Cirkulärt i centrum för svenskt och indiskt samarbete

2023-05-30

Cirkulär ekonomi är ett ämne med hög relevans i både Indien och Sverige. Därför har Formas och en rad svenska och indiska forskningsfinansiärer gått samman i en gemensam utlysning. Nu tilldelas åtta forsknings- och innovationsprojekt inom plast, energi, textil och livsmedel totalt 48 miljoner kronor.

Utlysningen Indo-Svensk gemensam utlysning inom cirkulär ekonomi riktar sig till svenska och indiska organisationer som vill samarbeta. Syftet är att stödja forsknings- och innovationsprojekt med hög relevans för samhällets omställning till en cirkulär ekonomi. Även om många tekniska lösningar och cirkulära initiativ implementerats, finns det fortfarande både stora kunskapsluckor och innovationsbehov.

Utlysningen är ett samarbete mellan Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet, Vinnova och fyra indiska forskningsfinansiärer. Att få ihop processen med så många parter är både nytt och utmanande. Först gjorde aktörerna nationella beredningar, för att därefter synka sina respektive rankinglistor.

– Det har varit ett komplext samarbete som har tagit mer tid än vi trodde och planerade. Vi svenska finansiärer är ganska vana att samarbeta och valde att låta Formas driva utlysningen. På den indiska sidan finns inte alls samma tradition av att samarbeta. Där har de fyra finansiärerna drivit sina egna, separata, processer, berättar Louise Staffas, forskningssekreterare på Formas.

Det fanns ett stort intresse för utlysningen och totalt inkom 100 ansökningar, mot förväntade cirka 50. De projekt som nu beviljas finansiering handlar till exempel om motståndskraft och cirkularitet hos risodlingar, en återvinningsmodell för avfall från Sverige och Indien, vattenrening genom soldriven vätgasgenerering, nedbrytning av plaster, outnyttjade inkomstmöjligheter för jordbrukare genom biomassa och utveckling av värdekedjor för textilåtervinning. Projekten kommer att pågå i tre år.

Integrerade biobaserade lösningar för att återanvända flerskiktsplastmaterial (BIOLIFT)

Ulrika Rova, Luleå Tekniska Universitet

Från datadriven ny enzymupptäckt till enzymkombinationer för plastisk nedbrytning (PlastZyme)

Aleksej Zelezniak, Chalmers tekniska högskola

Distribuerad soldriven vätgasgenerering med vattenrening

Håkan Rensmo, Uppsala universitet

Strategier för att fullständigt bryta ner plaster i naturen och vattenreningsverk

Tommy Cedervall, Lunds universitet

Grön biomassa från mellangrödor – en outnyttjad inkomstmöjlighet för jordbrukarna

Eva Johansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

En integrerad cellväggsbiokemibaserad strategi för främjandet av motståndskraften och cirkulariteten hos risodlingar

Pramod Sivan, Kungliga Tekniska högskolan

Mot nollavfall genom biobaserad cirkulär återvinningsmodell – Åtgärder för hantering av den organiska delen av kommunalt fast avfall från Sverige och Indien (BioCircularR)

Dilip Khatiwada, Kungliga Tekniska högskolan

Utveckling av värdekedjor för textil fiber-till-fiberåtervinning i en hållbar cirkulär ekonomi (RESORTEX)

Rudrajeet Pal, Högskolan i Borås

  • Biotechnology Industry Research Assistance Council (BIRAC)
  • Energimyndigheten
  • Formas
  • Forte
  • The Department of Science and Technology (DST), Government of India
  • Vetenskapsrådet
  • Vinnova
  • The Ministry of Earth Sciences (MoES), Government of India
  • The Department of Biotechnology (DBT), Government of India

Kontakt

Läs mer:

Uppdaterad:1 juni 2023