Året som gick 2020
Under året som gick svepte coronapandemin över världen. Arbetet på Formas, liksom på andra organisationer, förändrades radikalt med de nya förutsättningarna som följde av pandemin. Situationen krävde att vi agerade snabbt, var flexibla i vårt arbetssätt och intensifierade samarbetet med olika intressenter i Sverige och internationellt.
Under 2020 genomförde Formas i allt väsentligt verksamheten enligt plan samtidigt som vi mobiliserade för att möta nya och akuta behov av kunskap, innovation och samverkan som uppstod i spåren av coronapandemin.
Viktiga händelser
under året
Vi ställde inte in – vi ställde om
Den 11 mars ställde vi om det allra första seminariet. Över en natt ombildade vi den årliga livsmedelsforskningsdagen till ett helt digitalt evenemang. Det följdes av vår Agenda 2030-konferens som fick större räckvidd och fler deltagare från hela Sverige i digitalt format än vad vi ursprungligen hade planerat för. Och i vår digitala seminarievecka runt Mål 11: hållbara städer och samhällen, som vi arrangerade tillsammans med 19 andra aktörer, kunde vi tack vare det digitala formatet stärka agendan med framstående forskare från flera kontinenter. Våren 2020 rivstartade en utvecklande och lärande resa där vi i snabb takt professionaliserade koncepten runt digitala möten, seminarier och samskapande.
Sedan mitten av mars arbetar i stort sett alla på Formas på distans. Kontoret har varit öppet, men ett ytterst fåtal medarbetare som har arbetsuppgifter som är svåra att utföra på distans, har arbetat från kontoret. Framför allt innebar distansarbete och digitalisering att vi fick ställa om till nya arbetssätt för att hantera processerna runt vår finansiering av forskning och innovation för en hållbar utveckling. Hela finansieringsprocessen, inklusive alla beredningsmöten, utbildningstillfällen och informationsmöten genomfördes digitalt. Även samtliga expertgruppsmöten inom ramen för uppdraget att genomföra forskningssammanställningar skedde digitalt, liksom alla möten från och med mitten av mars med Formas två styrande råd, Forskarrådet och Rådet för evidensbaserad miljöanalys.
En bidragande kraft i arbetet med FN:s globala hållbarhetsmål
Under 2020 tog vi stora steg framåt för att integrera Agenda 2030 i all vår verksamhet och för att jobba mer systematiskt med att stärka vårt bidrag till att uppfylla de globala hållbarhetsmålen. I början av året gjorde vi en genomgripande kartläggning av verksamheten i förhållande de till globala målen. Den visar inom vilka mål och delmål Formas har särskilt stort ansvar och möjlighet att bidra. Vi har integrerat arbetet i verksamhetsplaneringen för att hela Formas verksamhet ska styra mot de globala målen.
Alla forsknings- och innovationsprojekt som Formas finansierar bidrar på ett eller annat sätt till att uppnå de globala hållbarhetsmålen. Genom en av de största riktade utlysningarna hittills, Att förverkliga de globala hållbarhetsmålen, får svenska forskare möjlighet att bana väg för Agenda 2030 i världen. Projekten, som presenterar både oväntade och nydanande idéer, spänner över en internationell arena och kan få betydelse för många människor. En annan viktig utlysning under 2020 har vi genomfört i samarbete med andra forskningsfinansiärer, Internationellt nätverksbidrag för Agenda 2030. Den syftar till att skapa ny internationell samverkan så att forskningen kommer snabbare till nytta. Alla världens länder behöver bidra till omställning och genom den här satsningen kan det internationella samarbetet mellan forskare öka.
- Utlysning: Att förverkliga de globala hållbarhetsmålen
- Utlysning: Internationellt nätverksbidrag för Agenda 2030
Därutöver är vi aktiva i många samarbeten runt de globala målen, exempelvis GD-forum: Svenska myndigheter i samverkan för Agenda 2030 och vi har också varit engagerade i flera utåtriktade konferenser. Vår Agenda 2030-konferens kommer få en uppföljning även innevarande år.
Stark samarbetspartner i det internationella arbetet för hållbar omställning
Arbetet med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset har synliggjort vikten av internationellt samarbete för att möta våra globala samhällsutmaningar, och vikten av att resultat från forskning delas öppet. Hållbarhetsutmaningen är inget undantag och Formas har utvecklat det internationella arbetet ytterligare under året.
Horisont Europa är det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation som ska genomföras under perioden 2021–2027. Programmet ska bidra till grön tillväxt och konkurrenskraft och har tydliga globala målsättningar att bekämpa klimatförändringen och verka för hållbar utveckling. Formas har tillsammans med en rad andra myndigheter tagit fram ett förslag på strategi för det svenska deltagandet i Horisont Europa. Formas arbetar också inom flera europeiska partnerskap som är ett verktyg för att stärka forskningssamarbetet inom prioriterade områden både internationellt och nationellt.
2020 påbörjade vi även ett femårigt uppdrag att koordinera en satsning för hållbar stadsutveckling finansierad av EU-kommissionen inom ramen för JPI Urban Europe. I utlysningen ERA-Net Cofund Urban Transformation Capacities, ENUTC, deltar forskningsfinansiärer från 14 europeiska länder med en total budget på cirka 18 miljoner euro.
