Hur påverkas biologisk mångfald av implementering av miljöanpassade flöden i reglerade vattendrag?
Syftet med denna forskningssammanställning är att undersöka vilken effekt mer naturligt reglerade flöden från vattenkraftverksdammar har på den biologiska mångfalden. Denna kunskap är relevant för miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Levande sjöar och vattendrag.
Pågående forskningssammanställning. Rapporten beräknas bli färdig 2026.
Bakgrund

I Sverige finns flera tusen dammar, av vilka endast ett par hundra står för den överväldigande delen av den totala vattenkraftsproduktionen. Övriga dammar är ofta mindre anläggningar, anpassade för kraftproduktion i liten skala. Det kan röra sig om tidigare kvarn- eller bruksverksamhet, eller elproduktion för mindre orter.
Eftersom dammarna ofta har anlagts för länge sedan har villkoren för dem i många fall inte prövats mot dagens miljölagstiftning, som innefattar såväl miljöbalken som EU:s ramdirektiv för vatten. Därför har regeringen beslutat om en nationell plan för omprövning av tillstånden för vattenkraftverk och dammar. Vattenkraften har stor betydelse för omställningen till ett helt förnybart elsystem, och målet är därför största möjliga nytta för vattenmiljön och samtidigt en effektiv tillgång till vattenkraftsel.
I samband med prövningen kan vattenkraftverk behöva miljöanpassas. Detta kan ske på olika sätt. En möjlig åtgärd är att reglera flödena från dammarna så att de blir mer naturliga, genom så kallade miljöanpassade eller ekologiska flöden. Detta kan främja den biologiska mångfalden. Det är dock oklart hur stora effekterna är, både nära dammarna och i avrinningsområdet.
Metod

Vi sammanställer forskningen på området i form av en systematisk översikt. Målet med systematiska översikter är att ge ett så tillförlitligt svar som möjligt på en väldefinierad fråga, baserat på all forskning som finns om frågan. Detta kräver en metod som bygger på systematik, objektivitet och transparens. Vi utgår från de riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som den internationella organisationen Collaboration for Environmental Evidence har utarbetat. För att säkerställa en hög vetenskaplig kvalitet har vi engagerat en grupp sakkunniga forskare i projektet. Forskarna ansvarar för den vetenskapliga bedömningen och analysen. Här kan du läsa mer om processen.
Tillsammans med forskarna och intressenter, det vill säga representanter från myndigheter och intresseorganisationer, har vi tagit fram en så kallad genomförandeplan. I den redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra. Genomförandeplanen kommer att granskas av externa experter. När den systematiska översikten är klar kommer också den att granskas av externa experter. Rapporten beräknas bli färdig under 2026 och den kommer då att publiceras här på Formas webbplats.
Projektgrupp

Sakkunniga forskare
- Roland Jansson, Umeå universitet (ordförande för expertgruppen)
- Peter Carlson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
- Birgitta Malm-Renöfält, Umeå universitet
- Saija Koljonen, SYKE, Finland
Från Formas
- Josefin Thorslund, projektledare
- Arvid Bring, biträdande projektledare
- Matilda Svensson, informationsspecialist
- Henrik Scharin, nationalekonom