Många Formasprojekt använder gensaxen

I går kom beskedet att årets Nobelpris i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9. Tekniken har haft stor betydelse för forskare världen över, bland annat i en rad Formasfinansierade forskningsprojekt.

De har varit förhandstippade i många år, men i år gick Nobelpriset i kemi till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för deras upptäckt av gensaxen Crispr/Cas9. Med hjälp av gensaxen kan forskare förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer och tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna.

– Det är fantastisk roligt och efterlängtat att Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna äntligen får motta Nobelpriset i kemi, samtidigt som det är ovanligt tidigt att tilldelas ett Nobelpris endast åtta år efter upptäckten. Deras banbrytande upptäckt av gensaxen visar vikten av stark grundforskning och att Sverige kan erbjuda goda förutsättningar för banbrytande forskning i framgångsrika akademiska miljöer, i detta fallet Molecular infection medicine Sweden (MIMS) på Umeå universitet - där Emmanuelle forskade vid publiceringen av gensaxen 2012, säger Lena Gustafsson, f.d. rektor och nu professor emerita för Umeå universitet samt ordförande för Formas forskarråd.

– Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudnas forskningsinsatser kommer att betyda mycket framöver för mänskligheten. De är också väldigt goda förebilder för andra unga forskare, inte minst också för unga kvinnliga forskare. Vid Umeå universitets 50-årsjubileum 2015 tilldelade vi Emmanuelle Charpentier universitetets jubileumspris, ett av många mindre och större hedersbetygelser hon tilldelats världen över, som nu kröns av ett Nobelpris! Fantastiskt, säger Lena Gustafsson.

Gensaxen Crispr/Cas9 2012 är ett viktigt verktyg i flera projekt som under åren har finansierats av forskningsrådet Formas.

2018 tilldelades projektet Effektiviserat nyttjande av en industriell sidoström för cirkulär biobaserad ekonomi - livsmedelsklassificerat protein av premiumkvalitet Länk till annan webbplats. 7,5 miljoner kronor av Formas. Projektet syftar till att bidra med en ny näringsrik proteinkälla som ska stimulera skiftet från animaliebaserat till växtbaserat protein. Crispr/Cas9 används här för att förädla potatisprotein.

I projektet Riktad mutagenes för bladlusresistens Länk till annan webbplats. har Crispr/Cas använts för att få fram växter med hållbar resistens mot bladlöss på grödorna korn, vete, potatis och ärtväxter. Projektet tilldelades 5 miljoner kronor i Formas årliga öppna utlysning 2014.

Projektet Utveckling av icke-glaucous rapslinjer genom genredigering för att förbättra motståndskraft mot patogen och reducera kemiska besprutningar Länk till annan webbplats. tilldelades 4 miljoner kronor 2017. I projektet utvecklar forskarna nya rapssorter med ökad motståndskraft mot skadedjur och patogener genom att använda CrisprCas9.