Snabbare processer och ständig närvaro i en föränderlig värld
Under 2020 har trycket på snabbare och mer flexibla processer ökat. För Formas innebär det bland annat att korta tiden från att kunskapsbehov identifieras till att forskningen påbörjas, och samtidigt upprätthålla en hög kvalitet i processen.
När coronakrisen slog till agerade vi snabbt och återöppnade vår akututlysning som syftar till att samla in forskningsmaterial av akut karaktär. I takt med att ansökningar inkom kunde vi konstatera att många ansökningar föll inom Fortes verksamhetsområden. Därför bjöd vi Forte att samverka med Formas och finansiera vissa projekt i utlysningen.
I samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, öppnade vi utlysningen Omställningsmöjligheter och samhällseffekter av covid-19, som syftar till att öka samhällets beredskap inför kommande kriser. Vi har även startat ett projekt för att se hur vi med hjälp av artificiell intelligens, AI, kan effektivisera finansieringsprocessen, bland annat att genom att finna bedömare med olika kompetenser till våra beredningsgrupper.
För att säkerställa vår förmåga att ständigt vara relevanta i en föränderlig värld har behovet av aktiv omvärldsbevakning ökat. 2020 växlade vi upp vår omvärldsbevakning parallellt i tre spår för att identifiera händelser och trender som kan ha påverkan på verksamheten på kort eller lång sikt. Dels arbetar vi med systematisk omvärldsbevakning som leder in i alla våra processer och ligger som underlag för bland annat verksamhetsplanering och kompetensutveckling. Dels använder vi omvärldsbevakning som ett verktyg i vår krishantering av coronapandemin då vi noggrant följer pandemins och restriktionernas påverkan på forskarnas möjligheter och behov i ett förändrat läge. Under våren medverkade vi även i en studie tillsammans med aktörer från näringslivet och ideell sektor för att få en genomlysning av vad som rör sig på den svenska hållbarhetsarenan utifrån fyra perspektiv: politik och förvaltning, företag, konsumenter, forskning.
Mer samarbete ger bättre effekt av den kunskap vi finansierar
Samarbeten, samskapande och nätverk har alltid varit viktiga i Formas verksamhet. Under 2020 har behoven av gemensam kraftsamling mellan olika intressenter varit extra stor.
Under 2020 genomförde Formas en rad utlysningar som syftar till att öka samverkan mellan olika samhällssektorer och lärosäten. Ett exempel är utlysningen Hantering av invasiva främmande arter tillsammans med Trafikverket, Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Vi finansierar också projekt som främjar samarbete mellan klimat- och AI-forskare. Satsningen, som vi gör tillsammans med Vinnova, handlar om att vidareutveckla forskningsidéer som kan leda till att AI används för att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. I ytterligare projekt får forskare och näringsliv möjlighet att göra gemensamma satsningar, bland annat i utlysningen Centrumbildningar för hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet där vi ser samarbeten mellan forskare och såväl stora som små svenska företag, branschorganisationer, kommuner och regioner.
- Utlysning: Hantering av invasiva främmande arter
- Centrumbildningar för hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet
- Ny AI-satsning ska möta klimatutmaningarna
De nationella forskningsprogrammen är breda satsningar där Formas har ansvar för tre av programmen: hållbart samhällsbyggande, klimat och livsmedel. Satsningarna ska bidra till att lösa prioriterade samhällsutmaningar och stärka samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer och samhällsaktörer. Under 2020 genomförde vi dialogmöten med olika intressenter samtidigt som programmen gick in en ny fas och blev mer målinriktade för att spegla utvecklingen inom EU och globalt. Vi ska fortsätta utveckla programmen med särskilt fokus på samskapande, utvärdering och kommunikation. I forskningspropositionen, regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, som anger inriktningen för regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024, föreslås Formas få utökad finansiering för programmen inom klimat, hållbart samhällsbyggande och livsmedel samt ansvar att starta upp ett nytt nationellt forskningsprogram inom hav och vatten.
Kunskap för välgrundade beslut med större öppenhet och transparens
Formas uppdrag att genomföra systematiska forskningssammanställningar syftar till att ta fram tillförlitliga vetenskapliga underlag till kommuner, myndigheter och andra aktörer som utvecklar styrmedel inom miljöområdet. Forskningssammanställningarna ska på så sätt möjliggöra att Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål uppnås. Under 2020 har Formas tagit avgörande steg i processen för att förse beslutsfattare med forskningssammanställningar inom olika miljöområden. Bland annat har arbetet med frågor som rör effekten på ekosystemet av myggbekämpning, fosfor från enskilda avlopp och hur den biologiska mångfalden påverkas av att betesdjur får extra näring, tagit steg framåt.
En annan prioriterad fråga för att forskningsresultat ska komma samhället till del är frågan om öppen vetenskap. Idag saknar många expertmyndigheter, övrig offentlig sektor och näringsliv i allt för stor utsträckning den senaste forskningen eftersom vetenskapliga artiklar ofta ligger bakom låsta betalväggar. Under coronapendemin har delar av det medicinska vetenskapsområdet kommit överens om att forskningsresultat ska publiceras öppet. Det bör gälla övriga vetenskapsområden också. I september 2020 antog Formas forskarråd en ny policy för öppen publicering av vetenskapliga artiklar. De nya bestämmelserna innebär att all vetenskaplig publicering som är resultat av projekt som vi finansierar från och med 2021 ska publiceras öppet tillgängligt, utan fördröjning.