Växtupptag av miljöföroreningar från avloppsslam
Syftet med forskningssammanställningen är att undersöka i vilken utsträckning olika miljöföroreningar tas upp av växter när avloppsslam används inom jordbruket. Denna kunskap är relevant för en av generationsmålets sju strecksatser, Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen samt miljömålen Giftfri miljö och Ingen övergödning.
Pågående forskningssammanställning. Rapporten beräknas bli färdig 2026.
Bakgrund
Vid rening av avloppsvatten avskiljs slam. Slammet innehåller växtnäringsämnen, såsom fosfor och kväve, ämnen som används som gödningsmedel på jordbruksmark. Dessvärre hamnar även en del miljöföroreningar i slammet under reningsprocessen av avloppsvattnet. Dessa ämnen riskerar således att hamna på våra åkrar och i slutänden i vår mat.
Att avloppsslam innehåller olika tungmetaller och andra oönskade ämnen, så som PFAS, läkemedel och mikroplatser, är väl känt, men kunskapen om hur och i vilken grad grödor tar upp dessa ämnen är betydligt mer begränsad.
Metod
Vi sammanställer forskningen på området i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metoden för arbetet bygger på systematik, objektivitet och transparens. Vi utgår från de riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som den internationella organisationen Collaboration for Environmental Evidence har utarbetat. Här kan du läsa mer om processen.
Tillsammans med sakkunniga forskare tar vi först ta fram en genomförandeplan. Den kommer sedan att granskas av externa experter och publiceras när arbetet med sammanställningen inleds. I genomförandeplanen redovisar vi vilka avgränsningar vi kommer att göra och vilka metoder vi ska använda.
Den systematiska översikten kommer att genomföras i samarbete med sakkunniga forskare och den färdiga rapporten kommer att granskas av externa experter. Rapporten beräknas bli färdig 2026.
Projektgrupp
Sakkunniga forskare
Sakkunniggruppen är under tillsättning.
Från Formas
Christel Hellberg, projektledare
Tanja I. Näslund, biträdande projektledare
Matilda Svensson, informationsspecialist
Henrik Scharin, nationalekonom