21 projekt får medel för att gå från forskning till tillämpning
Nu finansierar Formas 21 projekt där forskare ska samarbeta med andra samhällsintressenter för att utveckla lösningar som kan tillämpas och bidra till ett hållbart samhälle. Beslutet har fattats av Formas forskarråd vid deras möte 26 oktober 2021.
Sverige står inför stora utmaningar för att ställa om till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen. En nyckel i denna omställning är att olika aktörer i samhället samverkar så att forskningsresultat kan omsättas i lösningar som verkligen bidrar till omställningen. Detta var syftet med utlysningen Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle som riktade sig till forskare, offentlig sektor, ideella föreningar, näringsliv och övriga organisationer.
– De projekt som nu finansieras har alla tydligt kunna visa att deras lösning fyller ett behov hos intressenter och verkligen bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle, säger Louise Staffas, forskningssekreterare och handläggare för utlysningen på Formas.
Projekten som får medel är tvååriga med en maximal budget på fyra miljoner kronor. Sammanlagt 72 projekt har granskats och 21 projekt får nu finansiering.
– Det finns en stor bredd bland projekten både vad gäller ämnesområde och mognadsgrad, menar Mattias Blomberg, koordinator för innovation på Formas som också arbetat med utlysningen. Vi har exempelvis projekt om optimeringsmodeller, medborgarforskning, projekt som adresserar lokala utmaningar och sådana med ett större geografiskt målområde. Och såväl tekniska som samhälleliga och humanitära projekt finns bland de som vi nu finansierar.
Utlysningen har varit gemensam för Formas fyra nationella forskningsprogram, hållbart samhällsbyggande, livsmedel, klimat samt hav och vatten. Ett tydligt syfte med programmen är att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle, för vilket nyttiggörandet av forskningsresultat är centralt.
– Många av projekten och den utmaning som de tar sig an kopplar till fler än ett av programmen, vilket vi ser som väldigt positivt, säger Mattias Blomberg vidare. Nedan är exempel på projekt inom respektive forskningsprogram.
Hur mycket växthusgaser släpper en organisations hela verksamhet ut, hur kan den uppskattas på ett korrekt sätt och hur jämför sig organisationen med andra inom samma eller andra sektorer? Det är frågor som detta projekt ska arbeta vidare med för att företag, offentliga organisationer och ideella föreningar ska kunna skapa sig en tydlig bild av hur de påverkar klimatet i dag och hur de kan arbeta för att bidra till ett fossilfritt samhälle.
Stora investeringar görs nu i norra Sverige där fossilfritt stål, serverhallar och battericentraler ger nya arbetstillfällen men också nya möjligheter att tänka i system och hur dessa på ett smart sätt gör att vi effektivt kan nyttja restprodukter som exempelvis värme. I projektet ska projektdeltagarna med hjälp av artificiell intelligens beräkna hur restvärme i form av varmvatten och varmluft i de nya industrier och anläggningar som byggs upp i Boden, kan användas för en hållbar produktion av livsmedel.
Många hamnar ligger i flodmynningar och har återkommande behov av muddring för att behålla ett fungerande djup i hamnen. Muddermassorna innehåller ofta höga halter av bland annat giftiga tennföreningar från bottenfärger. Projektet ska utveckla metoder för att rena eller stabilisera föroreningar i muddermassor och därmed undvika att det läcker ut gifter när de deponeras samt undersöka alternativ till deponering genom att bland annat titta på möjligheterna använda de renade massorna inom byggbranschen.
Hur möter vi behovet av bostäder för ekonomiskt svaga gruppen? Detta projekt syftar till att utveckla bo- och byggemenskaper för att skapa förutsättningar för boende till ekonomiskt svaga grupper. Projektet bygger på erfarenheter från såväl från Sverige som internationellt och ska stötta kommuner och andra bostadsaktörer med kompetensutveckling och strategier för att möta utmaningarna med bostadsförsörjning för dessa grupper.
Samtliga finansierade projekt
Namn | Organisation | Titel |
|---|---|---|
Örjan Östman | Sveriges lantbruksuniversitet | Vasskörd som habitatrestaurering, foder till husdjur och åter-cirkulering av näringsämnen |
Lenka Kuglerová | Sveriges lantbruksuniversitet | Att genom intressentdialoger och försöksytor precisera de svenska målbilderna för funktionella kantzoner mot vattendrag (MUST DEFINE) |
Serina Ahlgren | RISE Research Institutes of Sweden AB | Utveckling av en unik biodiversitetsdatabas för livsmedel |
Ågot Watne | IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Kartläggning och åtgärder för bättre luftkvalitet och ljudmiljö på förskolegårdar |
Meta Berghauser Pont | Chalmers tekniska högskola | Framtagande av ett digitalt verktyg som möjliggör en integrerad analys av sociala, ekonomiska, ekologiska och kulturhistoriska intressen vid planering av transportinfrastruktur i stadsmiljöer |
Judith Sarneel | Umeå universitet | Tepåsar berättar |
Jaan-Henrik Kain | Göteborgs universitet | Bostäder till rimligt pris: att realisera bygg- och bogemenskaper för ekonomiskt svaga grupper |
Paula Femenias | Chalmers tekniska högskola | Det cirkulära köket från prototyp till tillämpning |
Magnus Engwall | Örebro universitet | Kemikaliesäker återvinning av post-konsumentplast |
Karin Nilsson | Sveriges lantbruksuniversitet | Betydelsen av habitat och konnektivitet – implementering av modellverktyg inför omprövningar av svensk vattenkraft |
Christian Dymén | Trivector Traffic AB | Målstyrd tillgänglighet: infrastrukturplanering, kollektivtrafik och styrmedel för att uppnå klimatmålet |
Anders Kiessling | Luleå Tekniska Universitet | AI för förbättrad effektivitet och hållbarhet hos slutna landbaserade integrerade livsmedelsproduktionssystem - en fallstudie i Boden project: iFPS (intelligent Circular Food Systems) |
Kevin Noone | Stockholms universitet | Partnerskap för Antropocena lösningar |
Niklas Hedin | Stockholms universitet | Aktiverad kalk för att reducera eutrofiering i Östersjöm |
Ann-Margret Strömvall | Chalmers tekniska högskola | Sustainable Utilisation and Treatment of Dredged Marine Sediments |
Katarina Malaga | RISE Research Institutes of Sweden AB | Byggavfall som en koldioxidsänka och råvara till nyproduktion |
Per Wikman Svahn | Kungliga Tekniska högskolan | Beslut under djup osäkerhet för anpassning till klimatförändringar |
Luis Fernando Delgado Zambrano | RISE Innventia AB | SuPaP: Möjliggör återvinning av resurser och hållbar avloppsrening för massa- och pappersindustrin |
Abir Bouledjouidja | FineCell Sweden AB | Utveckling och design av återvunna alternativ till fossilbaserad plast, mot en hållbar industri |
Lars-Erik Harderup | Lunds universitet | Hållbara byggnader med bra inomhusklimat måste vara fuktsäkra |
Rasmus Kløcker Larsen | Stiftelsen The Stockholm Environment Institute | Ut ur skuggan: en rutin för inkludering av samebyar i omprövningen av vattenkraftens miljövillkor |
Kontakt
