Svaga belägg för att vallodling på torvjordar ger klimatnytta

En ny systematisk forskningssammanställning från Formas visar att det inte finns vetenskapligt stöd för att flerårig vall på organogena jordar är bättre ur klimatsynpunkt än odling av växtföljder med ettåriga grödor.

Organogena jordar, det vill säga dränerade torvjordar och andra jordar som innehåller mycket organiskt kol, är viktiga för svensk livsmedelsförsörjning. Ur klimatsynpunkt är de dock problematiska eftersom de släpper ut stora mängder växthusgaser, framför allt koldioxid och lustgas.

Den nya rapporten visar att det är tveksamt om flerårig vall på organogena jordar är bättre ur klimatsynpunkt än odling av växtföljder med ettåriga grödor. Det finns ganska få kontrollerade studier som undersökt detta, och bland dem som finns varierar resultaten.

Sammantaget visar rapporten ingen effekt på koldioxid eller metan. För koldioxid kan det dock finnas en effekt i enskilda fall beroende på lokala förhållanden. Eftersom det finns så pass få studier är det svårt att utröna exakt vilka faktorer som är styrande, men vi kan konstatera att i de fall gräsodlingen gödslas med kväve så kan koldioxidavgången bli större från mark med gräsodling än från mark med ettåriga grödor.

Även för lustgas finns stora osäkerheter. Sammantaget ser vi en minskning i avgång av lustgas från flerårig gräsodling jämfört med odling av ettåriga grödor, men det är osäkert hur stor minskningen är.

– Forskningssammanställningen visar att det behövs mer kunskap om den här frågan innan det går att ge några välgrundade rekommendationer om val av gröda för att minska klimatpåverkan från organogena jordar. Det vill vi kommunicera till både lantbruksföretag och regelsättande myndigheter, säger ansvarig analytiker Magnus Land. Det är viktigt att lantbruksföretagen vidtar åtgärder med en säker effekt på klimatet samtidigt som lönsamheten och konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion kan upprätthållas.

Forskningssammanställning

Kontaktpersoner