Växtupptag av miljöföroreningar från avloppsslam
Syftet med forskningssammanställningen är att undersöka i vilken utsträckning olika miljöföroreningar tas upp av växter när avloppsslam används inom jordbruket. Denna kunskap är relevant för en av generationsmålets sju strecksatser, Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen samt miljömålen Giftfri miljö och Ingen övergödning.
Pågående forskningssammanställning. Rapporten beräknas bli färdig 2026.
Bakgrund

Vid rening av avloppsvatten avskiljs slam. Slammet innehåller växtnäringsämnen, såsom fosfor och kväve, ämnen som används som gödningsmedel på jordbruksmark. Dessvärre hamnar även en del miljöföroreningar i slammet under reningsprocessen av avloppsvattnet. Dessa ämnen riskerar således att hamna på våra åkrar och i slutänden i vår mat.
Att avloppsslam innehåller olika tungmetaller och andra oönskade ämnen, så som PFAS, läkemedel och mikroplatser, är väl känt, men kunskapen om hur och i vilken grad grödor tar upp dessa ämnen är betydligt mer begränsad.
Metod

Vi sammanställer forskningen på området i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metoden för arbetet bygger på systematik, objektivitet och transparens. Vi utgår från de riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som den internationella organisationen Collaboration for Environmental Evidence har utarbetat. Här kan du läsa mer om processen.
Tillsammans med sakkunniga forskare har vi tagit fram en så kallad genomförandeplan. I den redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra.
Den systematiska översikten kommer att genomföras i samarbete med sakkunniga forskare och den färdiga rapporten kommer att granskas av externa experter. Rapporten beräknas bli färdig 2026.
Genomförandeplan: Växtupptag av miljöföroreningar från avloppsslam
Formas rapportnummer: G3:2025
ISBN: 978-91-540-6244-7
DOI: https://doi.org/10.65059/formas2025.002 Länk till annan webbplats.
Språk: Engelska
Publicerad: December 2025
Licens: https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ Länk till annan webbplats.
Projektgrupp

Sakkunniga forskare
- Monica Odlare, professor i miljöteknik, Mälardalens universitet
- Anna Kärrman, professor i kemi, Örebro universitet
- Karin Hamnér, agronom, AgrD i växtnäringslära, Sveriges lantbruksuniversitet
- Michael Cimbritz, docent i VA-teknik, Lunds universitet
Från Formas
- Christel Hellberg, projektledare
- Tanja I. Näslund, biträdande projektledare
- Matilda Svensson, informationsspecialist
- Henrik Scharin, nationalekonom