Skogen spelar en avgörande roll i arbetet med att nå Sveriges klimatmål. Skogen är också ett område med många intressekonflikter där det finns argument för både ökad och minskad avverkning. Mot bakgrund av detta har Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutat att Formas ska genomföra en forskningssammanställning som belyser hur ett aktivt skogsbruk kan gynna eller missgynna inbindning och lagring av kol. Detta är en mycket bred och komplex frågeställning som kräver en tydlig avgränsning i både rum och tid och mot angränsande system. De långa omloppstiderna inom skogsbruket utgör en särskild utmaning. Eftersom det inte finns några studier som följt flera omloppstider med dagens dominerande trakthyggesbruk finns det sparsamt med empiriska data som visar skogsbrukets effekter på lång sikt. Mycket av kunskapen baseras i stället på simuleringsstudier där resultaten ofta beror på vilka antaganden som görs. Å andra sidan blir klimatkrisen alltmer akut och många menar att det är mer angeläget att ta hänsyn till vad som sker på kort och medellång sikt.

I boreala och tempererade skogar lagras kol både i den levande biomassan och i dött organiskt material i och på marken. Kolförrådet i marken är större än i den levande biomassan, och har byggts upp under lång tid. Förändringar i skogsmarkens kolförråd kan därför få betydande effekter på den kolsänka som åligger Sverige genom bestämmelser på EU-nivå. Samtidigt är skogsbrukets påverkan på kolet i marken relativt oklart. Skogsstyrelsen (rapport 2022/15) skriver till exempel att kunskapsläget kring skonsammare markberedning och mindre körskador idag bedöms som för osäkert för att de åtgärdernas potential ska kunna kvantifieras. Formas systematiska forskningssammanställning syftar till att bringa mer klarhet i bland annat detta.