Vilka effekter har styrmedel som syftar till att skydda den biologiska mångfalden i skogen?
Syftet med den här forskningssammanställningen är att undersöka hur väl olika styrmedel som syftar till att skydda den biologiska mångfalden i skogen fungerar, med avseende på bland annat måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Denna kunskap är relevant för miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.
Pågående forskningssammanställning. Rapporten beräknas bli färdig 2027.
Bakgrund
Den ökade efterfrågan på skogsbaserade produkter har gjort att den biologiska mångfalden i skogen har utarmats. Dessutom innebär klimatförändringarna ett växande hot för skogslandskapets arter. Det är i den produktiva skogsmarken, som ligger utanför de formellt skyddade områdena, som förlusten av den biologiska mångfalden är som störst. Denna mark utgör 54 procent av Sveriges totala landareal, och ägs till största delen av privata enskilda ägare, följt av privata och statliga aktiebolag.
Enligt den senaste fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål, från 2023, krävs kraftfulla åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogslandskapet. En ökad anpassning av skogsskötseln till de platsspecifika och naturliga förutsättningarna är nödvändig, liksom att naturskogar och andra värdefulla skogar bevaras. De åtgärder och styrmedel som tillämpas bedöms inte vara tillräckliga för att stävja den negativa utvecklingen. Det finns därför ett kunskapsbehov hos ansvariga myndigheter om effektiviteten av de styrmedel som syftar till att skydda den biologiska mångfalden i skogen.
Metod
Vi sammanställer forskningen på området i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metoden för arbetet bygger på systematik, objektivitet och transparens. Vi utgår från de riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som den internationella organisationen Collaboration for Environmental Evidence
Länk till annan webbplats. har utarbetat. Här kan du läsa mer om processen.
Tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter ska vi först ta fram en genomförandeplan. Den kommer att granskas av externa experter och publiceras innan arbetet med sammanställningen inleds. I genomförandeplanen redovisar vi vilka avgränsningar vi ska göra och vilka metoder vi ska använda.
Forskningssammanställningen kommer att genomföras i samarbete med de sakkunniga forskarna, och när den är klar kommer den att granskas av externa experter. Rapporten beräknas bli färdig 2027.
Projektgrupp
Sakkunniga forskare
Göran Bostedt, Umeå universitet (ordförande för expertgruppen)
Camilla Sandström, Umeå universitet
Maria Forsberg, Uppsala universitet
Johanna Johansson, Södertörns högskola
Astrid Zabel, Berns universitet
Från Formas
Henrik Scharin, projektledare
Magnus Land, biträdande projektledare
Erik Roos, analytiker
Matilda Svensson, informationsspecialist