135 miljoner till samhällsplanering för omställning

Hur kan underjorden användas som resurs i samhällsplaneringen? Hur kan AI användas för att utveckla högupplösta kartor? Och hur kan det svenska planeringssystemet utvecklas för att hantera storskaliga markanvändningskonflikter? Det är några av frågeställningarna i de nya forskningsprojekt som ska ge kunskap och lösningar för att utveckla den svenska samhällsplaneringen så att den skapar förutsättningar för att ställa om till hållbara samhällen. Formas delar nu ut nästan 135 miljoner kronor till 11 lärosäten och 19 projekt, som ska bidra med både nytänkande och samhällsnytta till den omställning som behövs.

Projekten tar sig an samhällsplanering från olika ansatser och infallsvinklar. Deras tematiska ämnesområden berör såväl miljömässiga och sociala som ekonomiska aspekter. Projekten handlar om till exempel:

• naturbaserade lösningar och grön infrastruktur,
• alternativa boendeformer,
• geosystemtjänster,
• kollektivtrafik,
• energigemenskaper,
• avfallshantering,
• tillgänglighetsaspekter mm.

Gemensamt för flera av projekten är att de har fokus på sammanhanget där samhällsplaneringen genomförs; styrmedel, beslutsprocesser, policys och regelverk samt mål- och intressekonflikter. Det kan handla om rättsliga perspektiv på markanvändningskonflikter, offentliga upphandlingar som planeringsverktyg, samverkan och lärande mellan olika planeringsnivåer, tilliten mellan medborgare och planerare, strategier för att hantera ”lömska” problem och bättre underlag för planeringen i form av AI-utvecklade kartor.

– Alla projekt har tydliga inslag av tvärvetenskap, och vi ser också att samverkan mellan aktörer är genomgående, säger Jon Loit, forskningssekreterare på Formas, som fortsätter: Offentliga organisationer, särskilt kommuner, regioner och myndigheter, medverkar aktivt i projekten och det tror vi är en garant för att forskningens inriktning blir rätt utifrån de medverkandes behov, men också för att resultaten från projekten kommer till användning, både under själva forskningsprocessen och efteråt.

– Två av målsättningarna med det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande är just att öka forskningsresultatens genomslag i samhället och att skapa synergier mellan aktörer, säger Anna Hult, även hon forskningssekreterare på Formas. Hon fortsätter: Därför har vi ett särskilt krav att projekten, när de slutrapporterar, också ska skriva en policy brief med sina slutsatser och rekommendationer för hur den svenska samhällsplaneringen ska utvecklas för en omställning till ett hållbart samhälle. Vi hoppas att de här projekten ska våga tänka stort och verkligen ifrågasätta grunderna för dagens praktik, och ge nya infallsvinklar kring hur samhällsplaneringen behöver förändras för att ställa om våra samhällen.