urval eller rangordning av de ansökningar som definitivt bör finansieras, samt av de ansökningar som definitivt inte bör finansieras. Däremellan finns en ”gråzon” av ansökningar som skiljer sig så lite från varandra att de i praktiken kan anses vara likvärdiga i kvalitet, och som granskare har svårt att välja mellan.” (Bendiscioli & Garfinkel 2021, s.5, översättning av Formas)
Utforska är en av Formas största utlysningar där forskare fritt formulerar en frågeställning inom miljö, areella näringar eller samhällsbyggande – eller med ett övergripande perspektiv på hållbar utveckling. Projekt ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och ha stor potential att bidra till en hållbar utveckling och andra samhällsnyttor.
Vilka forskningsprojekt får finansiering via Utforska?
Utforska är en av de utlysningar på Formas som har högst söktryck och lägst beviljandegrad. För att få finansiering via Utforska krävs därför en riktigt stark och väl genomarbetad projektidé. Men det krävs också ett visst mått av tur. En stor del av de ansökningar som kommer in till Utforska är av sådan hög kvalitet att det blir svårt för granskarna att identifiera relevanta kvalitetsskillnader på ett objektivt sätt.
– Det finns en risk att ”brus” av olika slag påverkar bedömningen och utfallet, säger Josefin Wangel som är ansvarig för utlysningen. Det kan handla om att detaljer får spela en större roll än de borde, att granskarna är trötta eller att vissa granskare har lättare att argumentera för sin sak än andra.
På vilket sätt blir det bättre genom lottning?
Genom lottning kan vi ersätta bruset med en kontrollerad slumpfaktor.
– På så sätt minskar vi risken att bias och maktstrukturer påverkar resultatet, fortsätter Josefin Wangel. Alla ansökningar som anses vara kvalitetsmässigt likvärdiga får därmed samma chans till finansiering.
Ersätter partiell randomisering sakkunniggranskning?
Precis som tidigare granskas varje ansökan av sakkunniga personer. I Utforska är det framför allt aktiva forskare från andra länder än Sverige som granskar ansökningar.
– Den partiella randomiseringen ersätter inte sakkunniggranskningen, utan panelmötet, förtydligar Josefin Wangel.
När granskningen är klar sammanställer och standardiserar Formas betyg, prioritetsvärden och omdömen. Om betygen på en enskild ansökan skiljer sig mycket åt ber vi granskarna att titta på ansökan igen. Därefter delar vi in ansökningarna i tre grupper.
– Ansökningar med enastående kvalitet går direkt till finansiering, säger Josefin Wangel. Det kommer handla om enstaka ansökningar. Ansökningar med hög och konkurrenskraftig kvalitet går till randomisering. Vi tror att ungefär 20–30 procent av ansökningarna kommer att hamna här och av dem kommer ungefär en fjärdedel att bli framlottade till beviljning och resten få avslag. Ansökningar med lägre kvalitet eller som inte är konkurrenskraftiga får avslag.
Hur påverkar det här mig som forskare att få finansiering?
För en forskare med en enastående ansökan är det ingen större skillnad från idag. De som påverkas mest är forskare med en riktigt stark ansökan som är av samma höga kvalitet som flera andra. Där är den största skillnaden att det brus som tidigare påverkat utfallet nu är ersatt av en kontrollerad slump.
En annan förändring är att alla sökande nu får ett så kallat standardyttrande, eftersom vi inte har några panelmöten. I standardyttrandet kommer du att se genomsnittsbetyget för varje bedömningskriterium. För att du ska veta vilket prioritetsvärde din ansökan fick och vilken randomiseringsgrupp den hamnade i kommer vi att tillgängliggöra listor för varje beredningsgrupp i samband med att vi publicerar beslut om finansiering. Här kommer du också kunna se vilket standardiserat betyg din ansökan fick.
Beslut om finansiering i maj 2026
Formas fattar beslut om finansiering i Utforska den 21 april 2026. Då kommer alla sökande få besked samtidigt.
Kontakt
